Månads arkivering november 2010

Svårt ta ansvar för läkemedelsbehandlingen

1

Christina Ljungberg har i sin avhandling undersökt bland annat hur e-journaler påverkar läkarnas tillgång till information om patienten. Överlag är läkarna positiva till gemensamma e-journaler men att det ställer krav på nya arbetssätt och tar tid att vänja sig vid.
– Det räcker inte att tekniken fungerar. Man måste hitta nya arbetssätt och nya rutiner och anpassa tekniken efter behoven i verksamheten. Många upplever att det är stressande att leta i den enorma informationsmängd som kan finnas i en patients journal, säger Christina Ljungberg.

När all information finns tillgänglig gör man inte alltid en sammanfattningar över behandlingsläget, vilket gör det svåröverskådligt för den enskilde läkaren. E-journalen innehåller helt enkelt mer information som läkaren måste ta ställning till vilket kan upplevas som stressande. Inte minst blir det tydligt när patienten flyttas mellan sluten- och öppenvård.

Detsamma gäller läkemedelsbehandlingen. När Christina Ljungberg i intervjuer med sjukhusläkare frågade vad de tyckte var viktigt för en ändamålsenlig förskrivning framkom att de vill ha uppföljningar och ständiga omprövningar av behandlingen, både av läkare inom sjukhuset och i primärvården, ett slags delat ansvar.
– Det pratas ju ofta om att en lösning skulle vara att ha en läkare som ansvarade för patientens läkemedelslista. Men många läkare känner sig osäkra inför den uppgiften. I primärvården tycker man kanske inte att man har tillräcklig kompetens om specialistläkemedel och sjukhusläkaren kan i sin tur tycka att den inte har helhetsbilden och inte känner patienten tillräckligt väl.

En annan sak som kom fram under arbetet med avhandlingen var att valet av läkemedel på en klinik, enligt läkarna själva, i stor utsträckning gjordes efter den specifika klinikens terapitradition och inflytande av kollegor.
– Jag blev förvånad över det. Jag trodde nog att svenska sjukhusläkare i högre grad styrdes av vetenskapliga publikationer till exempel. Men det det läkarna berättade är att det finns starka traditioner om vilka läkemedel som används på varje klinik även inom ett och samma sjukhus. Det kan vara ett sätt för läkarna att värja sig mot den enorma floden av läkemedelsinformation.

En av de viktigaste slutsatserna tycker Christina Ljungberg är att när nya it-stöd implementeras måste det få ta tid så att användarna hinner anpassa sig och att möjlighet ges att anpassa systemen efter arbetsmiljön.

Avhandlingen försvaras den 4 december.

GSK öppnar fabrik i England efter skattelättnad

0

Redan i december förra året gick Glaxosmithkline, GSK, ut med att de planerade en fabrik i Storbritannien under 2013. Nu har företaget bekräftat att de planerar att öppna den första tillverkningsanläggningen på 25 år i landet.

Anledningen är att den brittiska regeringen beslutat att skatten för inkomster som företag får från egna patent, sänks till tio procent. Detta för att stimulera innovation och forskning i landet. Vid den nya anläggningen kommer det att tillverkas biologiska läkemedel och GSK meddelar att de också kommer att utvidga en befintlig anläggning för respiratoriska läkemedel. Den planerade anläggningen kommer att genera ett tusental nya arbetstillfällen uppger GSK.

EU- krav kan försvåra behandling mot hiv

0

Med dagens effektiva läkemedelsbehandling kan hiv idag närmast betraktas som en kronisk sjukdom. Om man bor i Sverige.
Inför Världsaidsdagen i morgon den 1 december kritiserar organisationen Läkare utan gränser att hivbehandlingen i utvecklingsländer riskerar bakslag.

Skälen är bland andra att anslagen till hivbehandlingen minskat, samtidigt som de nya hiv-läkemedlen är dyrare.
Globala fonden fick till exempel 82 miljarder kronor av de 141 som hade behövts för att säkra hiv-behandlingen globalt. Svenska Läkare utan gränser kritiserar att Sverige till exempel höll inne med en stor del av sitt bidrag som en markering om oegentligheter i program som finansieras av fonden.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att hivpositiva får de nya behandlingarna för att undvika opportunistiska infektioner som tuberkulos. Men, menar Läkare utan gränser, de hårda patentlagarna riskerar att begränsa antalet människor som kan få den behandlingen.
Åttio procent av de hivmediciner som idag används i projekt som finansieras av institutionella givare kommer från Indien. Men landets nyckelposition som producent hotas nu av Världshandelsorganisationen VTO:s regler, anser kritiker.

I de frihandelsförhandlingar som nu pågår mellan EU och Indien vill EU få med regler för bland annat dataexklusivitet vilket,varnar Läkare utan gränser, skulle minska de indiska generikaföretagens möjligheter att producera läkemedlen.
Globalt beräknas idag ungefär 2,6 miljoner vara hiv/aidsjuka, det är drygt 20 procent färre än 1997. I Sverige har totalt 8 935 fall av hiv/aids rapporterats.

 

Hjärnpåverkan av vigabatrin

0

Epilepsiläkemedlet vigabatrin (Sabrilex) används ibland för att kontrollera en speciell typ av kramp hos barn (West syndrom). Som en följd av den pågående säkerhetsuppföljningen av läkemedlet har onormala fynd vid  magnetisk resonanstomografi, MRT, av hjärnan rapporterats, i synnerhet hos små barn som behandlats med höga doser av läkemedlet. Förändringarna har setts i en liten subgrupp på barn under tre år.

Generellt tycks förändringarna vara övergående och försvinner när behandlingen upphör, enligt det norska Läkemedelsverket, som informerar om fynden på sin hemsida. Rörelsestörningar som dystoni, dyskinesi och hyperton muskulatur har också rapporterats.
Eftersom det rör sig om fallrapporter är den kliniska signifikansen ännu inte känd.
Enligt det norska Läkemedelsverket är sammanhanget mellan användningen av vigabatrin, MRT-fynden och rörelsestörningarna oklar.

Apotek anmält för att inte expediera alla läkemedel

0

Läkemedelsverket har fått information om att apoteket Apovet nekar att expediera recept på läkemedel som gäller för humant bruk och bett om en förklaring.

? Det stämmer inte, vi kan expediera alla läkemedel säger Gabriella Sander som är apotekets VD.

Apovet är visserligen ett leverensapotek inriktat på expediering av djurläkemedel, men måste som alla apotek tillhandahålla alla receptbelagda läkemedel.

? Även om vi nischat oss helt på djuren har vi absolut expedition av humanläkemedel, säger Gabriella Sander.

På företagets hemsida finns dock ingen information om att man också expedierar humanläkemedel.
? Nej, det har vi inte eftersom vår inriktning är expediering av djurläkemedel. Titta på flera av kedjornas och andra apoteks hemsidor, så finner du inte information om att man har djurläkemedel som de också enligt lagen ska tillhandahålla. De har valt att inte kommunicera det, precis som vi valt att inte kommunicera att vi också expedierar humanläkemedel.

Apovet lagerhåller djurläkemedel men har dagliga leveranser från KD och Tamro vilket gör att man också kan leverera humanläkemedel, enligt Gabriella Sander.
? Men det är väl inte det mest naturliga för läkare att använda oss, eftersom vi nischat in oss på djurläkemedel.

Apovet ska svara Läkemedelsverket senast den 8 december.

Databas om samarbete industrin-vården 2011

0

Sådan information finns sedan tidigare när det gäller stöd som patientföreningar och specialistföreningar får av industrin. Nu är det allstå dags med offentliggörande av samarbeten mellan vård och industri.
? Vi räknar med att sjösätta databasen i januari och kommer ställa krav på företagen att den ska vara uppdaterad och aktuell i början av februari nästa år, säger Pär Tellner på Lif.

Till årsskiftet
börjar också en reviderad etiköverenskommelse mellan Läkemedelsindustriföreningen, Lif, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL att gälla. I den finns för första gången ett kapitel som just reglerar samarbetsprojekt. I det står bland annat att parterna är skyldiga att ha skriftliga avtal om samarbete och att sådana inte får gälla exklusivt för enskilda läkemedelsföretag. Det ska också finnas en projektplan som bland annat omfattar en utvärdering av samarbetet. Projekten ska också redovisas i databasen.

Idag finns
industrins samarbeten med patientorganisationer och specialistföreningar samlade i två offentliga databaser på Lif hemsida.
Finns alla samarbeten samlade där?
? Min uppfattning är att databasen med samarbeten mellan patientföreningar och industrin har en åtminstone 90 procentig täckning, medan jag är osäkrare när det gäller specialistföreningarna, säger Pär Tellner.

Medstop tecknar avtal med Läkemedelsakademin om utbildning

1

Det webbaserade verktyget innehåller två delar för vidareutbildning av farmacevter på det receptbelagda området. Den ena delen handlar om farmakoterapi och innehåller fyra block, det andra om läkemedelsnyheter och innehåller två block.
? Vi är mycket glada över att ha varit med och utvecklat den här utbildningen med Läkemedelsakademin, säger Leif Nilsson chefsfarmacevt på Medstop.
Det kommer, enligt Leif Nilsson finnas tid avsatt för utbildningen på arbetstid.
? Det är vår skyldighet som arbetsgivare att vidareutbilda vår personal, men den som vill kan förstås också använda sin fritid eller tiden till och från arbetet.

Botten inte nådd för läkemedelsindustrin

0

På såväl försäljnings- forsknings och tillverkningsenheterna kommer nedskärningarna att fortsätta under de närmaste åren, enligt läkemedelsanalytiker som nyhetsbyrån Reuters talat med. Men störst kommer de att bli på marknadsföringssidan.
Analytikern Damien Conover räknar med att ytterligare ett par procent av de anställda kommer att avskedas globalt. Stora säljkårer för blockbusters som Pfizers Lipitor är bland de uppenbara måltavlorna för nedskärningar, enligt analysen.

Enligt en undersökning hade företagen till och med oktober i år aviserat nedskärningar som innebär att fler än 45 000 jobb försvinner inom läkemedelsindustrin. Men efter den sammanställningen har såväl Roche som Novartis meddelat ytterligare nedskärningar.
Det pågående patentstupet liksom att generika, betydligt snabbare än vad analytikerna trodde, tagit över marknadsandelar förklarar nedskärningarna

Enligt IMS Health har fyra företag, Astrazeneca, Lilly, Boehringer Ingelheim och Bayer bara avverkat en tredjedel av sin vandring mot patentstupet vid slutet av förra året, vid vägs ände ska de enligt analysen vara 2014. Enligt IMS kommer då generika att ha 85 procent av marknaden.
Förutom utgångna patent tampas företagen också med höga krav på prispress från nya sjukvårdslagar i USA och priskontrollsystem i Europa. Det ställer höga krav på nya läkemedel med stora volymer enligt analytikerna.
Låg produktivitet när det gäller forskning och utveckling är orsaken till att företagen varit dåligt förberedda att möta patentstupet enligt analytikerna.

Dyrare anlita Läkemedelsverket

0

Regeringen har beslutat att höja Läkemedelsverkets avgifter med i genomsnitt 4,9 procent.
Under drygt ett år har tjänstemän på myndigheten arbetat med att ta fram förslaget på nya avgiftsnivåer som nu beslutats. Christina Åkerman, generaldirektör på Läkemedelsverket säger i en kommentar att de nya avgifterna ger bättre täckning för kostnaderna.

GSK säljer av i USA

0

I köpet ingår också de amerikanska rättigheterna till varumärkena Augmentin och Amoxil, som båda har generiska konkurrenter på den amerikanska marknaden.

Försäljningen ger
GSK möjlighet att fokusera på nya differentierade produkter säger företaget i ett uttalande. Men GSK behåller rättigheterna för de två preparaten på marknader utanför USA. Och för det indiska företaget är förvärvet av den amerikanska anläggningen betydande.Köpet en möjlighet att komma in på den amerikanska marknaden för Dr Reddy’s, som har sin huvudsakliga tillverkning i Indien. Generikaföretaget vill expandera på den amerikanska marknaden, den största generiska marknaden i världen.

Dyrare med läkemedel i dansk handel

0

Det danska läkemedelsverket har nyligen offentliggjort prisutvecklingen för läkemedel som bara säljs på apotek och de som också säljs i detaljhandeln.
Siffrorna visar att totalt har priset på läkemedel som bara får säljas på apotek sjunkit med 33 procent jämfört med 2000, medan priserna för läkemedel som säljs både på apotek och i detaljhandeln istället stigit med 18 procent.
? Siffrorna visar att regeringen hade fel när man trodde att liberaliseringen skulle komma kunderna till godo. Utvecklingen visar istället att reglering av apoteksväsendet inte står i vägen för konkurrens på läkemedelsområdet, säger ordförande i Apotekerforeningen, Niels Kristensen i en kommentar.

Sobis vd slutar

0

Bolagats styrelse har tillsammans med Martin Nicklasson kommit fram till att bolaget behöver ett nytt ledarskap, enligt pressmeddelandet.
Skälen anges vara tillväxtplaner, den växande portföljen av läkemedel i sen klinisk utvecklingsfas samt den växande kommersiella portföljen.
Martin Nicklasson som vad vd för Biovitrum som förra året gick samman med Swedish Orphan slutar till årsskiftet.

Djurfarmacia skrev på etiköverenskommelse

0

När Lif hörde av sig till Djurfarmacia om det avtal som finns mellan läkemedels- och apoteken sa man nej till att skriva på etiköverenskommelsen.
Men nu har man ändrat sig.
? Vi vänder oss inte mot innehållet i etiköverenskommelsen, men formerna, säger Birgitta Molin, företagets VD.

Hon anser
att överenskommelsen egentligen är obefogad när det handlar om små apotek, och att det är apoteken som bör ha gemensamma etiska regler.
? Men det blev sånt rabalder. Och vi ställer ju upp på etiken, då var det enklare att skriva på, säger Birgitta Molin.
Även ApoEx som först sa nej har nu skrivit på överenskommelsen.

Lönsamt förebygga resistens

0

Ett långvarigt utbrott av resistenta tarmbakterier, ESBL drabbade Akademiska sjukhuset i Uppsala mellan 2005 -2008 då över 300 patienter drabbades. Birgitta Lytsy läkare vid sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet har i sin avhandling som läggs fram den tredje december följt upp utbrottet.

Patienterna som
smittades hade ofta flera underliggande sjukdomar, ett stort omvårdnadsbehov och vårdades under lång tid med antibiotika. Men hon har i sin avhandling också identifierat andra faktorer som ökade risken för spridning av ESBL-bakterier. Till exempel var patienter som vårdades på överbelagda avdelningar eller där personalen var underbemannad er utsatta.
I sin avhandling visar hon också att resistenta tarmbakterier förändras mycket snabbt och att det därför behövs mikrobiologiska laboratorier med resurser att följa utvecklingen.

Kortsiktiga besparingar
som nedskärning av vårdplatser och personal kan på längre sikt fördyra vården eftersom det innebär risk för smittspridning, är Birgitta Lytsys slutsats.

Ja till ny lag om läkemedelsinformation

0

Det är delen som kallas ?information to patient? som på onsdagen röstades igenom i EU-parlamentet. Direktivet utgör en av tre i ett större paket med målet att EU-invånarna ska få en gemensam lagstiftning vad gäller läkemedelsfrågor.

Förslaget som parlamentet nu röstat ja till innebär bland annat att det blir fortsatt helt förbjudet att göra reklam för receptbelagda läkemedel. Däremot blir det tillåtet för företagen som står bakom läkemedlen att lämna ut information som bipacksedlar och den senaste offentliga versionen av utredningsprotokollet på sina hemsidor och i tryckt form till allmänheten.

En tidigare variant av lagförslaget pekade åt att företagen inte skulle få lämna någon information alls om sina produkter till allmänheten vilket innebar att till exempel svenska Fass låg i farozonen.
– Jag vet att detta är något som många har oroat sig för i bland annat Sverige. Jag vill nu direkt vända mig till dem och säga att såsom parlamentet har röstat här är det inte bara en möjlighet att få behålla Fass, utan dessutom en möjlighet för andra länder att införa liknande system, säger den svenska EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) till EU-parlamentets presstjänst.

De två andra delarna i paketet handlar om hur man ska komma till rätta med förfalskade läkemedel på EU:s inre marknad, samt ett förslag om en säkerhetsövervakning av läkemedel. Det är ännu en bit kvar innan lagen om läkemedelsinformation blir tagen. Det kan bli så att EU-kommissionen lägger ett helt nytt förslag som på nytt ska godkännas av parlamentet och ministerrådet.

Läs en genomgång av hela lagpaketet och turerna kring det i specialreportaget i nummer 8 av Läkemedelsvärlden.

Norge återinför recept för laxermedel

0

Stora förpackningar med laxermedel som till exempel Dulcolax och Pursennid ska inte längre få säljas receptfritt i Norge. Skälet är rapporter om att medlet används felaktigt som till exempel bantningsmedel.

En långvarig felanvändning kan leda till tillvänjning och nedsatt naturlig tarmfunktion varnar Legemiddelverket. I Sverige finns liknande restriktioner och av samma skäl sedan sommaren 2009.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng