Annons

Industrin byter fokus från pillereffekt till paketlösning

När skillnad i effekt mellan läkemedel är försumbar, kan erbjudande om extratjänster bli det nya konkurrensmedlet. Genom att sälja preparaten i ett koncept som innefattar rådgivning till patienterna utanför en fullsatt vårdcentral kan valet av läkemedel komma att handla om bästa paketlösning. Kringtjänsternas tid har bara börjat.

18 apr 2005, kl 15:59
0

Vi har den tid som behövs för att hjälpa dina Xenical-patienter att gå ned i vikt lovar läkemedelsföretaget Roche utarbetad och stressad vårdpersonal. Och då är det inte främst tillgången till läkemedlet orlistat (Xenical) till överviktiga patienter som företaget tänker på.

Sedan några år tillbaka marknadsför Roche istället orlistat genom att erbjuda vården de kringresurser som visat sig vara minst lika viktiga för att behandlingen ska lyckas.

Patienter som får orlistat förskrivet erbjuds av företaget under nio månader ett viktminskningsprogram med uppföljning via telefon och brev. Patienterna får information om motion och kosthållning, de får tillgång till rådgivning per telefon och de följs upp av sjuksköterskor som kontaktar patienterna tio gånger under programmets gång. De får också handböcker och recept. Allt kostnadsfritt, eller kanske rättare, redan betalt via receptet.

Via förskrivningen överlåter alltså vården uppföljning och rådgivning till företaget. Något Runa Lisa Broman, distriktsköterska på Edsbergs vårdcentral utanför Stockholm är ganska tacksam för. Hon har ett tiotal patienter som är anslutna till BMI-Direkt, som Roche kallar det här programmet.
? Eftersom det handlar så mycket om motivation för att behandlingen ska lyckas erbjuder vi den tid man inte har inom vården, säger Elisabet Gottfridsson på Roche.

Ett kommande koncept

BMI-Direkt är ett av allt fler exempel på kringtjänster som läkemedelsföretagen börjat erbjuda vården: Förskriv vårt preparat så får patienten tillgång till sjuksköterska, en webbsajt, sms-påminnelse att ta sitt läkemedel, samtalsgrupp och så vidare.

Ett koncept vi kommer att få se allt mer av menar Joakim Söderberg, egenföretagande apotekare.

? Lägg en 24-timmars sjuksköterskeservice på ett depressionspreparat: ?Skriver du ut det här så får dina patienter tillgång till en syrra dygnets 24 timmar. Skriver du ut konkurrenternas får dom det inte!?

? Visst riskerar man att bli osams med en del landsting. Men när det väl lagt sig och man har en suicidal patient, då kanske man inte främst tittar på studieresultaten utan på kringtjänsten, spekulerar han.

Binda upp patienterna

När skillnaden mellan olika preparat är försumbar, blir det allt svårare att marknadsföra produkterna utifrån deras verkan. Då finns förstås priset som ett konkurrensmedel. Men ett annat sätt kan vara att marknadsföra just kringtjänster. Och när etiska regler satt stopp för golfresor och andra attraktiva konferensmål kan marknadsföringspengarna istället användas till dessa extraresurser.

Vården tar hand om förskrivningen och läkemedelsindustrin tar hand om kost- och motionsråden och de motiverande samtalen?

? Då kan vi snart omskola oss till vaktmästare, säger Göran Almkvist, distriktsläkare i Åtvidaberg.

? Det blir inte mycket kvar av läkaryrket om vår uppgift bara blir att förskriva läkemedel.

På en vårdcentral där han tidigare arbetat deltog man under en period i Wyeth Lederles Contactustjänst som är kopplat till deras depressionspreparat Efexor.

Till en början var inte kopplingen så stark, men efter en tid stramades tjänsten upp och patienterna var tvungna att använda Efexor för att få tillgång till den.
Vilket Göran Almkvist inte tycker är så konstigt, sett ur företagets synvinkel. Syftet är förstås att binda upp patienterna till det egna läkemedlet.

Farlig utveckling

? Det är en farlig utveckling om ansvaret för behandlingen flyttas över till kommersiella intressen, säger Bengt Järhult, distriktsläkare i Huskvarna.
Ett mer storskaligt exempel är Pfizers deltagande i Floridas Medicaidprogram för statens låginkomsttagare. I ett projekt för att minska de skenande utgifterna för staten ingick hälsovårdsmyndigheten avtal med såväl Pfizer som andra läkemedelsbolag för att minska kostnaderna.

Pfizer gick in med ett storskaligt program fokuserat på astma, diabetes, hypertoni och hjärtsvikt. Målet är att med bland annat utbildning, följsamhet till läkemedelsbehandling, kostrådgivning och tillgång till självtester sänka sjukvårdskostnaderna.

Eftersom avtalet handlar om en totaleffekt och inte effekten av vissa läkemedel är det i princip upp till företaget om målet nås genom utbild-
ning, Lipitor eller kokböcker.

Effektavtal kommer

Sådana ?effektavtal? tror Joakim Söderberg att vi också kommer att få se i Sverige. För att företagen ska få tillbaka sina satsade miljarder på lipid-, blodtrycks- och magpreparat kommer de att få ?paketera? sina läkemedel på ett annat sätt än man hittills gjort.

Enligt Anna Käll på Pfizer i Sverige har Florida-exemplet också rönt viss nyfikenhet i Sverige.

? Men om vi får se något liknande här beror ju på om landstingen är intresserade av att tänka lite nytt.

Så tittar man i kristallkulan samarbetar kanske Pfizer om några år med landstinget i Dalarna och förbinder sig att sänka blodtryck och kolesterolvärden hos dalmasarna. Astrazeneca sluter ett avtal med Östergötland om att förbättra astmabehandlingen genom utbildning och uppföljning av patienterna.
På köpet så att säga.