Det är tillåtet att begränsa etableringsfriheten för de som vill driva apotek. Det är slutsatsen av den dom som EU-domstolen meddelade på tisdagen. Bakgrunden är ett spanskt ärende där två spanska apotekare vände sig till EU-rätten då de nekats att öppna ett apotek i den regionen Asturias som de ville.
I Spanien är det upp till varje autonom region att bestämma över etableringen av apotek. I Asturias har man ett system som bara tillåter ett apotek att öppna om det kan beräknas serva fler än 2800 innevånare och ligger mer än 250 meter från ett redan befintligt apotek. Man har också ett system bygger på poäng där bland annat yrkeserfarenhet hos apoteksentreprenören vägs in. De som aldrig tidigare haft ett apotek eller som kommer från Asturias får till höga poäng. EU-kommissionen har tidigare sagt att de anser att reglerna strider mot EU:s regelverk.
Men EU-domstolen gick inte på kommissionens linje utan meddelar att det är upp till varje land och region att bestämma hur man vill reglera apoteksetableringar för att uppnå en jämn fördelning av apotek som främjar folkhälsan. Den del av det spanska regelverket som enligt domstolen inte är okej är den som ger diskriminerar apoteksägare som inte är från Spanien.
I ett pressuttalande säger John Chave, generalsekreteraren för den europeiska branschorganisationen för apotek, PGEU, att beskedet är positivt för dem som anser att planering för hälso- och sjukvård är något som bör ligga hos medlemsländerna.
Årlig arkivering 2010
EU-dom tillåter etableringsregler för apoteksmarknaden
Bluffapotek säljer illegala medel på nätet
I november 2009 genomförde svensk polis i samarbete med andra länders polismyndigheter ett gemensamt tillslag mot ett antal nätapotek. I samarbete med polisen har Läkemedelsverket analyserat ett antal av de preparat som beslagtogs vid operationen. Många av produkterna, som säljs helt okontrollerat på nätet, innehåller läkemedelssubstanser som inte anges.
Bland preparaten fanns allt från antibiotika till potenshöjare och medel mot håravfall.
? Många av de här preparaten är direkt olämpliga för egenvård. En person som inte förstår de medicinska riskerna med dessa substanser kan skada både sig själv och andra allvarligt, säger Bo Bergman, läkare vid Medicinsk Information vid Läkemedelsverket.
Många av de analyserade preparaten innehöll helt andra saker än vad som angavs på förpackningen. Flera av preparaten är receptbelagda och andra innehåller substanser som inte ens är godkända. Ett exempel är Isotroin som innehöll substansen isotretinoin. Medlet används mot svår acne och får i Sverige bara förskrivas på licens av hudläkare eftersom det kan vara fosterskadande, ge svåra psykiska biverkningar som psykos och rubba blodfetterna.
En annan produkt, Ginko stack innehöll efedrin utan att det uppgavs på förpackningen. Efedrin kan ge ökad hjärtfrekvens och blodtryck och innebär en allvarlig risk för någon med hjärt-kärlproblem. Produkten Zenigal innehöll inte orlistat som utlovades men däremot en liknande substans som just nu befinner sig i klinisk prövning. Analysen visade också att Zenigal innehöll också stora mängder föroreningar.
Nystartade apotek har bäst service i undersökning
Mellan den 14 och 22 maj fick tio apoteksaktörer besök av så kallade mystery shoppers. Varje kedja fick fem besök i olika butiker av testpersoner som oannonserat och utan att avslöja sitt uppdrag bedömde vilken service de fick. Alla hade uppgiften att söka hjälp för svår allergi bland egenvårdssortimentet.
Bäst betyg fick Åhléns apotek med 83 poäng följt av Doc Morris med 82 och Apoteksgruppen och Apotek 1 med 81. Men på det stora hela fick de flesta apoteken bra betyg.
– Generellt är det bra betyg, speciellt när man kommer över 80 poäng som för många är en slags magisk gräns, säger Susanne Sjölund, vd för Better Buisness som utfört undersökningen på uppdrag av tidningen Market.
Enligt Susanne Sjölund upplevdes apotekspersonalen i de flesta fall som kunniga och professionella.
– Det är en ny marknad och man kan också förvänta sig att personalen är på topp och extra på hugget. Planen är att vi ska göra ytterligare en undersökning om något år och se om det finns skillnader.
Ett område där personalen enligt undersökningen inte var så bra var på merförsäljning som att erbjuda näsdukar till den allergiske kunden.
– Det handlar inte om att apotekspersonalen ska kränga på kunderna hostmedicin de inte behöver. Men det är i försäljningen av handelsvaror som inkomstmöjligheterna ligger och man kunde tänka sig att de skulle passa på att informera om till exempel solskyddskrämer så här års, säger Susanne Sjölund.
Ingen KU-kritik för apoteksstyrning
KU har granskat hur regeringen skött styrningen av Apoteket AB under omregleringen efter en anmälan från riksdagsledamöter från oppositionspartierna. Under april hölls utfrågningar i KU med bland andra socialminister Göran Hägglund (KD), Per Båtelsson, tidigare styrelseordförande i Apoteket AB och Eva-Britt Gustavsson, vd för Omstruktureringsbolaget.
KU har också tittat på hur regeringen hanterade avsättandet av den för detta generaldirektören för TLV, Ann-Christine Tauberman men inte heller där har KU hittat något att anmärka på. KU:s betänkande debatteras den 14 juni och beslut fattas dagen efter.
Apotekens Service tar över fullmaktsregistret
Den privatperson som vill göra det möjligt för någon annan, privatperson eller vårgivare, att sköta apoteksärenden har möjlighet att teckna en fullmakt. Hittills har det så kallade fullmaktsregistret legats hos Apoteket AB men från och med den 4 juni övergår det till Apotekens Service AB, ASAB. Det rapporterar ASAB på sin hemsida.
Fullmaktsregistret erbjuds alla apoteksaktörer som tecknar ett särskilt avtal med ASAB och som använder ett expeditionssystem med den funktionen. Där ingår den så kallade övergångslösningen från Apoteket AB. En fullmaktstagare har till exempel rätt att till exempel beställa och hämta ut läkemedel eller varor på recept till den som lämnat fullmakten, hämta en översikt över personens elektroniskt sparade recept och lämna samtycke till att recept sparas elektroniskt i receptregistret.
Blanketter för att ansöka om fullmakt finns att hämta på Apotekens AB:s hemsida.
Utredare vill ha lag om vaccinationsprogram
I januari 2009 fick Bo Jönsson regeringens uppdrag att utreda de nationella vaccinationsprogrammen. På tisdagen överlämnades utredningen ?Ny ordning för nationella vaccinationsprogram (SOU 2010:39) till äldre- och folkhälsominister Maria Larsson med ett antal förslag.
Ett av de viktigaste är förslaget att en lag och en förordning om de nationella vaccinationerna böra införas. Det bör vara regeringen som beslutar om vilka sjukdomar vaccinationerna ska ge skydd mot istället för som idag Socialstyrelsen. Men Socialstyrelsen bör vara den myndighet som utfärdar föreskrifter om detaljerna, till exempel om antal doser och intervaller mellan dem.
Det bör också inrättas ett särskilt vaccinationsråd vid Socialstyrelsen som agerar rådgivande åt regeringen.
– Det är inte rimligt att en enskild myndighet ska besluta om stora utgifter och arbetskrävande insatser i stat, kommuner och landsting. Det finns behov av en bättre grund att stå på inför beslut om vaccinationer, säger utredare Bo Jonsson.
Utredaren föreslår också att vaccinationer som ingår i nationella program inte ska subventioneras genom läkemedelsförmånen. Det är enligt utredningen ett onödigt krångligt och dyrt system. Det blir enligt utredningen billigare om vaccinerna upphandlas offentligt. Upphandlingarna bör ske centralt av eller på uppdrag av en myndighet och finansieras av staten.
Ett annat förslag är upprättandet av ett nationellt lagreglerat register över vaccinationer, idag saknas det ett sådant vilket försvårar möjligheten till uppföljning. I första hand är det tänkt att vaccinationer i de nationella programmen ska in i registret men på sikt även andra. Däremot innehåller utredningen inte något förslag om att individer ska kunna använda registret för att se vad de har vaccinerats mot.
– Nej det här handlar om avidentifierade uppgifter för uppföljning och statistik, säger Bo Jonsson.
Kostnadsökningen för det allmänna uppskattas bli mellan tre och sex miljoner kronor jämfört med i dag. Drygt hälften av dessa kopplas till det föreslagna vaccinationsregistret.
Hemköp utreds av Läkemedelsverket
Bilden av Alvedon som exponeras i störtkorgar under rubriken ?Matglada varor? tidigare i vår fick många att höja på ögonbrynen över Hemköps inställning till läkemedelsförsäljning. Även andra brister har rapporterats som tillsammans har fått Läkemedelsverket att kontakta Hemköps ledning för att få en förklaring.
– Bland annat handlar det om att saluföra medicin vid godiset. Vi har begärt en förklaring av företagsledningen och fått ett svar som vi nu granskar, säger Katarina Fors, utredare vid verkets inspektionsenhet till Dalarnas Tidning.
På Hemköp säger man att den otillåtna exponeringen beror på vissa igångsättningsproblem.
– Det här med läkemedelsförsäljning är nytt för oss och det har blivit lite fel. Vi har inte velat bryta mot några regler men vi håller på att lära oss och har korrigerat det som krävs, säger Kristin Andersson, presskontakt på Hemköp.
Enligt Kristin Andersson har nu alla handlare informerats om vilka regler det är som gäller för exponering, vilket de också meddelat i sitt svar till Läkemedelsverket.
– Vi har också velat visa kunderna att vi nu har receptfria läkemedel. Men i det första fallet använde en butik en skyltmall för matvaror vilket ju är helt fel, men sådant som händer när man är människa, säger hon.
Kontrollen för hur dagligvaruhandeln sköter sin försäljning av läkemedel ska skötas av kommunerna. Dessa har dock i flera fall haft problem men att komma igång och en stor del av de anmälningar som görs kommer från allmänhet och från läkemedelsverket själva. I dag, tisdag, håller Läkemedelsverket en utbildning, för de ansvariga ute på kommunerna.
EMA i budgetförhandlingar
Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, håller just nu på att förhandla med EU-kommissionen om budgeten för 2011. Med det rådande ekonomiska läget finns det stor risk att myndigheten inte kommer att få det anslag de begär. En lösning kan då bli att höja avgifterna från läkemedelsindustrin. Det säger EMA:s chef, Thomas Lönngren i en intervju med Wall Street Journal.
EMA är till 80 procent finansierat av avgifter som företagen betalar när de ansöker om att få sina produkter godkända. Tidigare besked är att avgifterna ska vara i stort sett oförändrade nästa år. Men kanske måste läkemedelsindustrin vara beredd på större utgifter, om kommissionen minskar sitt bidrag med befarade 10 miljoner euro.
– Det är medlemsstaterna som betalar till kommissionen och när de har problem, ja då måste hela systemet bidra på sitt sätt, säger Thomas Lönngren.
I intervjun berättar EMA-chefen också om en trend där ansökningarna från läkemedelsföretagen håller allt sämre kvalitet. Förra året fick omkring 40 procent av ansökningarna avslag jämfört med de normala 20 procenten. Oftast är det brister i designen av de kliniska prövningarna som gör att de får backning.
– Små företag får oftare avslag, kanske för att de saknar rätt kompetens. Det finns en risk att de skyndar sig igenom processen för att snabbt kunna lämna in en ansökan, vilket är beklagligt eftersom det tar upp mycket onödig tid hos oss. Dessutom är det oetiskt mot försökspersoner som utsätts i onödan, säger Thomas Lönngren.
Han tror att den ökade benägenhet lämna in ansökan om godkännande, särskilt hos de små, kan bero dels på pengapris dels är det ett sätt att pressa upp priset inför försäljning till ett större läkemedelsbolag.
Thomas Lönngren har varit chef för EMA i tio år och kommer att avgå i december i år. Kommissionen arbetar just nu med att hitta en efterföljare till honom.
Fackets förhandlingar med Apotek 1 avslutade
Det handlar om ett 30-tal personer på huvudkontoret på Apotek 1 som drabbas av uppsägningar i och med att verksamheten går in i Apotek Hjärtat. På fredagen avslutades förhandlingarna mellan facket och arbetsgivaren men från Sveriges farmacevtförbund, SFF, är man inte nöjd.
-Vi fick inte genom alla de yrkanden som vi hade så helt nöjd kan jag inte säga att jag är även om vi avslutade i enighet, säger Martin Lindeblad, förhandlingschef på SFF.
Facket har reagerat mot de uppsägningar som uppstått så snart efter att Apotek 1 inlett sin svenska apotekssatsning. Enligt Martin Lindeblad är det en mycket speciell situation där många sagt upp sig från fasta arbeten för att börja på den nya apoteksaktören och som nu står utan jobb.
Några av de krav som facket ställde gick igenom. Uppsägningstiden som börjar gälla den 1 juni kommer att förlängas från en till tre månader. Den är arbetsfri och påverkar inte heller rätten till semester. Möjligheten till omplacering kommer att utredas, framförallt till tjänster inom Apotek Hjärtat.
Trots det inträffade tycker inte Martin Lindeblad att farmacevter ska avskräckas från att söka sig till de nya aktörerna.
– Det som hände här är exceptionellt. Vårt råd till medlemmarna är att utnyttja den nya marknaden och söks nya jobb.
Novo Nordisk stoppar insulin till Grekland
Om en del i att försöka få ordning på den hårt tyngda ekonomin i Grekland beslutade landets regering i början av maj att tvinga fram en sänkning av läkemedelspriserna. Med kort varsel gick man ut med beskedet att priserna på cirka 1 500 läkemedel skulle sänkas med upp till 30.
Det här har fått den danska tillverkaren Novo Nordisk att reagera. De har nu dragit tillbaka 17 typer av diabetesläkemedel som insulin, från den grekiska marknaden.
– Prissänkningarna innebär att grossisterna inte längre beställer dessa produkter av oss då de inte kan sälja vidare till apoteken med förlust, säger Mikael Rulis, talesperson för Novo nordisk till TT-AFP.
När den grekiska regeringen gick ut med besked om prissänkningar varnade branschanalytiker för konsekvenserna och för branschens reaktioner. Kanske kommer fler att följa Novo Nordisk exempel för att undvika förlustaffärer.
Ok ge barn många vacciner samtidigt
De kanadensiska forskarna vid universitetet i Louisville ville undersöka hur barn påverkas av vaccinering med avseende på spridningen mellan vaccinationstillfällena. Bakgrunden är att de sett att en ökad andel av föräldrar väljer att låta vaccinera sina barn vid olika tillfällen. Det har funnit en oro bland föräldrarna för att barnen påverkas negativt genom en för kraftig påverkan på immunsystemet.
Genom att analysera data från vaccinationsregister fick forskarna uppgifter om när 1047 barn fått sina vacciner. Barnen fick sedan göra neuropsykologiska tester när de var 7 och 10 år gamla som bland annat undersökte deras talförmåga, språkkunskap, finmotorik och generell intellektuell funktion.
Barn som fått många vacciner samtidigt jämfördes med de som spridit ut sina doser under sina sju första levnadsmånader. Man jämförde också de barn som fått minst antal vaccindoser under de sju månader med de som fått det maximala antalet. Vaccinerna som barnen fått var minst två mot hepatit B, tre mot stelkramp, tre mot influensa typ B och två mot polio.
Resultatet visade inte på några samband mellan sämre prestationer i tester och att barnen fått fler vaccin på samma gång. De barn som fått sina doser enligt det vanliga schemat det vill säga utan förseningar fick till och med något bättre testresultat än de som fått doserna under en mer utdragen period. Detta efter att resultaten justerats med avseende på familjära och socioekonomiska faktorer.
Artikeln har publicerats i Pediatrics och har fått uppmärksamhet av bland annat det amerikanska Smittskyddsinstitutet, CDC. David Sugerman vid CDC:s Epidemic Intelligence Service, säger till Reuters att det är en tydlig signal till föräldrar att det inte är någon fara med att låta små barn få fler vaccinationer på samma gång.
Studie kopplar SSRI-preparat till missfall
För varje kvinna som diagnostiserades med en abort hittade forskarna 10 matchande kontroller via sina register. Forskarna använde också registerdata för att identifiera vilka kvinnor som har fått SSRI-preparat utskrivna.
Resultaten visar att 284 kvinnor av de 5124 som diagnostiserats för missfall hade fått antidepressiva läkemedel. Det är cirka 5,5 procent av kvinnorna. I kontrollgruppen hade 2,7 procent av kvinnorna fått antidepressiva utskrivna. Detta tyder på en riskökning på ungefär 70 procent. Risken var högre om kvinnorna hade fått en hög dos antidepressiva utskriven, eller om det stod på en kombination av olika läkemedel.
Studien publiceras i Canadian Medical Association Journal. I en kommentar i samma tidskrift kritiseras studien eftersom den är baserad på registerdata. Forskarna har inte kontrollerat om de kvinnor som fått antidepressiva förskrivna faktiskt har tagit läkemedlen. Andra studier tyder på att kvinnor slutar ta sina läkemedel när de blir gravida.
En annan svaghet i studien är att många kvinnor får missfall utan att få en klinisk diagnos. I studien har cirka sju procent av kvinnorna diagnostiserats för spontan abort. Men i verkligheten stöts cirka ett av fyra foster bort.
Samtidigt som studien kritiseras är resultatet från studien ungefär samma som en liknande studie från ?The Motherrisk Program? med 937 kvinnor som exponerats för antidepressiva i början av graviditeten. Den studien publicerades 2009 och fann en riskökning på cirka 60 procent.
Utspel från S:vi tar bort tian för generika
Förra sommaren höjdes apotekens handelsmarginaler genom att de får tio kronor för varje läkemedelsförpackning som de byter ut till billigare generika. Detta kostar skattebetalarna närmare en halv miljard kronor per år. TLV menar att den extra kostnaden kompenseras av att apoteken säljer billigare läkemedel. Men Ylva Johansson är ändå kritisk. I Läkemedelsvärldens marsnummer sa hon så här:
? Jag ifrågasätter starkt den extra tiokronan som apoteken idag får för varje expediering av generika, det är en onödig utgift för skattebetalarna som vi troligtvis kommer att ta bort. Jag tror också att apoteken kan klara sig med en lägre handelsmarginal, det har man gjort tidigare och jag ser ingen anledning till att det skulle vara annorlunda nu.
Under samma intervju kritiserade hon dagens hela prismodell för läkemedel. Hon tycker också försäljningen av receptfria läkemedel behöver en bättre kontroll:
? Vi tycker att man ska behöva tillstånd för att sälja receptfria läkemedel, och inte bara anmälningsplikt som det är idag. Och vi tycker att Läkemedelsverket ska sköta inspektionen. Det är ett sätt att betona att det behövs kunskap för att sälja läkemedel, och jag tror inte att ökade krav kommer göra att det blir färre ställen som vill sälja receptfria läkemedel.
Leverskada av bantningsläkemedel
FDA har identifierat 13 fall av den ovanliga biverkningen, som kan kännetecknas av klåda, gula ögonvitor, gulaktig hud, mörk urin, minskad aptit eller ljus avförning. Både Xenical och Alli innehåller den verksamma substansen orlistat. I Xenical är dosen 120 milligram per tablett och i Alli 60 milligram. Den senare säljs receptfritt.
Hårdvinklade resultat i forskningsartiklar
Granskningen publicerades igår i JAMA av engelska och franska forskare. Av de 616 artiklar, publicerade 2006, som forskarna granskade rapporterade 72 artiklar icke-signifikanta resultat. I 40 procent av dessa artiklar hade forskarna skruvat resultaten i minst två delsektioner (till exempel i resultatdelen, i diskussionen eller i slutsatsen) av huvudtexten.
Forskarna kallar det för att resultaten presenterades med ?spin?. Det engelska ordet för att snurra eller spinna. Till ?spin? räknade forskarna att belysa att resultaten var positiva trots att de var icke-signifikanta för det primära utfallet, eller genom att avleda läsarens uppmärksamhet från det icke-signifikanta resultatet.
Hiv-läkemedel kan fungera som vaccin
I studien ingick 3381 heterosexuella par där den ena partnern var hiv-positiv, men inte den andra. När studien började hade personerna ett tillfredsställande immunförsvar och låga koncentrationer av hiv i sitt blod. Under den 24 månader långa uppföljningstiden mätte sedan forskarna med jämna mellanrum antalet CD4-celler, de celler i immunförsvaret som hiv attackerar, och virusnivåerna i blodet. De personer som kom under 200 CD4-celler per mikroliter erbjöds antiviral behandling.
Resultatet visar att endast en partner till de 349 hiv-positiva personer som började en antiviral behandling blev smittad. I majoriteten av de övriga 102 fallen av smitta hade antingen antalet CD-4 celler gått ner under gränsvärdet utan att partnern börjat en antiviral behandling, eller så hade antalet viruskopior per ml blod överstigit 50 000.
Att antiviral behandling skyddar mot hiv-smitta är egentligen sedan länge känt. När de första läkemedlen mot hiv kom mot mitten av 1990-talet minskade spridningen i Sverige drastiskt. Forskarna skriver i studien, som publicerats i Lancet, att antiviral behandling av hiv-positiva personer kan vara ett effektivt sätt minska mängden hiv i en befolkning.
Rapporten kommer samtidigt som Läkare utan gränser varnar för att många stora biståndsgivare, som USA och WHO, nu minskar sina budgetar. Det har redan drabbat tillgången till antiviral behandling i många av världens fattigaste länder.