För 38 miljoner kronor bytte aktieportföljen ägare, Bluefish betalade 26 miljoner kronor för aktierna och 12 miljoner kronor för varulagret.
För Bluefish som uteslutande inriktar sig på tillverkning och försäljning av generiska läkemedel innebär köpet att företaget nu har 19 generiska läkemedel till, sammantaget 68 olika läkemedel.
Annons
Home 2011
Årlig arkivering 2011
Bluefish köper generikaportfölj
Kvinnor tar över infarkterna
Riskzon I en ny norsk studie har forskarna följt upp drygt 30 000 personer mellan 1974 och fram till 2004. Under de trettio åren minskade antalet män mellan 35-79 år som drabbades av sin första infarkt, medan allt fler kvinnor drabbades. Bland de som över 80 år sågs ingen skillnad i incidens mellan de två könen.
Vuxna danskar får gratis vaccin mot mässling
I flera europeiska länder har man på senare tid haft utbrott av mässling. I Danmark har drygt 80 fall av sjukdomen rapporterats hittills i år, varav ungefär hälften behövde sjukhusvård.
För att få bukt med sjukdomen har nu de danska myndigheterna beslutat att också vuxna ska erbjudas gratis vaccination.
I Sverige är vaccinationsskyddet generellt gott, över 90 procent medan man i Danmark har en täckning på cirka 85 procent. I Sverige har ett tjugotal fall konstaterats hittills i år, varav 14 gällde ovaccinerade personer.
Att också i Sverige erbjuda vuxna gratis vaccinering är dock inte aktuellt.
? I Danmark är det betydligt enklare att fatta ett sådant beslut, eftersom staten köper upp och beslutar, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen.
I Sverige är det landstingen själva som fattar sådana beslut och enligt Smittskyddsinstitutet har inget landsting erbjudit vuxna gratis vaccinering mot mässling.
Reumatiker mailbombar Läkemedelsverket
Patientorganisationen för reumatiker var positiva till en omreglering av apoteksmarknaden. Men i sitt remissvar krävde man samtidigt att 24-timmarsregeln skulle gälla också på den nya marknaden.
I en undersökning från Konsumentverket uppger betydligt fler kunder idag att man inte får sitt läkemedel i tid. Och nu uppmanar Reumatikerförbundet medlemmar som får vänta mer än 24 timmar på sina mediciner att så att säga mailbomba Läkemedelsverket.
? Nej mailbomba vill jag nog inte kalla det, säger ordförande Anne Carlsson om uppmaningen.
Däremot tycker hon det är dags att Läkemedelsverket börjar agera med mer tyngd än hittills och många anmälningar kanske kan bidra, hoppas hon.
? När jag ringde Läkemedelsverket sa de att lagen är svår att tyda, men i så fall får de väl prata med lagstiftaren.
Anne Carlsson säger att många medlemmar ringt henne och berättat att de inte får ut sina mediciner.
? Många gråter faktiskt.
Och när hon själv gav sig ut en onsdagseftermiddag för att hämta ut sina egna mediciner fanns inte tre av fyra inne.
? Ok sa jag då kommer jag igen imorgon, men det gick inte heller, på fredag skulle de ha dem inne.
På nästa apotek kunde hon få ut två av sina läkemedel, men fick samma svar för de resterande.
? När jag påpekade att regeln säger 24 timmar fick jag veta att så var det inte. När jag sa att jag skulle anmäla det till Läkemedelsverket sa farmacevten att det var bra om jag gjorde det, för de hade sådana problem med det här.
? Jag vet inte om det här är apotekens sätt att protestera mot de nya reglerna med månadens vara. Men om det är så får de göra upp det med TLV på något annat sätt.
Resistenta bakterier fördubblar dödsrisken
Studien genomfördes vid 1 265 intensivvårdsavdelningar i 75 länder under en dag i maj 2007. Data samlades in om sammanlagt 13 796 personer. Drygt hälften av dem hade någon form av infektion, 999 var smittade med gula stafylokocker varav 494 av resistenta stafylokocker, MRSA. Patienterna följdes upp efter 60 dagar.
Patienterna med MRSA var något äldre än de övriga och fler hade också njursvikt och cancer. Men efter att forskarna korrigerat för detta fann de att resistenta stafylokocker svarade för en nära 50-procentig ökning av dödligheten.
I Sverige är förekomsten av MRSA fortfarande låg, under fem procent. För att de resistenta bakterierna inte ska sprida sig i svensk sjukvård är det viktigt att patienter som infekterats med stafylokocker utomlands isoleras och screenas, kommenterar Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet och en av författarna bakom artikeln som publicerats i International Journal of Antimicrobal Agents.
Om resistenta stafylokocker orsakar fler dödsfall än ickeresistenta är en kontroversiell fråga.
? Ja man har diskuterat om patienterna på intensivvården dör med eller av MRSA, eftersom de ju redan är svårt sjuka, säger Håkan Hanberger.
? Men den här studiens resultat är entydigt. I studien deltog cirka 25 svenska intensivvårdsavdelningar.
? Men vi har inte brutit ned data på ländernivå, det behövs så här stort material för att göra den här typen av studie, säger Håkan Hanberger.
? Däremot har vi börjat dela upp materialet för att t ex titta på eventuella skillnader i dödlighet mellan Medelhavsländer och Norden. Då har vi jämfört dödlighet på intensivvårdsavdelningar, inte MRSA specifikt. Vi är inte klara ännu men resultaten tyder på att det inte är några skillnader och det var lite förvånande så vi har gjort om analyserna, säger Håkan Hanberger.
Vanligt med klamydia i Norden
I studien som publicerats i Sexually Transmitted Diseases tillfrågades närmare 70 000 kvinnor mellan 18 och 24 år i de fyra länderna om de har eller hade haft klamydia, genital herpes, trikomonasinfektion eller gonorré.
17 procent uppgav att de hade haft klamydia, 4,8 procent genital herpes, 1,9 procent gonorré och 1,5 procent hade haft trikomonasinfektion.
Forskarna fann att de som kvinnor som haft klamydia och gonorré ofta debuterat tidigt sexuellt. Förekomsten av klamydia visade sig också i studien ha ett samband med regelbunden användning av p-piller och kondom. Forskarnas slutsats är att informationen om sjukdomarna behöver intensifieras i högriskgrupper
Minipiller lyfts ur förmånen
När Cerazette, som är ett populärt preventivmedel bland unga inte längre ingår i högkostnadsskyddet kommer det att betyda olika saker i olika landsting.
För unga kvinnor som använder preparatet i till exempel Blekinge och Örebro län där preventivmedel för unga kvinnor subventioneras till 100 procent blir det inte någon skillnad alls. För andra, som bor i Stockholm, Uppsala, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Gotland, Halland och Skåne kommer användningen av minipillret nu att bli betydligt dyrare, eftersom den så kallade ungdomssubventionen för preventivmedel i dessa landsting bara innefattar de preventivmedel som ingår i högkostnadsskyddet. För åter andra, till exempel de unga användarna i Västerbottens län blir det inte heller någon skillnad eftersom landstingspolitikerna där bestämt att inte alls subventionera preventivmedel till unga, De har också tidigare själva fått betalat hela årsförbrukningen, som idag ligger på 632 kronor för Cerazette.
? Här i Uppland har ungdomarna fått betala runt en hundralapp för ett års recept. När Cerazette nu faller ur högkostnadsskyddet får de betala hela summan själva och då blir det plötsligt väldigt dyrt för en 17-åring, säger Karin Bondestam gynekolog på Ungdomshälsan i Uppsala.
Det kan i praktiken innebära, menar hon, att unga kvinnor väljer att inte hämta ut sina recept.
Karin Bondestam är aktiv i Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar som i många år arbetat för att få enhetliga regler för subventionen av preventivmedel till unga kvinnor.
? Det måste bli någon sorts ordning på det här.
Enligt Anne-Lie Öberg, informationschef på MSD är skälet till att MSD valt att lyfta ut Cerazette en översyn av de preventivmedel man har inom subventionen och att man ska satsa på ungdomssubventionsfrågan.
? Generellt är de flesta nya preventivmedel inte med i TLV:s förmånssystem eftersom skillnaden i effekt ofta är ganska liten jämfört med äldre preventivmedel. Vad de nya tillför är istället att kvinnorna får fler att välja mellan och att man kan hitta något man känner sig trygg och säker med som påverkar följsamheten, säger hon.
? Vi ska istället satsa på en dialog med landstingen om ungdomssubventionen.
Vad betyder det?
? Idag ser den ju olika ut och vi ska ha en dialog till exempel om fördelarna med Cerazette och om värdet av att kvinnorna inte ska styras av ekonomin i valet av preventivmedel. Ungdomssubventionen riktar sig till ju yngre som ofta har en svag ekonomi.
Av de cirka 120 000 kvinnor som använder Cerazette i Sverige är drygt 64 000 mellan 15 och 24 år.
Utgående patent hotar läkemedelsbolagen
Läkemedelsindustrin beräknades uppgå till 580 miljarder dollar förra året och marknaden har länge vuxit med fyra till fem procent per år. Men det finns mörka moln vid horisonten.
Under 2011-2014 kommer ett antal viktiga patent att löpa ut. Läkemedelsföretagens lönsamma produkter utsätts därmed för konkurrens från billigare alternativ. Industriländerna fortsätter också att sträva efter besparingar inom sjukvårdssektorn, vilket leder till prispress på läkemedel. För att anpassa sig genomför läkemedelbolagen personalminskningar, försäljningar av fabriker till underleverantörer och utveckling av nya produktområden.
Flera läkemedelsbolag har känt av förändringarna på marknaden redan under 2010. Av de tio största bolagen har flera minskat sin omsättning och de som ökat har gjort det på grund av uppköp.
Euler Hermes bedömer ändå framtidsutsikterna för läkemedelsindustrin som relativt goda. Kina har de bästa utsikterna, medan USA, Asien och Latinamerika har relativt goda förutsättningar. Men stora delar av Europa, Japan och Ryssland har betydligt sämre framtidsutsikter. Den enda sektorn som spås ha relativt goda framtidsutsikter bland Euroländerna är livsmedelsindustrin.
Svininfluensa kan ha orsakat narkolepsi
Forskning från Kina visar ett ökat antal fall av narkolepsi sex månader efter influensaperioden, trots att endast en liten del av befolkningen vaccinerades mot svininfluensa. Det kan tyda på att det är viruset H1N1 som orsakar narkolepsi och inte vaccinet Pandemrix, vilket man tidigare trott. Enligt forskarna har fallen tredubblats.
Studien är dock ännu opublicerad. Läkemedelsverket säger till Ekot att den är intressant men att man vill att studien ska bli publicerad vetenskapligt innan man går vidare.
Den svenska registerstudien från i våras visar däremot en fyrfaldig ökad risk för barn och ungdomar som vaccinerats med Pandemrix att insjukna i narkolepsi jämfört med ovaccinerade. Sedan mars rekommenderar Socialstyrelsen att inga barn under 18 år längre vaccineras med preparatet.
Vetenskapliga råd ska hjälpa TLV
TLV har tidigare anlitat experter, men i och med de vetenskapliga råden så blir arbetet mer organiserat.
– Vi har sett ett behov och vi försöker alltid hitta nya sätt att förbättra oss. Det har också funnits en önskan att öka den kliniska kompetensen. Genom de vetenskapliga råden kan vi se till att vi fattar så bra beslut som möjligt och att de accepteras och följs ute i vården, säger Lisa Landerholm, medicinsk utredare på TLV.
– Det blir lättare för oss att använda de vetenskapliga råden, men det kommer självklart att vara möjligt att ta in extern expertis även i fortsättningen.
Bland de vetenskapliga råden finns bland annat Eva Andersén Karlsson, överläkare och docent vid Södersjukhuset, Roger Henriksson, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset samt Janeth Leksell, leg. sjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna. Råden är läkare och sjuksköterskor specialiserade inom till exempel allmänmedicin, diabetes och psykiatri.
TLV planerar även att ha vetenskapliga råd inom tandvårdsområdet.
HPV-vaccin skyddar även mot analcancer
Humant papillomvirus, HPV, som orsakar livmoderhalscancer kan även orsaka till exempel analcancer. HPV 16 och 18 orsakar de flesta fallen. Analcancer är fortfarande ovanligt, men det har ökat i många länder. Forskare från NIH har nu undersökt huruvida Glaxo Smith Klines HPV-vaccin Cervarix även skyddar mot den cancersjukdomen.
Forskarna undersökte prover från 4 210 friska kvinnor mellan 18-25 år i Costa Rica. Drygt hälften fick tre doser vaccin, medan hälften fick placebo. Efter fyra år testades kvinnorna för anal- och livmoderhalsinfektioner (HPV 16 och 18).
Studien visar att vaccinet gav en 62-procentig skyddseffekt mot analcancer och 77-procentig skyddseffekt mot livmoderhalscancer. Hos kvinnor som inte haft någon HPV-infektion var skyddseffekten ännu högre, 84 procent mot analcancer och 88 procent mot livmoderhalscancer.
EU-ja till hepatit C läkemedel
I maj sa den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté för humanläkemedel, CHMP, ja till MSD:s orala läkemedel Victrelis (boceprevir) och nu har det formella godkännandet från Eu-kommissionen också kommit.
Boceprevir är en proteashämmare för behandling av kronisk hepatit C genotyp 1 hos vuxna patienter. Boceprevir ges i form av en kapsel som tillägg till peginterferon och ribavirin.
All behandling av hepatit C är förknippad med många biverkningar. De vanligaste rapporterade i de kliniska studierna är till exempel illamående, förändrade smakupplevelser och trötthet. Hematologiska biverkningar kan förvärras vid tilläggsbehandling med boceprevir.
Ecstasy testas mot lymfom och leukemi
Det är forskare vid University of Birmingham i Storbritannien som för sex år sedan upptäckte att cancerformer som drabbar vita blodkroppar, svarade på behandling in vitro med olika psykofarmaka som amfetaminderivat (till exempel ecstasy (MDMA)), viktminskningspreparat och antidepressiva läkemedel såsom fluoxetin.
Problemet då var att de doser av ecstasy som behövdes för den cytotoxiska effekten på cancern skulle vara fatal för patienten just på grund av de psykotropa och hallucinogena effekterna. Därför har forskarna, under ledning av professor John Gordon, nu lyckats isolera och förstärka de cytotoxiska egenskaperna. Vidare studier ska kartlägga mekanismen bakom den cytotoxiska effekten.
? Även om vi inte vill ge folk falska förhoppningar, finns det potential i resultaten av denna forskning att det skulle kunna ge oss bättre behandlingar framöver, säger John Gordon.
Nästa steg är att utveckla och genomföra prekliniska studier.
Nej för receptfritt migränmedel
CHMP, den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté anser inte att migränmedlet sumatriptan är lämpligt för receptfri behandling.
Företaget Galpharm som ansökt om godkännandet ville få tillstånd att sälja en receptfri variant av substansen.
Läkemedlet som skulle marknadsföras under namnet Sumatriptan Galpharm är bioekvivalent med Imigran som idag enbart finns som receptbelagd behandling.
CHMP anser att det finns för stora risker för cerebro- och kardiovaskulära biverkningar. Risken för missbruk var också ett skäl att neka.
Formellt är det EU-kommissionen som beslutar om ett läkemedel ska få ett marknadsföringstilstånd eller inte.
TILLÄGG:I Sverige finns flera receptfria medel sumatriptan.De företagen har ansökt om marknadsföringsgodkännande hos Läkemedelsverket. Företaget Galpharm har gjort en central ansökan hos EMA. Om företaget fått ja, blir produkten godkänd i hela Europa.
Gamla mediciner matchas för nya behandlingar
Forskarna har använt sig av en metod de liknar vid hemsidor för att träffa en partner, men som fungerar enligt principen att motsatser lockar. Programmet sökte snabbt igenom National Institutes of Health offentliga databaser med tusentals genomstudier. Man fokuserade i ett första försök på 100 sjukdomar och 164 läkemedel och matchade symtom på sjukdom med effekt av läkemedlen.
Programmet signalerade för de fall där ett läkemedel skapade förändring i genaktiviteten som var motsatsen till den aktivitet som orsakas av sjukdomen. Det skulle, enligt hypotesen kunna tyda på att läkemedlet kan ge effekt. För hud och magcancer fann man i studien flest matchningar.
Forskarna fann att epilepsiläkemedlet topiramat kan ha effekt också för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom och ulcerös kolit och att substansen cimetidin ett magsårsmedel kan ha effekt vid behandling av lungcancer. Dessa två läkemedel har man nu gått vidare med i djurmodeller.
Men forskningsteamet som igår publicerade två artiklar i Science Translational Medicine säger sig ha identifierat 1000 läkemedel som har potential att användas för andra behandlingar än de godkänts för.
Idag tar det cirka 15 år och kostar kanske en miljard dollar för att få ut ett nytt läkemedel på marknaden, konstaterar en av forskarna till rapporterna. Med den här återanvändningsprincipen skulle både tid och pengar sparas.
Cancerstudie i Uppsala analyserar mutationer och läkemedels effekt
I studien ingår ett hundratal cancerpatienter, som drabbats av antingen tjocktarmscancer eller kronisk lymfatisk leukemi. Prover ska tas från patienterna både före och efter läkemedelsbehandling. Syftet är att ta reda på vad det är som gör att så många tumörer blir motståndskraftiga mot behandling.
? Genom den här satsningen får vi en unik möjlighet att studera tumörernas utveckling på nära håll. Flera forskargrupper kommer att undersöka proven med olika analysmetoder för att få en samlad bild, säger Tobias Sjöblom, docent i tumörbiologi vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.
Resistens mot behandling antas uppkomma då tumören muterar. Då förändras också den ursprungliga angreppspunkten för behandlingen. I studien kommer man att leta efter förändringar i alla gener i tumörerna.
Studien genomförs tillsammans med forskare från KTH, SLU och Umeå universitet, och finansieras av SciLifeLab med sammanlagt 4,5 miljoner kronor under två år. Alla analyser kommer att göras på SciLifeLab, som är ett nationellt resurscentrum för medicinsk och biovetenskaplig forskning, startat av KI, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet.