Annons
Home 2009

Årlig arkivering 2009

TLV anmäler Pfizer

Petra Hedbom
-
0

Tidigare i år beslutade TLV att Lipitor (atorvastatin) i dosen 10 mg inte längre ska ingå i högkostnadsskyddet. Subventionen begränsades också för styrkorna 20, 40 och 80 mg av läkemedlet. Beslutet var ett resultat av verkets genomgång av alla subventionerade blodfettssänkande läkemedel.

Nu har TLV anmält Pfizer till NBL eftersom de tycker att företaget skickat ut vilseledande information till läkare. I ett brev, riktat till läkare, ger Pfizer, enligt TLV, intrycket av att det räcker med att patienter tidigare har använt simvastatin för att få fortsatt subvention med en högre styrka av Lipitor och att detta skulle gälla en majoritet av patienterna.

Enligt TLV har den största delen av dem som får Lipitor 10 mg inte tidigare behandlats med simvastatin och omfattas därför inte av subventionen. Utskicket strider enligt TLV mot läkemedelsbranschens etiska regelverk och de har därför anmält Pfizer till NBL.

Pfizer har tagit del av anmälan och ska nu sätta sig in i ärendet. Syftet med brevet till förskrivarna var enligt Pfizer att informera om TLV:s beslut  eftersom det innebär en stor förändring för många patienter
– Vi ska nu lusläsa informationen som TLV säger kan misstolkas och se om det finns anledning att ändra den, säger Johan Brun medicinsk direktör på Pfizer.

Pfizer har också lämnat in en överklagan av beslutet om indragen subvention och det pågår en juridisk process i ärendet. Johan Brun säger att hela beslutsprocessen kring Lipitor är komplicerad.
– Att TLV:s egna medicinska experter var emot en indragen subvention visar att det inte är en enkel fråga.

Bipacksedlar på flera språk i USA

Petra Hedbom
-
0

Det är de fem stora kedjorna Wal-Mart, Costco, Target, Duane Reade och A&P som beslutat att de ska erbjuda översatta bipacksedlar som en service till sina kunder. Till en början är det enbart butiker i New York som kommer att genomföra förändringen, efter en statlig överenskommelse.

New York har många innevånare med andra modersmål än engelska och initiativet ses som ett sätt att öka säkerheten. Språken som informationen kommer att översättas till är kinesiska, ryska spanska, italienska och franska.

I Sverige finns inga myndighetskrav på att bipacksedlar ska finnas översatta till andar språk. Enligt Lennart Forslund chef för medicinsk information på Läkemedelsverket är frågan om att översätta informationen till fler språk intressant men inget som diskuterats.
– Man glömmer lätt bort att vi har ett stort antal språkgrupper i Sverige som inte är från EU-länder. Det vore inte fel att ha den informationen på fler språk, säger han.

För läkemedel som godkänts av EMEA finns produktresuméer tillgängliga på deras hemsida på alla EU-länders språk. Den som vill kan söka efter informationen där.  Men det kan vara svårt att veta var man ska leta.
–  Den kan vara knepig att söka på så det gäller att veta hur man ska leta, säger Lennart Forslund.

Voglibos kan skjuta upp diabetes

Petra Hedbom
-
0

I den klinisk studie, som finansierats av det japanska läkemedelsföretaget Takeda, ingick 1780 personer med hög risk att utveckla typ 2 diabetes. Av dessa slumpades 897 till att få 0,2 mg av alfaglukosidashämmaren voglibos oralt tre gånger dagligen och 883 till att få placebo. Medlet gavs oralt innan måltid och deltagarna fick också rekommendationer om motion och kost.

Resultatet, som publicerats på Lancets hemsida, visar att de personer som fick voglibos hade en 40 procents lägre risk att utveckla typ 2 diabetes än de i kontrollgruppen. De som fick voglibos hade också 54 procents högre chans att nå normoglykemi än de i kontrollgruppen. Den genomsnittliga behandlingstiden var ett år.

Forskarna bakom studien skriver i en kommentar att preparatet kan vara ett bra alternativ för att skjuta upp sjukdomen hos riskpatienter i kombination med hälsosamma kost- och motionsvanor. Särskilt bra kan det vara för patienter som av olika anledningar har svårt med fysisk aktivitet.

Voglibos fördröjer tarmens nedbrytning av kolhydrater till glukos och ger ett jämnare glukosupptag i blodet. I Sverige finns inga godkända läkemedel med voglibos, däremot med akarbos som också är en alfaglukosidashämmare.

Tredje plats för Thomas Lönngren

Ingert Nilsson
-
0
Tredje plats för Thomas Lönngren

World Pharmaceutical Frontier har listat Thomas Lönngren chef för den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMEA som den tredje mest inflytelserika personen för läkemedelsindustrin. USA:s president Obama och ordförande i engelska NICE, Michael Rawlins ligger etta och två på listan där man rankat de 40 man anser viktigaste för läkemedelsindustrin under det kommande året.

Hur känns tredje platsen?
? Inget speciellt, sådana där listor är nog lite överskattade. Men EMEA har förstås en ledande position i världen när det gäller läkemedelskontroll, säger Thomas Lönngren.
2008 toppades listan av företrädare för forskningen, i år är det personer med regulatorisk makt som tagit över.

Varför tror du?
? Den globala läkemedelsutvecklingen dras ju med en del problem, och då är det förstås viktigt hur myndigheterna beter sig, säger Thomas Lönngren.
? EMEA fattar beslut om nya läkemedel som rör 500 miljoner invånare i 27 länder, så vi har ett stort inflytande.

Så argumenterar också de som gjort listan: Hur de regulatoriska myndigheterna arbetar får under året stor betydelse för en industri med minskade vinster.

 

Socialutskottet kräver inte apotekarkompetens

Petra Hedbom
-
0

Socialutskottets ledamöter har nu behandlat regeringens proposition om den omreglerade apoteksmarknaden. Trots flitiga närmanden från organisationer och fackförbund har utskottet inte föreslagit någon ändring i kompetensfrågan.
– Det är önskvärt att den läkemedelsansvarige är apotekare men vi tycker inte att det finns skäl nog att införa det som ett krav i lagtexten. Det skulle inledningsvis kunna skapa en brist på personal. Däremot är jag inte främmande för att lyfta frågan igen i framtiden när marknaden kommit i gång, säger Kenneth Johansson (C) ordförande i socialutskottet.

Den enda ändring som utskottet föreslår gäller frågan om prissättning. I regeringens proposition står att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om förutsättningar för ändring av inköps eller försäljningspris.

Utskottet menar att dessa beslut bör gå via genom riksdagen och att regeringens förslag avslås.
– Formuleringen har gett upphov till tveksamheter och vi tycker att om sådana stora förändringar ska göras bör de gå genom riksdagen, säger Kenneth Johansson.

Den 29 april väntas riksdagen fatta beslut om att omreglera apoteksmarknaden.

Brittiska läkare varnar för falska läkemedel

Petra Hedbom
-
0

När den brittiska tidsskriften GP magazine frågade 420 allmänpraktiserande läkare om de kommit i kontakt med falska läkemedel var siffrorna höga. Var fjärde läkare svarade att de behandlat patienter för biverkningar som de fått efter att ha tagit läkemedel som de köpt online. Ytterligare 8 procent misstänkte att patienter tagit preparat som de köpt illegalt.

I Storbritannien är det relativt vanligt med nätapotek och Royal Pharmaceutical Society uppger att omkring två miljoner britter regelbundet använder läkemedel som de köpt över nätet. Av dessa är en del lagliga apotek men andelen försäljare som saknar tillstånd ökar stadigt. Bland de illegala handlarna beräknas ett stort antal marknadsföra produkter som är illegala eller förfalskade.

I första hand är det livsstilsläkemedel som medel mot erektionsproblem och bantningspreparat som säljs. Många är sådana som inte täcks av landets sjukvårdsförsäkring. Royal Pharmaceutical Society driver just nu en kampanj där de uppmanar människor att bara köpa läkemedel från internetapotek som har den officiella loggan.

Stora brister i kunskap om läkemedel till barn

Petra Hedbom
-
0

Efter en genomgång av förskrivningar till barn mellan 0 och 18 år i öppenvården som Läkemedelsverket har gjort står det klart att det finns stora brister. Av alla ATC-koder saknar 75 procent helt dokumentation som gäller barn men trots det förskrivs de ofta till den målgruppen.

 Mönstret går igen i slutenvården och problematiken påminner om den som finns hos äldre.
– Det är samma brister som finns, det saknas helt enkelt kliniska studier på barn och läkemedel, säger Jonny Olsson på Läkemedelsverket.

Han är en av dem som arbetat med att ta fram siffror om läkemedelsanvändning hos barn i Sverige. Initiativet kommer från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA som vill kartlägga vilka studier som behövs för att få en säkrare läkemedelsanvändning hos barnen i EU.
När Läkemedelsverket tittade på de 100 mest förskrivna substanserna till barn såg de att omkring 14 procent skrevs ut utanför godkänd indikation.

Men enligt Jonny Olsson är den korrekta siffran betydligt högre.
–    Siffran är en slags lägsta nivå. Vi har jämfört förskrivningarna med läkemedelsregistret, men där finns inga uppgifter om indikation eller orsak till förskrivning, i verkligheten är det nog mer som skrivs ut off-label, säger han.

Gruppen läkemedel som har högst andel förskrivning utanför godkänd indikation är ATC-kod S, läkemedel för ögon och öron. I gruppen ingår både steroider och antibiotika. Också ATC-kod N som bland annat innehåller SSRI-preparat och metylfenidat förskervs off-label i 75 procent av fallen. Den vanligaste orsaken är att det ges till barn som är yngre än vad produktresumén anges.

Tillsammans med läkare från bland annat Astrid Lindgrens barnsjukhus ska Läkemedelsverket presentera sina siffror vid ett seminarium i Uppsala. Där deltar också Synnöve Lindemalm, barnläkare vid Astrid lindgrens barnsjukhus som studerart läget i slutenvården. Hon efterlyser mer samlad information om hur läkemedel ska användas till barn.
– Men många gånger får man gå utanför Sveriges gränser och titta på den internationella litteraturen. I Storbritannien och i USA så finns det motsvarande barn-Fass med information om läkemedelsbehandling till barn, en sådan samlad dokumentation behövas här också, säger hon till Sveriges radio.

Attraktiva påskliljor klara för skörd

Petra Hedbom
-
0

Den aktiva substansen galantamin som ingår i läkemedlet Reminyl används för att behandla symtomen på mild till måttligt svår demens av Alzheimertyp. I Sverige har det varit godkänt sedan 2000 är en hämmare av acetylkolinesteras och har visat sig kunna förbättra den kognitiva förmågan hos en del Alzheimerspatienter. Galantamin extraheras främst från lökar från vissa sorter av påsklilja och snödroppar.

I Storbritannien har den största delen av galantaminbeståndet kommit från odlingar i Bulgarien och Kina. Men nu har lokala odlingar startats i Wales med förhoppningen om att det dyra läkemedlet ska bekostas va NHS, det nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheterna.

Förra året satsades 850 000 pund från statligt håll för att få en gång en egen tillverkning av substansen. Ett område som visade sig ha lökar med ovanlig hög halt galantamin lokaliserades och nu är det dags att skörda.
–    Vi vet exakt hur mycket galantamin vi har och nu är utmaningen att utvinna det, kristallisera det och sälja det till läkemedelstillverkare, säger Sir Roger Jones, ordförande i företaget som har odlingen till BBC. 

Galantamin har använts sedan 1950-talet i Östeuropa och Kina för att behandla neuromuskulära sjukdomar som resttillstånd efter polio, progressiv muskeldystrofi och myastenia gravis. Ice Follies och Carlton är de sorters påsklilja som lämpar sig för att utvinna galantamin. Patantet för galantamin är på väg att löpa ut i flera länder och odlarna i Brecon tror att efterfrågan kommer att bli stor främst i Europa och Kanada.

TLV samarbetar med Lif om prissänkningar

Petra Hedbom
-
0
TLV samarbetar med Lif om prissänkningar

I samband med att TLV presenterade den nya handelsmarginalen i mars uppmanade de också till sänkta priser på orginalläkemedel. Som svar på det lämnade läkemedelindustriföreningen, Lif, ett förslag på att priset alla läkemedel som utsätts för generisk konkurrens ska sänkas med 65 procent.

TLV har nu i samarbete med Lif tagit fram en plan för hur prissänkningarna ska genomföras.
– Vi kommer att skicka ut en skrivelse till företagen redan i veckan där vi uppmanar dem att sänka sina priser, säger Leif Lundqvist, jurist på TLV.

Innebörden av planen är stora drag att priset på en produkt ska vara 65 procent av priset den hade 12 månader innan patentet gick ut. Uppmaningen riktar sig till alla läkemedelsföretag, inte bara de som är medlemmar i Lif och ansökan ska vara inne hos TLV senast den 6 maj.

De företag som inte skickat in ansökan i tid eller som inte föreslagit en tillräcklig prissänkning kommer att få ett beslut om prissänkning från TLV senast den 13 maj. De nya priserna ska börja gälla den 1 juli.
– Den här processen är inte beroende av omregleringen utan något vi gör inom ramen för vårt uppdrag, säger Leif Lundqvist

Mellan den 20 maj och 17 juni kommer TLV tillsammans med landstingen och läkemedelsföretagen analysera vilka konsekvenserna det kan få om vissa originalläkemedel utträder ur förmånen på grund av att företagen inte sänker priset. Vilka läkemedel som får prissänkningar efter egen ansökan eller efter beslut från TLV kommer att presenteras på TLV:s hemsida.

Danska läkemedelspriser rasar

Petra Hedbom
-
0

Det är färska siffror från Danmarks Apotekerforening som visar den kraftiga prisnedgången. De senaste tre åren har priserna sjunkit från att 2006 ligga två procent lägre än jämförelseländerna till att 2008 ligga 14 procent lägre.
Jämförelseländerna är nio stycken EU-länder som det danska Konkurrensverket väljer ut.

Per Nielsen, analyschef på Danmarks Apoteksforening säger till Berlingske Business att det är den hårda konkurrensen som lett till den effektiva prispressen. I Danmark sker upphandling av läkemedel till apoteken var fjortonde dag.
? Priserna pressas i botten när apoteken erbjuder kunden den billigaste varianten och det offentliga medicinbidraget relateras till det lägsta priset. Det ger fördelar till både medicinanvändarna och statskassan, säger analyschef Per Nielsen.

Danmarks Apoteksforening beräknar att besparingarna sedan 2000 är fem miljarder kronor och de tror att priserna kommer att fortsätta sjunka.

Jämförande studier kritiseras av amerikansk industri

Petra Hedbom
-
0

I juni USA:s president Barack Obama letar efter pengar för att kunna finansiera den sjukvårdsreform som ska ge fler amerikaner möjlighet till vård. Ett område som utsatts för granskning är läkemedelsanvändningen. I mars meddelande kongressens budgetavdelning att mer än hälften av alla läkemedelsbehandlingar saknar bevis för att vara effektiva.

För att komma till rätta med det har en federal rådgivande kommitté bildats som bland annat har till uppgift att styra upp ett antal jämförande studier mellan olika läkemedelsbehandlingar. Systemet sneglar till de modeller som finns i Europa som svenska TLV och brittiska NICE.

Men industrin ställer sig inte helt positiv till att bli granskade och har rustat till försvar. Genom att knyta till sig ett antal kända och betydelsefulla ansikten tar flera stora läkemedelsföretag till orda och ritkar kritik mot de planerade jämförelserna. Branschorganisationen Phrma har anställt lobbyister Tony Coelho som säger till nyhetsbyrån Bloomberg att han inte har något emot forskning som visar vad som är bra och dåligt, men säger samtidigt att alla har olika kroppar och olika läkemedel hjälper olika människor.

När det redan råder ekonomiskt hårda tider är tanken på att bli utkonkurrerade av billigare generiska kopior inte särskilt lockande för företagen. Utspel, bland annat från läkemedelsjättarna Merck och Eisai menar att för hårda restriktioner om vilka behandlingar som ska täckas av sjukvårdsförsäkringen kan leda till att vissa människor nekas den vård de behöver på grund av kostnader.

Den 30 juni ska den federala kommittén presentera en rapport där de ska peka ut ett antal läkemedel som de tycker bör granskas i jämförande studier med avseende på effekt.

Fortsatta krav på apotekarkompetens

Petra Hedbom
-
0

I torsdags i förra veckan inledde socialutskottet sitt arbete med regeringens proposition om den omreglerade apoteksmarknaden. I samband med det skickade representanter från tolv viktiga organisationer ett brev till alla medlemmar i utskottet. I brevet kräver de en förändring av delen som tar upp vem som ska kunna vara läkemedelsansvarig på ett apotek.

I regeringens proposition föreslås att en ?farmacevt med tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppgiften? ska kunna bli läkemedelsansvarig. Att det inte enbart är apotekare som ska få möjligheten har väckt ilska hos brevskrivarna.

I brevet, som undertecknats av representanter från flera fackförbund, Lif och den europeiska apotekarorganisationen PGEU, står att Sverige riskerar att få Europas lägsta kompetenskrav på apoteken om propositionen tas som den är formulerad nu. De vill istället att formuleringen ska lyda ?apotekare eller annan farmacevt med motsvarande kompetens?.

Vad socialutskottet kommit fram till förväntas bli offentligt i början av denna vecka.

Organisationer som skickat brevet är: Sveriges farmacevtförbund, Läkemedelshandlarna, Dietisternas riksförbund, Lif, Legitimerade kiropraktorers riksorganisation, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Föreningen för generiska läkemedel, Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, Sveriges psykologförbund, Svenska logopedförbundet och Thony Björk president i PGEU, Pharmaceutical Group of European Union, och vice president i FIP, International Pharmaceutical Federation.

Stökiga månader väntar apoteken

Petra Hedbom
-
0
Stökiga månader väntar apoteken

Om drygt två veckor kommer det stå klart vilka av Apotekets AB:s enheter som ska bjudas ut till försäljning. Då ska Omstruktureringsbolaget med vd Eva-Britt Gustavsson i spetsen ha ställt i ordning de olika kluster eller portföljer av apotek som ska säljas.

Allmänheten får veta vilka apotek det gäller den 5 maj men redan kvällen innan ska informationen presenteras för samtliga apoteksanställda.
– Då kan vi påbörja försäljningsprocessen som är omfattande. Det är rimligt att tro att vilka som blir de nya ägarna står klart under senhösten, sade Eva-Britt Gustavsson vid Apotekets årsstämma.

I praktiken innebär det att många apoteksanställda under flera månader kommer att arbeta med vetskapen om att de kommer att byta arbetsgivare men utan att veta vem det blir, om det blir en stor kedja eller någon av de mindre aktörerna.

Dagens årsstämma var historisk då det var den sista för Apoteket AB som monopolföretag. I anslutning till stämman ordades också ett seminarium som specifikt tog upp frågan om Apoteket och omregleringen. Tydligt är att det är mycket av omorganisationen som kommer att ske efter den 1 juli. Vice vd Marianne Dicander Axelsson var den som representerade företagets ledning då vd Stefan Carlsson var sjukskriven.

 Hon talade om vikten av att trots rådande osäkerhet upprätthålla en god kvalitet men också om att hålla modet uppe bland medarbetarna in i det sista.
– Lämnar vi goa´ medarbetare ifrån oss får vi tillbaka goa´ medarbetare i framtiden, sade hon med göteborgsk klang.

Mindre atenolol i Stockholms vatten

Ingert Nilsson
-
0

Sedan 2003 miljöklassificeras läkemedlen på den svenska marknaden, och bedöms utifrån miljöfarlighet och miljörisk. Stockholms läns landsting, som initierade miljöklassificeringen, har som mål att nivåerna av de 35 mest miljöstörande medlen ska vara lägre 2011 än de var 2005. Förra året mättes utflödet och nu har man bearbetat data för 22 av substanserna.

Jämfört med 2005 kan man bara se minskningar av utflödet för atenolol, furosemid och metronidazol.
-Ja hittills har det hänt ganska litet om man tittar på effektmålet, säger Åke Wennmalm miljödirektör vid Stockholms läns landsting.
-Det är inte så förvånande, det tar tid att förändra förskrivningsmönster.
Men han medger också att det är osäkert om man kommer att nå det mål man har för 2011.
? För att nå det måste vi också förbättra reningen och det politiska intresset för att uppgradera vattenverken är ganska litet.

Förutom östrogener och antibiotika räknas också betablockerarna till den stora miljöboven.
? De säljs i stora mängder, kommer ut i stora mängder och kan också ha effekt på reproducerbarheten på fisk.

 

Stora skillnader i smärtlindring vid förlossningar

Petra Hedbom
-
0

Användningen av epiduralblockad hos förstföderskor med vaginal förlossning har ökat från 20 till 45 procent sedan 1990. Samtidigt har användningen av andar smärtstillande medel som paracervicalblockad som injiceras på varsin sida av livmoderhalsen och bäckenbottenbedövning minskat radikalt under samma period. Det framgår av siffror från Socialstyrelsen som presenteras i rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn.

Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan olika landsting i hur vanligt det är med epiduralblockad. Rikssnittet ligger på 45 procent och högst är användningen i Stockholm där 55,5 procent av förstföderskorna med vaginal förlossning får den smärtlindringen. Minst vanligt är det i Skåne där siffran ligger på bara 30 procent. Att det är sådana skillnader kan bero på flera saker.
– Vi har inte tittat närmare på det men man kan tänka sig att det finns skillnader i tradition och kultur på olika sjukhus, säger Anna Lindam på Socialstyrelsen.

För att lägga en epiduralblockad krävs att en det finns en narkosläkare tillgänglig och vid hög belastning kan det vara så att all som vill inte får möjlighet. Skillnaderna kan också avspegla variationer i förberedelsearbete som föräldrarutbildningar.

Sett till hela landet är epiduralblockad betydligt vanligare bland förstföderskor än omföderskor. Bland omföderskorna är det drygt 18 procent som får den typen av smärtlindring. Bäckenbottenbedövning eller pudensblockad som det också heter, var populärt på 70- och 80-talen då det användes vid 70 procent av alla förlossningar. Siffran är nu vara nere på ett 4 procent i riket vilket beror på att metoden anses hämma värkarbetet i slutskedet av en förlossning. Ett undantag är  Norrlands Universitetssjukhus där 18 procent av förstföderskorna får pudensblockad.

Många ansökningar till Universitetsapoteket

Petra Hedbom
-
0

Det finska Universitetsapoteket är en av de aktörer som kommer att ge sig in på den svenska marknaden efter omregleringen. Som en del i arbetet rekryteras just nu personer till ett antal positioner som ska hjälpa det finska företaget att anpassa sitt koncept till svenska förhållanden. En av de strategiska tjänsterna är som farmacevtisk rådgivare.

 I onsdags var sista ansökningsdagen och intresset har varit stort.
– Vi har fått in många intressanta ansökningar, och är framför allt nöjda över att så många har väldigt hög kvalitet, säger Helene Sköld på Proximo Rekrytering som sköter urvalsprocessen.  

Som farmacevtisk rådgivare har Universitetsapoteket efterfrågat en person med minst fem års erfarenhet inom farmaceutisk verksamhet som ska arbeta med den svenska ledningen. Ett förflutet inom Apoteket värderas högt.
– Självklart, vi behöver ju all kunskap om hur det fungerar i Sverige och där är det ju Apoteket som har funnits på plats, säger Riitta Uhrman som arbetar på det finska huvudkontorets HR-avdelning.

Parallellt pågår också rekrytering av en it-specialist och en product selection manager som ska ansvara för produktsortimentet. Men att söka butikspersonal får Universitetsapoteket vänta med.
– Vi vet ju inte än hur många apotek vi kommer att köpa med befintlig personal så vi avvaktar. Men övrig så kallad back-officepersonal måste vi ha oavsett, de är viktiga för att bygga upp verksamheten i Sverige, säger Riitta Uhrman.

1...383940...58Sida 39 av 58