Månads arkivering september 2007

Astmapatienter har sämre följsamhet än andra långtidssjuka

0

Kristin Krigsman vid Uppsala Universitet har studerat hur patienter med långtidsmedicinering följer läkarens ordination. Av alla patienter i studien, som totalt rörde sig om närmare 900 patienter, fann hon att 57 procent hämtade ut sina recept enligt läkarens föreskrifter.
? Men just astma- och KOL -patienter har en betydligt sämre följsamhet än andra, till exempel diabetespatienter. Av dem var det bara 30 procent som hämtade ut läkemedlen enligt ordinationen.

För att se om den dåliga följsamheten kunde bero på patienten, det vill säga att personer som inte följde ordinationen för diabetes inte heller följde den för astma- och KOL- läkemedlen har hon tittat på 56 patienter som använt läkemedel mot båda sjukdomarna.
? Men det var inte så, patienterna i den gruppen var också betydligt mer följsamma när det gäller diabetesmedicinen, medan man inte hämtade ut astma- och KOL-medicinerna.
Vad som är skälet till det har hon inte diskuterat i den avhandling som hon disputerar med den 21 september.
? Jag tror att det till exempel handlar om hur man uppfattar svårighetsgraden på sjukdomarna. Följer man inte ordinationen när det gäller diabetes blir du dålig, medan många nog slarvar med sin astmabehandling. Man känner sig helt enkelt inte lika sjuk i sin astma.

Glukosamin är en bluff hävdar kritiker

0

Glukosamin är en stor sockerpillerbluff, hävdar några läkare i den norska läkartidningen. Myndigheternas behandlingsriktlinjer tillsammans med en intensiv marknadsföring är orsaken till den ökande försäljningen menar kritikerna, som ifrågasätter beslutet att godkänna substansen som läkemedel.

I Sverige såldes det glukosaminprodukter för drygt 150 miljoner förra året. Det mesta, drygt 80 procent, på recept, trots att läkemedlet är receptfritt. 113609 svenskar fick preparatet förskrivet på recept förra året
2002 godkändes det första glukosaminläkemedlet i Sverige, året efter i Norge. Debatten om substansens effekt har diskuterats med jämna mellanrum. Och nu senast i den norska läkartidningen.
Författarna till artikeln hävdar att de producentobundna studier som gjorts inte visat på någon effekt med glukosamin och att också farmakokinetiska och cellbiologiska studier bekräftar detta. Glukosamin uppfyller därmed inte grundläggande dokumentationskrav och bör inte heller ha status som läkemedel, skriver de.

I Sverige är
medlet godkänt för symtomlindring av lätt till måttlig artros. Vintern 2006 fick det första glukosaminpreparatet, Glucomed, efter diskussion, ett europeiskt godkännande. I den proceduren fungerade Sverige som referensland, och drev på för att medlet skulle godkännas som läkemedel.
? Det innebar att vi nu är på väg att få en likartad lagstiftning i hela Europa, säger Eva-Lena Sjöö på Läkemedelsverket.
? Genom att substansen blir klassad som läkemedel har vi bättre möjligheter att övervaka det till exempel ur biverkningssynpunkt.
Enligt henne finns studier som visat att glukosamin har viss lindrande effekt.

Lista på läkemedel som inte kräver barnstudier

0

Sedan årsskiftet ska i princip alla nya läkemedel studeras på barn för att bli godkända. Men det finns naturligtvis undantag. EMEA:s pediatriska kommitté har nu publicerat en lista på sådana. Det handlar om diagnoser som rimligen inte drabbar barn och där den förväntade nyttan med sådana studier därmed är liten.

Kommittén har listat närmare 20 behandlingar där barnstudier inte krävs. Det handlar främst om olika cancersjukdomar, som bröstcancer, äggstockscancer, prostatacancer och lungcancer. Andra diagnoser som inte kräver barnstudier är till exempel Alzheimers sjukdom liksom en del andra demenssjukdomar och Parkinsons sjukdom. Även diagnoser som är klimakterierelaterade eller handlar om fertilitetskomplikationer finns med listan.
Undantagen finns publicerade på EMEA:s hemsida. Synpunkter på den kan lämnas till kommittén fram till den femte oktober.

Stora risker med läkemedel till fattiga länder

0

De senaste årens efterlängtade ökning av läkemedel till fattiga länder saknar helt system för uppföljning. Risken är att därför stor att man missar allvarliga biverkningar och det kan få förödande konsekvenser, skriver de fyra forskarna från University of Liverpol. Den stora missen, menar artikelförfattarna, är att man helt litar på de säkerhetsdata som finns från länder i väst. De populationer som nu får tillgång till läkemedlen kan reagera helt annorlunda på grund av skillnader i miljö och gener.  
? Det här är ett jättestort och allvarligt problem, säger Sten Olsson, ordförande i Farmacevter utan gränser och verksam vid WHO:s program för internationell läkemedelsuppföljning, Uppsala Monitoring Center.
? Det som är påtagligt är att ingen av de stora organisationerna som varit väldigt framgångsrika när det gäller att öka tillgängligheten av läkemedel har tagit ansvar för uppföljningen. WHO har till exempel varit helt inriktade på att bara öka tillgängligheten, och risken för att något snart kommer gå åt skogen och ge ett ordentligt bakslag är uppenbar, säger Sten Olsson.

Han är också mycket kritisk till hur medarbetarna i de olika hälsoprojekten i de här fattiga länderna visar en stor ovilja att prata om riskerna med läkemedel.
? De vill inte prata om de eventuella riskerna eftersom de är väldigt rädda för att medicinerna ska hamna i vanrykte. På det sättet beter de sig nästan som läkemedelsindustrierna.
Sten Olsson förstår att det innebär en risk för dålig följsamhet om man pratar om läkemedlens biverkningar.
? Men konsekvensen kan inte vara att man låter bli att prata om riskerna om läkemedel helt. Om man försöker föra patienterna bakom ljuset och det senare visar sig att vissa läkemedel ger allvarliga biverkningar kommer det slå mycket hårdare, säger han.

I den internationella läkemedelsuppföljningen vid Uppsala Monitoring Center är bara 7 av de 83 fullvärdiga medlemmarna länder från söder om Sahara. Mindre än 27 procent av världens mellan- eller låginkomstländer är medlemmar i WHO-programmet, att jämföra med 96 procent av världens höginskomstländer.
? Detta beror helt enkelt på att det inte finns kunskap om vikten av uppföljning, säger Sten Olsson. Vi försöker hela tiden utbilda fler och fler länder, men okunskapen och behovet av hjälp är enormt, och vi är mycket små.
? I många av de här länderna måste också utbildningsinsatserna satsas på allmänheten eftersom det inte finns några fungerande sjukvårdssystem.  Människor köper sina läkemedel på den lokala marknaden, därför måste man sprida de här kunskaperna till så många som möjligt.

De brittiska forskarna föreslår i sin artikel att patienter, forskare och läkemedelsindustrier ska samarbeta för att bättre fånga upp biverkningar i de här nya populationerna.

Oacceptabel vård för missbrukare

0

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för personer som är opiatberoende är idag en behandling som uppfyller kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. Och landstingen är därmed skyldiga att erbjuda landets opiatmissbrukare sådan behandling.

Men Socialstyrelsens kartläggning visar att få landsting gör det. Till exempel har bara åtta av landstingen någon uppfattning om hur många i deras landsting som har behov av behandlingen. Stockholm, Uppland och Sörmland har till exempel inte någon sådan beräkning.
Socialstyrelsen skriver i sin rapport att det tycks som vissa landsting inte prioriterar vården av den här patientgruppen och att enkätsvaren i många fall tyder på ett bristande engagemang i frågan. Myndighetens slutsats är att bristerna när det gäller vården för opiatmissbrukare är oacceptabla.

Man beräknar att det idag finns cirka 28 000 personer med ett tungt missbruk i Sverige. Ett av delmålen är att under kontrollerade former erbjuda de som är opiatmissbrukare läkemedelsbehandling med till exempel metadon eller Subutex. Vid slutet av 2006 var det 2440 personer som fick sådan behandling.

Parkinsonförbundet kritiserar indragen subvention

0

Den första september gick den tidsbegränsade subventionen för Duodopa ut. Solvay Pharma som säljer läkemedlet har, enligt Läkemedelsförmånsnämnden (LFN), inte kunnat visa att hälsovinsterna motiverar det höga priset.

Ett års behandling med Duodopa kostar cirka 400 000 kronor medan standardbehandling under ett år kostar cirka 65 000 kronor.
Duodopa ges till patienter med långt gången sjukdom. I Sverige använder ungefär 80 personer läkemedlet. För dessa kommer Duodopa även fortsättningsvis att vara subventionerat. Men inga fler patienter kommer att få preparatet subventionerat.

Karl-Gunnar Skoog
, ordförande för Parkinsonförbundet, är mycket kritisk till LFN:s beslut.
?    Jag tycker att det är bedrövligt. De har tagit bort subventionen med hänvisning till att det är för dyrt, men antalet patienter som behöver Duodopa är få så den totala kostnaden blir ändå inte särskilt hög. För de patienter som behöver det här läkemedlet finns i regel inget annat alternativ, säger Karl-Gunnar Skoog.

Fredrik Larsson, informationschef på LFN, säger att det måste finnas en gräns för vad ett läkemedel får kosta.
?    Det här läkemedlet kostar sex gånger så mycket som standardbehandling, vilket är orimligt dyrt. Det finns andra alternativ för att behandla parkinson, säger Fredrik Larsson.

Såvida företaget inte inkommer med en ansökan där priset är lägre eller med ny information om läkemedlets effekter kommer nämnden inte att ändra sitt beslut.
Withold Zarebinski, vd för Solvay Pharma, säger att han hoppas att företaget och LFN ska hitta en lösning.

Försäljning av nikotinmedel fortsätter öka

0

Apoteket har de senaste åren investerat i flera projekt som ska få människor att sluta röka. Bland annat en sluta-röka-linje, sluta-röka-coacher och nu senast ett sluta-röka-program på internet som lanserades i mitten av augusti.

Sluta-röka-programmet innehåller tips från experter och från personer som har lyckats att sluta röka.
I Apotekets statistik framgår att nikotinläkemedel används i allt större utsträckning i samtliga län.

Ökningen är särskilt påtaglig i Jämtland där försäljningen har ökat med 21,3 procent och i Västerbotten där försäljningen har ökat med 14,1 procent under första halvåret 2007 jämfört med samma period förra året.
?    Vår erfarenhet visar att nikotinläkemedel fördubblar chansen att sluta röka, och om man dessutom får en kortare rådgivning fördubblas chansen en gång till, säger Apotekets egenvårdsspecialist Carina Altsjö i ett pressmeddelande från Apoteket.
Svenskarna köpte sammanlagt nikotinläkemedel för 301 miljoner kronor första halvåret 2007.

Zyprexa vanligt inom kriminalvården

0

Förra året använde kriminalvården läkemedel för 24 miljoner kronor. Zyprexa,olanzapin, är det som står för den största kostnaden, närmare tre miljoner kronor.
Det är ett omdiskuterat neuroleptikum, på grund av sina biverkningar. I USA har patienter stämt företaget Lilly för att de drabbats av mycket kraftiga viktökningar som lett till bland annat diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. I den senaste uppgörelsen fick drygt 28 000 amerikaner dela på 1,2 miljarder dollar.

Zyprexa är också sett till användningen ett av de vanligare preparaten inom kriminalvården. Mätt i dygnsdoser ligger det på en niondeplats.
? Jag konstaterar att vi har en mycket hög förskrivning av neuroleptika, vilket tyder på att vi har en mycket sjuk population inom kriminalvården, säger Lars Håkan Nilsson, medicinskt sakkunnig på Kriminalvårdsstyrelsen.
Inom kriminalvården används läkemedlet, tror han, inte för längre behandlingar utan främst för att behandla akuta orostillstånd.

Sett till användningen
är det neuroleptiska medlet Theralen,alimemazin, det mest använda läkemedlet inom kriminalvården. På andra plats ligger sömnmedlet Propavan,propiomazine.

Novo Nordisk går till kinesisk domstol

0

Företaget Novo Nordisk anser att företagets diabetesläkemedel Novonorm är utsatt för otillåten kopiering i Kina.

Under minst
ett par år har en kinesisk konkurrent kopierat diabetespreparatet hävdar Novo Nordisk. Företaget menar att det handlar om brott mot patentlagen och har nu beslutat att gå till domstol för att få saken prövad, rapporterar danska tidningar.

Tillfällig lag om nikotinmedel i handeln

0

Tidigast till årsskiftet, men troligen senare, ska nikotinmedel finnas att köpa i detaljhandeln. Förslaget på hur det ska regleras har nu varit ute på en sista remissrunda. Till skillnad mot den socialdemokratiska regeringens utredning har alliansregeringen förenklat möjligheterna att sälja produkterna. Det behövs inget tillstånd från läkemedelsverket och inte heller någon farmacevtisk tillsyn för att sälja preparaten.

Men lagen om nikotinmedel i handeln är en tillfällig lösning i väntan på apoteksutredaren Lars Rejes förslag på hur försäljning av receptfria läkemedel ser ut.
? Själva grundstrukturen, att medlen ska säljas utanför apotek, är förstås inte tillfällig. Men det kan finnas delar som till exempel tillsynen, som vi sedan behöver anpassa. Det beror på vad Reje kommer fram till, säger Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.
? Alltid när man gör en liten del innan helheten har lösts så kan den lilla delen behöva anpassas när helheten är klar.
Hade det inte varit enklare att vänta och låta nikotinmedlen ingå i Rejes uppdrag?
? Det kan man förstås tycka. Men vi kände väl att det var angeläget, lite av folkhälsoskäl, att öka tillgängligheten för de här medlen. Det är ju ett väl avgränsat läkemedel med kända effekter.

De organisationer som företräder farmacevter anser i sina svar på lagrådsremissen  att regeringen nu i praktiken betraktar nikotinprodukter som skilda från andra läkemedel. Genom en särskild lagstiftning för nikotinmedlen synliggör regeringen, menar såväl Sveriges Farmacevtförbund som Farmaciförbundet, att nikotinläkemedel inte längre ses som läkemedel.
Betraktar man inte nikotinmedlen som läkemedel utan som nikotinersättningspreparat blir kraven på kontroll också helt annorlunda jämfört med den som behövs vid försäljning av läkemedel konstaterar till exempel Sveriges Farmacevtförbund. Därför anser förbundet att den lag som regeringen föreslår ska vara långsiktig och inte ses som en lösning i väntan på Rejes utredning.

Apotekarsocieteten påpekar i sitt remissvar att bara 18 procent av danskarna i en undersökning uppfattade nikotinläkemedel som läkemedel. Med tanke på att det här är relativt ofarliga produkter bör regeringen därför överväga att hitta ett sätt att klassa medlen som något annat än läkemedel, tycker organisationen. Genom att göra det klargör man att de skiljer sig från läkemedel och att andra regler därför gäller.

Kommunikation minskar antibiotikaförskrivning

0

Samverkan mot antibiotikaresistens, STRAMA, refererar i sitt senaste utskick till en tysk studie som undersökt hur kommunikationen mellan läkare och patient påverkar förskrivningen av antibiotika i öppenvården. Studien visar att det går att minska överförskrivning enbart genom bättre kommunikation.

I studien delades 104 distriktsläkare upp i två grupper. Hälften fick träning av studieledarna i hur de bättre kan kommunicera med sina patienter.  Träningen handlade inte i första hand om att förmedla kunskap om antibiotikaförskrivning, utan fokuserade på kommunikationen vid mötet mellan patient och läkare. Läkarna uppmanades att med öppet sinne diskutera patientens oro och se till att en diskussion om antibiotikaförskrivning blev en del av konsultationen.

Efter träningen följde forskarna upp hur förskrivningen till patienter med akut hosta påverkades. Resultatet visade att det efter sex veckor blev en 60-procentig relativ minskning av antibiotikaförskrivning i läkargruppen som fått kommunikationsträning. Efter ett år var den kvarstående minskningen 40 procent.

Astrazeneca förstärker sin forskning i Kina

0

Astrazeneca har förstärkt sin kliniska forskning i Kina genom att bygga upp en enhet för klinisk farmakologi tillsammans med Peking University 3rd Hospital.

Den nya enheten vid universitetssjukhuset ska fokusera på klinisk forskning i fas I, det vill säga på friska, frivilliga försökspersoner, inklusive klinisk farmakologi och säkerhetsanalyser. Det är nödvändigt om företaget ska kunna introducera nya läkemedel i Kina. Den kinesiska läkemedelsmyndigheten kräver nämligen att alla läkemedel på den kinesiska marknaden genomgått farmakokinetiska och kliniska studier på kinesiska försökspersoner för att godkännas. De farmakokinetiska studierna mäter skillnaden av upptag och omsättning av läkemedlet mellan kinesiska patienter och till exempel patienter från västvärlden.
? I Japan har man länge krävt lokala tester, något som tidigare ansetts som ett handelshinder. Men i dag vet vi att det finns genetiska skillnader mellan till exempel asiater och européer. Så det finns vetenskaplig grund för sådana här bestämmelser, säger Staffan Ternby informationschef på Astrazeneca.
? Vi har till exempel råkat ut för detta nyligen när det gäller vårt cancerläkemedel Iressa. För asiater förbättrade läkemedlet överlevnaden, men inte för européer.

Färre apotekare lämnade landet

0

Att döma av den uppföljning som görs är studenterna som lämnar apotekarprogrammet i Göteborg i stort sett nöjda med sin utbildning. Flera av studenterna som utexaminerades 2005 kände sig visserligen lite som försökspersoner. Men det var kanske inte så konstigt eftersom det var den första kullen apotekare vid Göteborgs universitet.
Vid uppföljningen av studenter som utexaminerades 2006 finns inte den kritiken mot utbildningen kvar.

Överhuvudtaget tycks studenterna som lämnar apotekarprogrammet i Göteborg vara nöjda med sin utbildning. Arbetsmarknaden verkar också ha blivit bättre mellan de två kullarna. Av de 35 som ingick i uppföljningen 2005 var tre arbetssökande vid uppföljningen nio månader senare. Av de 43 som ingick i 2006 års uppföljning var bara en arbetssökande vid uppföljningen.
Andra skillnader mellan de två kullarna är att fler av dem som gick ut 2006 än året innan började arbeta inom läkemedelsindustrin, de flesta som läkemedelskonsulenter, 14 procent 2005 och 28 procent i fjol. Fler av de senast nyutexaminerade har också börjat arbeta inom Apoteket, 47 procent jämfört med 32 procent 2005. Färre söker sig nu utomlands tycks det. En tredjedel av apotekarna gjorde det 2005, jämfört med 16 procent bland de som tog examen 2006.

De nyutbildades åsikter om utbildningen skiljer sig inte mycket åt, förutom att första kullen kände av att de var just det.
De flesta anser sig väl förberedda för yrkeslivet. Föreläsarna har varit kompetenta, men framhåller en del studenter; de har saknat apotekare som föreläsare. Några menar att utbildningen känts lite som läkarprogrammet i miniformat. Fler apotekare som föreläsare är viktigt för yrkesstoltheten anser kritikerna. På önskelistan finns också ett större urval av valbara kurser, framför allt inom klinisk farmaci.

Läkemedelsstentar ökar inte risken för död

0

Patienter som behandlats med läkemedelsavgivande stentar i kranskärlen löper inte större risk att dö jämfört med de som fått en vanlig stent. Det visar den nya långtidsuppföljning av det svenska coronarangiografi- och angioplastikregistret (SCAAR) som forskare från Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) presenterade vid en kardiologkongress i Wien i helgen.

Men för bara ett halvår sedan presenterade samma forskargrupp en artikel i New England Journal of Medicine där risken för död var signifikant högre för patienter som behandlats med läkemedelsstentar jämfört med de som fått en metallstent.
? I den första studien analyserade vi patienter som behandlats under två år och följde dem ett år till, alltså under tre år totalt. Då såg vi ingen ökad risk när det gällde död och hjärtinfarkt tillsammans, men när det gällde död ensamt var risken ökad, säger Stefan James, forskare vid Uppsala kliniska forskningscentrum och överläkare vid Akademiska sjukhuset.
? Vi ansåg det då befogat att sätta varningsflagg för detta. Risken fanns att vi hade en ökad risk för död som kommer sent.

Nu när forskarna följt upp patienterna ytterligare ett år och fler patienter behandlats, totalt 35 000 ingår i studien, har risken tvärtom minskat.
? Efter fyra års uppföljning är risken för död inte längre statistiskt säkerställd, säger Stefan James. Tvärtemot vad vi befarade så tycks skillnaden istället minska över tid. Vilket är glädjande för alla miljontals patienter som redan fått stent inopererade.
Forskarnas uppfattning är nu att läkemedelsbelagda stentar inte kan anses vara skadliga, men att de ska användas med försiktighet.
? Det viktigaste är nog att man försäkrar sig om att patienten tolererar blodproppsbehandling och är beredd att medicinera under lång tid.
? Och det måste man ta reda på innan man sätter in stentarna, säger Stefan James.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng