Månads arkivering november 2010

TLV ska bedöma läkemedel i slutenvården

0

Även läkemedel som används inom slutenvården, så kallade rekvisitionsläkemedel, ska kunna bedömas efter hur kostnadseffektiva de är. Regeringen har nu gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i uppdrag att göra bedömningar på andra läkemedel än de som ingår i förmånen.

Bedömningen kommer att göras på initiativ av sjukvårdshuvudmännen och TLV tror att det kommer att handla om mellan fem och tio läkemedel per år. Det kommer inte att resultera i några rekommendationer till landstingen utan vara ett kunskapsunderlag när de ska göra sina upphandlingar. På Sveriges Kommuner och Lansting, SKL, är man mycket nöjd över att TLV fått det nya uppdraget.
-Vi har velat ha det så här under lång tid och många av våra önskemål är faktiskt tillgodosedda i uppdraget. Vi gör liknande bedömningar redan men nu får vi tillgång till den expertis som finns inom TLV, säger Bo Claesson på SKL.

En av de viktiga konsekvenserna med det nya uppdrag blir enligt Bo Claesson att rekvisitionsläkemedel bedöms på samma värdegrund som de som ingår i förmånen. Det är inte bara för nyregistrerade läkemedel som hälsoekonomiska bedömningar kommer att bli intressanta för landstingen utan varje gång en behandling av någon anledning ifrågasätts.
– När det dyker upp en ny behandling till exempel eller händer något inom ett terapiområde kan vi vilja undersöka hur kostnadseffektiv den som används idag är.

Regeringen kommer att avsätta sju miljoner kronor per år under 2011 och 2012 till myndigheten för verksamheten och man räknar med en startfas på cirka sex månader innan myndigheten är i full gång. Förändringen kommer att innebära förändringar även för industrin som kan behöva göra nya studier för att ta fram de fakta som TLV efterfrågar. Men på SKL står man i startgroparna.
– Vi har redan några frågeställningar som vi tycker är intressanta, så vi är helt klart beredda, säger Bo Claesson.

Tanken är att det ska tas fram riktlinjer i samarbete med SKL och regeringen för hur TLV ska prioritera ärendena om det kommer fler förfrågningar än de skulle mäkta med.
– Är det ett väldigt kostsamt läkemedel kan det vara en anledning, en annan är om det förekommer stora skillnader i användning runt om i landet. Tanken är att landstingen ska samorda sig och det vore naturligt om regeringen hade en diskussion med SKL i samband med beslut om statsbidraget för läkemedel, säger Thord Redman på TLV som tills vidare ansvarar för verksamheten.

Roche skär ner 4 800 tjänster

0

Neddragningarna som annonserats på onsdagen förväntas leda till att sänka företagets årliga kostnader med omkring 17 miljarder kronor. Innan dess räknar företaget dock med kostnader för omstruktureringar på 19 miljarder kronor under perioden 2010-2012. företaget som berörs mest är försäljning, marknadsföring och tillverkning.

I Sverige är det idag cirka 120 personer anställda i Roche Pharma. Enligt Tommy Ringart, kommunikationschef på Roche i Sverige kommer de svenska enheterna inte att drabbas av neddragningarna i någon högre grad.


– Vi tittar på det just nu men det ser inte ut som att det kommer påverka oss i någon större utsträckning.

Stamceller som strokebehandling

1

Mannen, som är i 60-årsåldern, fick de första injektionerna av neurala stamceller injicerade under helgen och enligt behandlande läkare är hans tillstånd bra. Försöket är en del i en klinisk fas I-studie av företaget Reneurons produkt ReN001 och ytterligare elva patienter kommer att få behandlingen mellan sex till tolv månader efter att de drabbats av ischemisk stroke.

De första doserna mannen fått har varit låga och hans tillstånd följs noga. Om behandlingen visar sig säker kommer forskarna att gå vidare med andra patienter och också öka doserna. Förhoppningen är att stamcellerna ska ersätta de neuron som skadats av syrebristen efter stroken. På så sätt tänker man sig att fysiska och mentala nedsättningar som kommit av dessa ska förbättras.

Stamcellerna som används i försöket härstammar från människofoster vilket gjort att det fått utså en viss kritik. Men, försäkrar forskarna bakom det, den har fått godkänt av de etiska kommittéerna i landet. Idag är standardbehandling efter stroke propplösande medel, men i många fall hinner inte patienten in till sjukhus i tid för att den ska ha optimal effekt.

I USA pågår en annan klinisk prövning där embryonala stamceller från företaget Geron Corporation används för att behandla personer med ryggmärgsskador. Studien återupptogs i augusti efter FDA tillfälligt stoppat den när försöksdjur från prekliniska studier visade sig ha utvecklat systor efter behandling.

Missbruksvården jämförs

0

I Västernorrland och Jönköping behandlas drygt 90 procent av opiatberoende med metadon eller buprenorfin, medan andelen är fem procent i Blekinge. Det framgår av de öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården som Socialstyrelsen nu lanserar på en webbsajt. I riket i snitt är andelen 40 procent.

Skillnaden mellan
landstingen tycks betydligt större när det gäller inställningen till läkemedelsbehandling av opiatberoende än personer med alkoholdiagnos.
I Kronoberg, som enligt jämförelsen är det landsting där flest alkoholberoende behandlas med akamprosat, disulfiram och naltrexon var det drygt 35 procent som hämtade ut läkemedlen 2009. I Stockholm där andelen var lägst var det drygt 15 procent. Snittet för hela landet var drygt 20 procent.
I den publicerade statistiken ses inget samband mellan dödlighet och läkemedelsbehandling. Högst dödlighet bland personer med alkohol- eller narkotikadiagnos har man enligt den öppna jämförelsen i Västmanland, sex procent och lägst i Gotland med tre procent. I snitt för landet är den knappt fem procent.
Socialstyrelsen har inte gjort några kontroller av till exempel ålder och hälsostatus vilket kan påverka siffrorna.

Förutom dessa
hälsodata som man tagit fram från register har Socialstyrelsen granskat kommuners och landstings hemsidor och gått ut med en enkät till verksamhetsansvariga. Svarsfrekvensen på den var 78 procent. I den har man bland annat frågat om delaktighet, samverkan, kunskapsbas, tillgänglighet uppföljning och klientsäkerhet.

Sämst omdöme
får möjligheten för de sjuka till inflytande och delaktighet i den egna vården, konstaterar Socialstyrelsen. Små kommuner, med färre än 15 000 invånare får genomgående sämre betyg än rikssnittet.

Européer positiva till biotech

0

På det hela taget är EU-innevånare relativt positivt inställda till life science och bioteknik. I en undersökning som utförts på uppdrag av EU-kommissionen svarar 53 procent av de tillfrågade att bioteknik kommer att ha en positiv inverkan på deras liv. 20 procent tror tvärtom att utvecklingen kommer att innebära någonting negativt.

Totalt intervjuades 26 600 européer mellan januari och februari i år om sin syn och sin kunskap om genteknik, stamcellsforskning och andra områden inom life science. I Estland liksom i Sverige har man en synnerligen positiv inställning där 77 respektive 73 procent var positiva. Österrikarna har den mest negativa inställningen där bara 41 procent gillar life science och biotech.

Nästan 70 procent av EU-innevånarna ställer sig positiva till att använda stamceller för medicinsk forskning, under förutsättning att det regleras strikt, vilket är fler än 2005, då en liknande undersökning utfördes. Antalet som säger ja till forskning på embryonala stamceller har också ökat. Antalet som ställer sig bakom genterapi har ökat från 54 till 63 procent under samma tid.

Men det finns klara brister inom vissa kunskapsområden, till exempel så känner 63 procent inte till att det finns biobanker och 55 procent av européerna har inte hört talas om nanoteknologi.

EU:s forsknings– och vetenskapskommissionär Marie Geoghegan-Quinn säger i en kommentar till undersökningen att den visar att många européer är positiva till forskningen men de upplever att de saknar information vilket uppmanar till bättre kommunikation om vetenskap.

Fler behöver TNF-hämmare

0

Varje år får ungefär 2 000 personer diagnosen reumatoid artrit. Standardbehandlingen är metotrexat. Men Socialstyrelsen anser att många av dem redan från början borde få en kombinationsbehandling med TNF-hämmare. Enligt Socialstyrelsen rör det sig om cirka 10 procent där man redan från början konstaterar hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos.

Att tidigt förskriva
TNF-hämmarna kommer att kosta sjukvården cirka 84 miljoner till om året, men kommer att slå olika eftersom behandlingen idag skiljer sig åt mellan landstingen konstaterar Socialstyrelsen i sina preliminära nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar.

Socialstyrelsen
anser också att TNF-hämmare i högre grad än nu bör användas vid ankyloserande spondylit när förstahandsvalet NSAID-medel inte ger tillräcklig effekt. Även vid behandling av psoriasisartrit ges hög prioritet för behandling med TNF-hämmare. Totalt räknar Socialstyrelsen med en kostnadsökning på cirka 480 miljoner kronor om året. Myndigheten ger också hög prioritet för behandling med alendronsyra eller i andra hand zoledronsyra för personer med mycket hög frakturrisk.
Hur stora kostnadsökningarna blir totalt är svårt att säga enligt Socialstyrelsen. Men påpekar att det som på kort sikt innebär ökade kostnader ger en förbättrad hälsa och minskade frakturrisker vilket med tiden kan ge sänkta kostnader.

Socialstyrelsen föreslår
också en del indragna behandlingar. Till exempel bör sjukvården sluta med att behandla med glukosamin eller hyaluronan vid artros i knä eller höftled, eftersom det enligt experterna inte har någon effekt. Inte heller bör man fortsätta göra artroskopisk kirurgi, som ledstädning vid artros i knäleden. Den operationen har inte bättre effekt än träning och smärtlindrande medicin anser Socialstyrelsen. 96 miljoner kronor om året sparar sjukvården på att inte göra dessa operationer.

 

“Varje person måste ta sitt ansvar och kliva fram”

2

Under dina första två år som generaldirektör har din ledningsgrupp gjorts om helt. Flera personer har blivit omplacerade eller lämnat självmant och fyra personer har fått sluta med avgångsvederlag, vad beror det på?
? Ledningsgruppen har formats efter de strukturförändringar som vi gjort på myndigheten. I ledningsgruppen finns nu en direktör för den delen av verksamheten som sköter allting innan ett godkännande av ett läkemedel, en direktör som sköter allting som händer efter godkännandet och så har vi en direktör för vetenskaplig och regulatorisk strategi. Sen har vi haft en planeringsdirektör som ansvarat för stödstrukturerna, men den rollen ska nu delas upp i två.
? Det här har fått konsekvenser för den ledningsgrupp som fanns när jag började 2008. I vissa fall har den ursprungliga tjänsten inte funnits kvar och då har vi erbjudit andra

roller. Några har accepterat den nya rollen och stannat kvar, andra har själva sökt sig till andra jobb utanför myndigheten. I dessa fall har vi inte hittat jobb på myndigheten som passar personen, och då har vi erbjudit dem avgångsvederlag.
? Det här är personer som stått på chefsavtal och då är det brukligt att man har sex månaders uppsägningstid följt av ytterligare sex månadslöner, och det är det som vi följt.
? Ibland när jag hör kommentarer om strömhopp och svängdörrar så låter det som om halva myndigheten plötsligt slutar. Men vi har en total personalomsättning på åtta procent som varit konstant i många år.

Vad är bakgrunden till de stora organisationsförändringarna?
? När jag började i september 2008 kunde jag konstatera att myndigheten hade ekonomiska problem. Antalet anställda hade ökat på myndigheten de senaste åren och man hade tagit ett stort lån för ett it-program som inte blev som det var tänkt. Dessutom hade avgifterna som läkemedelsföretagen betalar in sänkts med 20 procent det året. Vi hade med andra ord både kraftigt minskade intäkter och ökade utgifter. Det var den utmaningen som styrelsen och jag stod inför.
? Tittade vi bara på siffrorna skulle vi behöva skära ner personalstyrkan med tio procent. Men jag valde att effektivisera istället för att skära, eftersom jag inte trodde att vi skulle kunna utföra de uppgifter som vi är satta att göra annars. Genom att effektivisera verksamheten kan vi öka våra intäkter. Vi valde också att helt montera ner it-projektet.

Två personer som lämnat ledningsgruppen under den här tiden, personaldirektör Monica Lindholm och planeringsdirektör Christian Ivfarsson, rekryterades in i ledningsgruppen av dig men de har sen fått lämna med avgångsvederlag, vad är det som har hänt i de fallen?
? Christian Ivfarsson kom in för ett och ett halvt år sedan för att göra ett tufft arbete som planeringsdirektör. Han fick i uppdrag att tänka ut hur vi skulle organisera våra stödstrukturer. Det arbetet resulterade i att vi tillsammans med styrelsen såg att rollen som planeringsdirektör behövde delas upp i två, en som ansvarar för det löpande arbetet och en som ska ansvara för det strategiska. Christian Ifvarsson fick fundera över om det fanns en roll som var spännande för honom att ta i den nya organisationen. I slutändan tyckte han inte det, och han omfattades av samma avtal som de tidigare, med sex månaders uppsägningstid och sex månadslöner som avgångsvederlag.

Men han är dessutom arbetsbefriad, så i slutändan har han 14 månadslöner?
? Avtalet är att han får 12 månadslöner. Men vi bestämde att han skulle bli arbetsbefriad fram till dess att hans kontrakt går ut. Men han står till vårt förfogande fram till den 1 januari.

Med tanke på att det var oklart hur organisationen skulle bli i slutändan och man nu kan konstatera att han får sluta på det här sättet, var det en felrekrytering? Hade det varit bättre att ta in en konsult?
? Nej, jag ser att Christian har bidragit oerhört värdefullt i det arbetet som vi gjort. Vi hade diskussionerna i styrelsen om det här med att ta in konsulter istället. Men när jag såg vad det skulle kosta så var det inte försvarbart för en myndighet som är i vår ekonomiska situation. Det hade kostat många, många miljoner.
 
Men är det inte dyrt att betala 14 månadslöner till någon som inte gör något?
? Om du tittar på den mängd det handlar om för de här fem personerna och ställer det mot vad en konsult skulle kostat så är det inte någon stor kostnad. Skulle vi tagit in konsulter skulle det kosta 15-20 miljoner bara för initialkostnaden för ett så här stort förändringsarbete. De konsulterna skulle sedan behövt skära i annan personal som vi också skulle behövt ersätta ekonomiskt. Och det skulle säkert landat på många tiotals miljoner. I den jämförelsen blir inte ersättningen till de här personerna i ledningsgruppen en särskilt stor kostnad för det förändringsarbete som behöver göras.

Vad hände med Monica Lindholm då, en ytterst ansvarig för HR behövs väl?
? Jo, det behövs alltid. Men kanske inte som en direktörsroll. Och det var direktörsrollen som försvann i det fallet. När jag började min anställning fanns Monica Lindholm inhyrd som HR-konsult. Jag erbjöd henne då att arbeta som anställd under en period istället. Som HR-direktör jobbade hon sen med att se över hur den delen i myndigheten skulle organiseras. Slutsatsen blev att HR skulle bli en enhet istället för ett direktörsområde. Därmed försvann rollen som HR-direktör. Monica Lindholm blev erbjuden jobbet som enhetschef för HR, men tackade nej till det. Därför fick även hon avgångsvederlag.

Kommer de borttagna rollerna dyka upp igen?
? Förra veckan hade vi diskussioner med bland annat de fackliga företrädarna på Läkemedelsverket. Efter det har vi fattat beslutet att personal, kommunikation och rättsenheten ska finnas som självständiga verksamhetsområden i ledningsgruppen, det vill säga det här blir direktörsområden igen.

Så nu har ni en HR-direktör igen?
? Ja, och det är resultatet av de etappvisa förändringar som vi gjort.

Det finns strömningar inom Läkemedelsverket som är mycket kritiska till ditt ledarskap. Det kommer brev hit till vår redaktion som pratar om ett förändrat klimat där man inte vågar uttala kritik öppet. Och när vi skrev en artikel om att Christian Ivfarsson ska sluta så skrevs det många kommentarer på samma tema. Hur reagerar du på det?
? Generellt så tycker jag att olika perspektiv och synsätt är väldigt viktigt i organisationen. Därför är det tråkigt när det skrivs kommenterar som signalerar att det inte skulle vara accepterat att ha en avvikande åsikt. Jag arbetar hela tiden med att försöka fånga upp den interna dialogen och även att förbättra den, det känns extra viktigt eftersom vi befinner oss i ett förändringsarbete.
? Men jag vill också understryka att det är viktigt att personer både i och utanför organisationen för fram sina åsikter på ett konstruktivt och ärligt vis. Både när det gäller positiva och negativ synpunkter. Ingen har framfört till mig det som står i de anonyma kommentarerna på olika ställen. Men det är något som jag oerhört gärna skulle vilja, ingen kommer att bli illa behandlad bara för att man har dessa åsikter. Det man signalerar i de här kommentarerna är ju i princip att man skulle bli avskedad om man gjorde det. Men jag vet inte var man får den bilden ifrån, ingen har ju testat.  

Men menar du att de stora förändringarna varit helt konfliktfria?
? En sådan här förändring kommer aldrig att gå smärtfritt, det är självklart. Vår organisation har inte varit riggad för att vara proffs på förändring. Vi har gjort ett stort förändringsarbete internt, utan att ta in externa konsulter som är duktiga på det här. Och vi har säkert mycket att lära på kommunikationssidan, man kan alltid kommunicera mer när det gäller så här stora förändringar. Det här är inte gnisselfritt.
? Det vi ser nu är att arbetet har effektviserats. 2008 stod vi på femteplats av Europas läkemedelsverk när det gäller att vara rapportör, det vill säga att göra vetenskapliga utredningar. Förra året hamnade vi på en andraplats och i år står vi på en delad förstaplats. Och vi har inte behövt säga upp någon personal.

Så varifrån kommer det att det finns anställda på Läkemedelsverket som tror att de ska bli straffade om de är kritiska?
? Jag vet faktiskt inte var det kommer ifrån. Det kan ju vara en kultur som finns i hela verksamheten, att man kanske inte är van att prata, eller så är det enskilda synpunkter. Sen vet jag inte om det uppstått en osäkerhet i och med att vi börjar arbeta med tydligare målbilder. Jag är tydlig med att jag tycker att vi måste arbeta på det sättet och att man kommer att få feedback när man inte levererar. Kanske har de här bitarna blandats ihop på något sätt så att vissa uppfattar det som ett klimat där man inte får framföra kritik.

Ser du det som ett problem att den här oron finns?
? Jag tror att vi har en utmaning att hela tiden jobba med att hitta olika dialogformer. Eftersom det inte är friktionsfritt när man gör en stor förändring måste vi vara duktiga på det. Men varje person måste också ta sitt ansvar och kliva fram. Det vore bättre om jag kunde få kontakt med de personer som känner så här. Först då kan jag förstå vad det är det som ligger i det. Har vi en kultur som inte klarar av öppenheten så är det en allvarlig signal som ytterst landar på mig och som också kan projiceras på mig.

Ni har ställt en fråga på ert intranät om era medarbetare har använt sig av meddelarfrihet, varför gjorde ni det?
? Det var vår webbredaktion och inte jag som ställde frågan. Det ställs en ny fråga varje vecka. Och den här gången var tanken från webbredaktionen att det var en bra fråga att ställa eftersom det pågått mycket diskussion i huset den senaste tiden om det här med meddelarfriheten, mycket utifrån alla de här kommentarerna som skrivits på olika ställen. Webbredaktionen ville då se om medarbetarna visste vad meddelarfrihet var. Nu visade det sig att femtio procent av dem som svarat hittills sagt att de inte visste vad meddelarfrihet innebär. Och det är ju bra för oss att veta, då behöver vi prata mer om det.  
? Men det är oerhört viktigt att säga att vi inte kan gå tillbaka och se vem som svarat vad på de här frågorna, det är tekniskt omöjligt och hade varit direkt olagligt.

Fackförbund vill locka unga

0

Trots en ny apoteksmarknad, med flera apotek, tycks intresset för farmacevtyrket ganska svalt. Vid höstens intagningar till utbildningarna har inte intresset för yrket ha ökat nämnvärt. Fortfarande är det bara drygt en sökande till utbildningsplatserna.
I ett försök att intressera fler till yrket har nu Sveriges Farmacevtförbund skapat en ny sajt där hugade får veta mer om apotekar- och receptarieprogrammet.
Om utbildningen är något för den som inte gillar sniglar får man till exempel svar på. Samt en hel del annat.

TLV förlänger undantag

0

När det visade sig att det ofta var problem för apoteken att beställa hem förpackningen med det lägsta priset införde myndigheten i våras möjligheten att beställa hem varan med det näst lägsta eller det tredje lägsta priset. Det undantaget har myndigheten nu beslutat förlänga ytterligare ett år.
? Vi gör det medan vi funderar på en permanent lösning, säger Leif Lundquist, jurist på TLV.

Generikaföreningen har
liksom  till exempel Sveriges Apoteksförening inte något emot förlängningen. Men FGL vill att TLV i sin långsiktiga lösning bör införa ekonomiska sanktioner mot apotekskedjor som inte beställer hem periodens vara, om den finns för leverens.

TLV kan
som tillsynsmyndighet få tillgång till apotekens beställningar, men inte automatiskt. FGL anser att övervakningsverktygen behöver skärpas.
? Men vi anser också att TLV bör ha möjlighet till någon typ av ekonomisk sanktion mot företag som inte följer reglerna.
? Det gäller såväl generikaföretag som säger sig kunna leverera periodens vara och sedan inte kan det, liksom apotek som beställer hem alternativen, även om det visar sig att periodens vara fanns för beställning, säger Kenneth Nyblom ordförande i FGL.

Från apoteksbranschen menar man problemen ligger hos leverantörerna. 
– Läkemedelsleverantörerna har inte kunnat säkerställa tillgängligheten till sina varor vilket skapat stora problem för våra kunder och för apotekspersonalen. Apoteken beställer alltid hem den vara som TLV har utsett till prisperiodens vara men det förutsätter ju att den finns tillgänglig, säger Johan Wallér från Sveriges Apoteksförening.

 

Fortsatt nej till Avastin i England

0

För tredje gången har läkemedelsföretaget Roche misslyckats med att få sitt medel mot koloncancer, Avastin, godkänt som ett subventionerat läkemedel i England och Wales.

Roche har
i förhandlingarna erbjudit behandlingen till reducerat pris, men Nice anser att behandlingen inte är kostnadseffektiv trots det nya erbjudandet. Nice tycker att förslaget till avtal var allt för komplicerat och att kostnaderna för behandlingen skulle bli betydligt högre än Roche:s beräkningar.
Enligt Roche handlar det om cirka 6 500 patienter som skulle ha varit berättigade till behandlingen.

Thony Björk kan bli ordförande i SFF

0

Sveriges Farmacevtsförbunds valberedning har presenterat förslag till ny styrelse. Som ordförandekandidat har man Thony Björk som, om han blir vald, ersätter Carin Svensson. Thony Björk arbetar idag på Apoteket AB där han är direktör för Corporate relations. Han är också vice president i PGEU, Pharmaceutical Group of European Union.

Valberedningens föreslår också Pär Tellner till vice ordförande,  andre vice ordförande Lena Johansson och som övriga ledamöter Birgita Davidson, Laila Yakob Massamiri och Pia Seidel. Styrelsen väljs vid SFF:s fullmäktige den 20 november.

Ny vd för GSK Sverige

0

Den 1 december tillträder Marine Queniart Stojanovic som ny vd för GSK Sverige. Hon har arbetat inom företaget i 17 år och kommer närmast från Franskrike där hon varit vice president för avdelningen för specialistläkemedel. Marine Queniart Stojanovic efterträder den förre vd:n Neil James som i somras meddelade att han avgår. 

I en kommentar säger den tillträdande vd:n att läkemedelsupphandlingar fått en ökad betydelse i Sverige och att det blir ett viktigt område att satsa på. Hon nämner särskilt den pågående rättsprocessen  om GSK:s vaccin mot HPV, Cervarix.

Aknemedel inte orsaken till självmord

0

Tidigare studier har pekat mot att personer som behandlas med akneläkemedel med isotretinoin skulle löpa en ökad risk för depression och självmord. Men enligt en nyligen publicerad studie som utförts av svenska forskare finns det inget sådant samband. Däremot kan svår akne i sig innebära en ökad risk för självmord enligt resultatet.

Det är forskare vid Läkemedelsverket och Karolinska institutet som samkört data från slutenvårdsregistret och dödsorsaksregistret med data om omkring 6000 personer som behandlats med isotretinoin under 1980-talet.

Deras slutsats är att personer som har en mycket svår form av akne har en ökad risk att begå självmord. Men risken var ökad redan innan behandling med läkemedlet startade.
– Det saknas alltså bevis för att isotretinoin skulle medföra en förhöjd risk för självmordsförsök på populationsnivån. Istället visar våra resultat på behovet att följa upp patienter med mycket svår acne avseende den psykiska hälsan, oavsett om de behandlas med isotretinoin eller inte, säger Anders Sundström, läkemedelsepidemiolog som lett studien vid Karolinska institutet.

Isotretinoin marknadsförs som Roaccutan i Sverige och får bara förskrivas av hudläkare med särskild licens från Läkemedelsverket, eftersom det är mycket hög risk för missbildningar hos foster vars mödrar tagit det under graviditeten.

Meda köper holländskt OTC

0

Den största av produkterna är Pyralvex, ett smärtstillande läkemedel som används vid munsår och vars omsättning uppgår till 90 M kronor per år. De övriga två är Spasmonal som används för behandling av irriterad tjocktarm och örondropparna Waxsol.

Köpeskillingen uppgår till 540 M kronor enligt ett pressmeddelande från Meda

Tamro distribuerar åt MSD

0

Tamro meddelade på onsdagen att de tackat ett avtal på två år med företaget Merck Sharp & Dohme, MSD. MSD omsätter omkring två miljarder kronor årligen i Sverige och blir därmed en av Tamros största kunder.

I och med avtalet är det klart att Tamro kommer att ha hand om distributionen av MSD:ss varor till de apoteken och kommer dessutom att ha hand om företagets centrallager.

Tysk prisreform kan få konsekvenser för EU

0

Det tyska parlamentet är på gång att rösta igenom förändringar i prissättningssystemet för läkemedel. I stället för den nuvarande fria prissättningen vill man gå över till en mer värdebaserad form av prissättning. Meningen är att läkemedelsföretagen måste bevisa att deras produkter tillför ett mervärde jämfört med befintliga preparat för att det ska kunna vara möjligt att sätta ett högre pris.

I det nya prissättningssystemet kommer läkemedel som är nya på marknaden, att utvärderas i ett tidigt skede av landets hälsovårdsmyndighet, IQWIG. Om det då inte framkommer någon ny nytta jämfört med befintliga preparat kommer det inte bli möjligt för företagen att sätta ett högre pris. De nya reglerna förväntas spara omkring 1,7 miljarder euros årligen.

Analytiker tror att de tyska förändringarna kommer att få konsekvenser i resten av EU. Många andra marknader, som den franska och brittiska, har haft de tyska priserna som referenspriser när de sätter sina. Tyskland är också Europas största läkemedelsmarknad.

Sverige har i många fall använts som föregångare i de tyska diskussionerna. Tidigare i höstas kunde man bland annat läsa i Spiegel läsa om en jämförelse mellan tyska och svenska läkemedelspriser I där många av de jämförda preparaten var mellan 40 och 80 procent dyrare i Tyskland än i Sverige.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng