Förvaltningsrätten i Stockholm avslog Sanofi Pasteurs yrkande, och anser inte att upphandlingen behöver ändras eller göras om.
Företaget har nu en vecka på sig överklaga domen till Kammarrätten. Om Sanofi Pasteur inte gör det kan vaccineringen med Cervarix av flickor i femteklass påbörjas inom barnvaccinationsprogrammet.
Annons
Home 2010
Årlig arkivering 2010
GSK tog hem upphandlingen
EU-omröstning om läkemedelsinformation klar
Det har varit en långdragen process att driva den del av det så kallade pharmapaketet som handlar om hur de europeiska medborgarna ska få information om receptbelagda läkemedel framåt. Syftet är att medborgarnas tillgång till information och företagens möjligheter att informera ska var lika inom hela EU, något som idag ser väldigt olika ut. I och med dagens omröstning i utskottet där 54 röstade för, en mot och tre lade ner sina röster har det tagits en bra bit fram.
Christofer Fjellner, Moderaternas representant i partigruppen EPP i Europaparlamentet har varit rapportör i frågan och ligger bakom de formuleringar som nu röstats igenom och är nöjd.
– Om någon sagt till mig för ett år sedan att förslaget skulle få ett så stort stöd så hade jag inte trott dem, då var det en stor oenighet i frågan, säger han.
Frågan om läkemedelsinformation till allmänheten har varit kontroversiell eftersom de av EU-kommissionen föreslagna lagändringarna för många EU-länder innebär en ökad möjlighet för läkemedelsföretag att sprida information. I till exempel Belgien är det idag inte tillåtet för ett läkemedelsföretag att svara på frågor från en enskild person. I länder som Sverige och Danmark finns system som Fass, som bygger på information från företagen och som finns tillgängligt för alla.
Kritiken mot lagändringarna har bland annat byggt på rädslan för att ge företagen för stort inflytande och farhågor att just Fass skulle förbjudas har funnits.
– Min upplevelse är att vi nu inte bara har säkrat Fass utan att Sveriges förhållningssätt blir en förebild för resten av Europa. Det tidigare förslaget från EU-kommissionen utgick från krav från läkemedelsindustrin att kunna informera om sina produkter. Det omarbetade versionen utgår från patienternas rättighet att få kvalitetssäkrad information, säger Christofer Fjellner.
I förslaget drar man en skarp gräns mellan vad som kallas pull, det vill säga information som allmänheten själv söker reda på eller ber om, och push i form av reklam från företagen. Det innebär att reklam för receptbelagda läkemedel i tv, radio och tidningar riktade mot allmänheten inte kommer att vara tillåten.
– Nästa steg är att ministerrådet ska ta upp frågan och de har hittills dragit benen efter sig, men jag tycker mig ha sett att det inkommande ungerska ordförandeskapet har en annan mer positiv attityd, säger Christofer Fjellner.
Efter att förslaget godkänts av ministerrådet ska EU-kommissionen fatta ett beslut, en process som totalt kan ta omkring två år.
Studie med Sutent mot proststacancer avbruten
I studien har patienter med kastrationsresistent prostatacancer fått läkemedlet Sutent (sunitinib) i kombination med predison. Patienterna hade tidiagare behandlats med docetaxelbaserad kemoterapi men trots det inte blivit av med tumören. På måndagen meddelade företaget bakom läkemedlet, Pfizer, att en interimanalys av data visade att behandlingskombinationen inte tycks öka överlevnaden jämfört med enbart prednison.
Sunitinib är en oral multikinasinhibitor som idag i Sverige är godkänd för behandling av njurcellscancer och behandling elakartad mag- tarmcancer så kallad GIST.
Lägre tillväxt på Europamarknaden
Det är inga muntra siffror som presenteras dör Europa i det Londonbaserade analysföretaget IHS Global Insight senaste rapport. De spår att läkemedelsförsäljningen i Europa kommer att växa med omkring två procent årligen fram till 2015.
Däremot kommer staterna att spendera ökade summor på hälso- och sjukvård från och med 2012 , rapporterar Pharma Times. I Europa kommer enligt rapporten privata investeringar som privata sjukförsäkringar att öka med fem procent årligen mellan 2010 och 2015 jämfört med tre procent i Nordamerika.
De offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård kommer enligt rapporten att öka mest i Asien där det väntas en sjuprocentig ökning de kommande fem åren. Rapporten lyfter också fram att USA kommer att spendera ökade summor på offentlig hälso- och sjukvård. Omkring 16 procent av BNP kommer gå åt till det jämfört med 6-11 procent i andra utvecklade länder enligt rapporten.
Kostnadseffektivt med statiner till fler enligt studie
Studien, som publicerats i Circulation, föreslår att en bredare användning av statiner kan vara ett kostnadseffektivt sätt att förebygga hjärtattack och stroke. Forskarna bakom den fann också att det inte är kostnadseffektivt att screena patienter för inflammationsmarkören C-reaktivt protein, CRP.
I USA rekommenderas för statinanvändning för personer med en minst 20 procents ökad risk att drabbas av någon form av kardiovaskulär sjukdom de kommande 10 åren. Men enligt den nyligen publicerade studien skulle alltså fler kunna ha nytta av behandlingen.
Forskarna undersökte kostnadseffektiviteten för tre typer av statinbehandling hos personer med normala kolesterolvärden och utan tidigare hjärt- kärlsjukdom eller diabetes. En grupp behandlades enligt gällande riktlinjer, en grupp screenades med avseende på CRP de som hade förhöjda värden av CRP men inte annars mätte behandlingskriterierna fick statiner. Den sista gruppen fick statiner om de bedömdes löpa ökad risk för hjärt- kärlsjukdom, utan att CRP mättes.
När de kostnadseffektiva beräkningarna var gjorda var forskarnas bedömning att den mest lönsamma strategin var statinbehandling baserad på enbart hjärt-kärlrisker utan att kontrollera CRP. Den mötte kravet på att varje kvalitetsjusterat levnadsår inte ska kosta mer än 50 000 amerikanska dollar.
Utmaningar för läkemedelsföretag i Kina
Många läkemedelsföretag blickar mot den kinesiska marknaden för att expandea på. Men landets läkemedelsmarknad, som är den femte största i världen, genomgår stora förändringar som gör den osäker för både företag och den egna regeringen. Det säger den kinesiska hälsoministern Chen Zhu i en intervju i Wall Street Journal.
Tidigare har landets läkare fått provision på de preparat som de förskrivit. För att minska kostnaderna har man bland annat bestämt att sätta fastpris på de 300 mest säljande läkemedlen. Det har gjort att priserna sjunkit mellan 30 och 50 procent vilket gjort att företag som etablerat sig i landet inte sålt så mycket som de hoppats.
Ytterligare en effekt av att många vill etablera sig i Kina är att det råder brist på bra säljpersonal. När många storföretag som Eli Lilly och Sanofi-Aventis rustar i landet blir det hård konkurrens om personalen rapporterar till CNN Money.
Trots att många av de största läkemedelsföretagen i världen finns i Kina motsvarar deras årliga försäljning bara en liten del av deras totala försäljning. En av anledningarna uppges vara att traditionell kinesisk medicin är det som säljer bäst.
Kunder har dålig koll på apotekskedjorna
Efter drygt åtta månader med nya apoteksaktörer på marknaden är det många konsumenter som inte kan skilja på de olika varumärkena. Enligt en undersökning som gjorts av branschtidningen Market visar att tre av tio inte minns vilken kedja de besökte senast.
Mest känt är inte helt oväntat Apoteket AB följt av Kronans Droghandel som är den tredje största kedjan med 173 apotek. Men det var bara 30 procent av de tillfrågade i undersökningen som kände till Kronans Droghandel, rapporterar Svenska Dagbladet. Apotek Hjärtat, som är den näst största efter Apoteket AB med 245 apotek, var känt bland 26 procent av de tillfrågade.
Doc Morris och Ica Cura har konsumenterna låg kännedom om, bara 3 procent kände till de båda. Mest okänt i undersökningen var Åhlens apotek som bara 1 procent visste fanns.
Undersökningen mäter också vilka kedjor som ökar mest i kännedom. Där ligger Apoteksgruppen högst som ökade med över 300 procent i kännedom sedan april. Men fortfarande är det bara 6 procent av konsumenterna som känner till dem.
KD Pharma blir Oriola
Namnbytet innebär att KD Pharma i Sverige, Moron i Ryssland och Oriola i Finland och Baltikum kommer att samlas under varumärket Oriola. Verksamheterna kommer också att få en gemensam grafisk identitet enligt ett pressmeddelande.
Koncernens apoteksverksamhet som består av Kronans Droghandel i Sverige och Stary Lekar och O3 i Ryssland, påverkas inte. Oriola-KD Corporation presenterar även en ny strategi med fokus på parti- och detaljhandel med läkemedel.
Astrazenecas Brilique får positivt besked
Läkemedelskandidaten Brilique (ticagrelor) har fått ett positivt utlåtande från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Dess rådgivande kommitté CHMP har röstat för ett marknadsgodkännande för produkten. Ansökan avser att minska risken för tromboshändelser hos vuxna patienter med akut kranskärlssjukdom, ACS.
Brilique, som i USA går under namnet Bilinta, fick i juli ett positivt utlåtande från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Substansen ticagrelor är en direktverkande antagonist mot receptorn för P2Y12 och tillhör den kemiska klassen cyklopentyl-triazolopyrimidiner, CPTP. Ticagrelor är den första orala antagonisten mot ADP-receptorn som binder reversibelt.
Ett slutgiltigt besked om marknadsgodkännande tas av EU-kommissionen inom några månader.
Rapportering av felexpedieringar påverkar patientsäkerheten
Det finns inte längre någon central rapportering eller samlad statistik över avvikelser och felexpedieringar som sker på apoteken. Alla apoteksaktörer måste enligt lagen ha ett system för felrapportering men hur man gör skiljer sig mellan de olika kedjorna. Hur detta påverkar kvalitén på apotek har Annika Nordén-Hägg studerat i en avhandling vid Uppsala universitet.
I arbetet har hon bland annat undersökt hur felaktig expedition av läkemedel kan rapporteras systematiskt sätt och hur rapporterna kan användas som grund för att införa åtgärder som ger ökad kundsäkerhet.
– En av slutsatserna är att personalens insikt i hur stress påverkar arbetsprestationen, har betydelse för antalet inträffade fel, säger hon.
Andra faktorer, som hög medelålder på de anställda på ett apotek var kopplat till färre fel. Annika Nordén-Hägg har en bakgrund inom Apoteket AB och arbetar nu som kvalitetschef på Cura-apoteket. Hon menar att apoteken borde samarbeta mer och byta erfarenheter om fel och felrapporteringar något som inte förekommer i stor utsträckning i dag. Hon saknar sådana initiativ idag.
– Framför allt för mindre aktörer är det väldigt viktigt att byta erfarenheter med andra så att fel kan upptäckas och på sikt arbetssätt förändras om det behövs. Det är viktigt att förstå varför fel inträffar, det är nyckeln till att kunna införa förebyggande åtgärder. Det är viktigt att den kunskapen förmedlas till de nya apoteksaktörerna, säger hon.
Avhandlingen försvaras den 8 oktober vid Uppsala universitet.
Inga restriktioner för Pandemrix
Efter att det kommit ett antal rapporter från bland annat Sverige och Finland om en koppling mellan vaccinet Pandemrix mot A(H1N1) och fall av narkolepsi har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA granskat befintliga data. Myndighetens expertkommitté CHMP meddelade på torsdagen att det krävs ytterligare studier för att fastställa om det finns ett sådant samband.
CHMP anser också att nyttan överväger riskerna med Pandemrix och föreslår inga restriktioner för vaccinet. Det svenska Läkemedelsverket uppger att man delar den uppfattningen och att vaccination kan fortsätta.
Fågan är högaktuell eftersom vaccin mot A(H1N1) kommer att ingå i årets säsongsinfluensavirus. Eftersom svininfluensan fortfarande förekommer blir det fler som räknas in i riskgrupper inför säsongens vaccinering som inleds den 18 oktober.
– Det är framför allt tydligt vad gäller de överviktiga, som var en riskgrupp för H1N1-viruset. Sedan har det också blivit tydligare att även gravida verkligen behöver ett skydd eftersom det verkar finnas en större risk än normalt för dem med den vanliga influensan, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen till Sveriges Radio
Friska vuxna som vaccinerade sig mot svininfluensan förra året hhar ett skydd även nu, det gäller också barn som fick två doser. Läkemedelsverket uppger att de har en löpande dialog med Socialstyrelsen kring rekommendationerna för vaccination mot säsongsinfluensan. Aktuella rekommendationer finns på Socialstyrelsens webbplats.
Avandia dras in i EU
Marknadsgodkännandet med för antidiabetesläkemedel innehållande rosiglitazon kommer att upphöra. Det meddelade EMA på torsdagseftermiddagen efter den granskning av medlet som startade i juli i år.
Rosiglitazon ingår i läkemedlen Avandia och Avandamet som marknadsförs av Glaxosmithkline och har varit godkänt i EU sedan 2000 för behandling av typ 2-diabetes. Redan från början var det känt att patienter som behandlades med preparaten löpte ökad risk för bland annat hjärtsvikt. De har därför stått under uppsikt med avseende på den kardiovaskulära säkerhetsprofilen.
– Det här är resultatet av en lång tids uppföjning och sammanvägande av data, sade professor Hans-Georg Eichler från EMA vid en presskonferens.
Redan 2007 gjorde EMA en granskning av säkerheten för rosiglitzon men slutsatsen då var att det fanns en ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom men att preparatet trots det skulle vara kvar på marknaden. Data från nya studier har ytterligare ifrågasatt den kardiovaskulära säkerheten, enligt EMA och har nu kommit till slutsatsen att nyttan med läkemedlet inte längre är större än riskerna.
Nästan samtidigt som EMA kom med sin dom lämnade den amerikanska myndigheten FDA beskedet att rosiaglitazon ska vara kvar på den amerikanska marknaden. Där beläggs preparatet med en restriktion om att bara förskrivas till patienter som utan resultat redan prövat andra diabetesläkemedel.
På frågan varför de båda myndigheterna kom till två olika beslut trots att de utgått från samma data svarade en talesperson från EMA att det främst beror på att man i EU redan ansett sig skärpt säkerhetsinformationen så mycket det går. Han hänvisade också till skillnader i vård- och sjukvårdssystem mellan USA och EU.
I Sverige behandlas omkring 4500 personer med rosiglitazon idag. Patienter som använder preparatet uppmanas att inte på egen hand avbryta sin behandling utan kontakta sin läkare för att diskutera fortsättningen. Apotekspersonal rekommenderas av Läkemedelsverket att hänvisa patienter till sin behandlande läkare.
Indragningen som nu annonseras är tillfällig eftersom det handlar om ett rådgivande från EMA:s expertkommitté för humanläkemedel, CHMP. Ett slutgiltigt beslut tas senare av EU-kommissionen.
Apoteket AB säger upp praktikavtal för studenter
Studenter på apotekarprogrammet som gör praktik på apotek får i dag en avtalsenlig lön under de sex månader den pågår. Nu har Apoteket AB sagt upp avtalet om praktikvillkor och från och med den 1 januari 2011 finns inget avtal.
På Sveriges Farmacevtförbund, SFF, är man besviken på arbetsgivaren.
– Risken är att studenterna väljer bort praktiken eftersom de hamnar i en ekonomisk svår sits, säger Celina Swing, studentombudsman på SFF.
Apotekspraktiken krävs för att studenterna ska få sin apotekarlegitimation. Legitimationen krävs för att arbeta inom hälso- och sjukvården, till exempel på apotek. Med dagens avtal får studenterna en lön på 12-14 000 kronor under praktiken. Om praktikvillkoren försämras finns enligt Celina Swing en risk att studenterna i högre utsträckning kommer att söka sig till andra delar av branschen där det räcker med magisterexamen för att få anställning. Enligt dem är det många som bestämmer sig för att arbeta på apotek just
under praktiken och om sämre villkor leder till att fler väljer bort den
kan resultatet blir problem med kompetensförsörjning.
Enligt Eva Fernvall på Apoteket AB beror uppsägningen på att apoteksaktörerna via Sveriges Apoteksförening håller på att ta fram gemensamma villkor för praktikanter. Alla apoteksaktörer som köpt kluster har nämligen förbundit sig att ta emot praktikanter från apotekarutbildningarna.
– De andra aktörerna hade synpunkter på det befintliga avtalet och det är viktigt att vi kommer fram till någonting gemensamt säger hon.
Vad ett nytt avtal kommer att innebära i form av praktiklön kan hon inte säga någonting om än.
– Men i många andra utbildningar som till exempel för sjuksköterskor är ju praktiken obetald, säger hon.
På SFF ser man positivt på ett gemensamt avtal från branschen men poängterar att det bör vara ett anställningsförhållande som erkänner studenternas arbetsinsatts och att facket bör vara en part i avtalet.
Meda förvärvar OTC
Meda har under de senaste åren stärkt sin omsättning av receptfria läkemedel och gör det nu ytterligare. Genom att företaget köper OTC-portföljen av Biophausia utökar de sitt produktsortiment ytterligare. Köpeskillingen är enligt ett pressmeddelande 190 miljoner kronor plus värdet av varulaget.
Biophausia uppger i sin tur att de kommer att koncentrera sig på receptbelagda preparat. Försäljningen i kombination med nedskrivningar förväntas påverka rörelseresultatet negativt med cirka 138 miljoner kronor, men den finansiella ställningen stärks, enligt ett pressmeddelande.
I köpet ingår bland annat läkemedel som Novalucol och Novaluzid, mot halsbränna och sura uppstötningar, C-vimin mot C-vitaminbrist, lavemanget Resulax och det receptbelagda läkemedlet Acetylcystein mot segt slem och kronisk bronkit.
Ledtrådar om barnastma
Det internationella forskarlaget har i en av världens största studier om genetiska faktorer och astma identifierat sex genvarianter som kan förklara nästan 40 procent av alla fall av astma hos barn. Resultaten har publicerats i New England Journal of Medicine och bygger på genetisk kartläggning av 1036 astmatiker och över 16 000 kontrollpersoner.
Flera av generna har betydelse för hur immunförsvaret fungerar, varav en av generna visat sig ha samband med astma hos barn, men saknar dock betydelse för astma hos vuxna.
– De identifierade generna är involverade i förmedling av information om slemhinneskada till immunsystemet samt i aktivering av luftvägsinflammation, säger professor Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett den svenska delen av studien.
De data från Sverige som ingick i kartläggningen kommer från den så kallade BAMSE-studien, som innehåller drygt 4000 barn från Stockholm som följts från födelsen till 12 års ålder med bland annat, lungfunktionsundersökningar och bestämning av allergiantikroppar. Enligt forskarna kan de nya fynden ge värdefull kunskap om mekanismer bakom utveckling av astma och uppslag för utveckling av nya läkemedel.
EU röstade om biverkningsrapportering
En av förändringarna som förslaget innebär är EU:s portal för rapportering av biverkningar, Eudravigilance öppnas för allmänheten. I och med det kommer också allmänheten att kunna rapportera in misstänkta biverkningar. På Eudravigilance kommer man att kunna hitta produktresuméer, bipacksedlar och protokoll från utredningar.
På Läkemedelsverket är man nöjd med den förbättring som det här innebär.
– Just rapportering från allmänheten det har vi redan i Sverige så där blir det inte någon skillnad för oss, säger Kerstin Jansson, chef på enhet för farmakovigilans på Läkemedelsverket.
Sedan inrapporteringen från allmänheten blev möjlig har verket fått in mellan tre och fyra tusen rapporter. Enligt Kerstin Jansson är det bra men det skulle kunna blir ännu bättre.
Det europeiska lagförslaget innebär också att det ska finnas information både på portalen och bipacksedlar om hur man kan göra när man vill rapportera in en biverkan.