De personer som infekterats av MRSA kan bli bärare utan symtom, men kan också drabbas av allvarliga sår- eller hudinfektioner. När de fruktade bakterierna väl fått fäste på ett sjukhus är de svåra att bli av med. De senaste åren har problemen med MRSA växt och nu börjar smittan även få fäste utanför sjukhusen.
Idag behandlas MRSA med vancomycin som är dyrt och inte särskilt effektivt.
? Bakterierna dör väldigt långsamt med vancomycin jämfört med ekvacillin som vi använder mot andra stafylokocker, säger Inga Odenholt, professor i infektionssjukdomar på Universitetssjukhuset MAS i Malmö.
Nu är ett nytt läkemedel som kan bli ett alternativ till vancomycin på väg. I fas III-studier har antibiotikumet telavancin visat effekt mot komplicerade hudinfektioner orsakade av grampositiva bakterier inklusive MRSA.
Telavancin är en glykopeptid som till viss del liknar vancomycin. Preparatet hämmar bildningen av bakteriernas cellväggar och förstör bakteriernas cellmembran.
? Telavancin har en klart snabbare avdödande effekt än vancomycin, säger Inga Odenholt.
Hon påpekar dock att det är för tidigt att uttala sig om preparatets kliniska betydelse.
Det amerikanska bioteknikföretaget Theravance och det japanska läkemedelsföretaget Astella Pharma som tillsammans utvecklar det nya läkemedlet har ansökt om godkännande för behandling av komplicerade hudinfektioner med telavancin hos EMEA och FDA.
Antibiotikumet utvärderas också i fas III mot lunginflammation som uppstått vid sjukhusvistelse på grund av grampositiva bakterier, bland annat MRSA. Drygt 1 500 patienter ingår i studierna där preparatet jämförs med vancomycin. Theravance räknar med att presentera resultat i slutet av året.
Förutom telavancin finns endast några få andra antibiotika i pipeline. Inga Odenholt säger att det rör sig om två eller tre preparat till. Bland annat utvecklar företaget Johnson & Johnson en ny cefalosporin som har kommit ungefär lika långt som telavancin.
De senaste decennierna har läkemedelsföretagens intresse för att ta fram nya antibiotika varit minimalt. Majoriteten av de stora bolagen har lagt ner sin forskning på området helt och de nya antibiotika som har kommit det senaste årtiondet går att räkna på ena handens fingrar.
År 2000 gjorde Pharmacias linezolid entré som första antibiotikumet med ny verkningsmekanism på flera år. Men problem med resistens rapporterades redan innan preparatet hunnit lanseras i Sverige. Dessutom medför läkemedlet risk för allvarliga biverkningar som blodbrist, trombocytopeni och benmärgsdepression.
För drygt ett år sedan introducerades ytterligare två antibiotika då daptomycin och tigecyklin godkändes av EMEA.
Dessa ljuspunkter är långt ifrån tillräckliga och fast telavancin, om det godkänns, blir ett välkommet tillskott är utvecklingen långt ifrån tillfredsställande.
Inga Odenholt pekar särskilt på behovet av antibiotika mot gramnegativa bakterier.
? Dessa utgör ett enormt problem som bara ökar. Där behövs det verkligen något nytt, säger hon.
Sedan en tid tillbaka pågår en diskussion om hur forskningen på läkemedel mot bakteriella infektioner ska stimuleras. Ett förslag som förts fram är att det företag som utvecklat ett nytt antibiotikum ska få förlängd patenttid på valfritt annat läkemedel.
EU lättade för några år sedan på kraven för godkännande av antibiotika och det internationella nätverket React arbetar för att även kommande generationer ska ha tillgång till effektiva antibakteriella läkemedel. För det krävs att utvecklingen av nya preparat sätter fart men också att sjukvården inte använder befintliga antibiotika felaktigt eller i onödan eftersom det ökar risken för att bakterier utvecklar resistens.
