Annons

Månads arkivering september 2004

Förhoppningar om mångsidigt läkemedel mot metabola syndromet

0

Läkemedlet, som kommenterats flitigt vid vetenskapliga kongresser på senare tiden, tycks utifrån inledande kliniska studieresultat ha potential inom flera användningsområden.
Ett av dessa är fetma. Vid kardiologkongressen ESC i München i augusti presenterades ettårsdata från den tvååriga fas III-studien RIO Europe (n=1507), som visade att överviktiga som fått rimonabant uppnått en signifikant minskning av kroppsvikt och midjemått.

Utöver detta observerades en i genomsnitt förbättrad lipid- och glykemisk profil hos patienterna som fått läkemedlet. Förändringen av lipidvärderna var till och med större än vad som kunde relateras till viktminskningen.

? Det här tyder på att läkemedlet har en direkt effekt på dessa viktiga metabola riskparametrar, säger Peter Myrenfors, läkare på Sanofi-Synthelabo.

Ettårsresultaten visade också på en signifikant minskning av antalet patienter med metabolt syndrom enligt den så kallade ATP III-definitionen.

Oklar indikation

Det är ännu oklart vilken indikation som Sanofi-Synthelabo kommer att ansöka om inledningsvis om de avslutande fas III-studierna går enligt planerna.

? Det är föremål för diskussion. Vi arbetar enligt fem inriktningar; dyslipidemi, viktnedgång, metabolt syndrom, typ 2-diabetes och förhindrande av viktuppgång i samband med rökavvänjning. Huvudspåret är att begränsa riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Det är viktigt att folk inte tror att det handlar om ett nytt bantningspiller, säger Peter Myrenfors.

Lovande biverkningsprofil

Studien tycks bekräfta att rimonabant har en acceptabel säkerhetsprofil; de vanligaste biverkningarna som hittills setts i RIO Europe är illamående, diarré och yrsel.

? Det ser lovande ut, men det finns naturligtvis risk för att något ofördelaktigt dyker upp i de återstående prövningarna, säger Peter Myrenfors.

Läkemedlet kommer i Europa att granskas enligt den centrala godkännandeproceduren, och enligt Peter Myrenfors är det möjligt att Sverige blir rapportörland.

Krav på registrering ? men inte av resultat

0

Redaktörernas huvudargument är att försökspersoner som frivilligt deltar i en prövning förtjänar att få ta del av en rapportering av studien enligt etiska principer.
Man ställer dock inga uttryckliga krav på att studiernas resultat ska offentliggöras i databasen eller någon annanstans efter att studien slutförts.

Även framöver finns alltså möjligheten att undvika publicering av negativa studieresultat, men det går inte längre att mörka att studien genomförts. Information om kontaktperson ska också anges i databasen; eventuellt kan studieresultaten tillhandahållas via denna person.
I den amerikanska databasen www.clinicaltrials.gov som redaktörerna framhåller som ett gott exempel, anges inte resultaten från de studier som avslutats.

Ordkrig efter uppgörelse i målet om Seroxat i USA

0

I slutet av augusti avslutades rättsprocessen mellan överåklagaren i staten New York, Eliot Spitzer, och läkemedelsföretaget GSK med en uppgörelse.

Krav på publicering

Målet handlade om huruvida GSK dolt negativa studieresultat kring paroxetin (Paxil/Seroxat), se LMV 9/04. Företaget anklagades för att ha mörkat resultat från fyra av fem studier där paroxetinseffekt hos barn och ungdomar utvärderats.
Uppgörelsen ger delstaten New York 2,5 miljoner dollar. Vad viktigare är har GSK gått med på att inrätta ett register med resultat från alla studier av läkemedel som man sponsrat sedan Glaxo Wellcome och SmithKlineBeecham fusionerade i december 2000, samt tidigare studier som kan bedömas som relevanta. Specifika krav fastställdes också på hur publiceringen skall gå tillväga.

Uppgörelsen kan göra att GSK får efterföljare ? om inte hotar Eliot Spitzer med att initiera nya rättsprocesser.
GSK har trots uppgörelsen i officiella uttalanden sagt att man inte anser sig ha handlat fel, något Eliot Spitzer betecknat som ett stort problem.

GSK:s vd J P Garnier har vid flera tillfällen anklagat Spitzer för att bedriva en häxjakt mot företaget och för att utnyttja det amerikanska rättssystemet.

Fler kliniska prövningar i Sverige

0

Under många år har den kliniska forskningen varit på nedgång i Sverige. Antalet läkemedelsprövningar i Sverige har sakta minskat från det tidiga 1990-talets nivåer (se LMV 1-2/02); medan tendensen sett till antalet patienter som deltar i läkemedelsprövningar inte varit lika tydlig. För den kliniknära forskningen som helhet har dock situationen av många beskrivits som krisartad.

Svenska ansökningar

Nu tyder dock aktuell statistikfrån två håll på att en vändning kan vara på väg.
Enligt Läkemedelsverket var i juli 62 av 194 kliniska prövningsansökningar i den europeiska databasen EudraCT från Sverige. Det motsvarar en tredjedel av alla prövningsansökningar i hela EU.
Enligt Läkemedelsverket kan det nya systemet för kliniska prövningar som trädde i kraft den 1 maj 2004 därmed hittills ses som en framgång för Sverige.

Enligt aktuella siffror från Läkemedelsindustriföreningen (Lif) ökade även antalet patienter som deltar i kliniska prövningar i Sverige kraftigt under 2003. Enligt uppgifter i Dagens Eko, som refererat den i skrivande stund opublicerade statistiken, deltog under fjolåret 40 000 svenskar i företagens prövningar, jämfört med 26 000 under året innan. Den största ökningen noterades för fas II-prövningar.

Hos doktorn i Japan

0

Dagen innan jag skulle flyga hem från Japan i somras vaknade jag upp kanonförkyld. Jag visste att det var på väg, innan jag gick och la mig hade jag sagt lite försiktigt till min japanska mamma att jag hade ont i halsen. Hon har varit ?okasan? = mamma på japanska sedan jag var där som utbytesstudent för femton år sedan.

Okasan blev oroad över mitt halsont, och tog på sig skulden för att hon inte tagit bättre hand om mig. Fram åkte handdukar att vira runt halsen, och ett fantastiskt te spetsat med färskpressad ingefära som värmde halsen.

Men vid frukosten var förkylningen ett faktum. Okasan erkände att hon också faktiskt kände sig lite förkyld, och tyckte vi skulle gå till familjeläkaren. Som svensk känns det minst sagt främmande att besvära sjukvården första dagen av en okomplicerad förkylning. Jag var mer inne på att gå till apoteket och köpa något avsvällande inför flygresan. Okasan såg mycket skeptisk ut över att få hjälp från apoteket. Men artig som hon är lät hon mig gå dit och prova.

Det receptfria sortimentet på apoteket fick plats på några vägghyllor. Nässprayer lyste med sin frånvaro, och egenvårdsrådgivning verkade över huvudtaget inte ingå i konceptet. Utanför apoteket hängde ett försök i form av en handskriven vit skylt med texten ?Förstoppning? Fråga oss om råd?.

Så jag gick lydigt med till familjeläkaren.
Efter ungefär en kvart var det min tur. En sköterska uppenbarade sig i dörren med ett stomatolleende, och en sköterskeuniform som såg ut att vara hämtad från en gammal film. Allt från den utställda ljusblå kjolen till den stärkta hättan och det röda korset satt som en smäck. Rummet och de utlagda instrumenten gav inte heller ett direkt högteknologiskt intryck. Men läkaren verkade varken stressad eller trött, och tog mitt besök på allvar.
? Så du känner dig förkyld?
? Ja, jag ska ju flyga så jag skulle gärna vilja ha något avsvällande för slemhinnorna. I Sverige har vi också receptfri nässpray med kortison som jag använder förebyggande mot bihåleinflammation. Det är väl inte helt korrekt men det funkar.
? Hur känns halsen?
? Den gör inte ont längre.
? Feber?
? Tror inte det.

Han hummade på det där japanska sättet, allvarligt reflekterande och med nickande huvud.
Filmstjärnesystern drog plötsligt upp min tröja och behå så att läkaren kunde lyssna på lungorna. Breath, heavy please, sa läkaren. Sedan hyskade systern snabbt ihop behån med en precision jag sällan lyckas med själv.
? Ok, spray med kortison, ?three times a day ok?? och avsvällande tabletter ?morning and night ok??och så en annan sort som är ? (jag förstod ingenting)
? Makes easy to dispose, ?lättare ut? sa han på japanska och viftade med händerna framför näsan.
Aha, slemlösande, kändes inte som om jag behövde det direkt men det kunde väl inte skada.
? No antibiotic? frågade läkaren.
Läkaren verkade minst sagt förvånad när jag avböjde erbjudandet. Ett läkarbesök i Japan resulterar ofta i minst tre olika typer av tabletter. Det spelar inte så stor roll vad det är, men det ska liksom märkas när man varit hos doktorn.

På apoteket fick jag tabletterna i avklippta kartor i små apotekspåsar. Utanpå påsen hade farmacevten markerat doseringen i förtryckta rutor. Jag förstod hur många tabletter jag skulle ta och när. Men ingen försökte förklara vad det var jag hade fått, och att tabletterna var olämpliga att kombinera med alkohol eller att reaktionsförmågan kunde sänkas nämndes inte.
Där stod jag med en massa konstiga små påsar med tabletter i olika färger. Och ärligt talat kunde jag inte märka någon större skillnad efter att ha tagit dom heller.

När allt jag ville ha var lite nässpray?

4 minuter med… Anthony Howell

0

Bröstcancer har beskrivits som ett terapiområde där relativt stora terapeutiska framsteg gjorts på senare år till patienternas fromma (se LMV 3/03). Du är kanske part i målet; men tycker du att bilden stämmer?
? Ja, den stämmer! I Storbritannien har överlevnaden på de senaste 15 åren ökat med i storleksordningen 30-40 procent.

Vad beror det på?
? Flera faktorer. Vi har idag fått bättre alternativ än tamoxifen och bättre understödjande kemoterapi. Dessutom har insikten om hur viktigt det är med tidig upptäckt och behandling vuxit. Flera länder har i likhet med Sverige startat nationella screeningprogram. De flesta är överens om att de nya läkemedlen antagligen har den största delen i utvecklingen.

Hur blir utvecklingen de närmaste åren på läkemedelssidan?
? Många nya preparat är på väg. Ett intressant medel är nya fulvestrant mot framskriden, hormonkänslig bröstcancer. Det har en annan verkningsmekanism jämfört med de antiöstrogener och aromatashämmare som är dagens standardbehandling. I övrigt förväntas bland annat aromatashämmarna successivt ersätta tamoxifen.

Hur ser utvecklingen ut inom kemoterapiområdet?
? Nya behandlingsregimer och läkemedelsgruppen taxanerna har inneburit mycket i form av ökad överlevnad. Ökade doser av kemoterapi tycks inte ge några större vinster, men tätare behandlingsintervall verkar vara en mer framkomlig väg. Det kan handla om behandling varannan istället för var tredje vecka.

Äldres blodtryck bör sänkas mer än idag

0

En genomgång av alla studier på hypertonibehandling av äldre personer under de senaste 40 åren publicerades nyligen i JAMA. Enligt analysen är ett högt systoliskt tryck en mycket större riskfaktor för hjärtsjukdom än ett högt diastoliskt tryck. I studierna var det väl dokumenterat att det systoliska blodtrycket bör behandlas när nivån är 160 mm Hg eller högre.

Mycket tyder också på att högt systoliskt blodtryck är ett växande problem. I en annan ny studie hade den systoliska hypertonin ökat från 57 procent till 76 procent hos äldre patienter med blodtrycksproblem under de senaste tio åren.

Det var först i början på 1990-talet som man insåg att det är viktigt att sänka det systoliska höga trycket hos äldre personer. Men det tar i genomsnitt tio år innan forskningsresultat avspeglas i hur läkare i praktiken förskriver läkemedel, påpekar forskarna. Många praktiserar fortfarande den gamla modellen som sa att det systoliska trycket ska vara 100 mm Hg plus personens ålder.

Litet stöd för ännu lägre nivåer

Många läkare är också oroliga för att ett sänkt tryck ska ge patienterna yrsel vilket resulterar i fallolyckor och benbrott. Men data tyder snarare på motsatsen, om man sänker trycket hos äldre personer mår de bättre och ramlar inte lika ofta, menar forskarna.

Det finns alltså ett starkt stöd för att behandla ett systoliskt tryck på 160 mm Hg och över. Däremot har det inte gjorts några större studier som utvärderat nyttan av att behandla ett systoliskt tryck mellan 140 och 159 mm Hg hos äldre personer. Att behandla för tryck mellan 140 och 159 bör därför anpassas mer individuellt till hur patienten tolererar behandlingen.

Forskarna tittade också på vilket stöd det finns för att behandla de äldsta patienterna, en grupp som blir allt större. Där fanns det bara en studie, SHEP, som visade att fördelarna med aktiv behandling jämfört med placebo ökade med åldern och nådde maximal effekt för personer över 80 år.

Däremot kunde forskarna inte hitta någon studie på hur livsstilsförändringar påverkar äldres blodtryck. Trots det bör man alltid utgå från att det har en positiv inverkan på en rad riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, är deras kommentar.

Studierna stöder användning av två klasser läkemedel när det gäller att sänka det systoliska höga trycket hos äldre personer, tiaziddiuretika och långverkande kalciumblockerare. Många patienter kräver mer än ett läkemedel för att få ner det systoliska trycket tillräckligt och där är det viktigt att dessa har olika verkningsmekanism, påpekar forskarna.

Professor Lars Hjalmar Lindholm bekräftar att äldres systoliska höga blodtryck är dåligt behandlat också i Sverige. Det kommer man att kunna se i den SBU-rapport om hypertoni som kommer i slutet av oktober och som han i dagsläget inte kan kommentera närmare.

? Vi är rätt bra på att behandla det diastoliska höga blodtrycket, men dåliga på att behandla det systoliska, säger han.

Det är främst äldre personer som har stora skillnader mellan systoliskt och diastoliskt blodtryck och generellt sett är det vanligare med systolisk hypertoni bland äldre personer medan yngre har mer diastolisk hypertoni.

? Historiskt gick vi på en mina när vi bara inriktade oss på det diastoliska höga blodtrycket, eftersom det systoliska är det farligaste, säger han.

Påverkar riktlinjer

Det är ett faktum som har varit känt en tid och det börjar nu påverka behandlingen i praktiken. Runt om i världen har det under de senaste tre åren börjat slå igenom i riktlinjer för hypertonibehandling.

Att vi idag är dåliga på att behandla det systoliska höga blodtrycket tror Lars Hjalmar Lindholm beror på att vi inte har optimala läkemedel samt att man i regel kommer igång med behandlingen för sent då kärlen redan har blivit förkalkade och svarar dåligt på läkemedel.

Han tycker därför att man ska börja behandla mycket tidigare än idag. Det är särskilt tydligt hos diabetiker, men det gäller även andra, menar han.

? Det är alldeles klart att vi underbehandlar många med hypertoni. Det kommer också att framgå av den kommande SBU-rapporten.

Det är helt andra slutsatser än man kommit fram till i den senaste NEPI-rapporten som redovisas på nyhetssidorna i detta nummer av Läkemedelsvärlden.

Rimonabant har effekt på både fetma och rökbegär

0

Vid en europeisk hjärtkongress i slutet av augusti presenterades resultaten efter ett år av studien RIO-EUROPE (Rimonabant in Obesity Europe) som jämför rimonabant med placebo hos 1 507 feta eller överviktiga personer.

Alla som ingår i studien har också fått rådet att hålla diet och motionera mer. Resultaten hittills visar att patienter som fått 20 mg rimonabant per dag gick ner i genomsnitt 8,6 kg jämfört med 3,6 kg i placebogruppen. De som fick en svagare dos av rimonabant (5 mg) gick ner 4,8 kg. Mer än en tredjedel (39 procent) av patienterna på den högre dosen av rimonabant gick ner mer än 10 procent av sin initiala kroppsvikt jämfört med 12,4 i placebogruppen.

I studien förbättrades även andra metabola riskfaktorer. Antalet patienter med höga blodfetter och högt blodtryck halverades i högdosgruppen. HDL-kolesterol ökade med 27 procent jämfört med 17,3 procent i placebogruppen och även triglyceridnivåerna förbättrades. Forskarna hävdar att viktnedgången i sig bara svarar för hälften av effekten, vilket tyder på att rimonabant också har en direkt effekt på lipidmetabolismen.

Förutom att hjälpa patienter att gå ner i vikt hoppas företaget att rimonabant ska kunna användas på ett flertal indikationer, exempelvis rökavvänjning.

Många läkare är entusiastiska över den nya möjligheten att kunna tackla flera riskfaktorer för hjärtsjukdom. Men det kvarstår vissa frågetecken kring biverkningar. Hittills har cirka 15 procent av patienterna i studien avbrutit behandlingen på grund av olika biverkningar, främst illamående. Men företaget hävdar att det är vanligt med en hög bortfallsfrekvens i studier på bantningsläkemedel, patienterna har helt enkelt för stora förväntningar på att det ska vara en mirakelkur.

Måttlig riskminskning med högdos simvastatin

0

Fas Z av den så kallade A to Z studien är den hittills största studien som undersökt effekten av aggressiv statinterapi efter hjärtinfarkt. Den förhandspublicerades i JAMA (2004;292). Närmare 4 500 patienter fick direkt efter en hjärtinfarkt antingen intensiv behandling med simvastatin 40 mg per dag i en månad och därefter 80 mg per dag, eller den mindre aggressiva behandlingen med placebo i fyra månader och därefter simvastatin 20 mg per dag. Den intensiva behandlingen uppnådde inte primärt utfallsmått som var en kombination av ickedödlig hjärtinfarkt och hjärtdöd. Dessutom gav högdosbehandlingen oväntat många muskelbiverkningar (myopatier).

Två andra studier, MIRACL och PROVE IT, har tidigare visat att högre doser än normalt av atorvastatin och pravastatin är både säkert och ger en bättre effekt än normaldos. Dessutom kunde de kliniska fördelarna med intensiv behandling konstateras snabbt i dessa två studier, medan effekten inte kom förrän efter fyra månader i A to Z. Den lipidsänkning som uppnåddes var däremot relativt lika i de tre studierna.

Hur kan då identiska lipidnivåer, som sänkts med olika läkemedel i samma klass, ge så olika resultat? I en kommentar i samma nummer av tidskriften hävdas att riskreduktionen inte enbart beror på graden av LDL-sänkning utan även på en antiinflammatorisk effekt. Den vanligaste inflammatoriska biomarkören, C-reaktivt protein, mäts ofta i statinstudier. Enligt kommentaren tyder värden på biomarkören i de tre studierna på att de tidiga positiva effekterna i MIRACL och PROVE IT skulle kunna bero på en antiinflammatorisk effekt, medan den positiva effekten som kom senare kan vara lipidmodifierad.

Nifedipin säkrare än väntat

0

Bakgrunden till Action-studien, som publicerades i nätupplagan av Lancet den 31 augusti, är att tidigare studier tytt på att risken för kranskärlssjukdom, hjärtinfarkt och hjärtsvikt är något högre för kalciumantagonister än andra hypertoniläkemedel.

I studien ingick 7 665 patienter med stabil kranskärlsjukdom som fick antingen långverkande nifedipin (Adalat) eller placebo som tillägg till standardbehandling. Efter 4,9 år var det ingen skillnad mellan de två grupperna varken när det gällde dödlighet eller nya kardiovaskulära händelser.

Forskarna drar slutsatsen att nifedipin är säkert för patienter med kranskärlsjukdom. Målet att visa positiv effekt uppnåddes däremot inte.

Forskningsnotiser

0

Ny analysteknik förbättrar cancerterapi

Med hjälp av en ny analysteknik, som utvecklats i ett doktorsarbete vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg av Charlotte Eliasson, ökar möjligheterna att mäta hur mycket det finns av ett visst cancerläkemedel inne i en cell.

Metoden bygger på ramanspektroskopi som är ett sätt att identifiera och mäta molekyler i olika prover. Charlotte Eliasson har förstärkt analysteknikens signal så att det är möjligt att detektera molekyler inne i cellen.

Det innebär ett första steg mot att kunna behandla patienter på individnivå.

Hormonterapi ökar överlevnaden i prostatacancer

En kortidsbehandling med hormonterapi kopplad till strålbehandling ökar överlevnaden signifikant vid prostatacancer.

I studien ingick 200 män med avancerad cancer som inte var spridd utanför prostata. Hälften fick två månaders strålbehandling medan resten fick lika lång strålbehandling plus sex månaders androgenblockerande läkemedel.

Efter närmare fem år hade 22 procent i gruppen som enbart fått strålning avlidit jämfört med 12 procent av dem som fått en kombinerad behandling.

KÄLLA: JAMA 2004;292:821-827

Bexaroten gav effekt på psoriasis

Ett läkemedel som används för behandling av lymfom i huden, bexaroten (Targretin) har även visat positiv effekt i behandling av psoriasis.

I en studie på 50 patienter med svår psoriasis, som sträckte sig över 12 till 24 veckor, fick 22 procent av patienterna en förbättring som var minst 50 procent. Enligt forskarna gav behandlingen inte några allvarligare biverkningar.

KÄLLA: Journal of the American Academy of Dermatology 2004;51

Mannen som fann den rätta formen

1

Astra betyder stjärna på latin. Företaget, numera införlivat i ett svenskt-brittiskt konglomerat, har förstås varit beroende av många lysande stjärnor under sin framväxt och utveckling till ett internationellt storföretag. Ivan Östholm, Arvid Carlsson och Lars Werkö är några av de många profiler som har en stor del i företagets framgångar.

En annan, som till skillnad från många andra kanske inte riktigt fått den uppmärksamhet han förtjänar, är den mångårige farmaceutiska forskningschefen John Sjögren. En förklaring till att han är ganska okänd utanför farmacivärlden kan vara att han främst varit verksam inom galenisk farmaci ? ett forskningsområde som ligger lite vid sidan av huvudfåran i läkemedelsutvecklingen.

En annan förklaring kan ha mer med hans personliga egenskaper att göra. När jag träffar honom för första gången får jag intrycket att han är en typisk representant för den klar- och snabbtänkta, strävsamma, långt ifrån självförhävande personlighetstyp som verkat i det tysta och ? enligt en personlig teori ? varit oumbärliga för det svenska välståndsbygget.

Ingen paradvåning

Man förväntar sig kanske att en pensionerad innovatör med John Sjögrens meritlista skulle leva på sina lagrar i en grandios villa med sjöutsikt, alternativt en rymlig paradvåning. Men John Sjögren bor med sin fru i ett typiskt medelsvenssonskt kedjehus i en av Göteborgs kranskommuner. Här träffar Läkemedelsvärlden honom en sval och syrerik sensommardag och välkomnas med nybryggt kaffe och kardemummakaka.
John Sjögren är ingen urgöteborgare ? det hör man snabbt ? utan bördig från Enköping. Han valde i unga år apotekarbanan mest av en slump, ?jag såg en annons och så blev det?. Enligt den gamla apotekarutbildningens kursplan gick han först ett år som apotekselev före de treåriga studierna på Farmacevtiska institutet i Stockholm, och arbetade sedan ett år som så kallad postskolär elev.

? Tiden på apotek var ganska kul, men labbandet under studietiden var ännu roligare. Som tur var hamnade jag på ett apotek som hade ett distriktslaboratorium där jag till exempel fick blanda till tinkturer, berättar han.

Efter studierna sökte han 1956 jobb som militärapotekare ? men fick det inte. Istället tog historien en annan vändning; John Sjögren fick en tjänst under Ivan Östholm på läkemedelsföretaget Hässle i Göteborg.
Där blev han kvar.

Disputerade på duretter

När han kom till företaget, då beläget i stadsdelen Gårda, arbetade ett femtontal personer på labbet. Man hade svensk agentur för Geigy och totalt cirka 130 olika produkter som presenterades i en katalog. Ingen av dessa finns kvar idag. Vepidon, ett kombinerat smärtstillande och lugnande medel, och Hylico, ett torvbaserat extrakt som reumatiker tillsatte i sitt badvatten, var två av storsäljarna.
Chefen Ivan Östholm brann för att det lilla företaget skulle börja tillverka produkter för den internationella marknaden, men dessa ambitioner stod i kontrast till att man inte hade några kemiska eller farmakologiska resurser.
? Därför insåg vi ganska tidigt att utveckling av beredningsformer, det som längre fram kom att kallas biofarmacevtisk produktutveckling, kunde bli vår grej.
I linje med dessa ambitioner inledde företaget på femtiotalet en satsning på att ta fram tabletter med förlängd effekt, depåtabletter. Det första resultatet blev Duretter, där ett lättlösligt läkemedel infogas i ett plastskelett i form av en porös, polymerbaserad bärarmatris.

Astra har använt beredningsformen för ett tjugotal läkemedelssubstanser, varav många fortfarande finns på marknaden. John Sjögren hade en nyckelroll i utvecklingen och disputerade 1971 på principen bakom duretterna.
På 1950-talet bedrev man parallellt det arbete som ledde fram Novalucol i suspenderad form.
? Biofarmacevtiskt var det relativt enkelt. Vi testade faktiskt att produkten fungerade på oss själva.

Fann optimal beredning

1959 blev John Sjögren farmacichef på Hässle i ett dynamiskt skede. Företaget växte, flyttade till Mölndal och inledde ett nära samarbete med den medicinska fakulteten i Göteborg. Arvid Carlsson ledde in företaget på vägen mot den moderna receptorfarmakologin; i första hand mot principen för betaadrenerg blockad. Astra hade tidigt tillgång till två betablockerande substanser, som fick varunamnen Aptin och Seloken.

John Sjögren och hans medarbetare fick uppgiften att utforma en fungerande beredningsform. Resultatet blev sedermera Seloken Zoc, en nära nog optimal beredning i den meningen att den åstadkommer en i princip konstant frisättning av läkemedel. Tabletten består av tusentals mikrokapslar som frigörs när tabletten faller sönder och sedan fördelas i magtarmkanalen, vilket ger en förlängd total passagetid för läkemedlet. Både den teknik som utvecklades för att producera stora mängder identiska pellets och metoden bakom framställningen av det speciella hölje som fordrades var innovationer i sig. Seloken Zoc är alltjämt en av Astrazenecas största produkter sett till försäljningsvolymen.

Labil substans

På 1980-talet uppfann John Sjögren och hans kollegor en ny, avancerad biofarmacevtisk beredningsform anpassad till den svårlösliga kalciumantagonisten felodipin (Plendil). Vare sig Duretter- eller Zoc-teknologin fungerade i det fallet. Idén var istället att först göra substansen mer lättlöslig genom att koppla på ytaktiva ämnen. För att kontrollera frisättningen bäddades substansen sedan in i en sakta svällande cellulosamatris. Läkemedlet diffunderar då mycket långsamt; frisättningen av läkemedelsmolekyler styrs istället av den långsamma nednötningen av tablettens ytlager.
? Plendil hade nog aldrig kunnat bli en produkt om vi inte hittat en så speciell beredningsform, säger John Sjögren.
Nästa uppgift stavades omeprazol (Losec), en om möjligt ännu större utmaning.
? Här var problemet att substansen är så labil. Den är känslig för variationer i temperatur, ljus, fukt och pH. Vår uppgift blev att skydda den mot det mesta, men ändå få fram den till målmolekylerna i magsäckens parietalceller. Det tog fem år att ta fram en beredningsform, Losec-kapseln, som fungerade, berättar John Sjögren.
En vidareutveckling skedde sedan delvis av patenttekniska skäl till dagens Losec Mups-beredning, vars grundprincip liknar den som används för Seloken Zoc.

Många fiffiga beredningar

John Sjögren är ett levande bevis på att Astras kompetens inom biofarmacevtisk forskning och utveckling varit hög. Han menar själv att medvetenheten om biofarmacins betydelse och möjligheter varit och är större i koncernen jämfört med de flesta andra läkemedelsföretag.
? Det här är en unik profilering. Vid mergern med Zeneca var faktiskt åtta av tio av Astras största produkter speciella beredningar baserade på biofarmacevtisk produktutveckling, säger John Sjögren.
Vad gäller orala beredningar ser han inte någon större utvecklingspotential längre; ?jag tror att vi i stora drag nått dit det går att komma?. Han tvekar också inför vissa nya administreringsformer, exempelvis transkutan administrering via mikronålar, men har större förhoppningar kring konceptet prodrugs i linje med Astrazenecas nya framtidshopp ximelegatran (Exarta), ett läkemedel som för övrigt tagits fram på Astra Hässle i Mölndal. En prodrug är en kemisk modifiering av en läkemedelsmolekyl, exempelvis med syfte att göra den mer lipofil. Molekylen omvandlas sedan till sin aktiva form vid verkningsstället.
? Jag tror snarare på ett nytt tänkande baserat på ökad förståelse av barriärmekanismer än ny teknologi.

Struktureringsförmåga

Varför blev John Sjögren så framgångsrik? Hans eget svar är att han, över allt annat, haft en avgörande förmåga att lösa problem genom att strukturera.
? Ibland har det nästan gått till överdrift och blivit ett problem, skrattar han, på ett klädsamt, lätt självkritiskt sätt.
Möbleringen i hans hem bekräftar bilden. Det ser väldigt välstrukturerat ut i vardagsrummet på Hönekullavägen i Mölnlycke.

FDA vill ha varningstexter på antidepressiva läkemedel

0

Varningstexten, en så kallad ?black box warning?, är en av FDA:s mest allvarliga och används bara för läkemedel med mycket allvarliga biverkningar.

? Åtta av de 23 ledamöterna i den rådgivande kommittén röstade emot varningstexten. Normalt går FDA på kommitténs linje, men om beslutet inte är enigt är det inte lika säkert, säger dr Robert Temple, vid FDA:s Drug evaluation centre, till BMJ.

Beslutet kom efter en hearing den 13 och 14 september, där det framgick att tonåringar som tog antidepressiva läkemedel hade dubbel risk att begå självmord jämfört med dem som fick placebo.

Kommittén rekommenderade också att tillverkarna ska bifoga en patientguide till alla antidepressiva läkemedel som förklara den ökade risken med ett enkelt språk.

FDA väntas fatta sitt beslut inom några månader.

Nytt antikoagulantia EU-godkänt

0

Läkemedlet har proteinet trombin som måltavla och är avsett för patienter som genomgår perkutana koronara interventioner (PCI), till exempel ballongvidgning.

Läkemedlet har i kliniska studier visat sig minska ischemiska och blödningsrelaterade komplikationer jämfört med standardbehandlingen heparin, enligt ett pressmeddelande från Nycomed.

EU-kommissionen godkände bivalirudin sedan den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA:s expertkommitté CHMP gett ett positivt besked den 23 juni.

Flera nya aktörer väntas på den receptfria marknaden

0

Flera nya aktörer förbereder sig för fullt inför en eventuellt friande dom i Bringwell-målet i EG-domstolen. En sådan dom skulle göra det möjligt att konkurrera med Apoteket om en marknad som omsätter runt 2,2 miljarder kronor årligen.

Regeringens linje har hela tiden varit att Apoteket bidrar till en säker och rationell läkemedelsanvändning och att monopolet ska kvarstå. Några direktiv eller instruktioner har inte gått till Läkemedelsverket.

? Vi har inte fått några direktiv från något håll. Men vi har en grupp som diskuterar vad som kan hända beroende på utfallet i EG-domstolen, säger Anita Finne-Grahnén på Läkemedelsverket, som räknar med en dom i EGdomstolen först i december.

Olika scenarios

På andra håll är aktiviteten destostörre. De stora dagligvarukedjorna Coop, Ica och Hemköp/Axfood förbereder sig så gott det går. Alla är övertygade att det blir en omreglering men ingen har ett färdigt koncept för hur försäljningen ska gå till.

? Nej, beroende på att förutsättningarna ännu inte är helt fastlagda, säger Ingmar Kroon på Axfoods informationsavdelning.

Flera av dem har internationella kontakter och drar lärdom av hur avregleringarna i Danmark och Norge gick till. Man passar också på att träffa leverantörer och några har ansökt om och fått partihandelstillstånd för receptfria läkemedel. Men ingen vill konkret berätta om hur planerna ser ut för den egna butikskedjan, av konkurrensskäl.

?Aldrig långa ledtider?

Alla säger också att de kommer att uppfylla de krav på farmacevtisk kompetens som myndigheterna sannolikt kommer att ställa.

? Om det blir krav på en farmacevt i butiken blir det färre butiker som kommer att erbjuda receptfria läkemedel, av kostnadsskäl. Men om det räcker att farmacevt finns tillgänglig via telefon, eller att information finns via internet, blir det en större spridning, säger Johan Wiklund på ICA.

Det främsta argumentet för de nya aktörerna är ökad tillgänglighet för kunderna. Där ligger till exempel Pressbyrån och 7-Eleven bra till med små välsorterade butiker med långa öppettider i områden med stora kundströmmar.

Johan Rosenblom är affärsutvecklingsansvarig på 7-Eleven. Han berättar att om det blir möjligt att sälja kommer det att gå snabbt.

Apoteket utreder informationsverksamheten

0

Utredningen beräknas vara klar i november. Först ska utredningsdirektiv skrivas innan den upphandlas externt. Allt till en beräknad kostnad av 300 000 kronor.

? Jag vill utreda om det går att samordna allt det redaktionella arbete som idag görs på olika håll inom Apoteket på ett bättre sätt, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.

? Jag hoppas att den kompetens som finns på ett ställe för att skriva texter eller hantera bilder kan utnyttjas för flera kanaler.

De verksamheter och redaktioner inom Apoteket som berörs av utredningen är tidningen Apoteket, intranätet Apo- Net, personaltidningen Apostrofen, tidningen Sjukhusfarmaci, nyhetsredaktionen för läkemedelsnyheter på apotekets hemsida samt den för VD-brev.

Men kritik inom företaget hävdar att inga synergivinster finns att göra, då de olika redaktionerna har helt olika uppdrag, målgrupp, tempo och arbetssätt.

Journalistiska texter

Ett annat informationsproblem är den kritik som framförts från Läkemedelsverket om Apotekets nyhetsförmedling på sin hemsida. Kritiken gäller om Apoteket på sin hemsida kan skriva om icke-godkända indikationer för läkemedel.

Chefredaktören Fredrik Hedlund anser att så kan ske.

? Ja, eftersom det handlar om journalistiska texter. Dessutom anger vi idag när vi skriver utanför godkänd indikation.

Thony Björk anser det inte. Därför kommer han även ta med formerna för läkemedelsnyheterna i den kommande utredningen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng