Annons
Home 2004

Årlig arkivering 2004

Stefan Carlsson öppnar för fler apoteksombud

Läkemedelsvärlden
-
0

Anledningen är den kommande domen i EG-domstolen, i ärendet mellan svenska staten och Bringwell, där den senare mot rådande svensk lagstiftning sålde rökavvänjningsprodukter i sin affär i Stockholm.

Apotekets monopol av försäljning av receptfria läkemedel har kritiserats av bland annat svensk Dagligvaruhandels vd Thomas Svaton. Han menar att handeln på ett effektivt sätt kan förbättra tillgången till receptfria läkemedel över hela landet. En åtgärd som också påverkar folkhälsan i positiv riktning har Thomas Svaton tidigare sagt.

? Vi har träffat Läkemedelsverket för diskussioner om att utöka ombudsverksamheten, sa Apotekets vd Stefan Carlsson till Läkemedelsvärlden efter seminariet i onsdags.

? Och vi har blivit uppringda av Läkemedelsverket i ärendet, bekräftade Thomas Svaton för Läkemedelsvärlden, och menar att en utökad ombudsverksamhet är ett bra första steg för ökad konkurrens.

Efter mötet i onsdags enades Stefan Carlsson och Thomas Svaton att träffas för att diskutera frågan i mer detalj.

? Det känns som att det är något på gång, sa Thomas Svaton efter seminariet.

I ett pressmeddelande som kom under fredagen säger Stefan Carlsson:

– Apoteket är en garant för säkerhet, kompetens och kvalitet när det gäller läkemedelshantering. Därför bedömer vi att bästa sättet att öka tillgängligheten är att ge fler möjligheten att bli apoteksombud.

Idag säljs receptfria läkemedel på landets cirka 800 apotek och 1100 apoteksombud. Hur de framtida apoteksombuden kommer se ut i detalj är inte bestämt, inte heller när möjligheten kommer att ges för fler att bli apoteksombud.

– Vår ambition är att detta ska vara klart någon gång under hösten 2004 eller våren 2005, men det beror också på hur Läkemedelsverket ställer sig. Jag vill också poängtera att detta inte handlar om att slopa eller uppluckra det sammanhållna system Apoteket är idag. Däremot är det ett sätt för oss att öka tillgängligheten, säger Stefan Carlsson.

Apoteket startar klubb för kunder

Läkemedelsvärlden
-
0

Medlemmarna i klubben ska erbjudas information, inbjudningar till träffar och specialerbjudanden inom företagets egenvårdssortiment.

Klubbens medlemmar omfattas också av ett system där man kan samla poäng via inköp av egenvårdsprodukter. Poängen kan senare utväxlas mot värdecheckar.

Alla apotek deltar inte i projektet; endast 375 så kallade värdapotek.

– Apoteket vill bli en tydligare rådgivare kring hela människans hälsa. Plus är ett sätt för oss att komma närmare och dela med oss mer av vår kunskap, säger Stefan Carlsson, vd för Apoteket, i ett pressmeddelande.

Alendronat gav bäst skydd mot frakturer

Birgitta Gerne
-
0

Resultaten av en ny analys av kliniska data för osteoporosläkemedel, som inkluderade bisfosfonater, kalcium, östrogenterapier och SERM (selective estrogen receptor modulators) visade att alendronat ger bäst skydd för frakturer.
Studien, som publicerades i Current Medical Research and Opinion (2004;20(4):525-531) använde en ny metod för att jämföra de olika behandlingsalternativen. Genom att använda tidigare publicerade systematiska genomgångar och metaanalyser från Osteoporosis Methodology and Research Advisory Groups (OMG/ORAG) gjorde forskarna parvisa jämförelser med de sex läkemedlen.
Genomgången visade att alendronat var mellan 30 och 40 procent effektivare än de andra terapierna när det gällde att reducera risken för frakturer.

Ny svensk studie bekräftar utsättningssymtom hos nyfödda

Ingert Nilsson
-
0

I senaste numret av facktidskriften Archives of pediatric and adolescent medicine publicerar professor Bengt Källén vid Lunds universitet den hittills största studien på hur antidepressiv medicinering av gravida påverkar det nyfödda barnet.

Hans undersökning bygger på uppgifter från det svenska medicinska födelseregistret och omfattar nära 1000 nyfödda vars mödrar använt något antidepressivt läkemedel under graviditeten.

Av journalerna framkommer att andningssvårigheter, lågt blodsocker och kramper förekom oftare bland dessa barn än bland nyfödda vars mödrar inte använt dessa mediciner.

? Mycket talar för att besvären var reaktioner på att de nyfödda inte längre påverkas av mamman medicin, säger Bengt Källén till UNT.

Även om kramprisken var fem gånger så stor bland de nyfödda till mammor som tagit antidepressiv medicin så var den fortfarande låg, nio av de närmare 1000 barnen fick kramper under dagarna efter förlossningen.

Studien har gjorts mot bakgrund av bland annat en tidigare mindre amerikansk studie.

Besvären som krävde extra vårdinsatser för de nyfödda var, påpekar Bengt Källén övergående. Efter nyföddhetsperioden tyder inget på att barnen löper ökad risk för kramper, säger han till UNT.

Dagen efter-piller leder inte till oskyddat sex

Läkemedelsvärlden
-
0

Studien, som omfattade 301 kvinnor, visade att ungdomar som i förväg fått tillgång till läkemedlen inte använde andra preventivmetoder i mindre utsträckning än ungdomar som bara fått övergripande instruktioner om hur de kunde få tillgång till dagen efter-tabletter.

Hos de som fått läkemedlen i förväg uppstod färre graviditeter, men frekvensen av nyupptäckta sexuellt överförbara sjukdomar var ungefär densamma som i kontrollgruppen.

Studien leddes av Melanie Gold vid University of Pittsburgh i USA och publicerades i aprilnumret av tidskriften Journal of Pediatric and Adolescent Gynecology. Den refererades igår av nyhetstjänsten Reuters Health.

Ny kunskap om Helicobacter pylori ger hopp om vaccin

Birgitta Gerne
-
0

Det har hittills varit oklart varför immunförsvaret inte kan bekämpa Helicobacter pylori-infektion på ett effektivt sätt. Nya forskningsresultat, som redovisas i en avhandling av Anna Lundgren, tyder på att Helicobacter pylori-bakterien aktiverar en särskild sorts T-celler som bromsar kroppens immunförsvar.
Anna Lundgren och medarbetare har visat att det finns både aktiverande och bromsande T-celler hos personer som bär på infektionen.
I de nya studierna hittades en större andel bromsande T-celler i slemhinnan hos personer med Helicobacter pylori-infektion än hos ickeinfekterade kontrollpersoner. De bromsande T-cellerna är troligen viktiga för att förhindra att immunförsvaret blir så starkt att det direkt orsakar vävnadsskador. Men de bromsande cellerna kan samtidigt bidra till att immunförsvaret inte klarar av att effektivt bekämpa bakterierna och att infektionen därför blir kronisk.
De nya kunskaperna om balansen mellan bromsande och aktiverade T-celler i immunförsvaret underlättar utvecklingen av ett vaccin mot magsår och magsäckscancer

Försening i Bringwell-målet i Luxemburg

Läkemedelsvärlden
-
0

Idag meddelade den franske generaladvokaten Philippe Léger att han inte kommer att lämna sitt förslag till dom i målet mellan svenska staten och Krister Hanner, fd vd i Bringwell, den 27 april som det var sagt från början.

Istället kommer hans beslut knappt en månad senare, den 25 maj.

? Det beror helt enkelt på att domstolen har mycket att göra när nya domare kommer in och ersätter de gamla, säger Gitte Stadler vid EG-domstolens informationsavdelning.

Gitte Stadler bekräftar också att detta kommer att försena den slutgiltiga domen:

? Ja, det påverkar hela tidsplanen. Domarna börjar arbeta med målet först när generaladvokaten har lämnat sitt förslag till lösning, säger hon.

Andreas Furängen ny vd på Apotekarsocieteten

Läkemedelsvärlden
-
0

Andreas Furängen tog apotekarexamen 1979 och disputerade inom analytisk kemi på Astra 1985, under ledning av professor Göran Schill.

Sedan 1979 har han haft olika anställningar inom svensk och utländsk läkemedelsindustri och han har en bred erfarenhetsbas, allt från laboratoriearbete och läkemedelsutveckling till marknadsföring och personalledning.

– Det är jätteroligt att syssla med läkemedel och det här är en verklig utmaning. Det ska bli jättekul och jag ser fram emot att lära mig en massa nya saker, säger Andreas Furängen.

Vad vill du med ditt arbete på Apotekarsocieteten?

– Jag vill göra ett bra jobb, naturligtvis. I det ligger att både förvalta och förnya. För att utveckla Apotekarsocietetens verksamhet måste vi först analysera vår roll, säger Andreas Furängen.

Hur arbetar du?

? Det är viktigt att fatta beslut, att vara tydlig och att lyssna på folk.

Ansökningsprocessen har dragit ut på tiden. Sista svarsdatum i annonsen var den 1 november.

? Det tog lång tid eftersom vi ville ha bästa möjliga resultat, kommenterar Apotekarsocietetens ordförande Hans Sievertsson den långa processen.

Andreas Furängen efterträder Björn Lindeke som går i pension, och han tillträder den 1 juli.

En längre intervju med Andreas Furängen kommer i Läkemedelsvärlden nr 6.

Förvirring kring försök med generisk förskrivning

Läkemedelsvärlden
-
0

Projektet inleds denna vecka med en ”skarp” test av en så kallad receptmodul på vårdcentralen i Vargön i Vänersborgs kommun.

? Övriga deltagande vårdcentraler och kliniker startar tisdagen efter påsk, säger Sten Iwarson, projektledare och ordförande i läkemedelskommittén i Göteborg.

Försöket har möjliggjorts genom att Läkemedelsverket genom en så kallad ändringsföreskrift från den 1 april utökat möjligheten att ge dispens från verkets föreskrifter.

I ett pressmeddelande påpekar Läkemedelsverket idag tydligt att samtycke från patienten är ett villkor för den generiska förskrivningen inom ramen för projektet. Detta överraskar dock projektledaren Sten Iwarson.

? Har de verkligen skrivit så? Som jag förstått det ska det räcka med förskrivarens samtycke i förskrivningssituationen. Däremot har patienten förstås som vanligt möjligheten att välja ett dyrare alternativ på apoteket om man betalar mellanskillnaden, säger Sten Iwarson till Läkemedelsvärlden.

Men enligt Björn Beermann, professor och enhetschef på Läkemedelsverket, är kravet på patientens samtycke till den generiska förskrivningen i förskrivningssituationen självklar.
? Detta projekt kan ses som en läkemedelsstudie. I en sådan fordras naturligtvis patientens samtycke före deltagande. Vi kan inte gå tillbaka till det gamla systemet där läkarna gjorde litet som de ville, säger Björn Beermann.

Nytt försök med receptläkemedel på internet

Läkemedelsvärlden
-
0

Som Läkemedelsvärlden skrev i nr 4 stoppades försöket med att beställa sina receptbelagda läkemedel via Apotekets hemsida. Datainspektionen hade vissa synpunkter på tjänstens utformning.

Den 23 mars träffades Apoteket och Datainspektionen. Efter det mötet har Apoteket gjort vissa förändringar i tjänsten – förändringar som man nu tror åter ska göra det möjligt och lagligt att beställa receptläkemedel via indternet.

? Från början hade patienten möjlighet att via en inloggning kunna se hela sin läkemedelslista, men det är borttaget. Nu kommer det enbart upp en beställarfunktion, säger Andreas Rosenlund, pressansvarig på Apoteket, till tidningen Computer Sweden.

Till GT/Expressen säger Apotekets informationsdirektör Thony Björk att man beräknar starta igen om en till två veckor.

Landstingen får inte tillgång till nytt läkemedelsregister

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt vad Läkemedelsvärlden erfar kommer regeringen att föreslå ett nationellt läkemedelsregister, som ska placeras hos Socialstyrelsen. Det ska i första hand användas till epidemiologisk forskning och till statistisk uppföljning.

Det ska ske genom att uthämtningsdata från Apoteket överförs i avkodat skick till Socialstyrelsen. Apoteket, eller enskilda apotek ute i landet, kommer dock inte i ett första skede ha tillgång till registret. Men enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden är detaljerna ännu inte klara om Apoteket ska få tillgång till uppgifterna i registret.

Även den förskrivande läkaren kommer att få tillgång till uppgifterna, under förutsättning att patienten har gett sitt medgivande till detta.

En annan förändring som förväntas i propositionen är att Apoteket kan lagra elektroniska recept under hela receptets giltighetstid. I dag måste patienten be läkaren att skicka ett nytt elektroniskt recept varje gång patienten vill hämta ut ett nytt uttag av preparatet.

Just nu pågår en intern beredning med berörda departement inom regeringskansliet. En remiss kommer i slutet av april att lämnas in till lagrådet för juridisk granskning och den tredje juni förväntas propositionen lämnas in till riksdagen. Beroende på hur riksdagen väljer att behandla propositionen kan den röstas igenom redan inom en månad, eller senare under hösten.

Läkemedlens miljöpåverkan studeras tvärvetenskapligt

Birgitta Gerne
-
0

Forskningsanslaget kommer från MISTRA, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Projektets mål är att ta fram biomarkörer hos fisk, som i högre grad än andra djurgrupper är utsatta för påverkan, bland annat genom utsläpp av avloppsvatten.
? I dag saknas kunskap om hur man mäter miljöeffekter av läkemedel, säger Joakim Larsson, som leder projektet tillsammans med professor Lars Förlin vid zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Det är angeläget att fylla denna kunskapslucka för att i framtiden kunna fatta riktiga beslut, menar han.
Forskarna har utvecklat ett nytt och tvärvetenskapligt koncept som gör det möjligt att studera hur läkemedel påverkar ämnesomsättningen och genprodukter i fisk.
För att kunna koppla effekter i miljön till specifika läkemedel tittar forskarna på olika mönster av förändringar i fisken. Joakim Larsson säger att det är viktigt att veta hur allvarliga problem läkemedel orsakar i miljön.
? Denna kunskap behöver myndigheterna för att kunna besluta om förbättringar i reningsteknik eller vilka restriktioner som eventuellt ska åläggas olika mediciner. Vår forskning leder förhoppningsvis också till effektivare prövning av läkemedels miljömässiga risker, samtidigt som läkemedelsindustrin får bättre förutsättningar att kunna utvärdera miljörisker innan nya produkter kommersialiseras.

Antibiotika effektivt mot endometrit

Läkemedelsvärlden
-
0

Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan är belägen utanför sin normala plats i livmoderhålan. De felaktigt placerade slemhinneöarna blöder som den riktiga livmoderslemhinnan och ger vanligen svåra smärtor. Endometrit är när livmoderslemhinnan blir inflammerad.

Dr David A. Eschenbach och kollegor vid University of Washington i Seattle har utvärderat antibiotikaterapi på kvinnor med högre risk för livmoderinflammation. 153 kvinnor behandlades med antibiotika, för att karaktärisera subakut endometrit och för att utvärdera behandlingen.

Kvinnorna var sina egna kontroller. Efter behandling med olika antibiotika i sju dagar minskade onormala blödningar, inflammation i livmoderhalsen, ömhet i livmodern och histologiska fynd på inflammation.

Nu vänds blickarna mot Indien

Läkemedelsvärlden
-
0

Det som syns utåt från World Economic Forum i Davos, den årliga samlingen i alpbyn, brukar vara diskussioner om världsekonomin samt politiska möten kring krishärdar. Men väl så intressanta
är mängden av seminarier om den biomedicinska utvecklingen. Blandningen av världsledande forskare, administratörer, politiker, biotech-pionjärer och vd:ar för de stora läkemedelsbolagen är unik.

En ny optimism gick att skönja på årets seminarier, efter den baksmälla som varit tydlig sedan kartläggningen av det mänskliga genomet. Äntligen verkar stora genombrott förestå. Mercks cancervaccin 2005 kan vara starten på en helt ny klass av läkemedel. Försöken att svälta ut tidiga tumörer genom att stoppa blodkärlsbildningen har kommit långt, de immunologiska framstegen likaså (prostata-sjukdomar är ett exempel). Mekaniska mikroprocesser visar oväntat goda resultat i kliniska försök (ett exempel är att sända in en liten robot som fysiskt lyfter ut en blodpropp i hjärnan; nyligen färdigt försök på 114 patienter i USA, med stor framgång). Till detta kommer betydande framsteg på områden som har att göra med livskvalitet för gamla: hjälpmedel för hörsel och syn, bromsmediciner mot Alzheimer/ Parkinson och benskörhet.

Men fortfarande är det dyrt att utveckla nya läkemedel (en miljard dollar per nytt originalläkemedel), tar lång tid och med en hög andel misslyckanden sent i processen. ?The cost is in our failures?, konstaterade Pfizers vd. 75 procent av misslyckandena hänger samman med sidoeffekter. Universitetsforskningen måste bidra mer när det gäller toxikologi, hävdade Francis Collins, som ledde arbetet med att kartlägga människans gener.

Det är guld värt att misslyckas tidigt i stället för sent. Ungefär 70 procent av kostnaden för att utveckla nya läkemedel ligger i faserna av kliniska prövningar. Därför hjälper det mycket om man redan i tidiga tester på molekylär nivå kan avslöja hur pass lovande en substans är som läkemedel. Kemisterna har växt i betydelse. Patenttiderna är ett annat skäl till att tidiga upptäckter är så mycket värda för läkemedelsbolagen. Kan man sålla ut läkemedelskandidater som går snabbt genom den fortsatta processen, får man också en längre tid av försäljning. Numera är ett läkemedel dött som original redan ett halvår efter patenttidens utgång. Företag som tillverkar billiga kopior (generika) är snabba i startgroparna och försäkringsgivare har blivit mer ekonomiskt medvetna.

Två strategier framträdde under diskussionerna i Davos: den ena är att minska andelen misslyckanden, den andra är att sänka kostnaden för kliniska prövningar. Här kommer Indien in. Kliniska prövningar i Indien kan genomföras till ungefär en fjärdedel av motsvarande kostnad i USA. Kvaliteten är lika hög, med kvalificerade doktorer och certifierade kliniska tester. Patientunderlaget har vissa fördelar. Människor har mindre av andra droger i kroppen som stör tolkningen av testresultaten. Patienterna är så många att det är lätt att finna tillräckligt stora subgrupper för tester (till exempel varianter av diabetes). Hindret fram till nu har varit avsaknad av starkt patentskydd för data. Ett sådant skydd införs av allt att döma 2005.

Vi har länge hört talas om vågen av ?outsourcing? till Indien av IT-service. Nu kommer en motsvarande våg från världens läkemedelsindustri. Eli Lilly, Pfizer, Aventis, Merck, Glaxosmithkline, Roche ? de har alla expansionsplaner i Indien. Samtidigt har landet en egen snabbt växande industri för generiska läkemedel.

Det här hänger samman även med demografin. Jordens befolkning ökar från 6 till 9 miljarder människor mellan år 2000 och 2050 (därefter stabiliseras den). 98 procent av folkökningen sker i det som förr kallades ?u-länder?. Europas befolkning minskar till fyra procent av världens. Länder som Indien och Kina, vart och ett med befolkningar på mer än en miljard och stigande välstånd, har både kvalificerade forskningsmiljöer och en kraftigt växande marknad, även för läkemedel.
Utvecklingen kan vara värd att fundera över för dem som vill hävda Sveriges historiskt starka ställning när det gäller kliniska prövningar.

Hans Bergström

Skapa ett bättre register!

Läkemedelsvärlden
-
0

Tycker inte Läkemedelsvärlden att det finns några integritetsproblem med utredningsförslaget om ett läkemedelsregister, undrade någon apropå några tidigare formuleringar på ledarplats.

Jo, eftersom alla apotekskunders läkemedel ska registreras kan förslaget få den olyckliga följden att vissa patienter tvekar att hämta ut sina läkemedel. Problematiken är dessvärre oundviklig om man vill skapa ett register av värde. Med den föreslagna utformningen är det dock tveksamt om den medicinska nyttan uppväger integritetsintrånget.

Men att avvisa Landstingsförbundets motförslag om att få tillgång till avidentifierade registerdata med hänvisning till integriteten, som socialministern tydligt gjort, håller inte. Särskilt inte om avkodningen av informationen utförs av någon annan än huvudmännen. Här drivs värnandet om integriteten in absurdum och får mantrats skepnad.

Att landstingens motförslag skulle innebära ytterligare kontroll och besparingstryck på förskrivarna är också tveksamt. Det senare förekommer redan idag genom decentraliserat kostnadsansvar och uppföljning av förskrivningen via arbetsplatskoderna. Uppföljning per diagnosgrupp, som motförslaget skulle öppna för, ger i första hand vården möjlighet att jämföra läkemedelsbehandling med andra behandlingsmetoder. Mer realistiska budgetar kan fördelas till verksamheterna utifrån detta. Att slutsatsen skulle bli att en mer omfattande läkemedelsanvändning i många fall är att föredra är sannolikt.

Motsvarande uppgifter kring andra behandlingsmetoder än läkemedel kan vården redan idag relatera till individer och därigenom aggregera på exempelvis diagnosgruppsnivå.

Sammantaget överväger fördelarna riskerna i motförslaget, under den viktiga förutsättningen att uppgifterna till icke-operativa nivåer är avidentifierade. Nu är dock frågan om landstingens tillgång inte den största bristen med utredningsförslaget. Värre är till exempel att behandlingsorsaken inte ska anges, vilket minskar nyttan väsentligt.

Öppna för öppna prioriteringar

Läkemedelsvärlden
-
0

Hösten och vinterns följetong i den medicinska fackpressen har handlat om Landstinget i Östergötlands lista med begränsningar i vårdutbudet. Försöket innehåller flera problem; en grundläggande avigsida är förstås att en centralt genomdriven lista av denna typ ? inte minst från ett primärvårdsperspektiv ? får formen av en serie pekpinnar som är svårhanterliga i klinisk praxis.

Men det är ändå lovvärt att prioriteringar som normalt sker dagligen i det tysta, och som i alla händelser måste göras, genomförs under full insyn.
Med tanke på den konsensus som länge funnits inom stora delar av vården om att öppna prioriteringar bör eftersträvas, och de omfattande arbete i denna riktning som pågår, känns de brösttoner som framförts i debatten lite överdrivna.

På läkemedelsområdet gör sedan en tid tillbaka Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, samma typ av öppna, horisontella prioriteringar som landstinget i Östergötland gjort. Nämndens beslut sker med god insyn och enligt samma tre etiska fundament som i Östergötland; människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.
Systemet har till skillnad från det östgötska inte fått mycket kritik ? snarare en bred acceptans. De som högljutt kritiserar prioriteringsarbetet i Östergötland borde i konsekvensens namn även vara uppbragta över LFN:s bortprioriteringar.

En skillnad är visserligen att LFN väger in alla vinster som en behandling ger i samhället, medan landsting och läkemedelskommittéer trots tal om samhällsperspektiv i första hand kan tänkas se till den egna ekonomin och besparingsbehoven. Mindre än en procent av kommittéledamöterna har hälsoekonomisk kompetens.
Men teoretiska resonemang om att prioriteringar bara kan accepteras om man beaktar alla samhällsvinster som en behandling ger, och/eller de totala vårdresurserna, leder ingenstans givet dagens vårdsystem. Vårdhuvudmännens budgetar måste ju gå ihop; det är inom de fördelningspolitiskt fastställda ramarna som prioriteringarna ? öppna eller dolda ? görs hela tiden och måste göras.
Man kan självklart argumentera för ett annat sjukvårdssystem. En större samordning av samhällets vårdresurser är säkert möjlig, vilket skulle ge en bättre utgångspunkt för prioriteringar. Det hindrar inte att de östgötska listorna, trots alla avigsidor, är etiskt försvarbara givet dagens system.

Läkemedelsvärlden ökade 2003 sin TS-upplaga från 11 000 till 11 900 exemplar, och nådde därmed en rekordnivå i tidningens över hundraåriga historia. Ett glädjande besked i en tid med ganska bistra villkor för den medicinska fackpressen.
Vi ser ökningen som ett kvitto på att vi lyckats bra i vår ambition att granska läkemedelsvärldens huvudaktörer; apoteksväsende, läkemedelsindustri, landsting och myndigheter.
Vår ambition är förstås att fortsätta på den inslagna vägen. Stryka medhårs får andra göra.

1...293031...43Sida 30 av 43