Tobaksjätten Swedish Match tänker ge sig in i en ny bransch. När apoteksmarknaden nu avregleras tänker de använda sina distributionskanaler till att förse handeln med receptfria läkemedel.
Företagets vd Lars Dahlgren berättade om planerna vid en kapitalmarknadsdag i Göteborg på onsdagen uppger nyhetsbyrån Direkt.
Tidigare i år anmälde oppositionspolitiker Göran Hägglund (KD) till konstitutionsutskottet, KU, för hanteringen av bytet av generaldirektören på TLV. På tisdagen lämnade de in ytterligare en anmälan eftersom de anser att hanteringen av utförsäljningen av Apoteket AB inte går rätt till.
– Vi ifrågasätter att de nya ägardirektiv som Apotekets styrelse fått är hemligstämplade. Att vi i riksdagen inte kan se vad de innehåller gör det omöjligt för oss att kontrollera regeringens arbete, vilket är ett av våra uppdrag, säger Thomas Nihlén (MP).
Enligt Thomas Nihlén strider det mot den demokratiska insynen att hemligstämpla dokument som rör det statliga bolagets framtid. Just nu är det hemligt för alla utom privata aktörer som deltar i försäljningsprocessen.
Tillsammans med riksdagsledamöterna Ylva Johansson (S) och Elina Linna (V) har de anmält Göran Hägglund till KU för att få ärendet prövat.
– Vi vill ha hela den här cirkusen utredd. Att det till exempel hölls en bolagsstämma i Apoteket AB utan att vare sig styrelsen eller riksdagen var kallad kan strida mot aktiebolagslagen, säger Thomas Nihlén.
Det exakta innehållet i direktiven är inte känt och Thomas Nihlén har liksom alla andra tagit del av uppgifter som framkommit i media om att Apodos och Apoteket Farmaci måste säljas. Han menar att sådana begränsningar kommer att ha en stor inverkan på värdet av Apoteket och därför inte borde undanhållas riksdagen.
Under tisdagen svarade Göran Hägglund också på allmänna frågor om omregleringen i samband med ett möte arrangerat för näringsutskottet och socialutskottet. Enligt Thomas Nihlén kom det fram ytterligare oroande fakta där. Göran Hägglund fick bland annat frågan om hur målet med en
bättre läkemedelsanvändning ska kontrolleras och följas upp.
– På det hade han inget svar vilket är väldigt förvånande. Det borde rimligtvis vara det främsta målet, säger Thomas Nihlén.
Om mindre än ett år är det val. Men hur oppositionen ska förhålla sig till omregleringen vid ett regeringsskifte har man ingen plan för idag.
– Som den här omregleringen har utvecklats med alla turer så måste vi avvakta med en strategi. Det går inte att förutsäga vad som kommer att hända de närmsta månaderna. Men vi kommer att ha en plan i anständig tid innan valet.
Apoteket AB startar en helt ny avdelning som ska fokusera på att utveckla och marknadsföra företagets sortiment. Den nya avdelningen heter Marknad och Sortiment, och chef för den blir Ulrika Eriksson, rapporterar tidningen Resumé. Syftet med den nya avdelningen är enligt henne att möta kundernas behov inom hälsa och läkemedel.
Johan Landström fortsätter som marknadschef med fokus på konsumentmarknadsföring och frågor som handlar om kundlojalitet. Varumärkesdirektör Eva Fernvall blir kvar med uppgift att fortsätta leda den externa kommunikationen.
En studie utförd av forskare vid Cambridge University har följt 1 600 kvinnor som vårdats vid en specialistklinik. Av dessa hade 31 procent haft frakturer vid tidigare tillfällen men av dessa hade inte alla blivit rekommenderade behandling för att skydda benen.
Kvinnor som passerat klimakteriet löper en ökad risk att drabbas av frakturer eftersom en minskad nivå av östrogen leder till benskörhet. Riktlinjer i Storbritannien säger att kvinnor över 75 som drabbas av en fraktur ska per automatik erbjudas preventiv behandling med till exempel bisfosfonater eller kalcium och D-vitamin. Men en studie som nyligen publicerades i tidskriften QJM visar att behandlingen inte når alla.
Av de kvinnor som redan haft en fraktur var det bara 28 procent som var under behandling mot benskörhet. Av kvinnor över 75 var behandlades 45 procent mot benskörhet. Julie Compston som ledde studien säger till BBC att underbehandlingen beror både på dålig registrering över patienternas sjukdomshistoria och på att allmänläkarna saknar både information och incitament att sätta in förebyggande behandling. Andra menar att biverkningarna gör att patienterna inte vill ta sina läkemedel.
Även i Sverige finns ett problem med underbehandling av äldre med frakturer. Ulrika Bergström vid Umeå universitet har i en avhandling från i somras visat att gruppen med mycket gamla där antalet frakturer ökar dramatiskt växer. Dålig kommunikation mellan vårdformer är ett av skälen som tros ligga bakom den dåliga behandlingsfrekvensen.
Läs mer om hur läkare missar att förebygga äldres frakturer i pappersutgåvan av Läkemedelsvärlden nr 6.
Riskgrupper och gravida har tidigare erbjudits vaccinering och en dryg miljon svenskar har fått den första vaccindosen. Från och med måndag vecka 45 är det allmänhetens tur men tidsplan och genomförandet kan skilja sig åt mellan olika landsting.
Vaccinering av allmänheten börjar vecka 45 och inte vecka 46 som tidigare stod i artikeln.
Grundarna av Health Solutions och Pharmademic samt entreprenören Per Manell startade för någon månad sedan företaget Läkemedelstjänster och har redan ett antal kunder i form av läkemedelsbolag och blivande apoteksaktörer.
– För nya aktörer inom receptfri handel och apoteksverksamhet kan vi fungera som en stabil partner som kan läkemedel, säger Martin Svensson, vd för Läkemedelstjänster.
En av de tjänster som företaget erbjuder, utöver bland annat internutbildning och beslutsstöd, handlar om så kallade lojalitetsprogram.
? På den nya apoteksmarknaden räcker det inte att förse kunderna med läkemedel utan apoteksaktörerna måste göra något mer för att få kunderna att välja att komma tillbaka. Ett exempel är att erbjuda kunderna uppföljning, det vill säga att man kontaktar kunden och frågar om behandlingen fungerar bra och diskuterar livsstilsförändringar, med mera. Detta kan vi hjälpa till med, säger Martin Svensson.
Företaget arbetar även med farmacevtisk rådgivning.
– Funderingarna kring ett läkemedel kommer oftast inte i samband med inköpet utan när kunden har kommit hem. Och då är det bra att ha ett nummer att ringa. Via Läkemedelstjänster kan en apoteksaktör få ett sådant nummer att dela ut till sina kunder. När kunderna sedan ringer kommer de till Läkemedelstjänster, där de får svar på sina frågor, säger Martin Svensson.
Och han tror att detta är en utveckling som kommer att fortsätta, att läkemedel och läkemedelsinformation kommer att nå kunderna mer och mer separat framöver.
– Burken får du via en väg ? kanske på posten. Rådgivningen kommer via mejl, telefon eller andra vägar, säger han.
Martin Svensson kommer imorgon eftermiddag att medverka i en så kallad expertchatt på netdoktor.se, där man bland annat kan ställa frågor om vilka nya regler som gäller på den nya apoteksmarknaden och vad de innebär för apotekskunderna.
Den europeiska
läkemedelsmyndighetens kommitté för särläkemedel, COMP, har i dagarna
tilldelat Ibsolvmir särläkemedelsstatus för att förhindra avstötning
vid ö-cellstransplantation, enligt ett pressmeddelande från företaget Tikomed.
Beslutet innebär att läkemedlet har kommit ett steg närmare
kommersialisering.
? När man transplanterar insulinproducerande ö-celler till en patient uppstår vanligtvis en omedelbar och kraftig immunologisk reaktion som gör att flertalet av de transplanerade cellerna dör. Ibsolvmir hämmar denna reaktion och främjar även cellernas tillväxt och kan därmed bidra till att bota patienter med svår typ 1-diabetes, en sjukdom som inte kan kontrolleras med nuvarande behandlingsalternativ, säger Anders Waas, vd för Tikomed.
Ibsolvmir utvecklas i samarbete med forskare vid Uppsala universitet. En nordisk fas 2-studie av Ibsolvmir pågår just nu och en tidigare fas 1-studie på friska frivilliga har visat att läkemedlet är säkert att använda, enligt företaget. Tikomed planerar att påbörja patientstudier i USA och en ansökan om särläkemedelstatus även där har skickats in till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
? Längre fram skulle det också kunna bli möjligt att använda Ibsolvmir för att förbättra resultaten vid exempelvis benmärgs- och levertransplantation, säger Anders Waas.
För att ett läkemedel ska kunna tilldelas särläkemedelsstatus och därmed bli berättigad olika former av utvecklings- och kommersialiseringsstöd måste det finnas ett stort medicinskt behov och högst 5 000 personer per 10 miljoner invånare inom EU ska vara i behov av behandlingen.
En bakterieinfektion kan innebära en stor risk för en gravid kvinna och hennes foster och antibiotika är ett av de läkemedel som är vanligast förekommande under en graviditet. Nu har amerikanska forskare studerat eventuella risker för fostret då antibiotikabehandlingen inträffar någon gång under månaden innan befruktning och fram till tredje graviditetsmånadens slut.
Studien har utförts genom att i
efterhand intervjua kvinnor om deras antibiotikanvändning under
graviditeten och jämföra svaren från 13 155 kvinnor vars barn hade
fosterskador med dem från 4 941 kvinnor vars barn var friska. Ungefär
14 respektive 13 procent av kvinnorna i de båda grupperna hade tagit
antibiotika någon gång under den aktuella perioden.
Resultaten visar på ett möjligt samband mellan antibiotikaanvändning och fosterskador för sulfonamider och nitrofurantoinpreparat, läkemedel som bland annat används för att behandla urinvägsinfektioner. Användningen av dessa preparat var associerad med sex respektive fyra typer av fosterskador, bland annat hjärtfel.
Däremot tycks penicilliner, cefalosporiner och erytromycinpreparat, den typ av antibiotika som vanligtvis förskrivs till gravida kvinnor enligt forskarna, vara säkra att använda. Men en eller två typer av fosterskador återfanns även bland barn vars mödrar behandlats med preparat från dessa antibiotikaklasser.
Krista S. Crider vid Centers for Disease Control and Prevention i Atlanta, USA, är en av forskarna bakom studien. Hon påpekar i ett uttalande till nyhetsbyrån Reuters att många av fosterskadorna var mycket ovanliga och att det är viktigt att komma ihåg att det för varje graviditet finns en treprocentig risk för fosterskador, oavsett om kvinnan står under läkemedelsbehandling eller ej.
– Mer forskning behövs innan specifika rekommendationer kan ges för vilka antibiotikapreparat som är säkra och inte säkra att ta vid graviditet, säger hon till Reuters.
En brist med studien, som artikelförfattarna själva nämner, är att det inte är möjligt att avgöra om fosterskadorna är kopplade till antibiotikaanvändningen eller själva infektionen.
Studien är publicerad i Archives of Pediatrics & Adolescent Medidicine.
Giftinformationscentralen , GIC, startades 1960 vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, och har sedan 1988 drivits som en självständig enhet inom Apoteket AB. I samband med omregleringen har regeringen beslutat att Läkemedelsverket ska ta över huvudmannaskapet för verksamheten.
Vid GIC arbetar drygt 40 personer och via deras telefonrådgivning, som bemannas av apotekare, får man informerar om risker, symtom och behandling vid olika typer av akut förgiftning. Telefonrådgivningen är öppen dygnet runt alla dagar både för allmänhet och sjukvård. Chef för verksamheten är Mark Personne.
GIC får cirka 80 000 samtal per år, varav cirka 60 000 avser akuta förgiftningar eller förgiftningstillbud hos människor. En mindre del av samtalen är allmänna förfrågningar om risker och förebyggande åtgärder. Drygt 20 procent av samtalen kommer från sjukvården och resten främst från allmänheten. Omkring 40 procent handlar om läkemedel.
Allvarliga händelser som plötslig död, insjuknande i Guillain Barré-syndromet och missfall förekommer även under tider då det inte är massvaccinering på gång. Det är viktigt att ta hänsyn till detta normala bakgrundsbrus av händelser så att det inte uppstår en onödig vaccinskräck. Den manar ett antal forskare i en artikel i tidsskriften Lancet.
I samband med att massvaccinering mot den nya influensan A(H1N1) sätter i gång sprider sig också en oro för allvarliga biverkningar till följd av dessa. Rapporter om plötsliga dödsfall och missfall har kopplats samman med de olika nya vacciner som finns på marknaden. Men forskarna från bland annat Cincinnati Children?s hospital i USA och National Institute for Health and Welfare i Helsingfors påpekar att man inte ska glömma att sådant händer i alla fall.
I artikeln ger de exempel på hur många fall av bland annat plötslig död som inträffar även då det inte genomförs massvaccineringar. Om en kohort med 10 miljoner människor skulle vaccineras i Storbritannien skulle sjukdomen Guillain Barré-syndromet, där immunförsvaret angriper det egna nervsystemet, drabba cirka 22 personer. Detta oberoende om de får vaccinet. I samma kohort skulle sex fall av plötslig död inträffa inom samma tidsperiod.
Som ett andra exempel beskriver de att av en miljon gravida kvinnor som vaccineras kan man förvänta sig att 397 får missfall inträffar en dag efter vaccination, något som också skulle inträffa även utan vaccination.
Författarna skriver att bakgrundsfall av olika händelser måste tas med i beräkningen vid rapportering om biverkan av vaccinet. Annars finns det stor risk att det uppstår onödig rädsla i samhället med anledning av vaccinering.
På bara några år har e-recepten fått stor genomslagskraft bland landets förskrivare. En brist som uppmärksammats vid flera tillfällen är svårigheten att korrigera eller återkalla ett felaktigt recept.
Idag finns det ingen möjlighet att på elektronisk väg makulera eller ändra ett redan utfärdat e-recept. Förskrivaren är hänvisad till att ringa Apoteket AB:s kundtjänst vilket av många uppfattats som tidskrävande och osmidigt.
Projektet ingår sedan årsskiftet i den nationella it-strategin för vården som är ett samarbete mellan vårdsidan och apotekssidan. Sedan i somras ligger ansvaret hos Apotekens Service AB, ASAB. Till våren startar de en pilot för att makulera e-recept på elektronisk väg.
– Vi har precis skickat ut förfrågningar till landsting, apotek och systemleverantörer för att delta i projektet. Förhoppningen är att de kan starta konstruktionen i mars-april nästa år säger Gunnel Bridell, chef för receptenheten på Apotekens Service AB.
För att projektet ska fungera är det avgörande att förskrivare och den som expedierar få samma status på informationen. Det kräver att både journalsystem, landstingens, apotekens och ASAB:s system implementerar förändringen. Bland apoteksaktörerna är det än så länge är det bara Apoteket AB som berörs men Gunnel Bridell välkomnar även nya aktörer att delta.
Vilken information som ska ingå när en förskrivare makulerar ett e-recept är ännu inte klart. Men ett recept som makulerats kommer inte att försvinna ur systemet utan ligga kvar som spärrat. På så sätt finns en spårbarhet i vem som makulerat vilka recept.
Till en början rör det sig om ett par landsting som kommer att ingå i piloterna under 2010 och om allt faller väl ut implementeras det sedan löpande i hela landet. Fram till dess är det telefonsamtal till Apotekets kundtjänst som gäller för den som vill ångra ett e-recept.
– Vi har hand om alla data men har ingen egen kundtjänst för detta. Fram till den elektroniska makuleringen är på plats köper vi den tjänsten av Apoteket AB.
Andra förslag på förändringar i systemet som varit uppe är att apoteken ska kunna rapportera generikabyte elektroniskt. Enligt Gunnel Bridell är det något som kan komma framöver.
– Men först ska vi få makuleringen att fungera.
Resultaten presenterades på torsdagen vid ett möte med Infectious Diseases Society of America rapporterar Reuters. Forskare från bland annat den amerikanska Smittskyddsmyndigheten, CDC, har tittat på data från 2 800 patienter som låg inlagda på sjukhus till följd av säsongsbunden influensa 2007-2008.
Av dessa behandlades 800 med statiner när de skrevs in och fortsatte att ta dem under sjukhusvistelsen. Av de som fick statiner avled 2,1 procent av influensan jämfört med 3,2 procent av dem som inte behandlades med statiner. En av studieledarna Meredith Vandermeer från Oregon Public Health Division sade vid mötet att resultaten är tillräckligt bra för att motivera fortsatta studier om statiners effekt på influensa.
Tidigare studier har indikerat att de kolesterolsänkande preparaten kan hjälpa patienter med influensa genom att dämpa inflammationen i kroppen. Studien gjorde ingen åtskillnad av olika typer av statiner.
Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Umeå universitet får tillsammans 75 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Pengarna ska gå till uppbyggnaden fem nationella kliniska forskarskolor.
Två av dem ska ligga vid Karolinska institutet. En av dem liksom en vid Linköpings universitet ska ha inriktning mot generell klinisk forskning. Den tredje som ska ligga vid Umeå universitet ska ha inriktning mot allmänmedicinsk forskning medan utbildningen vid Göteborgs universitet och Karolinska institutets andra ska ha psykiatrisk inriktning.
Totalt får forskarskolorna 15 miljoner kronor vardera, fördelat över fem år. Som en del i satsningen på kliniska forskarskolor kommer Vetenskapsrådet att utlysa ytterligare forskarskolor inom klinisk medicinsk forskning år 2011.
Efter flera uppmärksammade fall där felaktiga doser av läkemedel fått allvarliga konsekvenser har krismötena avlöst varandra på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Senast i början av oktober 2009 var en tre månader gammal flicka nära att få en tio gånger för hög dos av paracetamol. Enligt en rapport från Socialstyrelsen har nio av fjorton lex Maria-anmälningar som sjukhuset fått haft en koppling till läkemedelshantering.
Nu har sjukhusledningen agerat och enligt Svenska Dagbladet kommer det under fredagen tas ett beslut om ett nytt datasystem som tar hänsyn till vikt och varnar vid doser som verkar orimligt höga. Svante Baehrendtz säger till tidningen att systemet kan vara igång om några månader.
Enligt Per Nydert, apotekare på neonatalkliniken vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, är ett sådant system efterfrågat bland personalen sedan länge.
– Det finns ju liknande larmsystem i de flesta andar länder, det handlar inte om någon rocket-science. Vi är glada att det nu verkar vara på gång.
Från sjukhuset har man sagt att det är just svårigheten att ta fram ett larmsystem som är skälet till att det inte redan finns. Men de senaste veckornas uppmärksamhet har fått saker att hända. Ansvariga för datajournalsystemet, läkare och apotekare har tillsammans gjort en snabbutredning om vad som krävs för att bygga systemet.
Ett problem är att det inte finns färdiga förteckningar över vad som är för höga doser. Enligt Svenska Dagbladet ingår i förslaget att personalen bygger upp en databas och värderar nivåerna av de olika läkemedlen.
Hittills har omkring 1,4 miljoner doser av vaccinet mor influensa A(H1N1) levererats till Sverige och totalt har ett par hundra rapporter om misstänkt biverkan kommit från allmänheten. Från sjukvården har omkring 500 rapporter kommit visar en sammanställning som Läkemedelsverket har gjort.
Enligt Läkemedelsverket följer det här det förväntade mönstret och biverkningarna ligger i linje med vad man sett i de kliniska prövningar som utförts. De flesta rapporter gäller reaktioner som ömhet, rodnad och smärta vid injektionsstället. Andra vanligt förekommande är influensasymptom som feber, frossa, trötthet och huvudvärk.
Totalt sett rör det sig främst om rapporter om allergiska reaktioner. Några fall har rapporterats där personer drabbats av illamående, kräkningar, yrsel, utslag och sömnlöshet. Av de rapporter om biverkningar som misstänks bero på Pandemrix som nått Läkemedelsverket bedöms omkring 20 vara allvarliga. Dessa fall har man också ansett att det finns ett troligt samband mellan vaccinet och reaktionen.
Fem rapporter om dödsfall i samband med vaccination har rapporterats men hittills finns inget som visar att vaccinet var den direkta orsaken. Tiden mellan vaccinationen och dödsfallet har varit mellan 12 timmar och 4 dagar. Samtliga fem rapporter handlar om personer som led av kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, njursvikt, diabetes, dystrofisk muskelsjukdom eller senildemens. Enligt Läkemedelsverket finns obduktionsresultat hittills bara från ett av fallen och denne led av generell åderförkalkning och hade tidigare haft hjärtinfarkter
Preparat som reglerar nivåerna av kalcium i nervceller används för behandling av epilepsi. Nu har forskare vid Washington University i Missouri i USA sett att dessa kalciumkanalantagonister också kan få nervceller i hjärnan att överleva längre.
Testerna är än så länge bara utföra i laboratoriemiljö men resultaten visar att om nervcellerna utsätts för läkemedel mot epilepsi så lever de längre. Resultaten som publicerats i tidskriften Molecular Neurodegeneration väcker enligt författarna hopp om att redan befintliga läkemedel kan ligga till grund för behandlingar mot sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers.
