Annons

Månads arkivering februari 2007

Apotekare snart en bristvara spår facket

Ingert Nilsson
-
0

Med nuvarande utbildningsnivå kommer apotekare att bli en bristvara i Sverige. Det menar Sveriges farmacevtförbund. Anledningen är förstås den kommande omregleringen, men också stora pensionärskullar, och ökat intresse från sjukvårdshuvudmännen för yrkesgruppen.

Lunds Universitet har också beslutat undersöka förutsättningarna för att starta en apotekar- och receptarieutbildning.

– Men den framtida arbetsmarknaden har gjort mig lite betänksam, säger Eva Hansson som utreder för universitetets räkning.

De första sonderingarna tyder till exempel på att industrin inte har behov av utbildningen och enligt Högskoleverket finns det en överkapacitet. Däremot kanske behovet finns globalt och när det gäller till exempel rådgivning i samhällelig tjänst, säger hon.

– Men än så länge är detta bara funderingar.

Lennart Axelsson förbundsdirektör på Sveriges farmacevtförbund pekar mot Norge när han argumenterar för att behovet av apotekare kommer att öka. Där råder det, fortfarande flera år efter omregleringen, brist på sådana.

Han vill idag inte precisera hur många fler apotekare som kan behövas. Men i en preliminär kalkyl räknar förbundet med att det inom en femårsperiod skulle behövas mellan 900 ? 1 400 till apotekare. Sett till antalet utbildningsplatser kan det under samma period examineras 1 350 nya apotekare. Om den kalkylen skulle stämma förefaller alltså inte trycket bli så stort. Varje år får också 300 receptarier legitimation.
Men Lennart Axelsson menar att det finns många nya fält för apotekare, förutom nyetableringar och pensionsavgångar.

– Även om det nu varit neddragningar inom industrin så finns nya nischer också där.

Ett exempel är konsulterna som i framtiden kommer att ägna sig mindre åt säljande och mer åt att utbilda och stödja förskrivarna, menar han.

– Det är en helt ny roll för farmacevter.

Kilen får bidrag för avveckling

Ingrid Helander
-
0

Redan när statsbudgeten klubbades igenom i december stod det klart att Kilen inte blev beviljad ytterligare statsbidrag under 2007. Som svar på det ansökte föreningen om ett avvecklingsbidrag på 3,7 miljoner kronor för att fasa ut verksamheten under 2007. Regeringen har nu beviljat en miljon av dessa.


Kilen är en ideell förning som arbetat med råd och stöd till människor som drabbats av läkemedelsberoende och biverkningar. Sedan starten 1992 fram till år 2000 finansierades föreningen av landstinget i Stockholms län och sedan 2001 har verksamheten fått statliga bidrag.

Daglig dos av ASA för kvinnor över 65

Ingrid Helander
-
0

Efter en genomgång av den senaste vetenskapliga litteraturen presenterar American Heart Association (AHA) nya riktlinjer för behandling av kvinnors hjärt-kärlsjukdomar. De nya riktlinjerna publiceras i februarinummer av tidskriften Circulation. Att föreningen nu rekommenderar aspirin till äldre kvinnor förvånar Karin Schenck Gustafsson, professor i kardiologi vid Karolinska Institutet som var med och tog fram de tidigare AHA-riktlinjerna 2004.
? Det går emot hur vi hittills resonerat, säger hon, här i Sverige går snarare trenden åt att man ger äldre kvinnor mindre ASA eftersom man är orolig för blödningsrisken. Men de nya riktlinjerna grundar sig på den stora Women’s Health Study som förra året visade att risken för stoke minskade hos de kvinnor som fick en daglig dos av ASA, och det är möjligt att vi måste ta en ny diskussion om den här frågan. Det viktiga är att man ordentligt väger fördelarna mot riskerna.


American Heart Association skriver också att inga hormonbehandlingar ska ges för att förebygga hjärt- kärlsjukdom.
? Här har de lagt till rekommendationen att inte ge östrogenreceptormodulatorer, och det är efter RUTH-studien som vi publicerade i höstas som visade att de inte har någon förebyggande effekt, säger Karin Schenck Gustafsson.


I övrigt fokuserar de nya riktlinjerna mycket på livsstilsfrågor, bland annat rekommenderas 60-90 minuters motion om dagen.

Ytterligare granskning av Vioxx

Åsa Magnusson
-
0

Idag kräver Läkemedelsförsäkringen att behandlingen med Vioxx ska ha pågått i minst 18 månader för att patienten ska få ersättning. Hittills har 110 skadeanmälningar om hjärtinfarkt eller stroke inkommit till Läkemedelsförsäkringen. Av hittills utredda fall har åtta fått ersättning och 95 avslag. Om Läkemedelsskadenämndens utredning visar att allvarliga biverkningar förekommer även tidigt i behandlingen kommer de fall som nekats ersättning att tas upp igen, enligt Dagens Nyheter.

Särskilt apotek för cannabis

Åsa Magnusson
-
0

Sedan 2003 har läkare i Holland kunnat ordinera medicinsk cannabis mot svåra smärtor till patienter med MS, cancer eller reumatism. Medicinsk cannabis framställs i laboratorier och har standardiserad styrka och kvalitet. Men eftersom den medicinska cannabisen inte täcks av någon sjukförsäkring och är dyrare än den cannabis som säljs i landets ?coffee shops? går många patienter dit istället för att hämta ut sina recept, enligt en artikel i tidskriften The Pharmaceutical Journal. Den cannabis som erbjuds i “coffee shops” är inte lika ren som den medicinska och patienterna riskerar få i sig både tungmetaller och bakterier. Dessutom missar de viktig information om biverkningar och interaktion med andra läkemedel.

Det särskilda cannabisapoteket i Groningen garanterar ett lägre pris på den medicinska cannabisen än vanliga apotek, och har specialister som informerar patienterna. Genom detta pilotprojekt hoppas det holländska hälsoministeriet att patienterna i högre utsträckning ska utnyttja sina recept istället för att självmedicinera sig på stadens “coffe shops”. I Holland finns ungefär 15000 patienter med MS, cancer och reumatism som ordinerats medicinsk cannabis mot smärta.

Tuberkulosvaccin i inhalator möjligt

Ingrid Helander
-
0

Forskarna från Harvard University använder sig av spraytorkning för att framställa tuberkulosvaccin. Metoden, som går ut på att man finfördelar en lösning med hjälp av gas i ett munstycke och sedan torkar den, används redan idag inom både livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin. Men det här är första gången som levande material torkas på det här sättet.

– Forskarna har lyckats modifiera en redan befintlig teknik och om deras resultat går att upprepa även i större skala så är det en väldigt bra metod för vaccin, säger Andrzej Pawlowski som forskar på nya tuberkulosvaccin på Smittskyddsinstitutet.

De amerikanska forskarna, med David Edwards i spetsen, fokuserar sin forskning på BCG-vaccinet som används för att vaccinera små barn. Idag framställs vaccinet genom frystorkning vilket medför ett antal problem. Dels blir kvaliteten ganska ojämn, andelen levande celler i vaccinerna är i sämsta fall bara tio procent. Dels måste de hållas nedkylda under hela transportkedjan, vilket ofta är problematiskt i de varma länder där vaccinet behövs som mest. Dessutom måste dagens vaccin injiceras, medan den nya teknologin innebär att vaccinerna kan inhaleras istället.

– Att kvaliteten blir bättre samtidigt som det är billigare att framställa och lättare att transportera gör att det här verkar mycket lovande, säger Andrzej Pawlowski.

Edwards planerar att utveckla metoden under de kommande åren i samarbete med organisationen Medicine in need.

Xylitol tre gånger om dagen motverkar karies

Åsa Magnusson
-
0

Tandläkaren Pernilla Lif Holgerson visar i sin avhandling att det krävs ett relativt högt intag av xylitol för att motverka syrabildning mellan tänderna. För att motverka syraproduktionen och minska kariesrisken krävs ett dagligt intag på 6 gram Xylitol fördelat på minst tre tillfällen.

– Det finns redan mycket kunskaper om xylitol, men för att kunna gå ut med allmänna rekommendationer behövs fler stora populationsstudier som bekräftar xylitols positiva effekter på munhålan, säger Pernilla Lif Holgerson.

Att rekommendera xylitol för att förebygga karies skulle vara ett bra komplement till fluor och antibakteriella medel som tandläkarna använder idag. Xylitol är särskilt bra eftersom man med tuggummin når ut till barn och ungdomar.

– Tugga tuggummi är ju populärt bland barn och om ersättningssockret i tuggummit är xylitol så är det jättebra, säger Pernilla Lif Holgerson. Med xylitoltuggummin kan man minska kariesrisken hos barn som kanske äter mycket godis eller inte går till tandläkaren så ofta.

Konkurrensverket: avreglera receptfritt först

Ingrid Helander
-
0

Konkurrensverket går därmed tvärt emot det utredningsdirektiv som socialdepartementet gett till utredare Lars Reje. I direktiven står det att omregleringen i ett första steg ska få andra aktörer att öppna apotek som säljer både receptbelagda och receptfria läkemedel.

– Men det är i dagligvaruhandeln som intresset finns att börja sälja läkemedel och därför tror vi att det är viktigt att man låter dem sätta igång marknaden, säger Per-Arne Sundbom som utrett frågan på Konkurrensverket.

– Därefter kanske några av de nya aktörerna vill gå vidare och starta apotek som också säljer receptbelagda läkemedel.

Per-Arne Sundbom lyfter fram exempel som Norge. Där gick priserna upp med nästan trettio procent när man bara började med att bara tillåta privata apotek. Det var först när man lät dagligvaruhandeln sälja receptfria läkemedel som priserna gick ner.

I rapporten förslår verket också att man inte ställer för höga kompetenskrav vid framtida försäljning av receptfria läkemedel, eftersom det skulle kunna vara negativt för konkurrensen.

– Kraven ska åtminstone inte vara högre efter omregleringen än vad de är nu på till exempel Apoteket Shop. Varje butik ska ha tillgång till farmacevtisk kompetens, men personen behöver inte alltid finnas i butiken, säger Per-Arne Sundbom.

Efter att ha utrett området ser Per-Arne Sundbom en stor risk att omregleringen kommer att misslyckas med att få in nya aktörer på markanden.

– Vi har sett att det blivit problem när andra marknader, som till exempel elmarknaden, har avreglerats. Det beror på att man inte hjälpt marknaden tillräckligt mycket i övergångsfasen, men vi tror att om man tar hänsyn till de här punkterna som vi föreslagit så ökar chansen att det kommer lyckas.

Överlag är konkurrensverket postiv till en omreglering av apoteksmarknaden.

– Lyckas man så är det mycket positivt för konsumenten eftersom tillgängligheten kommer bli mycket bättre och marknaden kommer vara mer dynamisk.

Apotekets läkemedelsförsäljning ökar

Ingrid Helander
-
0

Totalt ökade Apotekets försäljning av läkemedel 2006 med 5,1 procent till 31 miljarder kronor. Mest ökade försäljningen inom gruppen läkemedel mot tumörer och rubbningar inom immunförsvaret som ökade med 19 procent. Läkemedel för nervsystemet och ämnesomsättningen är också stora inkomstkällor för Apoteket, båda grupperna ökade med 2 procent.

Sett till volym är det hjärt-och kärlläkemedel som är störts, förra året såldes 1,4 miljarder dygnsdoser vilket är en ökning med 7 procent.

FDA manar till vakenhet om rotavirusvaccin

Ingrid Helander
-
0

I ett tillkännagivande till allmänheten uppmanar FDA föräldrar och läkare att rapportera om de ser liknande tarmproblem hos andra barn som fått vaccinet. De 28 fall FDA fått rapporter om handlar om så kallad tarminvagination, ett tillstånd där tarmen trycks in i sig själv. Siffrorna är inte alarmerande och överstiger inte det antal fall av tarminvagination som man normalt kan förvänta sig i populationen. Men enligt FDA går det inte att utesluta att vaccinet ger en potentiell ökad risk för tarminvagination och därför vill de skärpa uppmärksamheten.

Den möjliga kopplingen mellan rotavirusvaccin och tarminvagniation är känd sedan tidigare. 1999 drogs Wyeths vaccin RotaShield tillbaka från marknaden just på grund av den ökade risken för tarminvagination.

I Sverige distribueras RotaTeq av Sanofi Pasteur MSD, som tar de inrapporterade fallen med ro.

– Det här är ingen signal om att det är fara å färde, säger deras medicinska chef Cecilia Young, utan det är bara ett led i den intensiva biverkningskontroll som alltid görs när ett nytt läkemedel kommit ut på marknaden. Vi ser det snarare som att allt är som det ska. Det är viktigt att förklara att det här inte är några avvikande siffror.

RotaTeq är godkänt i Sverige men finns ännu inte tillgängligt på grund av för dålig efterfrågan.

Ytterligare studier om risker med läkemedelsstentar

Åsa Magnusson
-
0

En av studierna har gjorts i Sverige och baseras på det Svenska Coronarangiografi och Angioplastikregistret (SCAAR). Enligt den svenska registerstudien är behandlingen med läkemedelsfrisättande stent till en början gynnsam. Men efter sex månaders behandling var dödligheten 20% högre bland patienter med läkemedelsfrisättande stent jämfört med patienter med vanlig stent. Forskarna vid Uppsala Clinical Research Centre (UCR) som sammanställt informationen från SCAAR anser att rutinmässig behandling med läkemedelsstentar inte är att rekommendera förrän ytterligare randomiserade långtidsstudier genomförts.

Läkemdelsfrisättande stentar har gått från att vara en hoppingivande metod med minskad risk för blodproppar till att visa sig utgöra en ökad risk för patienten. Till höger kan du följa Läkemedelsvärldens rapportering om behandlingen.

Löfte till industrin ska ge nya vaccin till U-länder

Ingrid Helander
-
0

Advance Market Commitment, eller AMC, är ett nytt försök att få igång utvecklingen av nya vaccin till fattiga länder. Grundtanken bakom systemet är att en fond garanterar industrin att man kommer köpa det nya vaccinet om bara företaget satsar på att utveckla det. Genom ett sådant löfte hoppas fonden att förutsättningarna för att utveckla ett nytt vaccin till en kommersiellt svag grupp ska bli bättre. Men fonden garanterar bara att köpa vaccinet om det uppfyller vissa kriterier och om ett utvecklingsland vill ta emot vaccinet.


Det pilotprojekt som sjösattes i Rom i fredags satsar på ett nytt pneumokockvaccin. Projeket kommer gå under namnet The Advance Market Commitment for Pneumococcal Vaccines. Fonden uppskattar att 5,4 miljoner barn kommer vara räddade år 2030 om projektet lyckas.


Bakom den här första satsningen står The Bill and Melinda Gates foundation tillsammans med Italien, Storbritannien, Kanada, Ryssland och Norge. Sammanlagt finns nu 1,5 miljarder dollar i projektet och det är WHO som kommmer att sätta upp kriterierna för hur vaccinet bör se ut.


Sverige har blivit tillfrågat om att vara med i AMC, men här är man fortfarande avvaktande.
? Vi vet ännu inte vad ett sådant system får för konsekvenser på utvecklingen av nya vaccin, säger Peter Iveroth som är läkare och handläggare på Sida. Det finns en risk att man snarare bromsar utvecklingen än skyndar på den när man knyter så mycket pengar till en mall som man satt upp på förhand. Vad händer till exempel med de vaccinprojekt som inte fyller de uppsatta kriterierna från början? I slutändan kanske man begränsar utbudet i stället.


Sida satsar idag 100 miljoner kronor årligen i tre år till det internationella vaccininnitiativet Gavi, och 600 miljoner till Globala fonden som arbetar med HIV/AIDS, TBC och Malaria. Det som skiljer de här programmen från ett AMC-program är ett de främst arbetar med vaccin som redan finns på marknaden, medan AMC har som mål att få fram nya vaccin.

Ingrid Stenberg ny webbredaktör på Läkemedelsvärlden

Ewa Lundborg
-
0

Ingrid har förutom journalistutbildning även en magisterexamen i molekylärbiologi. Hon har tidigare arbetat på Vetenskapsradion, Radio Värmland och nu senast som frilans på Läkemedelsvärlden och Allt om Läkemedel.


Ingrids ska i första hand ansvara för den påbörjade utvecklingen av vår webb, men hon kommer också medverka som journalist i båda tidningarna.

Behandling mot RLS kan ge spelberoende

Ingrid Helander
-
0

Patienterna hade behandlats med dopaminagonister för att bli av med sina rastlösa ben, och ett par månader senare var de spelberoende. Patienterna hade inte visat några beroendetendeser tidigare. De tre fallen beskrivs i tidskriften Neurology av forskare vid The Mayo Clinic, samma forskningsklinik som 2005 rapporterade om 11 fall av Parkinsonpatienter som drabbades av spelberoende när de behandlades med dopaminagonister.

– Det här visar att biverkningen inte bara gäller Parkinsonpatienter som behandlats med höga doser utan troligtvis även för andra patientgrupper som får lägre doser, säger artikelns huvudförfattare Maja Tippman-Peikert i ett pressmeddelande.

Det är ännu så länge bara tre fall som är beskrivna men forskarna tycker att läkare bör vara uppmärksamma. När den tidigare rapporten om Parkinsonpatienter kom gick Läkemedelsverket ut med information om studien.

– Det här gäller ju samma substans och det är kanske inte så förvånande att det kan drabba även andra patienter. Alla som får det här förskrivet bör veta om det här, säger Barbro Gerdén, medicinsk informatör på Läkemedelsverket.

Orlistat recepfritt i USA

Ingrid Helander
-
0

Det är GlaxoSmithKline som fått godkännandet att sälja 60 mg orlistat receptfritt, och företaget räknar med att produkten Alli kommer finnas på marknaden i hela USA från sommaren 2007. Orlistat ger viktminskning hos vuxna personer över 18 år när det kompletteras med en mager diet. När det intas tillsammans med mat blockerar orlistat ungefär 25 procent av fettupptaget i tarmen. Det receptfria läkemedelet kommer att säljas tillsammans med ett planeringsprogram för kundens diet. I Sverige säljs orlistat som det receptbelagda läkemedlet Xenical 120 mg av Roche.

Amerikanska försvaret sponsrar svensk forskning om nervgasskador

Ingrid Helander
-
0

Substansen cyclosporin finns redan på marknaden och används för att trycka ner immunsystemet vid transplantationer. Men forskargruppen i Lund, under ledning av Eskil Elmér, märkte redan under tidigt nittiotal att substansen hade en annan dold effekt.
– Vi trodde så klart det var ett misstag i början, säger han, men det visade sig att det här ämnet kraftigt skyddade nervceller när vi utsatte mushjärnor för syrebrist.

Effekten beror på att cyklosporin stärker mitokondriernas membran så att de kan ta upp mer kalcium utan att skadas vilket gör att risken för celldöd minskar.

Idag är två forskargrupper i USA i full gång med att testa preparatet på patienter med traumatiska hjärnskador, och de preliminära resultaten är lovande berättar Eskil Elmér. Av etiska skäl går det inte att testa preparatet på patienter som utsätts för nervgas, utan den forskningen görs på djur. Men om resultaten från djurförsök är bra och patienter med andra hjärnskador blir hjälpta av cyklosporin så kommer troligtvis FDA godkänna att preparatet börjar testas på soldater som utsatts för nervgas.
– Det är därför som amerikanska försvaret är intresserade men det är väldigt många olika patientgrupper som får allvarliga nervskador, säger Eskil Elmér. Stroke och epileptiska anfall ger till exempel samma skador och dessa patienter kan förhoppningsvis också bli hjälpta av preparatet.

1...345Sida 4 av 5