Månads arkivering september 2004

Information om utsättning i nya Fass

0

I Fass 2005 finns ett nytt kapitel som handlar om utsättning av läkemedel. Men redan nu finns kapitlet på fass.se.

? Det är långt, men man måste ju diskutera hela problematiken, säger Per Manell, utvecklingschef på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Kapitlet har skrivits av professor Anders Rane vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

? Det är det svåraste jag någonsin har skrivit eftersom det finns väldigt sparsamt med vetenskapliga studier om utsättning, säger Anders Rane.

Därför bygger texten istället på kliniska erfarenheter och observationer. Hans erfarenhet är att det som rapporteras kliniskt också stämmer överens med den farmakologiska teorin.

Enligt Anders Rane är det viktigaste att tänka på att ha en tidsplanering för behandlingen.

? Och att diskutera den med patienten.

För varje läkemedel

Nästa steg är att kontinuerligt uppdatera kapitlet i Fass.

? Minst varje år måste texten uppdateras, som med andra kapitel i Fass. På sikt tror jag att det kommer utsättningsinformation för varje läkemedel, säger Per Manell.

Under hösten kommer också boken Fas ut, Farmacevtiska specialiteters utsättning (se LMV 12/03), som läkaren Claes Lundgren skriver på uppdrag av den lokala läkemedelskommittén i Skellefteå.

? Texten är på remiss men går till tryck i mitten av oktober, säger Claes Lundgren.

Antalet rapporter om biverkningar ökar

1

Förra året kom 3 585 biverkningsrapporter in till Läkemedelsverket från den svenska hälso- och sjukvården. Motsvarande siffra för 2002 var 2 941 rapporter. Det är en ökning med 22 procent.

? Men vi kan inte säga att antalet biverkningar ökar bara för att rapporteringen ökar, säger Gunilla Sjölin-Forsberg, enhetschef på Läkemedelsverkets biverkningsenhet.

En anledning till ökningen kan vara att man internt utropade 2003 till biverkningsrapporteringens år.

? Vi har uppmanat våra sex regionala centra att vara aktiva mot den lokala sjukvården. Vi har också skickat ett brev till 6 000 personer som arbetar med vaccinationer och uppmuntrat dem att rapportera vaccinbiverkningar. 2003 var också första året som vi la ut statistik på vår hemsida, säger Gunilla Sjölin-Forsberg.

Under 2004 bedrivs dock inget liknande arbete som under 2003 med brev till sjukvården. Däremot fortsätter arbetet med ny årsstatistik på hemsidan och aktiviteter på regionala centra.

Livshotande reaktioner

De flesta rapporterna gäller äldre personer och 40 procent av biverkningsrapporterna bedömdes innehålla allvarliga biverkningar. I fyra procent av fallen (144 rapporter) dog patienten.

? Det som ska rapporteras är dödsfall, livshotande reaktioner, allvarliga reaktioner som lett till permanent skada, sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, säger Gunilla Sjölin-Forsberg.

Men hon vill även få in rapporter om nya oväntade reaktioner som man inte känner igen sedan tidigare samt nya interaktioner. Det kan också gälla kända biverkningar som man tycker ökar i frekvens.

? Den främsta tillgången med rapporteringen är att få signaler och ökad kunskap om sällsynta och oväntade biverkningar och interaktioner.

Mest Waran

Läkemedel som används för att behandla infektionssjukdomar (999 rapporter) respektive sjukdomar i nervsystemet (923 rapporter) tillhörde, liksom år 2002, de mest inrapporterade misstänkta läkemedlen. På tredje plats kom läkemedel för hjärta och kretslopp med 451 rapporter.

Bland enskilda läkemedel fick Waran flest rapporter angående allvarliga biverkningar, 144 stycken. Sedan följde Trombyl (50), Remicade (29), Enbrel (26) och Plavix (22).

Otillräcklig uppföljning bakom USA-nej till Exanta

0

Trots att den rådgivande kommittén uttalar att behovet är stort av nya behandlingar, rekommenderar den att amerikanska FDA inte ska godkänna Astrazenecas blodproppshämmare Exanta (ximelagatran; Exarta i Sverige). Kommittén tyckte att riskerna var för stora, framför allt för påverkan på lever och hjärta.

Ett slutgiltigt beslut från FDA väntas den 22 oktober. I de allra flesta fall följer FDA kommitténs rekommendation.

? Vi är mycket förvånande. Vi har både europeiska och amerikanska studier med överlevnadsdata från 30 000 patienter, säger Annica Siewert-Delle, medicinskt ansvarig för Exarta på Astrazenecas svenska marknadsbolag.

En åsikt som delas av bland annat professor Björn Beermann på Läkemedelsverket.

? Det är väldigt svårt att förstå varför man sågat Exanta på korttidsindikationen. Man kan fundera över om kommittén tagit ickemedicinsk hänsyn.

Otillräcklig uppföljning

Enligt Annica Siewert-Delle reagerade kommittén på att det i en av fem ortopedistudier sågs enstaka fler fall av postoperativ hjärtinfarkt i ximelagatrangruppen.

? Det är något som inte setts i de övriga ortopedstudierna. Tvärtom har ximelagatran visat minskad risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt i en stor postinfarktstudie.

Kommittén reagerade också på att det vid långtidsanvändning uppstår en övergående enzymstegring från levern.

? Vi presenterade ett uppföljningspaket för att hantera detta men kommittén tyckte inte att det var tillräckligt kraftfullt.

Nya brittiska riktlinjer för behandling av hypertoni

0

I väntan på de nya svenska riktlinjerna om behandling av hypertoni som presenteras i mitten av oktober, får intresserade läsa de senaste brittiska riktlinjerna. Nice, National Institute for Clinical Excellence, publicerade den 25 augusti hur vuxna med hypertoni ska behandlas i britisk primärvård.

Enligt Nice-rapporten ska alla patienter med förhöjt blodtryck erbjudas livsstilsråd innehållande rökstopp, motion, minskat intag av alkohol, kaffe och salt samt viktkontroll.

Om patienten ändå har ett förhöjt blodtryck, definierat som över 140/90 mm Hg efter upprepade tryckmätningar, görs en uppskattning av patientens kardiovaskulära riskprofil i ett datorbaserat riskprogram.

Tiazid i första hand

Om det behövs ska läkemedelsbehandling erbjudas dem som har ett bestående blodtryck över 160/100 mm Hg, men även dem som har ett något lägre förhöjt blodtryck med förhöjd tioårsrisk för kardiovaskulära komplikationer.

Rekommendationen är att börja med lågdos av en tiazid. Som första tillägg väljs betablockerare om patienten ej når ner till målblodtrycket 140/90. Om patienten har hög risk för typ 2-diabetes väljs istället enalapril. Om ytterligare läkemedel behövs tilläggs en kalciumantagonist, alfablockare eller centralnervöst verkande preparat. A II-antagonister kan användas om patienten inte tolererar ACE-hämmare.

Olika bud om Lantus

0

Läkaren Hans Liedholm och apotekaren Agneta Björck Linné, båda i Malmö, kritiserar Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) bedömning av Lantus (insulin glargin). De menar att det inte finns några dokumenterade fördelar med Lantus jämfört med traditionella meddellångverkande NPH-insuliner.

? Det finns idag inget vetenskapligt underlag som visar på några fördelar för Lantus, säger Agneta Björck Linné.

Återspeglas inte i studierna

Liedholm och Linné har gjort en egen systematisk översikt av litteraturen kring Lantus. Officiell dokumentation inhämtades från registreringsmyndigheterna. Även studier som publicerats men som inte ingått i registreringsunderlaget togs med i bedömningen.

De menar att ingen skillnad i glukoskontroll kunde noteras i de sex huvudstudierna som ingick i registreringsunderlaget.

I en artikel i Läkartidningen i somras skriver Liedholm och Linné att ?Den sammanlagda bilden av Lantus som ett insulin som ger mindre risk för hypoglykemier återspeglas inte i studierna?.

De skriver också i artikeln att den synen delas av både den amerikanska myndigheten FDA och den europeiska EMEA. En syn som svenska LFN inte delar, som gör en mer positiv bedömning.

Hellre fria än fälla

LFN anser att Aventis, som säljer Lantus, i en hälsoekonomisk modell för typ 1-diabetiker visar att Lantus är kostnadseffektivt. Däremot varierar kostnadseffektiviteten kraftigt för typ 2-diabetiker.

? Det fanns ett osäkerhetsmoment i underlaget men nämnden valde att hellre fria än fälla. Dock med villkor att företaget senast den 1 juli 2005 ska komma in med underlag som för typ 2-diabetiker belyser kostnadseffektiviteten av Lantus i klinisk användning. Därefter prövar LFN subventionsfrågan på nytt, säger Axel Edling, ordförande i LFN.

Relativt skeptisk

I dag rekommenderas Lantus av tolv läkemedelskommittéer. Agneta Björck Linné menar att de bör överväga att ompröva detta.

? De verksamheter som har en betydande användning av Lantus bör också analysera och kritiskt värdera behandlingen.

Läkemedelskommittén i Landstinget Dalarna är en av de tolv som rekommenderar.

? Vår terapigrupp och kommittén tyckte att dokumentationen gav stöd för ett mer praktiskt och enklare doseringsförfarande med Lantus. Ofta kan det ges som en dos per dygn. Detta skulle då spara personaltid, speciellt i hemsjukvård, även om övrig terapeutisk effekt var likvärdig med annat billigare insulin, säger Bo Claesson, läkemedelskommittéordförande i Landstinget Dalarna.

I Örebro är det inte ett förstahandsval.

? Vi rekommenderar det endast som andrahandspreparat i speciella situationer. Vi ser det som ett alternativ till patienter där man annars hade övervägt insulinpump, säger Maria Ekbäck, ordförande i läkemedelskommittén i Örebro läns landsting.

?Försäljningen är viktigare än att varna patienterna?

0

På allt fler håll höjs det röster för att läkemedelsföretag måste redovisa alla kliniska prövningar av läkemedel, både med positiva och negativa resultat (se även artikel på nyhetsplats).

För Curt Furberg, svenskamerikansk professor vid Wake Forest University i North Carolina i USA, blev det aktuellt i och med Allhatstudien, där han var ordförande i styrkommittén. Läkemedelsföretaget Pfizer betalade runt 40 miljoner USD till NIH, National In- stitute of Health, för att få med doxazosin (Alfadil) i Allhat. De andra substanserna som undersöktes var klortalidon, amlodipin och lisinpopril.

? Vi tyckte det var bra för då hade vi inga jämförande data på doxazosin, säger Curt Furberg.

Men doxazosinarmen avbröts i förtid då klortalidon visade sig halvera risken för hjärtsvikt jämfört med doxazosin. Resultaten publicerades i den amerikanska tidskriften Jama i april 2000. Men det var inte populärt hos Pfizer, enligt Curt Furberg.

? Trots en överenskommelse med oss började Pfizer direkt arbeta för att minimera skadeverkningarna som detta skulle kunna innebära för försäljningen av doxazosin. Det ledde till slut till att Pfizer stämdes för att man inte gått ut och informerat läkare och allmänhet om det negativa resultatet.

Viktigast är försäljningen

I en aktuell artikel i tidskriften Current Controlled Trials in Cardiovascular Medicine diskuterar Curt Furberg vilket ansvar läkemedelsföretagen har gentemot allmänheten. Han menar att ett socialt medvetet företag snabbt uppdaterar sina bipacksedlar utifrån ny dokumentation, man kommunicerar med både vårdgivare och läkare angående ny forskning samt använder sig av massmedia för att även nå patienterna.

? Men enligt en ny bok av Marcia Angell är det enbart profitmotiv som styr vad de rapporterar. Man är rädda att negativa resultat ska leda till minskad försäljning. Försäljningen är viktigare än att varna patienterna, säger Curt Furberg.

Hans lösning är att det måste ställas legala krav på att läkemedelsföretagen måste registrera och redovisa alla kliniska prövningar.

? Dessutom behövs någon form av ?independent office? som övervakar att detta sköts på rätt sätt.

Flera påståenden finns inte förankrade i gällande produktresumé

0

Astrazeneca (AZ) framställer en rad anmälningar mot Pfizers (Pf) marknadsföring av Ipren (ibuprofen) i en temabilaga i tidskriften Informaco, där Ipren beskrivs som den barnvänliga medicinen. AZ menar att all marknadsföring ska vara förankrad i Fass och där framgår inte att behandling med ibuprofen skulle vara ett säkrare alternativ än paracetamol.

AZ påpekar felaktigheter under rubrikerna Låg förgiftningsrisk, God tolerans, Långvarig febernedsättande effekt samt Effektiv smärtlindrare.

I temabilagan skriver Pf att ?Ibuprofen är till exempel avsevärt mycket säkrare än paracetamol vid överdosering?. AZ menar att detta inte stämmer med vad som står i kapitlet om överdoseringar i Fass 2004 och att påståendet därför är överdrivet, vilseledande och otydligt.

Påståendet att ibuprofen tolereras väl menar AZ att Pf inte har täckning för. Referensen hänvisar till en jämförande studie där barn valdes ut av behandlande läkare och exkluderades om det fanns minsta risk för kontraindikation eller riskfaktor för någon testbehandling. AZ menar att en sådan studie inte visar vad som händer utanför sjukvården och därför inte kan användas för att visa att ibuprofen tolereras bättre.

Att ibuprofen är bättre än paracetamol på att sänka feber må vara sant, men referensen är en studie som jämfört högdos ibuprofen mot lågdos paracetamol, vilket inte är en korrekt jämförelse enligt AZ.

Pf skriver att ?smärtan avtar snabbt och inflammationen går ner eftersom Ipren har antiinflammatoriska egenskaper?. Referensen hänvisar dock till en studie som använt en högre dosering än vad som är godkänt i Fass. Kliniska doser på barn enligt Fass har inte uppvisat antiinflammatorisk effekt av klinisk betydelse enligt AZ, som menar att hela bilagan strider mot artiklarna 4, 11 och 12 i regelverket.

Svaromålet från Pf är långt och gediget och bestrider samtliga anmälningar.

IGM noterar i sin bedömning att det som vanligt är den fastställda produktresumén som ska ligga till grund för all marknadsföring. IGM menar också att uppgifterna rör läkemedlets användning under normala förhållanden. IGM menar, punkt för punkt, att temabilagan strider mot regelverket och att flera påståenden inte finns förankrade i gällande produktresumé för barnberedningar av Ipren. Annonseringen strider enligt IGM mot artiklarna 2, 4 och 12.

IGM skriver också att ärendet bedöms som ett stort, tungt och omfattande ärende med en omfattande anmälan utifrån fyra aspekter. Ärendet har tagit betydande del av IGM:s resurser i anspråk och att temabilagan har fått en stor spridning till hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt det nya avgiftssystemet bedöms därför ärendet som allvarligt och IGM-avgiften bestäms till 120 000 kr.

Två är bättre än en

0

Nycomeds marknadsföring i broschyr och tv-reklam av antihistaminet Kestine (ebastin) har anmälts av två läkare. Anmälningarna gäller huruvida ebastin skulle vara bättre än andra antihistaminer, överdriven effekt av dosökning, huruvida ebastin är sederande eller ej, dess säkerhetsprofil och biverkningar samt dess effekt på nästäppa. Båda anmälarna menar också att reklamfilmen som visats på tv, där en jesusgestalt används i dubbel upplaga, för att illustrera att ebastin kan användas i dubbel dos, är en stötande framställning av Jesus för många kristna och inte förenlig med god smak.

Nycomed bestrider anmälningarna och menar att produktresumén ligger till grund för både broschyren och för tv-reklamen. IGM håller med Nycomed som frias på samtliga anmälda punkter.

Nycomed menar slutligen att Jesus i reklamfilmen framställs i en god dager och att filmen är humoristisk och förmedlar budskapet att en är bättre än två. Filmen har också bedömts av det Marknadsetiska Rådet och friats där. Även IGM friar Nycomed för filmens upplägg.

Pfizer tar itu med Lipitorförfalskningar

0

Lipitor är världens mest sålda läkemedel ? och även ett av världens mest kopierade. Nyligen upptäcktes förfalskade versioner där en analys visade att de inte innehöll någon aktiv substans över huvud taget. Patentet för Lipitor har inte gått ut än, så det är fortfarande inte tillåtet att sälja generiska versioner av läkemedlet.

Pfizer har tidigare väckt åtal mot försäljning av falsk Viagra. Säkrare distribution Samtidigt har det amerikanska läkemedelsverket FDA inlett en egen kampanj mot försäljning av falska läkemedel och efterlyser förbättringar i distributionsledet, exempelvis så kallad RFIDteknik som innebär identifiering med hjälp av radiofrekvens.

I Europa tar Pfizer fram speciella förpackningar som ska vara svåra att manipulera och därmed svårare att kopiera. Tillsammans med andra läkemedelstillverkare utvecklas olika tekniker för att göra distributionsledet säkrare.

Förskrivning av antidepressiva till barn sjunker i USA

0

En ny undersökning visar att antalet patienter under 18 år i USA som fick antidepressiva läkemedel minskade med 18 procent under första kvartalet 2004 och med ytterligare fem procent under det andra kvartalet. Det är ett trendbrott jämfört med den ökning på 25 procent som skedde mellan åren 2000 till 2003. Den minskade försäljningen kom efter publiceringen av rapporter som visade en ökad risk för självmord vid förskrivning till barn.
Det amerikanska läkemedelsverket FDA har under de senaste veckorna skärpt varningstexterna på samtliga SSRI och även vissa tricykliska antidepressiva läkemedel. Det föranleddes av att en rådgivande panel till FDA ytterligare lyft fram riskerna. Panelen betonade att samtliga SSRI, förutom fluoxetin, inte har en dokumenterad effekt på barn och inte är godkända av FDA för behandling av barn.

Morfin i högdos säkert för cancerpatienter

0

Studien utfördes i Israel på 661 patienter som behandlandes i hemsjukvård. Två tredjedelar av dem fick morfin i smärtstillande syfte. 91 procent av dem fick låga till måttliga doser, medan 7,4 procent fick höga doser och 1,6 procent fick mycket höga doser.

Doserna var högre bland yngre män och bland dem med gastrointestinal cancer och lungcancer, samt bland dem med långt gången skelett-, äggstocks- och hjärncancer. Studien visade också att de som fick de högre doserna levde längre (27-37 dagar) än den som fick de lägre doserna eller inget morfin alls (18-22 dagar).

? Läkare ska inte vara rädda att använda höga morfindoser när det behövs, även i hemmet, sa dr Michaela Bercovitch vid Tel Aviv University, som ledde studien, till Reuters.

Svenskt-finskt samarbete kring interaktioner

0

Projektet inleddes för ett år sedan och syftar till att skapa en databas kopplad direkt till patientens medicinlista, med information om interaktioner och deras kliniska betydelse.

Databasen kommer att uppdateras i sin helhet fyra gånger per år och anpassning till varusortimentet kommer att kunna ske dagligen.

En första version av databasen beräknas vara klar sommaren 2005. Interaktionsenheten i Åbo, Karolinska Institutet och Läkemedelsenheten i Stockholms läns landsting ingår i trepartssamarbetet, enligt ett pressmeddelande från Läkemedelsenheten vid Stockholms läns landsting med flera.

Läkemedelsindustriföreningen stödjer projektet och ansvarar för distributionen av interaktionsdatabasen i Sverige.

Stor andel ej rekommenderade läkemedel i Stockholm

0

så kallade basläkemedel på landstingets baslista.

Basläkemedlen utgör ett grundsortiment som enligt landstinget bör väljas inom basal vård av alla förskrivare, såväl privat som offentligt verksamma i Stockholms län.

Utbyte riskerar säkerheten befarar farmacevter

0

Det finns risk för att lagen om generiskt utbyte haft ett pris när det gäller patientsäkerheten. Det anser såväl Vårdförbundet som de två farmacevtförbunden och Läkarförbundet i brev till Socialstyrelsen, där man arbetar med en rapport om hur det generiska utbytet påverkat patientsäkerheten.

Mest oroliga för patientsäkerheten är sjuksköterskor och farmacevter, de yrkesgrupper som främst påverkas av bytet och kanske fått bäst insyn i konsekvenserna.

Risken för fel större

Ett säkerhetsproblem är till exempel att medan läkarna fortsätter att förskriva med preparatnamn i ordinationshandlingarna, är läkemedelsprodukterna i slutenvårdens läkemedelsförråd numera sorterade utifrån de generiska namnen.

? Även om det finns flera kontrollstationer på väg till patienten så har risken för fel ökat. Det har blivit mycket mer att hålla koll på för oss inom slutenvården, säger Ann Berger, chefssjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm.

På Vårdförbundet säger man sig ha fått signaler om att dubbelmedicinering och annan felmedicinering inom slutenvården ökat som ett resultat av reformen.
Hur stort problemet är kan dock ingen i dagsläget uttala sig om, men Vårdförbundet efterlyser en djupare analys.

De två farmacifacken uttrycker också oro för en försämrad patientsäkerhet.
I vissa fall kan en kund, på grund av prissättningen, få fyra olika läkemedel expedierade vid fyra olika tillfällen på samma ordination. För äldre som kanske haft samma läkemedel i många år, ökar osäkerheten när ?samma? läkemedel kanske byter både utseende och namn flera gånger under ett år.

? Jag är säker på att patientsäkerheten blivit sämre, säger Karin Bengtsson, farmacevt i Skåne som i många år arbetat med expeditionssäkerhet.

Förutom risken för att kunder numera har ännu fler förpackningar med samma verkande substans i skåpen, har också risken för felexpedieringar ökat.

? Vi ser till exempel att andelen registreringsfel av de rapporterade felexpeditionerna ökat påtagligt.
Det tror hon bland annat hänger samman med alla val som dyker upp på farmacevtens skärm i samband med utbyte av läkemedel.

Gräns för byte

Även om felregistreringarna inte innebär felexpedition, eftersom det finns kontrollpunkter, så ökar risken, säger hon.
Sverige Farmacevtförbund påpekar att en liten ökning på till exempel 0.1 procent av sjukhusinläggningar på grund av biverkningar och felmedicinering innebär såväl mycket pengar som lidande.

För att minska riskerna med reformen föreslår de två förbunden att man inför en bagatellgräns för när utbyte ska ske.

? Det har litet löjets skimmer över sig att behöva diskutera 50-öringar med kunderna, säger Karin Bengtsson.
En bagatellgräns tycker också Svenska Läkarsällskapet borde införas. Sällskapet föreslår också att utseendet på förpackningarna ändras så att det generiska namnet får större ut
rymme, på bekostnad av varumärket.

De fackliga organisationerna påpekar att datoriserat förskrivarstöd och tillgång till kundernas läkemedelslistor också skulle förbättra säkerheten.

Reformen inte problemfri enligt examensarbete

0

Studien som gjordes under ett par veckor omfattar fyra apotek, där totalt 20 kunder och 12 farmacevter intervjuats om sina erfarenheter av reformen. Den absoluta majoriteten tycker reformen är bra, eftersom den sparar pengar. Men det hindrar inte att man upplevt en del problem. Till exempel hade majoriteten av de intervjuade kunderna upplevt ett eller flera läkemedelsrelaterade problem efter att de fått sitt läkemedel utbytt.

Främst var det biverkningar och sämre effekt som nämndes. En av kunderna hade hamnat på sjukhus på grund av bytet.

? Att så många i studien upplevt problem går inte att generalisera, säger Cecilia Velby.

De som intervjuats är ett urval kunder som hade något att berätta, sådana intervjuer blir gärna problemfokuserade. Av de läkemedelsrelaterade problem som registrerades på de fyra apoteken under perioden var lite drygt en procent, 60 av totalt 4 232 utbyten, behäftade med något problem.

Farmacevterna i studien ansåg att det borde införas en prisgräns för när byte ska ske. Flera föreslog också generisk förskrivning.
Det skulle, menade de, minska riskerna för att plocka fel preparat. Det skulle också innebära att kunden alltid får ?samma? läkemedel som det läkaren förskrivit.

Olika namn på parallellmedel en säkerhetsrisk

0

Under de senaste åren har läkemedelstillverkarna allt aktivare försökt strypa parallellimporten av läkemedel.
Ett sätt är till exempel att hindra importörena att byta till det svenska varunamnet när läkemedlet säljs i Sverige.
Hittills har parallellimportörerna valt att trotsa originalbolagen genom att sälja de parallellimporterade medlen under det etablerade varunamnet.

Bara parallellföretaget Orifarm har fem-tio pågående processer kring namnfrågan.

? Och åtminstone lika många varningsbrev från företag som noterat att vi börjat sälja preparatet X under det svenska namnet Y, säger Fredrik Persson, vd för företaget.

? Hittills har vi stått emot och fortsatt försäljningen under det svenska namnet.

Fler backar

På senare tid har allt fler parallellimportörer börjat backa. Skälet är att man vill slippa en dyrbar rättsprocess om varumärkesintrång.

Parallellföretagen använder främst patientsäkerheten som argument för att sälja under det svenska varunamnet. Även Läkemedelsverket tycker det är ett viktigt skäl, samtidigt som myndigheten anser sig bunden av de varumärkesrättsliga tillstånden. Läkemedelsverket har vänt sig till EU och påtalat att man anser det vara ett säkerhetsproblem när samma produkt säljs under flera olika namn.

EU-kommissionen säger sig i ett svar förstå problemet, och kommer att ta upp det med medlemsstaterna.
Ett förslag från kommissionen är att förpackningarna görs om så att det generiska namnet får större utrymme än ?fantasinamnet?.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng