Annons
Home 2006

Årlig arkivering 2006

Pressklipp – Placebo är inte magi

Redaktionen
-
0

Placebo är inte magi
(MEDICINSK VETENSKAP)
Placebo i sig är ett svagt behandlingsmedel. Det är först i kombination med läkemedel eller annan behandling som placeboeffekten blir verkningsfull. Det säger professor David Ingvar i en intervju i Medicinsk Vetenskap.
Det handlar om en interaktion mellan läkemedel och placebo. Patientens förväntan kan påverka till exempel immunförsvaret så att det så att säga ?står öppet? för läkemedlet.

Finsk hälsokaka
(VÅR FÖDA)
Också i Finland äter man snabbmat och sitter framför datorn och teven. Fetman breder ut sig och man rör sig mindre än för bara några år sedan.
Därför har man tagit fram ?motionskakan? eller Physical Activity Pie?. Det är en lättbegriplig modell för att vanliga människor ska kunna uppnå bättre hälsa och livsstil.
Här handlar det om att röra på sig i vardagen, med trädgårdsarbete, storstädning, promenader etc.
En poäng med att fokusera på vardagsmotion är att fysiskt inaktiva människor lättare kan motiveras att förändra sin livsstil.

Farlig stjärnglans?
(FARMACI)
Läkemedelsindustrin och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA är överens om att inget bidrar så bra till att göra en produkt känd som en ?bigger-than-life-star?. I den danska farmacevttidskriften redogör man för den amerikanska diskussionen i ämnet.
Representanter för FDA pekar på risker med att kända personer bidrar till att vilseleda allmänheten. Ett varnande exempel är den olympiska skridskoåkerskan Dorothy Hamill. När hon gjorde reklam för Vioxx ökade försäljningen markant på den amerikanska marknaden hävdar kritiker. Det var förstås innan medicinens biverkningar blev kända. Andra hävdar att man inte ska skjuta på budbäraren, utan fokusera på budskapet.

Nye chefen vill få in mer vetenskap

Peter Örn
-
0

Göteborgaren Anders Carlsten hade ingått i styrelsen för Nepi under ett par år då han blev vald till dess ordförande i september 2005. Han är apotekare, disputerade år 2000 med en avhandling i socialmedicin och har dessutom en masterutbildning i folkhälsovetenskap. Utöver uppdraget som styrelseordförande i Nepi är Anders Carlsten i dag bland annat adjungerande lektor vid Göteborgs universitet, samt stabschef för forskning och utveckling på Apoteket.
Du företräder både Apoteket, som är affärsdrivande och ska generera vinster genom att distribuera läkemedel, och den fristående stiftelsen Nepi vars syfte bland annat är att främja en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning.

Kan det uppstå en intressekonflikt genom att sitta på dessa två stolar, som även riskerar att gå ut över Nepis trovärdighet?
– Visst skulle det kunna uppstå trovärdighetsfrågor, exempelvis om vi kom ut med en rapport från Nepi som handlar om Apoteket. Men det är inget som bekymrar mig, skulle den diskussionen uppstå så måste det finnas utrymme även för en sådan. Vi har ju dessutom styrelseledamöter från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, och det har inte varit några problem med deras medverkan i Nepi, säger Anders Carlsten.

Vad kan du tillföra till Nepi från ditt uppdrag på Apoteket?
– Som forskningschef på Apoteket arbetar vi mycket med studier kring läkemedelsrelaterade problem, så som bristande följsamhet, läkemedelsinteraktioner, etcetera. Det finns en stark samhörighet mellan min roll på Apoteket och den i Nepi, med tydliga synergieffekter.
Nepi har länge brottats med ekonomiska bekymmer. Verksamheten har dragits ner, åtminstone sett i antalet anställda som mer än halverats sedan den tid då börsen gick bra och avkastningen på kapitalet var 10-15 procent. Våren 2005 gick staten in med ett bidrag på 2,5 miljoner kronor som ett engångsbelopp för att stödja stiftelsen.

Är ekonomin fortfarande ett bekymmer för Nepi?
– Nu har börsen åter gått upp och i den prognos som vi gjort för de närmaste fem åren ser det positivt ut. Vi har ett kapital på 50 miljoner kronor och vi räknar med en avkastning på 2-2,5 miljoner kronor per år. Visst skulle jag gärna se en långsiktig finansiering från regeringen eller landstingen, men med den prognos vi har känner jag mig ändå trygg. Nu ställs i stället högre krav på att vi hittar fler samarbetspartner, inte minst bland läkemedelskommittéerna. Det är en av mina huvuduppgifter, säger Anders Carlsten.

Då Nepi bildades gick Apoteket och Apotekarsocieteten in med startkapitalet. Har de, så som stiftare av Nepi, något moraliskt ansvar för att bidra ekonomiskt vid krissituationer?
– Som stiftare har man alltid ett ansvar för att verksamheten går bra, och det vore naturligtvis positivt om Apoteket och Apotekarsocieteten ville skjuta till pengar. Men vi har inte gjort någon förfrågan, i stället har vi haft kontakter med riksdagens socialutskott och vi kommer förmodligen att återta den kontakten efter hösten riksdagsval, säger Anders Carlsten.

Nepi har nu funnits i drygt tio år. Har stiftelsen lyckats med att utgöra en fristående motvikt till läkemedelsindustrin ifråga om läkemedelsinformation?
– Jag tycker att vi har hörts förvånansvärt mycket med tanke på vår storlek. Nepi är en av de få röster som är en motvikt till industrin och stiftelsen har gjort en jätteinsats inom ett flertal läkemedelsområden. Det gäller inte minst inom hjärt-kärlområdet, där vi lyckats väl med att föra ut vårt budskap. Vi har ju inte analyserat vilket genomslag våra rapporter haft, och en utmaning i framtiden blir att bland annat följa upp de rekommendationer vi går ut med.

Men har det inte ofta handlat om en persons röst, Nepis chef Arne Melander, som framgångsrikt lyckats tränga igenom i mediabruset? Vem ska axla den rollen när han går i pension våren 2007?
– Vi har inte diskuterat rollfördelningen oss emellan då det handlar om Nepis ansikte utåt. Jag tror att det blir en mjuk övergång från att Arne Melander är en stark röst, till att jag tar över mer och mer. På sikt ska vi även rekrytera en ny chef efter det att Arne Melander gått i pension, men det blir först då vi känner oss helt trygga med finansieringen på lång sikt, säger Anders Carlsten.
Ni har vid olika tillfällen kritiserats för att inte vara tillräckligt vetenskapliga i era rapporter. Det gällde bland annat den rapport från 2004, då Nepi genom att jämföra produktannonsering i Läkartidningen med förskrivningsmönstret drog slutsatser om hur läkare påverkas av läkemedelsföretagens marknadsföring. I den rapporten riktades kritik mot läkares förskrivning i primärpreventivt syfte. Sveriges Läkarförbund menade tvärtom att även sådana åtgärder ofta är medicinskt motiverade.

Är en sådan jämförande studie, och de slutsatser som drogs, exempel på god vetenskap?
– Jag kan instämma i en del av den kritik som riktats mot våra rapporter. Ibland har Nepi inte tydligt angett när det inte handlar om vetenskap, utan om en kartläggning som syftar till att vara ett inlägg i en debatt. Det finns en inbyggd utmaning i vår verksamhet; stiftelsen ska både vara en debattör och samtidigt producera god vetenskap. Men presenterar Nepi exakt hur man gått tillväga för att få fram resultaten, och utan att kalla dem vetenskapliga då studien inte varit vetenskaplig, så är det helt okay.

Har kvaliteten på Nepis rapporter försämrats?
– Det kan jag inte bedöma. Möjligtvis har de blivit mer kontroversiella.

Då du tillträdde som ordförande uttryckte du en ambition att föra Nepi åt ett mer vetenskapligt håll. Vad syftade du på konkret?
– Jag skulle helst se att vi ständigt har ett tiotal doktorander, unga läkare och apotekare, under utbildning för att få fram allt fler disputerade inom vårt verksamhetsområde. Fram tills idag har Nepi producerat elva avhandlingar, och nu är fyra nya på gång. Vi har ett mycket bra kontaktnät inom akademin, och en viktig målsättning för mig som ordförande är att säkra uppföljningen av det arbete inom praxisforskning som Nepi bedriver idag, säger Anders Carlsten.
Ni har ju både mött kritik från läkarhåll för slutsatser i rapporter, och inte heller i någon större utsträckning lyckats förändra förskrivningsmönstret gällande exempelvis blodtryckssänkande medel.

Går Nepi verkligen i takt med en viktig del av er målgrupp, läkarna?
– Jag vet inte om det finns något bra svar på det. Läkarna vill ju naturligtvis göra det bästa för sina patienter, men de har inte alltid en bra pejling på när ett läkemedel bör sättas in eller sättas ut. Jag tycker att läkarkåren måste bli mer kritisk till hur läkemedel förskrivs, inte minst då det handlar om äldre patienter. Idag är det vanligt att vissa äldre individer har 10-15 olika läkemedel samtidigt.

Är det helt enkelt dags att begränsa förskrivningsrätten bland läkare?
– Frågan om begränsad förskrivningsrätt har aldrig landat i något bra konkret förslag. Däremot tror jag att en utökad förskrivningsrätt till att gälla även farmacevter kan vara intressant att fundera över. Men då måste det bli i samverkan med läkare. Jag kan tänka mig att läkaren i vissa fall blir den som ställer diagnos, medan farmacevten förskriver läkemedlet. På det sättet utnyttjar man farmacevternas kunskap bättre. Klinisk farmaci, både inom primärvård och inom slutenvård, är något jag brinner för, säger Anders Carlsten.

Besserwissern har slagit till igen

Esbjörn Börjesson
-
0

Vi farmaceuter beskylls ibland för att vara ena riktiga petimetrar. Säkert ligger det något i det, men man måste väl ändå vara väldigt noggrann och ordentlig när man sysslar med läkemedel? Det ligger nog i yrkets natur eller möjligen, i bland, i dens natur som väljer yrket i fråga. Korrekt och välmenande, men ibland lite påträngande. Vår kunskap – din trygghet. Den som samtidigt handlat både Treo och Novalucol vet vad jag menar.

Ett lättsamt sätt att få utlopp för denna allas vår längtan efter perfektionism och att få rätta till alla möjliga små fel är att roa sig själv – och i viss mån sin omgivning – med att utöva farmaceutisk besserwissenschaft. Att i olika sammanhang iaktta sakernas faktiska tillstånd och sedan framhålla hur det i stället bör vara. Ett fascinerande forskningsområde är specialstudier av hur farmaci och läkemedel skildras inom populärkulturen. Jag såg ?Skenbart – En film om tåg? på TV i vintras; en underhållande svensk film från 2003, men som är filmad i svartvitt och utspelar sig 1945. I en central roll förekommer en brustablett med någon sorts sömnmedel i. Denna skall smugglas ner i en dams drink, vilket genast ger upphov till två viktiga farmaceutiska principfrågeställningar: A) Fanns brustabletter 1945? B) Är brustablett verkligen en lämplig beredningsform för sömnmedel? Svaret på båda frågorna är nej. Den första brustabletten, Alka-Seltzer, kom till Sverige först 1949 och registrerades i januari 1950 (denna ?originalbrustablett? med acetylsalicylsyra finns för övrigt fortfarande kvar). Mig veterligt finns det heller inga sömnmedel som har sådana löslighetsegenskaper (eller passande smak, för den delen) att de lämpar sig för brustabletter. Det som stod till buds 1945 bör ha varit barbiturater, kända för sin dåliga löslighet i vatten, alternativt kloralhydrat, med mycket tydlig och osympatisk smak. Besserwisserfarmaceuten har slagit till!
I en annan, lägre, division spelar den närmast kalkonartade ?Medicinmannen?, en film från 1992 med Sean Connery i huvudrollen. Den gamle Bond-hjälten är här en forskare som letar cancermedicin i en sydamerikansk regnskog. Han har inte bara inrättat ett modernt, fullt utrustat laboratorium mitt i djungeln utan har också fått tag i en osannolikt avancerad maskinpark som dels levererar perfekta, baslinjeseparerade kromatogram för orenade prov av nyplockade exotiska växter, dels omedelbart spottar ur sig den kemiska strukturen för tidigare helt okända substanser? En dröm för varje naturproduktskemist, som tyvärr lär få fortsätta drömma.
?Medicinmannen? heter också en tv-serie som gick i fyran förra året. Ingen skugga faller över alltid utmärkte huvudrollsinnehavaren Mikael Persbrandt, men nog var det lite komiskt att notera att hans läkemedelsföretag hade ett stort antal tiokilosbehållare av en ny substans i lager; en substans man just inlett de första kliniska prövningarna med?

Så där kan man hålla på. En slutsats man lätt drar är att det verkar svårt att göra film. Man ska inte bara kunna sitt eget område utan även göra förstudier, ?research? på modern svenska, inom en massa andra ämnen. Där har vi helt klart ett tänkbart nytt konsultområde: cineastfarmaceut, farmaceutisk filmresearchare eller varför inte farmacicoach?
Petimetersporten kan förstås tillämpas på och i verkligheten också, även om man bör vara en smula försiktig med det. Om en god vän säger att en tablett hjälper på fem minuter så är det förstås bara bra. Att sedan besserwiserfarmaceuten inom en säger att det i princip är omöjligt, ja, det är en helt annan sak. Placebo är ett utmärkt läkemedel och huvudsaken är givetvis att läkemedlet fungerar, inte nödvändigtvis att det gör det på ett vetenskapligt korrekt sätt.

Petimetri anses i allmänhet inte som en positiv egenskap, men varför inte vända på det och se det som en möjlighet: vi farmaceuter är ofta jädrigt bra på att hitta fel – och att rätta till dem! Tänk bara på att göra det med ett leende och med en glimt i ögonvrån. Lycka till med besserwissrandet – och om nu någon har synpunkter på någon detalj i artikeln så var så god!

Leukemipreparat med flera proteiner som måltavlor

Samuel Lagercrantz
-
0

Innan imatinib godkändes var medianöverlevnaden vid KML fem år. Idag är prognosen betydligt bättre, men en del patienter blir inte hjälpta av preparatet.
Martin Höglund, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, uppskattar att det sammanlagt är upp till 15 procent av patienterna som utvecklar resistens, inte svarar tillfredsställande på behandlingen eller får så kraftiga biverkningar att de inte kan använda imatinib. Dessa behöver en alternativ terapi.

Hämmar fler proteiner
Sjukdomen beror på en translokation av en protoonkogen så att hybridgenen bcr/abl uppstår, vilket leder till en okontrollerad celldelning av granulocyter. Genom att imatinib hämmar det tyrosinkinas, som bcr/abl-genen bildar och som orsakar den sjukliga celldelningen, blir många patienter hjälpta. Dasatinib hämmar samma tyrosinkinas som imatinib, men skiljer sig genom att dessutom inhibera fler onkogena tyrosinkinaser.
– Eftersom substansen har en bredare verkningsmekanism kan den ha effekt för patienter som inte svarar på imatinib, säger Martin Höglund.
I en fas II-studie med 186 patienter som antingen var resistenta mot eller inte tolererade imatinib svarade 90 procent på dasatinib efter ett halvår. Läkemedlet har beviljats snabbhandläggning av FDA och nu pågår ytterligare fas II-studier, bland annat i Uppsala där Martin Höglund är delaktig i att utvärdera preparatet.
– Svarsfrekvensen är hög, men det finns tveksamheter kring hur länge svaret står sig. En del patienter har först svarat och sedan utvecklat resistens.
– Men vi har även patienter som haft långvarig effekt och det är värdefullt. De har svarat på behandling i ett och ett halvt år. Längre vet vi ännu inte.

Aggressiv leukemi
Substansen prövas också mot den aggressiva men ovanliga blodcancerformen Philadelphia-positiv ALL. Ungefär tio nya fall upptäcks varje år i Sverige. Den enda botande behandlingen är benmärgstransplantation.
Dasatinib har visat signifikant effekt mot sjukdomen och det finns förhoppning om att substansen ska kunna förbättra prognosen för patienter.
Bristol-Myers Squibb är inte det enda företag som arbetar med andra generationens tyrosinkinashämmare. Också Novartis, som utvecklade imatimib, har ett preparat i fas II som visat effekt för patienter resistenta mot dagens terapi.

Nya namn i Apotekarsocietetens styrelse

Läkemedelsvärlden
-
0

Tre ledamöter hade avböjt omval ? Astrid Forsström, Astrid Kågedal och Kristina Luthman. Sålunda valdes tre nya ledamöter in i styrelsen, enligt valberedningens förslag. Dessa är docent Peter Höglund, överläkare och verksamhetschef för Region Skånes Kompetenscentrum för klinisk forskning; apotekare Thomas Straumits, chef för affärsutveckling vid Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB, MSD; samt docent Srinivas Uppugunduri, apotekschef vid sjukhusapoteket vid universitetssjukhuset i Linköping.

Övriga ledamöter, som valdes in genom omval, är Hans Sievertsson (ordförande), Bengt Dahlström, Ulf Ellerfelt, Päivi Järvelä, Sofia Kälvemark Sporrong och Eva Sjökvist Saers.

Under mötet riktades kritik mot valberedningens förslag då det saknade representation från öppenvårdsfarmaci. Sektionen för öppenvårdsfarmaci, genom Andy Wallman, ansåg det speciellt viktigt i en tid då öppenvårdsfarmacin står inför stora förändringar genom diskussionerna om apoteksmonopolets vara eller icke vara. Andy Wallman uppmanade, på sektionens vägnar, den nya styrelsen att särskilt beakta öppenvårdsfarmacin.

Inför fullmäktige riktades också kritik mot den skeva könsfördelningen mellan dem som avböjt omval (tre kvinnor) och de som var föreslagna som nyval (tre män). Valberedningen uppmärksammade detta inför mötet och konstaterade att könsfördelningen i den gamla styrelsen var skev åt andra hållet, och menade att ?pendeln kan tyckas ha svängt något för långt??. Den totala könsfördelningen är idag sex män och tre kvinnor.

SSRI ökar antalet självmord hos äldre

Birgitta Gerne
-
0

Det finns hittills mycket få studier som undersökt sambandet mellan selektiva serotoninupptagshämmare, SSRI, och självmord hos äldre. Självmord är generellt vanligare hos äldre personer och äldre tenderar också att använda mer drastiska metoder. Det gör att de oftare lyckas än yngre personer som ofta överdoserar något läkemedel, menar David Juurlink, som lett studien vid universitetet i Toronto, Kanada.
Genom att gå igenom polisrapporter, förskrivningsdata och sjukhusjournaler identifierade forskarna 1 142 självmord bland personer över 65 år i Ontario med omgivning under åren 1992 till 2000. Tre fjärdedelar av offren var män. Forskarna tog reda på om personerna hade förskrivits ett SSRI under de sex månader som föregick självmordet.
Studien visade att risken för självmord under den första månaden var närmare fem gånger högre för de som förskrivits ett SSRI jämfört med patienter som fått andra antidepressiva läkemedel. Under de första 60 dagarna var det dubbelt så många på SSRI jämfört med andra antidepressiva och därefter var det ingen skillnad alls. Dessutom kunde SSRI kopplas till mer våldsamma sätt att begå självmord som att använda skjutvapen, hoppa från höga höjder eller hängning.

Sjukdomen eller läkemedlet?
Forskarna menar att det alltid är svårt att separera sjukdomens roll från läkemedlets eventuellt positiva eller negativa betydelse. Men i flera studier beskriver patienter intensiva självmordstankar efter påbörjad behandling med SSRI. Forskarna menar att det finns mycket som talar för att läkemedlen spelar en stor roll här.
De menar att studien visar att försiktighet vid förskrivning av SSRI bör utsträckas även till äldre. Hittills har mycket av forskningen och debatten gällt användningen av läkemedelsklassen hos barn och ungdomar.
I Kanada, där uppskattningsvis en miljon lider av depression, har användningen av SSRI fördubblats under de gångna fem åren. Trots att användningen är så stor finns mycket få studier på äldre på depressionsbehandling. Även om risken för självmord kan anses liten blir det många fall när det multipliceras med miljoner. Läkarna bör inte bara övervaka patienterna under den första månaden utan även vara mer restriktiva med att förskriva SSRI.
David Juurlink säger i ett pressmeddelande att man använder dem allt för liberalt, vilket beror på att de betraktas så säkra.
Men han är samtidigt medveten om att risken överträffas av den risk för självmord som en obehandlad depression utgör.
Bland de 1 329 självmordsfallen i studien var det 907 som inte hade fått någon behandling alls, vilket speglar ett minst lika stort problem, menar han.

Obefintlig kunskap
I Sverige fastställdes i den senaste SBU-rapporten om depression att kunskapen om äldre och antidepressiva i stort sett är obefintlig.
Efter introduktionen av SSRI i början av 1990-talet började användningen av antidepressiva läkemedel stiga kraftigt. Mellan mitten och slutet av 1990-talet fördubblades användningen, från fem till tio procent.
– Det är alltså många äldre som får antidepressiva läkemedel, säger Johan Fastbom på Socialstyrelsens läkemedelsavdelning och Äldrecentrum.
– I kombination med att det finns så få studier och att man förskriver det lite hipp som happ samt att den äldre ofta står kvar på behandlingen i åratal är naturligtvis bekymmersamt. Den kanadensiska studien är ytterligare en bekräftelse på det. Det finns ju andra biverkningar som fallolyckor, att läkemedlen interagerar med andra läkemedel och kan ge urinvägsbesvär liksom påverka saltbalansen.

Johan Fastbom och Ingrid Schmidt publicerade 2004 en studie i Läkartidning som visade på brister vid depressionsbehandling hos äldre på sjukhem i Stockholm. Resultaten tyder på bristande rutiner för diagnostisering av depression samt utvärdering och uppföljning av depressionsbehandling hos äldre. I flertalet fall grundades sig indikationen inte på en undersökning av patienten utan på uppgifter från personal, anhöriga och annan läkare.

En annan studie av Ulfveson och von Bahr på Södersjukhuset i Stockholm visade att det sällan var en riktig depression som låg bakom förskrivningen av antidepressiva till äldre och att läkemedlet ofta gick att sätta ut utan att det hände någonting.
– Det är i princip den forskning som finns på äldre och depression i Sverige, säger Johan Fastbom.
Han menar att det rent teoretiskt går att spekulera i varför äldre har så uttalad risk i början av behandlingen. Att höja aktivitetsnivån med SSRI skulle kunna ge en särskilt uttalad effekt hos äldre personer som redan är hämmade när det gäller frisättning av noradrenerga signalsubstanser i hjärnan.

Raloxifen kan ersätta tamoxifen hos äldre kvinnor

Birgitta Gerne
-
0

1998 visade den stora Breast Cancer Prevention Trial att tamoxifen minskar risken för spridd bröstcancer hos kvinnor före och efter menopaus med närmare 50 procent. Idag kan man slå fast att för postmenopausala kvinnor med ökad risk för bröstcancer är raloxifen lika effektiv och utan en del av de allvarliga biverkningarna med tamoxifen. Det hävdar forskarna bakom den så kallade Star-studien på närmare 20 000 postmenopausala kvinnor med ökad risk för sjukdomen. Studien finansieras av det amerikanska National Cancer Institute, NCI.

Kvinnorna i studien fick antingen 60 mg raloxifen eller 20 mg tamoxifen dagligen i fem år och båda läkemedlen minskade risken för invasiv bröstcancer med 50 procent. Det är känt sedan tidigare att båda läkemedlen ökar risken för blodpropp, vilket också studien visade. Men det var färre fall av blodpropp (29 procent) bland de som fått raloxifen jämfört med de som fått tamoxifen. Dessutom var det 36 procent färre som fick cancer i livmodern i raloxifengruppen.
Både raloxifen och tamoxifen gav enligt studien skydd mot benskörhet samt lika många fall av stroke, hjärtinfarkt och benfrakturer. Resultaten från Star tyder också på att raloxifen inte ökar risken för grå starr vilket tamoxifen gör.

Deltagarna i Star får nu information om vilket läkemedel de fått och de som behandlats med tamoxifen blir erbjudna att byta till raloxifen under resten av studietiden.
Nästa steg i forskningen kring förebyggande behandling av bröstcancer kommer att analysera skillnaden mellan raloxifen och aromatashämmare. Det är läkemedel som blockerar produktionen av östrogen hos postmenopausala kvinnor och används för att behandla kvinnor som redan har utvecklat bröstcancer.
Preliminära resultat av Star presenterades nyligen på NCI:s hemsida. Ytterligare data från studien kommer att redovisas vid cancerkongressen Asco i början av juni 2006.

Effekten av manligt preventivmedel reversibel

Birgitta Gerne
-
0

Hormonella metoder för män som själva vill ta kontroll över sin fruktsamhet har länge efterlysts. Under de senaste 25 åren har flera kandidater lanserats, alla med intentionen att finnas på marknaden inom en femårsperiod.
I Lancet (2006;1412-1420) publicerades nyligen en analys av 30 studier från åren 1990-2005 på sammanlagt 1 500 män i åldern 18 till 51 år. Det man undersökte var hur snabbt produktionen av spermier återgick till normala nivåer efter avbruten behandling, något som man inte har vetet med säkerhet tidigare.
Analysen omfattar 90 procent av existerande studier som baseras på medel med androgen eller androgen plus progesteron. Resultatet visar att männen var fertila cirka tre till fyra månader efter avslutad behandling. Olika faktorer påverkade hur snabbt spermieantalet steg igen som mannens ålder, antalet spermier innan behandlingen, hur länge behandlingen varat. Alla blev dock fullt fertila igen.
Varje spermie har en livslängd på 70 dagar och behandlingen måste därför pågå i tre månader innan den ger effekt. Principen går ut på att oskadliggöra spermier som redan bildats, något som anses minst riskfyllt. Det vanligaste är att hämma spermieproduktionen via en stav i armen.
Problemet är att preparaten också hämmar testosteronproduktionen vilket ger biverkningar som trötthet och minskad sexlust. Därför letar man efter vettiga sätt att tillföra testosteron och en spruta varannan eller var tredje vecka har prövats.
Att det fortfarande inte finns ett manligt p-medel på marknaden kan enligt forskarna bero på att läkemedelsindustrin är rädda för eventuella risker och den amerikanska lagstiftningen om något skulle gå snett.

Etanercept ger bättre cancerterapi

Birgitta Gerne
-
0

Preliminära resultat av en mindre studie som publicerades i Journal of Clinical Oncology (2006;24:1852-1859) tyder på att tillägg av etanercept kan ge fördelar vid cancerterapi. Genom att det motverkar tröttheten kan patienterna tolerera högre och tätare doser av kemoterapi.

Trötthet och muskelförsvagning hos cancerpatienter orsakas till stor del av att immunceller frisätter tumörnekrosfaktor, TNF. Ny forskning tyder på att TNF stimulerar tumörtillväxt i stället för att hindra den som man tidigare trodde.
Etanercept hämmar effekten av TNF och enligt forskarna är det förklaringen till den visade effekten i studien. Tolv patienter som inte svarade på standardbehandling fick antingen docetaxel eller docetaxel plus etanercept.

Antibiotika verksamt vid astma

Birgitta Gerne
-
0

Behandling med telitromycin kan ge viss lättnad vid astmaattacker. Det visar en studie som publicerades i NEJM (2006;345:1589). Totalt 278 patienter fick antingen oralt telitromycin (Ketek) eller placebo i tio dagar som tillägg till standardbehandling. Behandlingen inleddes 24 timmar efter en akut attack.

Under studieperioden skedde en större förbättring i behandlingsgruppen än i placebogruppen. Den exakta mekanismen för hur telitromycin verkar vid astma är oklar.

Ickerökare bättre av lungcancerterapi

Birgitta Gerne
-
0

En nyligen publicerad studie visar att patienter med lungcancer som inte röker eller har rökt tidigare svarar bättre på kemoterapi än de som röker. Enligt studien, som ska publiceras i tidskriften Cancer den första juni, spelar det däremot ingen roll om patienten röker under själva behandlingen.
I studien ingick 1 370 patienter med icke småcellig lungcancer och resultaten visar att patienter som aldrig rökt fick färre återfall och levde längre. En orsak kan vara att de har bättre bevarad lungfunktion, menar forskarna

Torra ögon vanligt och obehandlat

Birgitta Gerne
-
0

Förekomsten av torra ögon är ett växande problem. Det påverkar både livskvalitet och fysisk hälsa hos 10 miljoner amerikaner varje år enligt en studie som finansierats av Society for Women´s Health Research.

Problemet är vanligare hos kvinnor, drygt tre miljoner kvinnor i USA över 50 år lider kroniskt av torra ögon, hävdar forskarna. Av de drabbade hade bara 59 procent talat med sin läkare om problemet och 58 procent hade prövat något receptfritt läkemedel.
Torra ögon är vanligare hos äldre kvinnor, men det var bara 16 procent som kände till att det är kopplat till menopaus, visar undersökningen.

Dipyridamol effektivt som tillägg till ASA

Läkemedelsvärlden
-
0

Esprit-studien är en randomiserad kontrollerad studie där patienterna fick ASA med (1 363 patienter) eller utan (1 376 patienter) tillägg av dipyridamol, 200 mg två gånger dagligen, inom sex månader efter att patienten haft en TIA eller en mindre stroke.

ASA-dosen var i genomsnitt 75 mg, med en spridning mellan 30 och 325 mg dagligen. Den genomsnittliga uppföljningstiden var 3,5 år. Primärt effektmått var en kombination av död av vaskulära orsaker, ickedödlig stroke, ickedödlig hjärtinfarkt eller större blödning, och mättes enligt ?intention-to-treat?.

I kombinationsgruppen (ASA+dipyridamol) drabbades 173 patienter (13 procent) av en händelse, medan i ASA-gruppen drabbades 216 patienter (16 procent) av en händelse (riskratio 0,80, konfidensintervall 0,66-0,98, absolut riskreduktion 1,0 procent per år).

Patienter som fick både ASA och dipyridamol avbröt dock behandlingen oftare än dem som bara stod på ASA, 470 patienter mot 184 patienter, framför allt på grund av huvudvärk. Det är också den vanligaste rapporterade biverkningen på dipyridamol.

Behandlingen var öppen, vilket också kritiseras i en kommentar i samma utgåva av Lancet, som för övrigt är skriven av professor Bo Norrving vid avdelningen för neurologi vid Lunds universitetssjukhus. Författarna själva menar dock att den öppna designen inte har påverkat studiens utfall. Monitoreringen av händelser under hela studien var däremot blindad.

Bo Norrving menar i sin kommentar i Lancet att just den höga frekvensen av patienter som avbryter bidrar till att behandlingen med dipyridamol är svår att bedriva över en längre tid.

Författarna menar avslutningsvis att studien, tillsammans med tidigare studieresultat, ger tillräckligt stöd för att kombinationen ASA och dipyridamol är bättre än bara ASA som antitrombotisk behandling efter cerebral ischemi. Ett påstående som får stöd av Bo Norrving, som tycker att studien ger stöd för att kombinationsterapin kan appliceras på bredare patientgrupper med TIA och ischemisk stroke av arteriell natur.

Industrisponsrade studier ger oftare positiva resultat

Läkemedelsvärlden
-
0

Studien, utförd av Paul Ridker och Jose Torres vid Harvard Medical School i Boston, USA, analyserade 324 konsekutiva studier som publicerats i Jama, New England Journal of Medicine och Lancet under tidsperioden 1 januari 2000 och 30 juli 2005. Studierna skulle vara designade att besvara frågan om en behandling var bättre än jämförelsen, så kallad ?superiority?, inom det kardiovaskulära området.

21 av studierna angav inte hur de finansierades. 104 studier finansierades enbart av icke vinstdrivande sponsorer. 51 studier, motsvarande 49 procent, rapporterade ett signifikant positivt resultat för den nya behandlingen jämfört med jämförande behandling, medan 53 studier (49 procent) inte rapporterade något signifikant bättre resultat.

137 studier finansierades enbart av vinstdrivande sponsorer. Av dessa rapporterade 92 (67,2 procent) ett bättre resultat för den nya jämfört med den gamla behandlingen.

62 studier finansierades gemensamt av vinstdrivande och ickevinstdrivande sponsorer. Av dessa rapporterade 35 (56,5 procent) ett positivt resultat för nyare behandlingar.

205 studier utvärderade nya läkemedel. Av dessa var det 39,5 procent finansierade av ickevinstdrivande sponsorer som rapporterade bättre resultat för nyare läkemedel, 54,4 procent rapporterade bättre resultat om de var gemensamt finansierade och 65,5 procent om de var finansierade av en vinstdrivande sponsor.

Oavsett finansieringen tenderade studier som mätte surrogatvariabler, som till exempel biomarkörer, att rapportera ett mer positivt resultat. I det här fallet 67 procent av studierna, jämfört med 54,1 procent av studierna som mätte kliniska effektparametrar.

Protein som minskar effekten av tamoxifen identifierat

Birgitta Gerne
-
0

Tamoxifen är ett välbeprövat och oftast effektivt läkemedel mot bröstcancer men fungerar inte för alla kvinnor. Läkemedlet verkar genom att blockera tumörcellernas östrogenreceptorer och hämmar på det viset tumörens tillväxt.

Proteinet Pak 1, som finns i vissa tumörceller, påverkar flera av tumörcellens olika funktioner som tillväxt och rörelseförmåga. Nu har en forskargrupp, under ledning av Göran Landberg, professor i patologi vid Lunds universitet, undersökt hur Pak 1 påverkar östrogenreceptorn i bröstcancer och behandlingseffekten av tamoxifen.

Studien, som publiceras idag i Journal of the National Cancer Institute (2006;98:671-680), visar att kvinnor med högre halt av Pak 1 i tumören inte svarade på behandling med tamoxifen medan däremot kvinnor med lägre halt av Pak 1 hade god effekt.

Resultaten bekräftas av olika experimentella system som visar på att Pak 1 kraftigt påverkar tamoxifenets tillväxthämmande effekt. Fynden får även stöd i en annan nyligen publicerad artikel som gjorts av den grupp i Houston, USA som lundaforskarna samarbetat med.

– Både kliniska och experimentella studier visar att Pak 1 motverkar behandlingseffekten av tamoxifen. Kvinnor med bröstcancer och hög halt av Pak 1 bör därför på sikt erbjudas andra tilläggsmediciner än tamoxifen. I framtiden kan även nya läkemedel som riktas mot Pak 1 bli ett komplement för en mer effektiv behandling av kvinnor som drabbas av bröstcancer, säger Caroline Holm, doktorand som arbetat med studien, i ett pressmeddelande.

Läkemedel kan få snabbgodkännande

Esbjörn Börjesson
-
0

De nya EU-reglerna riktar sig till läkemedel ämnade att behandla livshotande sjukdomar, vissa särläkemedel eller läkemedel som behövs vid akuta nödfall, exempelvis en pandemi. Tanken är att patienter utan medicinsk behandling ska kunna få tillgång till verksamma läkemedel så snart det är möjligt.


Läkemedelsföretagen måste ansöka om ett villkorligt godkännande som ska förnyas varje år. När studierna på läkemedlet är klarar kan läkemedlet godkännas på vanligt sätt.


Bo Jesper Hansen, vd för Swedish Orphan, ett läkemedelsföretag som specialiserat sig på särläkemedel säger att de nya reglerna betyder mest för patienterna.


– För läkemedelsföretagen är det bra att få ut sina mediciner snabbt på marknaden men vi har inga läkemedel vi planerar att ansöka villkorat godkännande för just nu, säger Bo Jesper Hansen.

1...242526...42Sida 25 av 42