Novartis betalar 11 miljarder amerikanska dollar för aktierna. Om Novartis sedan vill kan de också senare köpa Nestlés övriga 52 procent för ett redan överenskommet pris på 28 miljarder dollar. Totalt kommer i så fall Novartis äga 77 procent av Alcon.
Med köpet vill Novartis stärka sin position på ögonmarknaden och också få del av Alcons forskningsportfölj. Alcon hade 2007 en nettoinkomst på 1,6 miljarder dollar skriver Novartis i ett pressmeddelande.
Nexium (esomeprazol) är en protonpumpshämmare som hittills endast har varit godkänd för behandling av magsyrasjukdomar hos patienter från 12 år och uppåt. En ny form av Nexium har nu godkänts för individer i åldern 1 till 11 år och LFN har beslutat att läkemedlet ska subventioneras i denna patientgrupp för behandling av GERD. Den nya beredningsformen består av granulat i dospåsar, som ska underlätta tillförseln av läkemedlet för små barn.
Nämnden motiverar sitt beslut med att sjukdomens svårhetsgrad är relativt hög i barngruppen samt att det är angeläget med ett behandlingsalternativ för små barn. För barn upp till två års ålder som drabbas av GERD är Nexium den enda godkända protonpumpshämmaren. Generiskt omeprazol får ges till äldre barn med vissa begräsningar men denna substans finns endast i form av tabletter eller kapslar.
Den magsyrarelaterade sjukdomen yttrar sig hos små barn som återkommande kräkningar, sura uppstötningar och sväljningssvårigheter, med dålig viktuppgång och sömnstörningar som möjlig följd. Framför allt drabbas för tidigt födda barn, barn opererade i matstrupen på grund av medfödda missbildningar, neurologiskt handikappade barn och barn med lungsjukdom.
Istället för att behöva vänta på ett mejlsvar eller stå i telefonkö är det nu möjligt att få svar direkt på en läkemedelsfundering genom att chatta med företaget bakom läkemedlet via Fass.se. Än så länge är det dock bara MSD som har nappat på idén fullt ut.
– Men några till är på gång, säger Per Manell på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
Under de cirka tre veckor som MSD:s chatt har varit aktiv har totalt 60 läkare, farmacevter, patienter och anhöriga utnyttjat tjänsten.
– Men mest har det handlat om ?busklickningar?. Hittills har vi haft ett tiotal chattar där vi har ?samtalat? med kund och levererat någon form av läkemedelsinformation, säger Patrik Liljegren på MSD.
Han berättar att chatten fortfarande befinner sig på försöksstadiet och att kunderna måste få tid att vänja sig vid möjligheten. De flesta frågor har hittills handlat om hur ett läkemedel ska tas, vilket enligt Patrik Liljegren lämpar sig väl att svara på via chatt.
– Om vi får mer komplicerade frågor av utredningskaraktär ber vi att få återkomma på annat sätt, till exempel via e-post, säger han.
Per Manell tror att det i framtiden kommer att dyka upp ännu fler digitala aktiviteter på Fass.se, till exempel så kallade communites och virtuella världar.
– Många förväntar sig att kunna komma över information på olika sätt i en modern kommunikationsvärld och vi har varit för traditionella tidigare. En hel del läkmedelsanvändare vistas i virtuella världar och då är det naturligt att de även ska kunna hitta Fass och läkemedelsinformation i den omgivningen, säger han.
Bristen beror på att efterfrågan ökat dramatiskt i hela Europa de senaste åren, enligt Christer Monthan, på SBL Vaccin, en av distributörerna.
? Men att vi i dagsläget inte kan beställa hem mer vaccin innebär inte att det inte finns vaccin där ute. På vaccinationsbyråerna som beställt i god tid finns vaccin.
De som var först till kvarn och som gjort stora beställningar, har fått sina leveranser, försäkrar han, däremot har en del vårdcentraler och Apoteket blivit utan
? Vi har beställt, men fått veta att vi inte kommer att få hem något, säger Maud Walan på Apotekets sortimentsenhet.
TBE vaccin är en sällsynt expedition på apoteken. De flesta vårdcentraler med vaccinationsservice har ett lager med vaccin, men små mottagningar skriver ibland ut recept.
? Då blir det förstås trassel eftersom vi inte kan expediera, säger Maud Walan.
Att erbjuda vaccinationer är en frivillig service som en del vårdcentraler har. Ofta har vårdcentraler i fästingdrabbade områden den servicen, till exempel de två som finns i Upplands-Bro kommun utanför Stockholm.
Men den servicen kan man för tillfället inte upprätthålla.
? Vi får inte vaccin förrän i augusti, säger Gunvor Lundberg, på Bro Hälsocentral.
Inte heller den andra vårdcentralen har för tillfället vaccin.
Smittskyddsenheten i Stockholm uppmanar vårdcentraler som är utan att ta reda på vart de kan hänvisa personer som vill vaccinera sig.
Antalet rapporterade fall av TBE har ökat dramatiskt. Under -90-talet registrerades i snitt 70 fall av TBE om året. Efter millennieskiftet har närmare 140 fall anmälts varje år. Förra året registrerades 182 fall till Smittskyddsinstitutet. De allra flesta smittades i Östersjöns kusttrakter eller längs Mälarens mellersta och östra del.
Försäljningen av vaccindoser har också ökat dramatiskt. Förra året såldes det, enligt statistik från IMS, cirka 434 000 doser, mer än en fördubbling sedan 2000.
Enligt rekommendationerna bör personer som ofta rör sig i skog och mark i TBE-smittade områden vaccinera sig. Men hur många som gjort det och som tagit det antal doser som krävs finns ingen statistik eller beräkningar på.
? Nej vi vet mycket litet om hur det faktiskt ser ut, säger Mona Insulander, sköterska på Smittskyddsenheten i Stockholm.
Det är svårt att uppskatta eftersom det inte krävs någon inrapportering av de vaccinationer som görs.
? Eftersom man bör ha minst fyra doser för ett fullgott skydd och sedan påfyllnadsdoser vart femte år, säger inte antalet försålda doser så mycket om hur skyddet ser ut.
I slutet av förra året kom resultatet från en analys av de fall av psykiatriska biverkningar som hade rapporterats från patienter som använt Relenza eller Tamiflu, två antivirala läkemedel. En expertpanel hos det amerikanska läkemedelsverket, FDA, stod bakom genomgången och kom fram till att riskerna bör omnämnas i varningstexterna för de båda läkemedlen.
Roche, som producerar Tamiflu, har redan ändrat sin information om läkemedlet och nu går alltså GSK samma väg med Relenza. De båda företagen understryker dock att det saknas bevis för en verklig länk mellan respektive läkemedel och de psykiatriska biverkningarna. Bland annat menar de att influensa i sig också kan ge denna typ av symptom.
Över 33 000 patienter i Europa, Australien och USA har ingått i den studie som inleddes för snart tio år sedan för att utreda om hiv-läkemedel ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. I februari kom slutsatsen att användning av abakavir kan vara associerat med ökad risk för hjärtinfarkt.
Av 517 patienter som drabbades av hjärtinfarkt i studien hade 192 behandlats med substansen under de senaste sex månaderna, vilket motsvarar en nästan fördubblad risk för abakavir-användarna. Utredarna bakom studien spekulerar i att underliggande biologiska mekanismer som leder till en kardiovaskulär inflammatorisk respons skulle kunna vara förklaringen.
EMEA:s rådgivande kommitté, CHMP, menar dock att den information som finns tillgänglig idag inte är tillräcklig för att dra en direkt parallell mellan användning av abakavir och ökad risk för hjärtinfarkt. Patienter rekommenderas att fortsätta med sin behandling och diskutera eventuell oro med sin läkare. Glaxosmithkline, GSK, som står bakom de abakavir-innehållande läkemedlen understyrker i ett pressmeddelande att den risk för hjärtinfarkt som antyds är låg i absoluta tal.
GSK har i egen utredning slagit samman resultat från 54 kliniska studier av totalt knappt 10 000 patienter, där abakavir har jämförts med andra hiv-läkemedel. Ingen koppling till hjärtinfakt kunde utläsas, men CHMP påpekar att dessa studier inte heller var designade för att specifikt upptäcka påverkan på hjärtat. Fler utredningar pågår och CHMP hoppas få resultat från dessa senare under året.
Abakavir säljs i Europa sedan 1999 som Ziagen. Substansen förekommer även i kombination med lamivudin under namnet Kivexa och i kombination med lamivudin och zidovudin som Trizivir.
Vanlig bagerijäst, vars celler liknar människans, ska användas för att utveckla datormodeller som förhoppningsvis ska leda fram till individanpassad läkemedelsbehandling i framtiden.
Projektet, som går under namnet UNICELLSYS, involverar sexton organisationer i Europa och samordnas av Stefan Hohmann, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
– I projektet kommer vi att titta mycket på signalöverföring i cellerna och detta är något som är av betydelse vid till exempel diabetes, cancer och många andra sjukdomar, säger han.
Den första träffen för de involverade forskarna sker i Göteborg i nästa vecka.
Rökning ligger bakom nio av tio fall av lungcancer men ändå drabbas bara omkring 15 procent av alla rökare av sjukdomen. Detta har länge talat för att det borde finnas en genetisk förklaring och nu har några av de starkaste bevisen för detta lagts fram av tre olika forskargrupper. De har alla identifierat DNA-varianter som kan innebära en 30 till 80 procent högre cancerrisk för rökare.
Forskargrupperna – från Frankrike, Island och USA ? har hittat DNA-varianterna i en region på kromosom 15 som innehåller gener för nikotinreceptorer, men forskarna är oense om hur detta ska tolkas. En hypotes är att de personer som bär de genetiska förändringarna är mer benägna att bli nikotinberoende än andra. En annan tolkning är att den genetiska effekten är oberoende av rökningen, vilket skulle innebära att även icke-rökare löper ökad risk att drabbas.
I höstas startade företaget ett försök på sju av sina 38 egenvårdsapotek där kunder kan hämta ut receptbelagda läkemedel. När försöket sjösattes angavs skälet i första hand vara att se om man kunde minska köerna på de vanliga apoteken.
Men i själva verket förstod Apoteket redan då att konceptet med egenvårdsapoteken kan bli förbjudet på en omreglerad marknad nästa år, och apoteket ville därför testa varianten med uthämtning av recept.
? Vi måste se över vårt shop-koncept så att det stämmer med apoteksbegreppet, säger Stefan Carlsson nu.
? Det är ju ännu inte avgjort om det är tillräckligt att göra som vi gör i försöket; att man kan gå in i en shop och beställa sina receptbelagda läkemedel och hämta ut dem nästa dag eller om man måste lagerföra receptbelagda läkemedel för att räknas som ett riktigt apotek.
Om det här kommer att räcka för att uppfattas som ett riktigt apotek kommer att få tolkas av Läkemedelsverket, säger Stefan Carlsson.
Men vad han tycker om den här delen i utredningen, det vill säga att de 40 egenvårdsapoteken i sin hittillsvarande form inte blir tillåtna, vill han idag inte säga något om.
? Nej,vi visste att det här förslaget skulle komma och för oss gäller det att tranformera våra shoppar så långt det går. Nu beror det på hur tolkningen av vad som krävs av ett riktigt apotek blir, alltså om det räcker att man kan lämna in sina recept och hämta ut nästa dag eller om det krävs lagerhållning.
Lars Reje har antytt att shopparna mycket enkelt kan göras om till fullvärdiga apotek och därmed vägas in i den kommande försäljningen av apotek.
Förslaget, som är det tredje delbetänkandet i Apoteksmarknadsutredningen, går i korthet ut på att ett 80-tal receptfria läkemedel ska få börja säljas i handeln, utan tillgång till farmacevtisk kompetens, från den 1 april 2009 till kunder som har fyllt 18 år. Läkemedelsförpackningarnas storlek ska styras av risken för överdosering.
Enligt direktiven kommer endast två typer av försäljningsställen vara möjliga; fullskaliga apotek eller butiker med endast det begränsade sortiment som Läkemedelsverket beslutar om. Eftersom Apoteket Shop inte tillhör någon av dessa kategorier kommer denna typ av egenvårdsapotek inte längre att tillåtas, enligt Lars Reje.
Richard Bergström, vd för LIF, menar att detta utgör en onödig och obegriplig begränsning. Även Farmaciförbundet förespråkar särskilda egenvårdsapotek men är dessutom tveksamma till försäljning i den allmänna handeln. Förbundet hänvisar till en undersökning som de nyligen genomfört, som visar att över 80 procent av medlemmarna anser att receptfria läkemedel som kräver rådgivning bara ska få säljas på apotek.
– Det vore bättre att istället för att släppa receptfria läkemedel till handeln istället öppna upp för särskilda egenvårdsapotek där det finns kompetent personal med lägst apoteksteknikerutbildning för att öka tillgängligheten, säger Carina Jansson, Farmaciförbundets ordförande, i ett pressmeddelande.
Hon menar vidare att det saknas en ordentlig analys i Sverige av riskerna med felanvändning och överkonsumtion av läkemedel när försäljningen släpps fri till den allmänna handeln.
Branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel är också kritisk till Lars Rejes förslag.
– Vi skulle vilja ha tuffare kriterier och hade gärna sett att handlarna bedöms av en myndighet innan de får börja sälja receptfria medel. Om det blir för enkelt att få sälja är risken att Läkemedelsverket kommer att tillåta försäljning av färre olika läkemedel än om kontrollen skulle vara hårdare, säger Thomas Svaton till Dagens Medicin.
Apotekets vd Stefan Carlsson medger att en tuff utmaning med minskad försäljningsvolym väntar för Apoteket men är ändå positiv till förslaget, eftersom det ökar tillgängligheten av receptfria läkemedel samtidigt som försäljningen sker under kontrollerade former.
Även LIF ser ljust på den ökade tillgängligheten men är skeptisk till åldersgränsen på 18 år. Föreningen anser att förpackningsstorleken som är anpassad till överdoseringsrisken borde tillåta även yngre kunder.
Läkemedelsföretagen har senaste tiden rekryterat personer med goda kontakter på den politiska arenan. Dagens rekrytering, Torsten Lindström har en 17 år lång karriär inom politiken bakom sig. Närmast kommer han från regeringskansliet där han arbetat för kristdemokraterna.
I sitt nya arbete som Public Affairs Manager ska han förbättra företagets dialog och samverkan med politiker och beslutsfattare, heter det i företagets pressmeddelande.
Apoteksmarknadsutredaren Lars Reje presenterade i dag sitt tredje delbetänkande i Apoteksmarknadsutredningen: Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. Enligt förslaget bör det bli Läkemedelsverket som avgör vilka receptfria läkemedel som ska få säljas på andra ställen än apotek.
? Troligtvis kommer det att bli ungefär de varor som idag får säljas via Apoteksombuden, säger Lars Reje.
Bland dem finns preparat mot värk och feber, snuva, åksjuka, nästäppa och mag- tarmproblem.
Även om det kommer att bli Läkemedelsverket som i detalj reglerar vilka substanser, doser och förpackningar som ska få säljas i den allmänna handeln, så föreslår utredningen ett antal grundkriterier. Bland annat ska behandling med läkemedlet inte kräva att en diagnos ställts av läkare. Läkemedlet ska också sedan tidigare säljas receptfritt i andra länder inom EES, och allvarliga biverkningar ska vara sällsynta. Även läkemedelsförpackningarna ska vara anpassade så att det inte går att överdosera även om man äter alla tabletter i förpackningen.
Läkemedelsverkets urval ska resultera i en lista på läkemedel som alla näringsidkare ska kunna sälja.
? De enda som vi undantagit från den här försäljningsrätten är de näringsidkare som idag har utskänkningstillstånd eftersom det inte är lämpligt att sälja alkohol och läkemedel på samma ställe, säger Lars Reje.
Enligt den redan befintliga kommunallagen får inte heller kommuner och landsting sälja läkemedel. Det innebär att när de nya lagarna för den receptfria försäljningen börjar gälla så kan en privat vårdcentral sälja läkemedel, men inte en vårdcentral som styrs av landstinget.
? Det kan verka lite märkligt, men i praktiken kommer det inte bli så stor skillnad mellan privata och landstingsstyrda vårdcentraler. Redan idag hyr ju landstingens vårdcentraler in apotek i sina lokaler, säger Lars Reje.
Det kommer inte krävas någon speciell kompetens för att sälja läkemedlen, men personal som inte har hälso- och sjukvårdsutbildning ska inte heller få ge någon mer information än den som står i bipacksedeln.
? På sikt kan jag tänka mig att fler kategorier kan inkluderas genom att man gör någon slags certifiering för rådgivning, men i början tycker vi att det ska vara så strikt som möjligt så att ingen personal luras in i att ge felaktiga råd, säger Lars Reje.
Tillsynsansvaret för försäljningen kommer att landa på Läkemedelsverket. Det är dit som återförsäljarna anmäler sitt intresse, sen är det Läkemedelsverket som meddelar respektive kommun vilka försäljningsställen som kommunerna ska utföra inspektioner på.
Enligt förslaget ska det också införas en åldersgräns på 18 år för att köpa läkemedel i den allmänna handeln. Unga människor kommer alltså även i framtiden vara hänvisad till apotek om de vill handla receptfria läkemedel.
? Det här med åldersgränsen är något som vi diskuterat väldigt mycket. Och vi har landat i att vi tycker det är en rimlig säkerhetsåtgärd och också relativt lätt för butikerna att efterleva eftersom de redan har en åldersgräns på 18 år för tobak och nikotinläkemedel, säger Lars Reje.
Utredningen föreslår att de nya lagarna börjar gälla den 1 april 2009.
I början av maj ska riksdagen ta ställning till regeringens proposition om bildandet av ett moderbolag för Apoteket AB samt vissa omstruktureringsåtgärder. Idag diskuterar socialutskottet propositionen i en öppen utfrågning med bland annat Apotektes vd Stefan Carlsson, representanter från Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, fackliga organisationer och patientorganisationer.
Om propositionen går igenom innebär att utförsäljningen av apotek påbörjas, trots att riksdagen ännu inte fattat beslut om en avreglering av apoteksmarknaden, hävdar oppositionen.
– Vad jag förstår är det här en mycket ovanlig hantering, säger Thomas Nihlén (mp).
Även om regeringen i praktiken inte kommer att påbörja någon utförsäljning, innan riksdagen fattat beslut om omreglering, så hastar man fram beslut i fel ordning, hävdar han.
– Den normala gången hade ju varit att invänta riksdagens beslut om förändrat apotekssystem, innan man börjar med nästa steg.
Det är först under hösten som riksdagen kommer att ta ställning till huvudbetänkandet. Men regeringen har också fått kritik för att det i huvudutredningen inte framgår hur stor del av Apoteket AB som ska säljas ut eller hur läkemedelsförsörjningens infrastruktur ska organiseras efter omregleringen. Det är bland annat dessa frågor som bildandet av ett moderbolag ska ta hand om.
Oppositionen, hävdar att regeringen ser avregleringen som en rent ideologisk handling, utan förnuftiga sakargument, och att den därför hastar fram besluten.
– Jag förstår i och för sig att de har bråttom och behöver komma igång med utförsäljningen så snabbt de bara kan, för att hålla sin egen tidsplan. Men vi menar att de skulle invänta remissinstansernas synpunkter innan de gick vidare, säger Thomas Nihlén.
Med anledning av regeringens förslag har socialuskottet idag en öppen utfrågning.
I studien, som går under namnet Enhance, har den välkända blodfettssänkande substansen simvastatin jämförts med en kombinationsbehandling med både simvastatin och ezetimibe. Den sistnämnda säljs under namnet Ezetrol i Sverige. Syftet var att undersöka vilken effekt tilläggsbehandling med ezetimibe har på utveckling av åderförkalkning.
Från augusti 2002 till april 2004 följdes 720 patienter med en ärftligt orsakad förhöjning av kolesterolnivåerna. Den ena halvan av gruppen behandlades med 80 mg simvastatin och placebo medan den andra halvan fick samma mängd simvastatin tillsammans med 10 mg ezetimibe. LDL-halterna sjönk mest i den sistnämnda gruppen men blodkärlsväggarna i artärer i hals och ben skilde sig inte signifikant åt.
Författarna spekulerar i att det skulle kunna finnas gränser för hur mycket blodkärlsväggarna kan påverkas av sänkta kolesterolnivåer. En majoritet av patienterna hade behandlats med statiner under lång tid innan studien inleddes. En annan förklaring skulle kunna vara att ezetimibe inte har någon effekt på kärlen, trots den kolesterolsänkande förmågan, kanske beroende på att verkningsmekanismen för ezetimibe inte är densamma som för statinerna.
Studien sponsrades av Merck och Schering-Plough, som står bakom det nya preparatet.
Förra året fick Apoteket mycket kritik för det planerade samarbetet med Medco Health Solutions men enligt Stefan Carlsson har nu samarbetet fått socialminister Göran Hägglunds välsignelse, skriver Dagens Industri idag. Enligt ett pressmeddelande från Apoteket planerar de att tillsammans med Medco utveckla ett elektroniskt system för receptgranskning som kommer att leda till minskade läkemedelskostnader, lägre sjukvårdskostnader, färre sjukdagar och tidigare återgång till arbetet. När expeditionsstödet väl är testat och utvecklat för svenska förhållanden ska det flyttas över från Apoteket till det nya servicebolag som staten kommer att bilda inför omregleringen.
Sveriges Farmacevtförbund är mycket kritiska till hur Apoteket agerar:
– Vår preliminära bedömning är att det här inte bara rör sig om en teknisk applikation utan om ett mycket mer långtgående samarbete mellan Medco och Apoteket. Och det är anmärkningsvärt och obegripligt att Apoteket på det här sättet får skaffa sig ett ointagligt försprång inför omregleringen, säger förbundsdirektör Lennart Axelsson.
– Det här är uppgifter som ska skötas av det nya servicebolaget och vi förstår inte varför man har haft så bråttom. De här tjänsterna borde förhandlas via det nya bolaget, fortsätter han.
Lennart Axelsson anser också att Apoteket borde offentligöra hela avtalet mellan Medco och Apoteket men några sådana planer finns inte:
– Nej, det här är ett affärsavtal och det kommer vi inte att göra offentligt, säger Elisabeth Linge Bergman, presschef på Apoteket.
Konkurrensverket föreslår i sitt remissvar att Apoteket inte
ska få behålla mer än 40 procent av marknadsandelarna vid en omreglering av
apoteksmarknaden. Enligt Konkurrensverket är det en förutsättning för att
konkurrensen ska fungera.
Om staten väljer att, som de tidigare meddelat, behålla
merparten av Apoteket i statlig ägo så kommer det påverka dels Apoteket själv,
och dels priserna på läkemedel. Som ett kraftigt dominerande företag kommer
Apoteket mest troligt att få förhålla sig till bestämmelser i konkurrenslagen
som kommer att begränsa deras verksamhet. skriver Konkurrensverket.
För samhället kommer det istället innebära att den prispress
som Apoteksmarknadsutredningen tänker sig inte kommer att bli verklighet. Enligt den modell som Apoteksmarknadsutredningen presenterat
ska apoteken förhandla om priser med generikaföretag och parallellimportörer.
Men om Apoteket blir en alltför dominerande aktör på marknaden så finns det en risk
att de förhandlar ner priserna så kraftigt att det inte blir lönsamt för läkemedelsföretagen.
Finns det då inga andra apotek att sälja läkemedel till kan konsekvensen enligt
Konkurrensverket bli att läkemedelsföretagen helt lämnar den svenska marknaden,
vilket skulle få till följa att det inte finns några billiga kopior att köpa.
Konkurrensverket, som i stort är positiv till
Apoteksmarknadsutredningen, kritiserar också den detalj i utredningen som säger
att prismodellen ska utvärderas och eventuellt ändras efter två år. Det skapar
osäkerhet och kan göra att nya eller utländska apoteksföretag väljer att inte
etablera sig i Sverige, skriver de.
Ett nytt förslag som Konkurrensverket presenterar i sitt remissvar är att alla Apotek som blivit godkända ska ha en nationell symbol.
Detta är den första artikeln i vår
serie om remissvaren på Apoteksmarknadsutredningens huvudbetänkande. Se
andra artiklar i serien nedan.
