Annons
Home 2005

Årlig arkivering 2005

Antibiotika påverkar inte hjärtsjukdom

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt data som presenteras i dagens New England Journal of Medicine förbättras inte hjärtsjukas prognos om de förutom standardbehandling dessutom behandlas med antibiotika. Det visar resultaten från Aces- och Prove it-/Timi 22-studierna som presenteras i Nejm idag.

Bakgrunden till studierna är att både epidemiologiska, laboratorie-, djur och kliniska data pekar på att det kan finnas en koppling mellan att vara infekterad med Chlamydia pneumoniae-bakterien och aterogenes (åderförkalkning).

Acesstudien undersökte ett års behandling med azithromycin för sekundärprevention av koronara händelser. 4 012 patienter med stabil koronar artärsjukdom fick varje vecka 600 mg azithromycin eller placebo i ett år. Patienterna följdes i 3,9 år på 28 amerikanska centra.

Primär effektparameter var en kombination av död från koronar hjärtsjukdom, ickedödlig hjärtinfarkt, koronar revaskularisering eller hospitalisering för instabil angina. 446 sådana händelser drabbade de patienter som fick azithromycin jämfört med 449 händelser bland dem som fick placebo – en icke signifikant skillnad. Ingen skillnad i effekt sågs om hänsyn togs till ålder, kön, rökning eller förekomst av antikroppar mot C pneumoniae. Behandlingen med antibiotika påverkade inte heller totalmortalitet eller strokeförekomst.

ACES-studien sponsrades av Pfizer, som också tillhandahöll studiedroger.

Resultaten i Aces bekräftas av dem från Prove it/Timi-22. Där randomiserades 4 162 patienter till antingen gatifloxacin eller placebo. Patienterna var något yngre men hade för max tio dagar sedan vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, instabil angina eller liknande allvarlig hjärthändelse. Patienterna fick 400 mg gatifloxacin dagligen under två veckor följt av en tiodagarsbehandling varje månad under resten av studietiden, eller placebo. I snitt följdes patienterna i två år.

Primär effektparameter var en kombination av mortalitet (oavsett orsak), hjärtinfarkt, instabil angina, revaskularisering eller stroke. I gatifloxacingruppen drabbades 23,7 procent av patienterna av någon primär händelse mot 25,1 procent i placebogruppen (p=0,41). Ingen effekt sågs heller i någon prespecificerad sekundär effektparameter eller subgrupp.

Strid om statistik över storsäljare

Ewa Lundborg
-
0

Tillverkningen av lagerberedningar inom Apoteket sker enligt särskilda regler som en sista utväg när produkter inte finns att tillgå. Därför anser Lars Backsell, vd på Recip, att företag bör få tillgång till statistik så att de kan avgöra om enstaka beredningar skulle kunna vara intressanta att producera.

? Vi vill veta hur stora volymer de apotekstillverkade produkterna säljs i för att få reda på om det finns en kommersiell bärighet eller inte.

Men sådana uppgifter lämnar Apoteket inte ut, med hänvisning till gällande praxis.

? Vi har diskuterat frågan med våra jurister och statistik för våra produkter lämnas ut enligt den policy som Apoteket har, säger Eva Sjökvist Saers som är chef för APL.

Apoteket är skyldiga enligt lag att tillverka alla de läkemedel som behövs och som industrin inte tillhandahåller. Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) har en omsättning på ungefär en halv miljard om året, i nivå med ett medelstort företag som Recip.
Enligt Helena Calles som är apotekare på Apotekets juridiska enhet finns inget som hindrar Recip från att börja tillverka det de vill, men de får göra sina egna kommersiella bedömningar.

? Vissa av våra produkter går med vinst, andra gör det inte. Ett företag kan sluta med en produkt om den inte är tillräckligt lönsam, men vi har inte den möjligheten, säger Helena Calles.

Börjar ett företag tillverka någon av APLs produkter måste Apoteket upphöra med sin tillverkning. Och det är just potentiella storsäljare Recip vill åt.
Karolina Antonov ansvarar för Apotekets statistikenhet och förklarar att företag kan få ut statistik för varor inom ATC-koder där de själva har en produktion. Tillverkare av SSRI-läkemedel kan till exempel få ut statistik för övriga SSRI-läkemedel. Men att få ut statistik för ett helt företags produkter är inte möjligt, och där behandlas alla lika vare sig producenten är Astrazeneca eller APL.

Kritik mot LFN:s migrängenomgång

Ewa Lundborg
-
0

Migrängenomgången är det första exemplet på hur LFN kommer att göra för att gå igenom alla terapiområden.  
? Där ser vi precis som man kunde förvänta sig inte några stora förändringar. Man har lyft bort en produkt som har kommit tillbaka till ett lägre pris. Eftersom just den enstaka produkten stod för en hög förskrivning blev det en besparing för samhället. Men det kunde man ju ha sett utan en så stor utredningsapparat, menar Bengt Jönsson.
En principiellt viktigare fråga anser han är hur man ska använda kommentarerna om enskilda produkter.
? Uppdraget är att besluta om vad som ska ingå i förmånen. Sedan har de gått längre och inkluderar något som liknar rekommendationer. Men det finns inga jämförande studier och det skulle krävas ett oerhört stort material för att närmare gå in på värdet av skillnader mellan produkterna förutom priset. Och frågan är om det är deras uppgift.
Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN, tycker kommentarerna är viktiga.
? Vi samlar in mycket kunskap när vi gör de här genomgångarna, och vi vill ge så mycket service som möjligt till den förskrivande läkaren.
För att jämföra läkemedlen har myndigheten utformat en egen modell.
? Praxis är att man skickar analyser till en vetenskaplig tidskrift för att se om de håller för en granskning, anser Bengt Jönsson.
Enligt Ann-Christin Tauberman finns inga sådana planer idag.
I maj presenterar LFN genomgången av läkemedel mot magsår.

Attityd stoppar företagande

Ewa Lundborg
-
0

Att sälja läkemedel har Apoteket monopol på. Men tjänster som läkemedelsgenomgångar eller att informera på vårdcentraler ingår inte i monopolet.

? Det borde finnas en marknad för egenföretagande inom läkemedelsnära tjänster, men problemet ligger i attityden hos köparna och farmacevterna, för att vi har levt med ett apoteksmonopol så länge, säger Joakim Söderberg som är ordförande i egenföretagarsektionen på Farmacevtförbundet.

Men det enda sättet att få uppdrag från landstingen är att dessa går ut till offentlig upphandling, som de olika intressenterna kan svara på.

? Det blir ett moment 22. Om köparen upplever att de här tjänsterna omfattas av monopolet, och inte upphandlar, då blir det heller ingen marknad för egenföretagare att gå in på.


 

FAS UT en myndighet eller två

Ewa Lundborg
-
0

Marita: Då vill jag hälsa er varmt välkomna till den här presskonferensen om vårt nya initiativ FAS UT för myndigheter. Ett unikt initiativ som innebär att vi i framtiden inte bara kommer att fokusera på hur vi sjösätter nya myndigheter, utan också hur vi på bästa sätt avvecklar myndigheter som inte längre behövs.
Journalist: Namnet anspelar på det här med att sätta ut läkemedel, eller?
Marita: (lutar sig fram mot mikrofonen) Em, det här är ju ett övergripande initiativ. Vad gäller läkemedelsmyndigheter vill jag gärna att vår sakkunnige från socialdepartementet svarar.
Sakkunnig: Det är riktigt att vi anspelar på att mycket av det som gäller för läkemedel även kan appliceras på myndigheter. Till exempel bör man inte ha två läkemedel som fungerar på exakt samma sätt, vi bör samordna behandlingen och inte se läkemedlen som ensamma öar och så vidare.


De inbjudna journalisterna börjar se lite smått frågande ut.
Journalist: Eh? finns det idag exempel på myndigheter som fungerar på samma sätt alltså?
Sakkunnig: Njae, vad gäller myndigheter inom mitt område, läkemedel, har jag försökt göra en bedömning, och det är inte helt lätt. Vi har 21 landsting och regioner som har ett eget ansvar. Vi vet också att det finns 35 olika läkemedelskommittéer som i sin tur är organiserade i undergrupper. Vi har Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, Socialstyrelsen, SBU, Folkhälsoinstitutet, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Sedan finns ett nytt initiativ, Centrum för uppföljning av läkemedels användning. Och så har vi ju?.
Marita: (avbryter) Som svar på din fråga finns det inget idag som talar för att det skulle finnas ett omfattande dubbelarbete.


Den sakkunnige från departementet sneglar på Marita och tar upp kampen om ordet.
Sakkunnig: Jag vill också verkligen poängtera att mycket av arbetet, till exempel det som pågår parallellt i de här regionerna, stödjer vi helhjärtat. Det handlar om den svenska folksjälen, att få vara med och bestämma från gräsrotsnivå och komma till konsensus. Det är det enda sättet att få en svensk att följa lagar och rekommendationer tror jag. Inte minst läkare som har så kallad fri förskrivningsrätt. Att styra dem är inte lätt. Och på läkemedelsområdet så måste vi vara överens om att läkarna frivilligt ska se till att förskrivningen inte längre är för fri.
Journalist: Men kan ni ge exempel på några myndigheter ni vill fasa ut?
Marita: (lite bistrare nu..) Alltså, det där tycker jag är en fullständigt onödig fråga. Du vill insinuera att det finns för många myndigheter bara för att vi kanske har ett 60-tal olika instanser uppräknade här, eller hur?
Journalist:? ja, det är väl en relevant fråga?
Marita: Det är ju precis så ni journalister arbetar för att göra en hel höna av en fjäder, men vi går inte på det.
Journalist: Eh ?okej, då frågar jag så här, vad vill ni åstadkomma med initiativet?
Marita: (gladare igen) Mmm. Det logiska vore att redan när en myndighet startar upp borde man ha en plan för hur den ska avvecklas. Det kan till exempel vara som på krogen, en in en ut, eller förslag på utlokalisering, omorganisering, eller andra sätt så att förlegade myndigheter på ett smidigt sätt liksom försvinner av sig själva.
Journalist: Konkret, kan du nämna någon myndighet ?
Marita: (avbryter) Okej, tiden rinner iväg, pressmeddelande och annat material finns vid utgången. Tack för att ni kom hit.

Östrogen håller blodkärl unga

Ewa Lundborg
-
0

Gynekologen Kenny Rodriguez-Wallberg har undersökt 17 kvinnor, i genomsnitt 69 år gamla, som fått östrogenbehandling sedan tidigt klimakterium.
Hon fann att de kvinnor som stått på östrogen länge hade friskare blodkärl.
– De som börjar med östrogen tidigt har behållt samma tunna artärvägg som man ser hos unga kvinnor under fyrtio.

Studier på 17 kvinnor i motsvarande åldrar som inte fått östrogen visade att blodkärlens inre del, där blodet passerar, var betydligt tjockare. Förtjockade, aterosklerotiska kärl är en känd riskfaktor för kranskärlssjukdom. Huruvida östrogen kan förebygga kranskärlssjukdomar eller inte är en hett omdebatterad fråga. Men Kenny Rodriguez-Wallberg tycker att hennes resultat pekar mot att östrogen kan ha en effekt för att bibehålla en ung struktur i kärlen om behandlingen har påbörjats tidigt.

Studien utfördes med hälp av en ny icke-invasiv ulttraljudsmetod, med en högre frekvens på ultraljudet än när man till exempel undersöker gravida kvinnor. En ultraljudsapparat lades mot en gelklick vid carotis (där man känner pulsen på halsen) respektive femoralis (vid ljumsken). Den höga frekvensen gjorde att bilden och skärpan blev tillräckligt bra för att kunna mäta kärlens struktur och väggtjocklek i detalj genom huden.
I dag undersöks kärl oftast intravaskulärt genom att man för in en kateter och tittar på kärlet. En icke-invasiv metod skulle kunna vara ett användbart komplement tror Kenny Rodriguez-Wallberg

De senaste åren har flera stora studier pekat på risker med östrogenbehandling, särskilt risken för bröstcancer.
– Som alla läkemedel har även östrogen biverkningar. Östrogen ska ges för att behandla klimakteriebesvär och absolut inte i förebyggande syfte. Men det är viktigt att komma ihåg att det även kan ha positiva effekter, och det behövs absolut mer forskning om östrogen, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Alla erbjuds aktiv behandling i studie på njurcancer

Birgitta Gerne
-
0

Hälften av de 800 patienterna med avancerad njurcancer som deltar i en pågående fas III-studie på läkemedlet sorafenib har hittills behandlats med placebo. Även dessa kommer nu att erbjudas aktiv behandling. Studien kommer att fortsätta, men samtliga patienter kommer att behandlas med sorafenib. Primära mål med studien är att utvärdera total överlevnad, tid till tumörprogression samt tolerans.

Nexavar är ett läkemedel i tablettform som verkar genom att både hämma tumörcellstillväxt och kärlnybildning i tumörer. Nexavar har förutom lovande resultat i behandling av njurcancer också visat god effekt i fas II-studier på lever- och hudcancer. Sorafenib är klassificerat som ett särläkemedel (orphan drug) genom de amerikanska och europeiska registreringsmyndigheterna vad gäller behandling av avancerad njurcancer.

Njurcancer drabbar årligen runt 2500 patienter i Norden. Hos ungefär hälften av dessa går det att ta bort tumören kirurgiskt, men hos övriga har cancern spritt sig redan vid upptäckten. Hos dessa patienter finns det i dagsläget ingen effektiv behandling.

Nya cancerläkemedel från blommor

Läkemedelsvärlden
-
0

Petra Lindholm har i sin avhandling undersökt över 100 olika växter och har med hjälp av cytotoxisk testning på både cancercellinjer och patientprover gjort intressanta fynd.

Genom ett noga planerat urval av växter baserat på deras systematiska och evolutionära släktskap har hon försäkrat sig om en stor bredd med avseende på biologisk och därigenom kemisk diversitet.

– Vi har isolerat tumörhämmande substanser från fingerborgsblomma, viol, näckros och mistel. Mycket tyder på att dessa bekämpar tumörceller via andra verkningsmekanismer än de läkemedel som används idag, säger Petra Lindholm.

Förhoppningen är att dessa upptäckter kan ligga till grund för nya läkemedel. fredag den 22 april försvarar Petra Lindholm sin avhandling vid Uppsala universitet.

LFN vill ta Viagra till Regeringsrätten

Ewa Lundborg
-
0

Men för att få subvention måste mannen i fråga lida av svår erektil dysfunktion och förskrivaren vara specialist inom urologi. Andra läkare får sedan förnya förskrivningen.

– Vi överväger att överklaga domen, framför allt för att en dom i Regeringsrätten blir prejudicerande på ett annat sätt, säger Fredrik Larsson som är informationschef på Läkemedelsförmånsnämnden (LFN).

Sedan domen fallit har LFN och företagen som marknadsför läkemedlen tre veckor på sig att överklaga. På torsdag har LFN nämndmöte, och impotensläkemedlen finns definitivt på agendan, men innan beslut fattas behöver nämnden sätta sig ner och gå igenom domen i detalj, menar Fredrik Larsson.

Läkare vill ha åldersgräns för köp av receptfria analgetika

Ingert Nilsson
-
0

Inom barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm arbetar sedan drygt ett år tillbaka ett akutteam med tonåringar. Ylva Forsheden som är teamets överläkare slår nu larm om att hon i sitt arbete möter många ungdomar som intoxikerat med receptfria läkemedel.

? Ett av våra uppdrag är att träffa tonåringar som förgiftat sig med läkemedel för att bedöma om de är självmordsbenägna eller ej innan de skrivs ut från barnmedicinsk klinik. Det är så vanligt att det faktiskt blivit en av våra huvudsakliga uppgifter.

? Av dom cirka 1 000 patienter vi haft kontakt med under drygt ett år har cirka 25 procent intoxikerat. Och det handlar uteslutande, skulle jag säga, om receptfria läkemedel, främst analgetika och främst paracetamol. De vi träffar är ju mellan 13-17 år och har därför svårare att få tag på receptbelagda medel.

?Ofattbart att unga får köpa?

? Jag är mycket oroad över det här och tycker det är ofattbart att man inte har en åldersgräns för de här läkemedlen, säger Ylva Forsheden.

Det som också oroar henne är vad som kan bli följden om detaljhandelsmonopolet försvinner.

? Om de smärtstillande fortsätter att säljas utan åldersgräns blir de ännu lättillgängligare för den här gruppen.

Hon har skrivit till socialminister Berit Andnor som svarar att det för tillfället inte finns några planer på åldersgräns. Även Läkemedelsverket fick ett mail, men därifrån har hon ännu inte hört något.

Frågan har diskuterats tidigare, bland annat hade Läkemedelsverket upp den till diskussion i slutet av 1990-talet.

? Det är en svår balansgång, säger Jane Ahlqvist Rastad på Läkemedelsverket.

? Men vi har hittills bedömt det som att ungdomar bör ha möjlighet att köpa smärtstillande, unga flickor mot sin mensvärk till exempel.

Från Läkemedelsverkets sida menar man att det är tveksamt om en åldersgräns skulle ha någon effekt på antalet förgiftningar.

? Det handlar också om vad som finns i skåpen därhemma.

Ylva Forsheden är inte ensam om att förespråka en åldersgräns. Redan när frågan diskuterades förra gången ville barnmedicinska föreningen att en sådan infördes. Agnes Hultén, barnpsykiatriker som arbetar med suicidprevention, menar att det vore befogat.

? Vår forskning visar klart att ungdomar vid förgiftning till stor del använder receptfria analgetika, som man dels köper själv, dels får tag i hemma.

Mest förgiftningar

För något år sedan bad Berit Andnor, då ungdomsminister, Socialstyrelsen att undersöka hur det kom sig att så kallad avsiktlig destruktiv handling bland ungdomar tycktes ha ökat. Diskussionen gällde unga flickor som skar sig och hypotesen var att de blivit många fler.
? Och drygt hälften av dessa rörde smärtstillande läkemedel som kan köpas receptfritt, säger Agnés Hultén, som arbetade med rapporten.

? Med en åldersgräns säger man också till föräldrarna att de ska ha koll på det här, precis som när det gäller tobak. Vi vet ju också att några procent av ungdomarna som tar paracetamol får en sådan leverpåverkan att de måste transplanteras.

Till Giftinformationscentralen kom år 2000 in 148 rapporter som gällde ungdomar som sjukhusvårdats på grund av förgiftning med analgetika. Man beräknar att ungefär en tredjedel av sjukhusinläggningarna blir inrapporterade.

Läkemedelsregister hade avslöjat riskerna med Vioxx

Ingert Nilsson
-
0

I onsdags tog riksdagen beslut om att inrätta ett nationellt läkemedelsregister som ska ligga hos Socialstyrelsen. Ansvariga för detta liksom de övriga hälsodataregistren blir Epidemiologiskt centrum, EpC, en självständig verksamhetsgren inom myndigheten.

? Det här är väldigt roligt och jättestort för oss, säger Måns Rosén, chef för EpC.

Möjligheterna med registret är hur många som helst, säger han entusiastiskt. Problemet är snarare hur man ska hinna med att analysera alla data som man kommer att få tillgång till.

? En av de viktigaste möjligheterna är förstås att vi kan följa de långsiktiga effekterna av läkemedelsanvändning. Och det kommer att bli allt intressantare ju längre tiden går, eftersom vi får möjlighet till allt längre uppföljningar.

Till exempel hade man kunnat upptäcka risken med Vioxx om man haft ett läkemedelsregister.

? Vi hade kunnat samköra Vioxx-användarna med Patient- och Dödsorsaksregistret. Då hade vi kunnat se att det fanns en överrisk för hjärtsjukdomar hos dem som tagit Vioxx, säger Måns Rosén.

Allvarliga biverkningar

Eftersom Läkemedelsregistret kan samköras med Patient- och Dödsorsaksregistret kan man främst upptäcka allvarliga biverkningar. Biverkningar som registreras och åtgärdas inom öppenvården kommer däremot inte med.

Även om det kommer att ta några år innan registret är så omfattande att man kan göra uppföljningsstudier av läkemedels effekter så finns det annat man direkt kan studera. Måns Rosén ger några exempel.

? Vi kan till exempel direkt tala om hur många personer som fått ett visst läkemedel. Idag kan vi inte ta fram en sådan enkel sak, utan har bara Apotekets definierade dygnsdoser.

? Vi kan också se om det är några individer som får läkemedel som man vet interagerar på ett negativt sätt. Sådana interaktionsstudier kan vi snabbt göra.

Läkemedelsregistret kommer också att ha uppgifter om vilka grupper som får ett visst läkemedel.

? Vi kan koppla läkemedelsanvändningen till månadslön, socialgrupp och utbildningsnivå när det gäller patienterna. Vi kan också ta fram relativt detaljerade uppgifter om vilka förskrivarna är och uppgifter om geografiska platser även om det inte går att på vårdcentralsnivå följa förskrivningen.

Det går inte heller att utifrån Läkemedelsregistret studera hur behandlingsrekommendationer följs eller förskrivningsorsak.

Generiskt utbyte
problem för försäkring

Ingert Nilsson
-
0

Generisk förskrivning har inneburit att Läkemedelsförsäkringen kräver ett system som kan spåra att de läkemedel som använts när en eventuell skada uppstår omfattas av försäkringen.

? Vår idé är att vi registrerar kunder som köper läkemedel som inte omfattas av försäkringen, säger Dag Johannesson, chefsjurist på Apoteket.

? Eftersom det är mycket få företag, inte en handfull, skulle det i praktiken bli ett mycket litet register.

Datainspektionen anser att kunderna måste ge sitt samtycke till registreringen.

? Och då hamnar vi i en konkurrensrättsligt känslig situation, säger Dag Johannesson.

? Kunderna kommer förstås att undra varför Apoteket vill registrera. Frågan är om Apoteket har rätt att tala om att företaget inte omfattas av försäkringen.

På Konkurrensverket har man svarat Apoteket att man inte ger något förhandsbesked utan tar ställning först när situationen uppstått.

? Så just nu befinner vi oss i en moment 22-situation, konstaterar Dag Johannesson.

Annat namn på
parallellimport hindrar byte

Ingert Nilsson
-
0

Om en förskrivare inte vill att ett parallellimporterat läkemedel expedieras på apoteket räcker det inte att på receptet markera att läkemedlet inte får bytas ut. För att ett byte inte ska ske krävs att läkaren på receptet också anger företagsnamnet.
Detta är något som många läkare enligt Läkemedelsverket inte känner till. Verket har därför nyligen gått ut med information om detta.

? Och det stämmer nog, säger Gunilla Johnson vid Socialstyrelsens tillsynsenhet i Skåne, där man utrett ett ärende som gällde byte till en parallellimporterad produkt.

? När jag frågade mina läkarkollegor här på enheten var det inte någon som kände till det.

Bara om samma namn

? Men om läkaren signerat ?ickebyte? får apoteket inte byta till en parallellimporterad produkt med annat namn, säger Cecilia Ulleryd på Läkemedelsverket.

Det absolut vanligaste är att parallellimporterade produkter har samma namn som originalet i Sverige. På senare tid har dock originalföretag börjat stämma importörer för varumärkesintrång om medlen säljs under samma namn. Idag är det femton av drygt 400 parallellimporterade preparat som säljs under annat namn än originalet.

Det ärende som Socialstyrelsen utrett gällde just ett sådant preparat.

Läkaren hade på e-receptet markerat att läkemedlet Diovan inte fick bytas ut.
Men det hjälpte inte. Apoteket erbjöd istället kunden ?något plagiatpreparat?, skriver läkaren ilsket i sin anmälan.

Vad läkaren inte kände till var att produkten också såldes under namnet Tareg. Företaget Paranova har efter en rättstvist med Novartis bytt namn på sitt parallellimporterade Diovan efter att produkten kommit in i sortimentsregistret.

Eftersom Apoteket uppdaterat sortimentsregistret med det nya namnet och varunumret, skrevs receptet ut som om tabletten Tareg hade ordinerats.

Om Paranovas Diovan haft namnet Tareg från början skulle det inte ha expedierats på apoteket, eftersom läkaren markerat att byte inte fick ske. Däremot hade alltså de två andra parallellimporterade alternativen till Novartis Diovan kunnat expedieras eftersom läkaren inte skrivit dit företagsnamnet.

Vårdcentraler väljer olika

Ingert Nilsson
-
0

? Det som förvånade mig mest var att följsamheten till rekommendationen vid vissa vårdcentraler var så dålig när det gäller valet av statiner, säger docent Ulf Lindblad, adjungerad professor vid Malmö Universitetssjukhus.
På några av vårdcentralerna var till exempel den mest förskrivna statinen Lipitor, trots att förstahandsvalen är Zocord och Pravachol.

? Sådana skillnader ska vi nu följa upp för att se vad de kan bero på. Förklaringar kan finnas på kommun-, vårdcentrals-, förskrivar- och patientnivå. Det har betydelse för hur man går vidare med en eventuell intervention, säger Ulf Lindblad.

Industrin byter fokus från pillereffekt till paketlösning

Ingert Nilsson
-
0

Vi har den tid som behövs för att hjälpa dina Xenical-patienter att gå ned i vikt lovar läkemedelsföretaget Roche utarbetad och stressad vårdpersonal. Och då är det inte främst tillgången till läkemedlet orlistat (Xenical) till överviktiga patienter som företaget tänker på.

Sedan några år tillbaka marknadsför Roche istället orlistat genom att erbjuda vården de kringresurser som visat sig vara minst lika viktiga för att behandlingen ska lyckas.

Patienter som får orlistat förskrivet erbjuds av företaget under nio månader ett viktminskningsprogram med uppföljning via telefon och brev. Patienterna får information om motion och kosthållning, de får tillgång till rådgivning per telefon och de följs upp av sjuksköterskor som kontaktar patienterna tio gånger under programmets gång. De får också handböcker och recept. Allt kostnadsfritt, eller kanske rättare, redan betalt via receptet.

Via förskrivningen överlåter alltså vården uppföljning och rådgivning till företaget. Något Runa Lisa Broman, distriktsköterska på Edsbergs vårdcentral utanför Stockholm är ganska tacksam för. Hon har ett tiotal patienter som är anslutna till BMI-Direkt, som Roche kallar det här programmet.
? Eftersom det handlar så mycket om motivation för att behandlingen ska lyckas erbjuder vi den tid man inte har inom vården, säger Elisabet Gottfridsson på Roche.

Ett kommande koncept

BMI-Direkt är ett av allt fler exempel på kringtjänster som läkemedelsföretagen börjat erbjuda vården: Förskriv vårt preparat så får patienten tillgång till sjuksköterska, en webbsajt, sms-påminnelse att ta sitt läkemedel, samtalsgrupp och så vidare.

Ett koncept vi kommer att få se allt mer av menar Joakim Söderberg, egenföretagande apotekare.

? Lägg en 24-timmars sjuksköterskeservice på ett depressionspreparat: ?Skriver du ut det här så får dina patienter tillgång till en syrra dygnets 24 timmar. Skriver du ut konkurrenternas får dom det inte!?

? Visst riskerar man att bli osams med en del landsting. Men när det väl lagt sig och man har en suicidal patient, då kanske man inte främst tittar på studieresultaten utan på kringtjänsten, spekulerar han.

Binda upp patienterna

När skillnaden mellan olika preparat är försumbar, blir det allt svårare att marknadsföra produkterna utifrån deras verkan. Då finns förstås priset som ett konkurrensmedel. Men ett annat sätt kan vara att marknadsföra just kringtjänster. Och när etiska regler satt stopp för golfresor och andra attraktiva konferensmål kan marknadsföringspengarna istället användas till dessa extraresurser.

Vården tar hand om förskrivningen och läkemedelsindustrin tar hand om kost- och motionsråden och de motiverande samtalen?

? Då kan vi snart omskola oss till vaktmästare, säger Göran Almkvist, distriktsläkare i Åtvidaberg.

? Det blir inte mycket kvar av läkaryrket om vår uppgift bara blir att förskriva läkemedel.

På en vårdcentral där han tidigare arbetat deltog man under en period i Wyeth Lederles Contactustjänst som är kopplat till deras depressionspreparat Efexor.

Till en början var inte kopplingen så stark, men efter en tid stramades tjänsten upp och patienterna var tvungna att använda Efexor för att få tillgång till den.
Vilket Göran Almkvist inte tycker är så konstigt, sett ur företagets synvinkel. Syftet är förstås att binda upp patienterna till det egna läkemedlet.

Farlig utveckling

? Det är en farlig utveckling om ansvaret för behandlingen flyttas över till kommersiella intressen, säger Bengt Järhult, distriktsläkare i Huskvarna.
Ett mer storskaligt exempel är Pfizers deltagande i Floridas Medicaidprogram för statens låginkomsttagare. I ett projekt för att minska de skenande utgifterna för staten ingick hälsovårdsmyndigheten avtal med såväl Pfizer som andra läkemedelsbolag för att minska kostnaderna.

Pfizer gick in med ett storskaligt program fokuserat på astma, diabetes, hypertoni och hjärtsvikt. Målet är att med bland annat utbildning, följsamhet till läkemedelsbehandling, kostrådgivning och tillgång till självtester sänka sjukvårdskostnaderna.

Eftersom avtalet handlar om en totaleffekt och inte effekten av vissa läkemedel är det i princip upp till företaget om målet nås genom utbild-
ning, Lipitor eller kokböcker.

Effektavtal kommer

Sådana ?effektavtal? tror Joakim Söderberg att vi också kommer att få se i Sverige. För att företagen ska få tillbaka sina satsade miljarder på lipid-, blodtrycks- och magpreparat kommer de att få ?paketera? sina läkemedel på ett annat sätt än man hittills gjort.

Enligt Anna Käll på Pfizer i Sverige har Florida-exemplet också rönt viss nyfikenhet i Sverige.

? Men om vi får se något liknande här beror ju på om landstingen är intresserade av att tänka lite nytt.

Så tittar man i kristallkulan samarbetar kanske Pfizer om några år med landstinget i Dalarna och förbinder sig att sänka blodtryck och kolesterolvärden hos dalmasarna. Astrazeneca sluter ett avtal med Östergötland om att förbättra astmabehandlingen genom utbildning och uppföljning av patienterna.
På köpet så att säga.

?Vi ska titta närmare på frågan?

Läkemedelsvärlden
-
0

Vi beklagar att Apoteket idag inte har något system som gör det möjligt att förse dospatienterna med bipacksedlar på de läkemedel som ingår i en dosförpackning.

Idag skickar vi med en förteckning och karta med de aktuella tabletterna som patienten står på, kompletterat med information om användaranvisningar. För ytterligare information hänvisar vi till lokalt apotek, Kundcentrum på 0771-450 450 eller apoteket.se.


På förpackningarna anges läkemedlets namn och styrka. Apoteket ska under 2005 titta närmare på hur vi ska kunna hitta ett fungerande system för att bifoga bipacksedlar.

Många doskunder återfinns inom vården och har där tillgång till vårdpersonal, men vi ser en ökad användning av dos bland kunder som bor hemma vilket ytterligare ökar behovet av skriftlig information.

Monica Åkerlund
Dosenheten Apoteket

1...252627...42Sida 26 av 42