Månads arkivering augusti 2003

Mindre plötslig död hos diabetiker på losartan

1 195 män och kvinnor (53 procent kvinnor), i snitt 67 år gamla, ingick i subgruppen, alla med diabetes. De följdes i genomsnitt i fyra år. Signifikant färre fall av plötslig död förekom i losartangruppen än i atenololgruppen, oberoende av andra riskfaktorer för plötslig död. 85 procent av patienterna fick tillägg av diuretika för att kontrollera blodtrycket.

I losartangruppen uppstod 6 procent (38 fall, vilket ger 13,6 fall per 1000 patientår) av kardiovaskulär död mot 10 procent (61 fall, 21,8 fall per 1000 patientår) i atenololgruppen (p=0,028). Plötslig kardiovaskulär död drabbade 2 procent (14 fall) i losartangruppen mot 5 procent (30 fall) i atenololgruppen. Det ger 7,5 fall per 1000 patientår för dem med losartan jämfört med 13,2 fall per 1000 patientår för dem på atenolol. Bland patienter utan diabetes sågs ingen skillnad i plötslig död mellan losartan och atenolol.

En förklaring som förs fram är att losartan ger bättre regression av vänsterkammarhypertrofi, vilket minskar risken för förmaksflimmer och därmed också för plötslig död

Författarna, under ledning av Lars H Lindholm vid Umeå universitet, menar att resultaten är explorativa och måste bekräftas i en separat klinisk prövning.

I en kommentar i Lancet ställs frågan om dessa resultat kan extrapoleras till att gälla även för andra betablockerare än atenolol. Flera andra lipofila betablockerare, däribland propranolol, timobol, metoprolol och carvedilol, har i andra studier visat reduktion av plötslig död i äldre patienter som genomgått en hjärtinfarkt eller som hade hypertensiv hjärtsjukdom, men då av mer antiischemisk karaktär än antiarytmisk karaktär. En effekt som alltså inte har visats med den hydrofila betablockeraren atenolol.

Studien sponsrades av Merck Sharp & Dohme.

Mindre plötslig död hos diabetiker på losartan

1 195 män och kvinnor (53 procent kvinnor), i snitt 67 år gamla, ingick i subgruppen, alla med diabetes. De följdes i genomsnitt i fyra år. Signifikant färre fall av plötslig död förekom i losartangruppen än i atenololgruppen, oberoende av andra riskfaktorer för plötslig död. 85 procent av patienterna fick tillägg av diuretika för att kontrollera blodtrycket.

I losartangruppen uppstod 6 procent (38 fall, vilket ger 13,6 fall per 1000 patientår) av kardiovaskulär död mot 10 procent (61 fall, 21,8 fall per 1000 patientår) i atenololgruppen (p=0,028). Plötslig kardiovaskulär död drabbade 2 procent (14 fall) i losartangruppen mot 5 procent (30 fall) i atenololgruppen. Det ger 7,5 fall per 1000 patientår för dem med losartan jämfört med 13,2 fall per 1000 patientår för dem på atenolol. Bland patienter utan diabetes sågs ingen skillnad i plötslig död mellan losartan och atenolol.

En förklaring som förs fram är att losartan ger bättre regression av vänsterkammarhypertrofi, vilket minskar risken för förmaksflimmer och därmed också för plötslig död

Författarna, under ledning av Lars H Lindholm vid Umeå universitet, menar att resultaten är explorativa och måste bekräftas i en separat klinisk prövning.

I en kommentar i Lancet ställs frågan om dessa resultat kan extrapoleras till att gälla även för andra betablockerare än atenolol. Flera andra lipofila betablockerare, däribland propranolol, timobol, metoprolol och carvedilol, har i andra studier visat reduktion av plötslig död i äldre patienter som genomgått en hjärtinfarkt eller som hade hypertensiv hjärtsjukdom, men då av mer antiischemisk karaktär än antiarytmisk karaktär. En effekt som alltså inte har visats med den hydrofila betablockeraren atenolol.

Studien sponsrades av Merck Sharp & Dohme.

Mindre plötslig död hos diabetiker på losartan

1 195 män och kvinnor (53 procent kvinnor), i snitt 67 år gamla, ingick i subgruppen, alla med diabetes. De följdes i genomsnitt i fyra år. Signifikant färre fall av plötslig död förekom i losartangruppen än i atenololgruppen, oberoende av andra riskfaktorer för plötslig död. 85 procent av patienterna fick tillägg av diuretika för att kontrollera blodtrycket.

I losartangruppen uppstod 6 procent (38 fall, vilket ger 13,6 fall per 1000 patientår) av kardiovaskulär död mot 10 procent (61 fall, 21,8 fall per 1000 patientår) i atenololgruppen (p=0,028). Plötslig kardiovaskulär död drabbade 2 procent (14 fall) i losartangruppen mot 5 procent (30 fall) i atenololgruppen. Det ger 7,5 fall per 1000 patientår för dem med losartan jämfört med 13,2 fall per 1000 patientår för dem på atenolol. Bland patienter utan diabetes sågs ingen skillnad i plötslig död mellan losartan och atenolol.

En förklaring som förs fram är att losartan ger bättre regression av vänsterkammarhypertrofi, vilket minskar risken för förmaksflimmer och därmed också för plötslig död

Författarna, under ledning av Lars H Lindholm vid Umeå universitet, menar att resultaten är explorativa och måste bekräftas i en separat klinisk prövning.

I en kommentar i Lancet ställs frågan om dessa resultat kan extrapoleras till att gälla även för andra betablockerare än atenolol. Flera andra lipofila betablockerare, däribland propranolol, timobol, metoprolol och carvedilol, har i andra studier visat reduktion av plötslig död i äldre patienter som genomgått en hjärtinfarkt eller som hade hypertensiv hjärtsjukdom, men då av mer antiischemisk karaktär än antiarytmisk karaktär. En effekt som alltså inte har visats med den hydrofila betablockeraren atenolol.

Studien sponsrades av Merck Sharp & Dohme.

Lundbeck misstänks för bestickning

Målet kan få stor principiell betydelse för läkemedelsbranschens framtida kontakter med förskrivarna.

I det aktuella fallet har Lundbeck erbjudit en bok till läkare i samband med ett informationstillfälle för läkemedel inom
depressionsområdet. I brevet som distribuerades erbjöds läkarna ett personligt informationsbesök och i samband med mötet ett exemplar av boken. Boken ifråga heter "Stress – den nya ohälsan" av Peter Währborg.

Läkemedelsindustrins eget granskningsorgan NBL har redan granskat ärendet och anser att inbjudan domineras av boken som anledning till bokningsbesöket, och fällde därför Lundbeck på denna punkt.

? Det är självklart att alla som efterfrågar utbildningsmaterial får det oavsett personligt besök eller inte. Brevet var kanske otydligt formulerat så nu välkomnar vi en granskning för att få klarhet i praxis, säger Leif Jokinen, vd för svenska Lundbeck i ett pressmeddelande.

Enligt Richard Bergström, vd i Läkemedelsindustriföreningen, är fallet intressant ur två aspekter.

? Dels var gåvans värde i det här fallet ringa, dels krävde gåvan en motprestation i form av deltagande i en informationsträff, säger han till Dagens Medicin.

Enligt tidningen kommer den nyinrättade statliga enheten för korruptionsbrottslighet att prioritera läkarnas kontakter med läkemedelsindustrin under hösten, vilket kan komma att resultera i att fler förundersökningar inleds.

Lundbeck misstänks för bestickning

Målet kan få stor principiell betydelse för läkemedelsbranschens framtida kontakter med förskrivarna.

I det aktuella fallet har Lundbeck erbjudit en bok till läkare i samband med ett informationstillfälle för läkemedel inom
depressionsområdet. I brevet som distribuerades erbjöds läkarna ett personligt informationsbesök och i samband med mötet ett exemplar av boken. Boken ifråga heter "Stress – den nya ohälsan" av Peter Währborg.

Läkemedelsindustrins eget granskningsorgan NBL har redan granskat ärendet och anser att inbjudan domineras av boken som anledning till bokningsbesöket, och fällde därför Lundbeck på denna punkt.

? Det är självklart att alla som efterfrågar utbildningsmaterial får det oavsett personligt besök eller inte. Brevet var kanske otydligt formulerat så nu välkomnar vi en granskning för att få klarhet i praxis, säger Leif Jokinen, vd för svenska Lundbeck i ett pressmeddelande.

Enligt Richard Bergström, vd i Läkemedelsindustriföreningen, är fallet intressant ur två aspekter.

? Dels var gåvans värde i det här fallet ringa, dels krävde gåvan en motprestation i form av deltagande i en informationsträff, säger han till Dagens Medicin.

Enligt tidningen kommer den nyinrättade statliga enheten för korruptionsbrottslighet att prioritera läkarnas kontakter med läkemedelsindustrin under hösten, vilket kan komma att resultera i att fler förundersökningar inleds.

Apoteket AB är inte bäst i Norden

Studien sätter fokus på områdena "regleringar och statlig inblandning" och "tillgänglighet och servicenivå i distributionskedjan". Prisbildning är ett annat område som undersökts, men skillnaderna mellan länderna medför att det är mycket svårt att göra direkta prisjämförelser av läkemedel. Det går alltså inte entydigt att säga att receptbelagda läkemedel i Sverige är billigare eller dyrare jämfört med andra länder. Då måste man också ta hänsyn till till exempel servicenivåer på apoteken, såsom väntetider och öppettider.

– Studien visar tydligt att det inte finns någon homogen nordisk läkemedelsmarknad, säger Christoffer Holmberg, forskarstuderande vid HHS, i ett pressmeddelande.

? Som svensk kan vi inte bara slå oss för bröstet och säga att Sverige är bäst. Det finns betydande skillnader i tillgänglighet och service i distributionsapparaten, jämfört med Finland, Norge och Danmark.

Ett konkret exempel på detta är att svenska apotek tenderar att ha mycket långa väntetider för sina kunder, ett problem som inte är uppenbart i övriga studerade länder. Detsamma gäller apotekens öppethållande som ofta är sämre i Sverige. Samtidigt finns det dock fördelar med Apoteket AB när det gäller bland annat en sund och bra läkemedelsanvändning.

Apoteket AB är inte bäst i Norden

Studien sätter fokus på områdena "regleringar och statlig inblandning" och "tillgänglighet och servicenivå i distributionskedjan". Prisbildning är ett annat område som undersökts, men skillnaderna mellan länderna medför att det är mycket svårt att göra direkta prisjämförelser av läkemedel. Det går alltså inte entydigt att säga att receptbelagda läkemedel i Sverige är billigare eller dyrare jämfört med andra länder. Då måste man också ta hänsyn till till exempel servicenivåer på apoteken, såsom väntetider och öppettider.

– Studien visar tydligt att det inte finns någon homogen nordisk läkemedelsmarknad, säger Christoffer Holmberg, forskarstuderande vid HHS, i ett pressmeddelande.

? Som svensk kan vi inte bara slå oss för bröstet och säga att Sverige är bäst. Det finns betydande skillnader i tillgänglighet och service i distributionsapparaten, jämfört med Finland, Norge och Danmark.

Ett konkret exempel på detta är att svenska apotek tenderar att ha mycket långa väntetider för sina kunder, ett problem som inte är uppenbart i övriga studerade länder. Detsamma gäller apotekens öppethållande som ofta är sämre i Sverige. Samtidigt finns det dock fördelar med Apoteket AB när det gäller bland annat en sund och bra läkemedelsanvändning.

Apoteket AB är inte bäst i Norden

Studien sätter fokus på områdena "regleringar och statlig inblandning" och "tillgänglighet och servicenivå i distributionskedjan". Prisbildning är ett annat område som undersökts, men skillnaderna mellan länderna medför att det är mycket svårt att göra direkta prisjämförelser av läkemedel. Det går alltså inte entydigt att säga att receptbelagda läkemedel i Sverige är billigare eller dyrare jämfört med andra länder. Då måste man också ta hänsyn till till exempel servicenivåer på apoteken, såsom väntetider och öppettider.

– Studien visar tydligt att det inte finns någon homogen nordisk läkemedelsmarknad, säger Christoffer Holmberg, forskarstuderande vid HHS, i ett pressmeddelande.

? Som svensk kan vi inte bara slå oss för bröstet och säga att Sverige är bäst. Det finns betydande skillnader i tillgänglighet och service i distributionsapparaten, jämfört med Finland, Norge och Danmark.

Ett konkret exempel på detta är att svenska apotek tenderar att ha mycket långa väntetider för sina kunder, ett problem som inte är uppenbart i övriga studerade länder. Detsamma gäller apotekens öppethållande som ofta är sämre i Sverige. Samtidigt finns det dock fördelar med Apoteket AB när det gäller bland annat en sund och bra läkemedelsanvändning.

Lägre doser östrogen än dagens förbättrar bentäthet

0

Östrogenbehandling har använts för att förebygga benskörhet hos äldre kvinnor. Men resultaten av flera stora studier som visat att behandling med de doser av östrogen som används idag ökar risken för bröstcancer, hjärtsjukdom, stroke och demens har gjort behandlingen ifrågasatt.
For att undersöka effekten av betydligt lägre doser än i dagens genomfördes en randomiserad studie på 167 friska kvinnor i åldern 65 år och äldre. Hälften fick konjugerat östrogen O,25 mg och hälften placebo.
Forskarna fann att efter tre års behandling var bentätheten i höfter och ryggrad betydligt bättre i den behandlade gruppen än i placebogruppen. Biverkningarna skilde sig inte mellan grupperna.
Forskarna menar att studien stöder teorin att låga doser östrogen har gynnsam effekt på benskörhet och att det inte ger den ökade risken för biverkningar som bland annat den stora WHI-studien har visat. De pekar dock på behovet av ytterligare större undersökningar.
Studien publiceras i dagen nummer av JAMA.

Lägre doser östrogen än dagens förbättrar bentäthet

0

Östrogenbehandling har använts för att förebygga benskörhet hos äldre kvinnor. Men resultaten av flera stora studier som visat att behandling med de doser av östrogen som används idag ökar risken för bröstcancer, hjärtsjukdom, stroke och demens har gjort behandlingen ifrågasatt.
For att undersöka effekten av betydligt lägre doser än i dagens genomfördes en randomiserad studie på 167 friska kvinnor i åldern 65 år och äldre. Hälften fick konjugerat östrogen O,25 mg och hälften placebo.
Forskarna fann att efter tre års behandling var bentätheten i höfter och ryggrad betydligt bättre i den behandlade gruppen än i placebogruppen. Biverkningarna skilde sig inte mellan grupperna.
Forskarna menar att studien stöder teorin att låga doser östrogen har gynnsam effekt på benskörhet och att det inte ger den ökade risken för biverkningar som bland annat den stora WHI-studien har visat. De pekar dock på behovet av ytterligare större undersökningar.
Studien publiceras i dagen nummer av JAMA.

Lägre doser östrogen än dagens förbättrar bentäthet

0

Östrogenbehandling har använts för att förebygga benskörhet hos äldre kvinnor. Men resultaten av flera stora studier som visat att behandling med de doser av östrogen som används idag ökar risken för bröstcancer, hjärtsjukdom, stroke och demens har gjort behandlingen ifrågasatt.
For att undersöka effekten av betydligt lägre doser än i dagens genomfördes en randomiserad studie på 167 friska kvinnor i åldern 65 år och äldre. Hälften fick konjugerat östrogen O,25 mg och hälften placebo.
Forskarna fann att efter tre års behandling var bentätheten i höfter och ryggrad betydligt bättre i den behandlade gruppen än i placebogruppen. Biverkningarna skilde sig inte mellan grupperna.
Forskarna menar att studien stöder teorin att låga doser östrogen har gynnsam effekt på benskörhet och att det inte ger den ökade risken för biverkningar som bland annat den stora WHI-studien har visat. De pekar dock på behovet av ytterligare större undersökningar.
Studien publiceras i dagen nummer av JAMA.

Läkemedelsföretag stämmer överläkare för förtal

Enligt TKT Europe 5S ska Bengtsson ha uppvaktat en kvinnlig Nordenchef på företaget, vilket gjorde att hon trots påstötningar från företagsledningen försummade marknaderna i Danmark och Norge till förmån för ideliga resor till Göteborg. Chefen fick lämna företaget förra sommaren.

Strax efter detta skickade Bengtsson, enligt TKT, ett “hämnd-mail” med anklagelser till företaget, bl a gällande olaglig marknadsföring. Detta vidarebefordrade han också till nordiska kollegor.

Följden av detta blev att många läkare i Norden istället började skriva ut läkemedel från konkurrerande företag. Samtidigt gjorde läkare vid Sahlgrenska en anmälan om biverkningar av Replagal till Läkemedelsverket. Detta har totalt sett enligt TKT åsamkat företaget förluster på 3,6 miljoner kronor. Fallet närmar sig ett avgörande i Göteborgs tingsrätt.

Bengt-Åke Bengtsson förnekar till DN att han haft något förhållande med TKT:s förre Nordenchef.

Läkemedelsföretag stämmer överläkare för förtal

Enligt TKT Europe 5S ska Bengtsson ha uppvaktat en kvinnlig Nordenchef på företaget, vilket gjorde att hon trots påstötningar från företagsledningen försummade marknaderna i Danmark och Norge till förmån för ideliga resor till Göteborg. Chefen fick lämna företaget förra sommaren.

Strax efter detta skickade Bengtsson, enligt TKT, ett “hämnd-mail” med anklagelser till företaget, bl a gällande olaglig marknadsföring. Detta vidarebefordrade han också till nordiska kollegor.

Följden av detta blev att många läkare i Norden istället började skriva ut läkemedel från konkurrerande företag. Samtidigt gjorde läkare vid Sahlgrenska en anmälan om biverkningar av Replagal till Läkemedelsverket. Detta har totalt sett enligt TKT åsamkat företaget förluster på 3,6 miljoner kronor. Fallet närmar sig ett avgörande i Göteborgs tingsrätt.

Bengt-Åke Bengtsson förnekar till DN att han haft något förhållande med TKT:s förre Nordenchef.

Läkemedelsföretag stämmer överläkare för förtal

Enligt TKT Europe 5S ska Bengtsson ha uppvaktat en kvinnlig Nordenchef på företaget, vilket gjorde att hon trots påstötningar från företagsledningen försummade marknaderna i Danmark och Norge till förmån för ideliga resor till Göteborg. Chefen fick lämna företaget förra sommaren.

Strax efter detta skickade Bengtsson, enligt TKT, ett “hämnd-mail” med anklagelser till företaget, bl a gällande olaglig marknadsföring. Detta vidarebefordrade han också till nordiska kollegor.

Följden av detta blev att många läkare i Norden istället började skriva ut läkemedel från konkurrerande företag. Samtidigt gjorde läkare vid Sahlgrenska en anmälan om biverkningar av Replagal till Läkemedelsverket. Detta har totalt sett enligt TKT åsamkat företaget förluster på 3,6 miljoner kronor. Fallet närmar sig ett avgörande i Göteborgs tingsrätt.

Bengt-Åke Bengtsson förnekar till DN att han haft något förhållande med TKT:s förre Nordenchef.

En idiotkörning för mycket

Till sommarens återkommande prövningar hör en årlig påminnelse om landets unikt låga apotekstäthet. Medicinhyllan i sommarhuset brukar behöva rensas och fyllas på nån gång i mitten av juli. Apotek saknas i närheten så det är bara att fixa barnvakt, sätta sig bakom ratten och blåsa ner de sju milen på länsväg 136 till Borgholm. All övrig service man kan tänkas behöva, inklusive systembolag, finns på nära håll för mig och de tiotusentals turisterna på norra Öland ? men nej, inget apotek. 

I bilen funderar jag på varför Sverige som enda EU-land med en dåres envishet hävdar statlig ensamrätt på försäljning av receptfria läkemedel. I fantasin blir bilen en Tatra och den vackra 136:an en skumpig landsväg i 60-talets Tjeckoslovakien. Ett huvudargument mot receptfritt i handeln har länge varit att försäljningen bör ske under överinseende av farmacevter. Idén känns död sedan Apoteket själva frångått den och startat försäljning av receptfritt över internet. Man tipsar visserligen om farmacevter som kan nås över telefon och internet, men varför skulle det vara farligare om detaljhandeln hänvisade till närmaste apotek eller apotekens kundcenter?
Farhågor om folkhälsorisker, exempelvis fler självmord, och ökad totalkonsumtion av receptfria läkemedel har funnits kring försäljning av receptfria läkemedel i butiker ? men inte besannats i vårt grannland Danmark, som sedan två år tillåter detta.

Visst kan man hävda att det vore bättre att som i Norge först avreglera etableringsrätten för apotek, i linje med förslagen i Lars Jedings gedigna men insomnade apoteksutredning från 1998. I ett strikt farmacevtiskt perspektiv vore detta det bästa ? tillgängligheten på receptfritt skulle öka samtidigt som dessa läkemedel blir kvar innanför apoteksväggarna.

Gärna det. Men en nyordning av dansk typ, det vill säga att med kloka restriktioner tillåta försäljning av receptfritt i detaljhandeln, vore en enklare reform som skulle kunna genomföras snabbt och lösa det mest akuta problemet ? den urusla tillgången på receptfria läkemedel.
Reformen måste förstås genomdrivas med sans. Precis som i Danmark bör bara begränsade, etablerade delar av det receptfria sortimentet omfattas, åldersgräns bör införas för köp, mindre förpackningar bör bara få komma i fråga och dessa bör placeras bakom disk eller kassa.

Det viktigaste är inte vilken av våra grannländers vägar som Sverige väljer ? utan att någon av dem blir verklighet. Det har blivit ohållbart att förvägra svenskarna smidig tillgång till beprövade receptfria läkemedel. Den dåliga tillgängligheten är en återkommande källa till stor irritation för många av landets invånare, samtidigt som motiven bakom regeringens rigida hållning i monopolfrågan har eroderat bort.
Hösten 2004 kan staten tvingas att släppa monopolet ? då beräknas domen mellan Krister Hanner (som sålde Nicorette i sin Bringwell-butik 2001, se LMV 7-8/01) och svenska staten falla i EG-domstolen. Det vore framsynt av regeringen att föregripa denna dom istället för att tjurskalligt invänta den.

En idiotkörning för mycket

Till sommarens återkommande prövningar hör en årlig påminnelse om landets unikt låga apotekstäthet. Medicinhyllan i sommarhuset brukar behöva rensas och fyllas på nån gång i mitten av juli. Apotek saknas i närheten så det är bara att fixa barnvakt, sätta sig bakom ratten och blåsa ner de sju milen på länsväg 136 till Borgholm. All övrig service man kan tänkas behöva, inklusive systembolag, finns på nära håll för mig och de tiotusentals turisterna på norra Öland ? men nej, inget apotek. 

I bilen funderar jag på varför Sverige som enda EU-land med en dåres envishet hävdar statlig ensamrätt på försäljning av receptfria läkemedel. I fantasin blir bilen en Tatra och den vackra 136:an en skumpig landsväg i 60-talets Tjeckoslovakien. Ett huvudargument mot receptfritt i handeln har länge varit att försäljningen bör ske under överinseende av farmacevter. Idén känns död sedan Apoteket själva frångått den och startat försäljning av receptfritt över internet. Man tipsar visserligen om farmacevter som kan nås över telefon och internet, men varför skulle det vara farligare om detaljhandeln hänvisade till närmaste apotek eller apotekens kundcenter?
Farhågor om folkhälsorisker, exempelvis fler självmord, och ökad totalkonsumtion av receptfria läkemedel har funnits kring försäljning av receptfria läkemedel i butiker ? men inte besannats i vårt grannland Danmark, som sedan två år tillåter detta.

Visst kan man hävda att det vore bättre att som i Norge först avreglera etableringsrätten för apotek, i linje med förslagen i Lars Jedings gedigna men insomnade apoteksutredning från 1998. I ett strikt farmacevtiskt perspektiv vore detta det bästa ? tillgängligheten på receptfritt skulle öka samtidigt som dessa läkemedel blir kvar innanför apoteksväggarna.

Gärna det. Men en nyordning av dansk typ, det vill säga att med kloka restriktioner tillåta försäljning av receptfritt i detaljhandeln, vore en enklare reform som skulle kunna genomföras snabbt och lösa det mest akuta problemet ? den urusla tillgången på receptfria läkemedel.
Reformen måste förstås genomdrivas med sans. Precis som i Danmark bör bara begränsade, etablerade delar av det receptfria sortimentet omfattas, åldersgräns bör införas för köp, mindre förpackningar bör bara få komma i fråga och dessa bör placeras bakom disk eller kassa.

Det viktigaste är inte vilken av våra grannländers vägar som Sverige väljer ? utan att någon av dem blir verklighet. Det har blivit ohållbart att förvägra svenskarna smidig tillgång till beprövade receptfria läkemedel. Den dåliga tillgängligheten är en återkommande källa till stor irritation för många av landets invånare, samtidigt som motiven bakom regeringens rigida hållning i monopolfrågan har eroderat bort.
Hösten 2004 kan staten tvingas att släppa monopolet ? då beräknas domen mellan Krister Hanner (som sålde Nicorette i sin Bringwell-butik 2001, se LMV 7-8/01) och svenska staten falla i EG-domstolen. Det vore framsynt av regeringen att föregripa denna dom istället för att tjurskalligt invänta den.