Det som syns utåt från World Economic Forum i Davos, den årliga samlingen i alpbyn, brukar vara diskussioner om världsekonomin samt politiska möten kring krishärdar. Men väl så intressanta
är mängden av seminarier om den biomedicinska utvecklingen. Blandningen av världsledande forskare, administratörer, politiker, biotech-pionjärer och vd:ar för de stora läkemedelsbolagen är unik.
En ny optimism gick att skönja på årets seminarier, efter den baksmälla som varit tydlig sedan kartläggningen av det mänskliga genomet. Äntligen verkar stora genombrott förestå. Mercks cancervaccin 2005 kan vara starten på en helt ny klass av läkemedel. Försöken att svälta ut tidiga tumörer genom att stoppa blodkärlsbildningen har kommit långt, de immunologiska framstegen likaså (prostata-sjukdomar är ett exempel). Mekaniska mikroprocesser visar oväntat goda resultat i kliniska försök (ett exempel är att sända in en liten robot som fysiskt lyfter ut en blodpropp i hjärnan; nyligen färdigt försök på 114 patienter i USA, med stor framgång). Till detta kommer betydande framsteg på områden som har att göra med livskvalitet för gamla: hjälpmedel för hörsel och syn, bromsmediciner mot Alzheimer/ Parkinson och benskörhet.
Men fortfarande är det dyrt att utveckla nya läkemedel (en miljard dollar per nytt originalläkemedel), tar lång tid och med en hög andel misslyckanden sent i processen. ?The cost is in our failures?, konstaterade Pfizers vd. 75 procent av misslyckandena hänger samman med sidoeffekter. Universitetsforskningen måste bidra mer när det gäller toxikologi, hävdade Francis Collins, som ledde arbetet med att kartlägga människans gener.
Det är guld värt att misslyckas tidigt i stället för sent. Ungefär 70 procent av kostnaden för att utveckla nya läkemedel ligger i faserna av kliniska prövningar. Därför hjälper det mycket om man redan i tidiga tester på molekylär nivå kan avslöja hur pass lovande en substans är som läkemedel. Kemisterna har växt i betydelse. Patenttiderna är ett annat skäl till att tidiga upptäckter är så mycket värda för läkemedelsbolagen. Kan man sålla ut läkemedelskandidater som går snabbt genom den fortsatta processen, får man också en längre tid av försäljning. Numera är ett läkemedel dött som original redan ett halvår efter patenttidens utgång. Företag som tillverkar billiga kopior (generika) är snabba i startgroparna och försäkringsgivare har blivit mer ekonomiskt medvetna.
Två strategier framträdde under diskussionerna i Davos: den ena är att minska andelen misslyckanden, den andra är att sänka kostnaden för kliniska prövningar. Här kommer Indien in. Kliniska prövningar i Indien kan genomföras till ungefär en fjärdedel av motsvarande kostnad i USA. Kvaliteten är lika hög, med kvalificerade doktorer och certifierade kliniska tester. Patientunderlaget har vissa fördelar. Människor har mindre av andra droger i kroppen som stör tolkningen av testresultaten. Patienterna är så många att det är lätt att finna tillräckligt stora subgrupper för tester (till exempel varianter av diabetes). Hindret fram till nu har varit avsaknad av starkt patentskydd för data. Ett sådant skydd införs av allt att döma 2005.
Vi har länge hört talas om vågen av ?outsourcing? till Indien av IT-service. Nu kommer en motsvarande våg från världens läkemedelsindustri. Eli Lilly, Pfizer, Aventis, Merck, Glaxosmithkline, Roche ? de har alla expansionsplaner i Indien. Samtidigt har landet en egen snabbt växande industri för generiska läkemedel.
Det här hänger samman även med demografin. Jordens befolkning ökar från 6 till 9 miljarder människor mellan år 2000 och 2050 (därefter stabiliseras den). 98 procent av folkökningen sker i det som förr kallades ?u-länder?. Europas befolkning minskar till fyra procent av världens. Länder som Indien och Kina, vart och ett med befolkningar på mer än en miljard och stigande välstånd, har både kvalificerade forskningsmiljöer och en kraftigt växande marknad, även för läkemedel.
Utvecklingen kan vara värd att fundera över för dem som vill hävda Sveriges historiskt starka ställning när det gäller kliniska prövningar.
Hans Bergström