Månads arkivering augusti 2003

4 MINUTER MED

Axel Edling

Ordförande i Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, med anledning av det villkorade subventioneringsbeslutet för Crestor (rosuvastatin).



Varför villkorades Crestors beslut?

? Nämnden har ansett att Crestor bara är kostnadseffektivt för patienter som inte når behandlingsmålen med simvastatin. Beslutet innehåller ett villkor om detta och den begränsningen måste lyftas fram i marknadsföringen. Nämnden ställer ytterligare två villkor som innebär att företaget ska presentera kompletterande material om Crestors kliniska användning och om morbiditet och mortalitet. De villkoren syftar till att ge underlag för en mer fullständig värdering av Crestor.



Är det lämpligt att LFN genom det villkorade beslutet för Crestor styr förskrivningen åt generiskt simvastatin?

? Ett verktyg som nämnden har fått till sin hjälp för att besluta om subvention är möjligheten att ange särskilda villkor i ett beslut. Nämnden har i detta fall ansett att vissa villkor är befogade.



De patienter som står på andra statiner än simvastatin, som inte når det uppsatta målet, ska de först sättas över på simvastatin innan de kan sättas över på Crestor?

? Nämnden har funnit att Crestor bara är kostnadseffektivt om en patient inte når behandlingsmålen med simvastatin. Patienten måste därför ha prövat simvastatin om han eller hon ska få Crestor subventionerat.



När patent går ut på de andra statinerna, ändras då villkoret i Crestors beslut?

? Villkoren ändras inte med automatik. Nämnden har alltid en möjlighet att komma tillbaka till ett gammalt beslut. Den kan ta upp frågan om ett läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen inte längre ska ingå i förmånerna och ompröva sina tidigare beslut när förutsättningarna ändras.

4 MINUTER MED

Axel Edling

Ordförande i Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, med anledning av det villkorade subventioneringsbeslutet för Crestor (rosuvastatin).



Varför villkorades Crestors beslut?

? Nämnden har ansett att Crestor bara är kostnadseffektivt för patienter som inte når behandlingsmålen med simvastatin. Beslutet innehåller ett villkor om detta och den begränsningen måste lyftas fram i marknadsföringen. Nämnden ställer ytterligare två villkor som innebär att företaget ska presentera kompletterande material om Crestors kliniska användning och om morbiditet och mortalitet. De villkoren syftar till att ge underlag för en mer fullständig värdering av Crestor.



Är det lämpligt att LFN genom det villkorade beslutet för Crestor styr förskrivningen åt generiskt simvastatin?

? Ett verktyg som nämnden har fått till sin hjälp för att besluta om subvention är möjligheten att ange särskilda villkor i ett beslut. Nämnden har i detta fall ansett att vissa villkor är befogade.



De patienter som står på andra statiner än simvastatin, som inte når det uppsatta målet, ska de först sättas över på simvastatin innan de kan sättas över på Crestor?

? Nämnden har funnit att Crestor bara är kostnadseffektivt om en patient inte når behandlingsmålen med simvastatin. Patienten måste därför ha prövat simvastatin om han eller hon ska få Crestor subventionerat.



När patent går ut på de andra statinerna, ändras då villkoret i Crestors beslut?

? Villkoren ändras inte med automatik. Nämnden har alltid en möjlighet att komma tillbaka till ett gammalt beslut. Den kan ta upp frågan om ett läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen inte längre ska ingå i förmånerna och ompröva sina tidigare beslut när förutsättningarna ändras.

Stridiga viljor i ny reklamgrupp

I Sverige finns inget juridiskt förbud mot reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten. Trots att det finns ett elva år gammalt EU-direktiv, som medlemsländerna är skyldiga att följa, och trots att Olof Edhag i sin utredning ?Den nya läkemedelsförmånen? hösten 2000 slog fast att EU-direktivet skulle införas, har så inte skett.
Istället tillsatte regeringen i början av sommaren en arbetsgrupp som har till uppgift att analysera och lämna förslag till hur formerna för den framtida läkemedelsreklamen i samhället bör organiseras och regleras. Arbetsgruppen ska redovisa sina slutsatser och förslag senast den 31 mars 2004.
? Fram till nu har det fungerat bra. Men genom internet har informationsflödet ökat samtidigt som reklamen har blivit mer aggressiv, säger Björn Reuterstrand, rättschef på Socialdepartementet och ordförande i arbetsgruppen.
Regeringen menar att gränsdragningen mellan vad som är information och vad som är reklam är svår. Vidare har efterfrågan på information ökat hos patienterna. Läkemedelsföretagen å sin sida vill informera om sina produkter eftersom de har ansvar för dem.



Klarar inte granskning

Att EU:s direktiv inte har införts i svensk lagstiftning ses av många som konstigt.
? Det borde bara vara en formsak att som alla andra medlemmar införliva förbudet i den nationella lagstiftningen, säger Björn Beermann på Läkemedelsverket, som sitter med i den nya arbetsgruppen.
Industrins företrädare anser dock att dagens pragmatiska lösning, med en kort skrivelse i Läkemedelslagen och industrins självkontrollsystem, fungerar bra.
? Vi har infört andemeningen i direktivet, genom skrivningen i Läkemedelslagen, säger Torsten Brink, sekreterare i Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, som är en instans tillsatt av Läkemedelsindustriföreningen, LIF.
? Däremot skulle den lösningen sannolikt inte passera en formell granskning av EU.



Ta bort förbudet

Industrins självkontrollsystem fungerar dessutom enbart på de företag som är medlemmar i LIF, samt Föreningen Innovativa och mindre läkemedelsföretag, IML. De som står utanför kan i princip göra som de vill.
Torsten Brink är liberal i hur han skulle vilja ha det.
? Tillåt selektiv reklam och ta bort förbudet. Som det är i dag är det stenåldersmässigt där knasiga regler ger knasiga resultat.
Den 10 september har arbetsgruppen sitt första möte.

Stridiga viljor i ny reklamgrupp

I Sverige finns inget juridiskt förbud mot reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten. Trots att det finns ett elva år gammalt EU-direktiv, som medlemsländerna är skyldiga att följa, och trots att Olof Edhag i sin utredning ?Den nya läkemedelsförmånen? hösten 2000 slog fast att EU-direktivet skulle införas, har så inte skett.
Istället tillsatte regeringen i början av sommaren en arbetsgrupp som har till uppgift att analysera och lämna förslag till hur formerna för den framtida läkemedelsreklamen i samhället bör organiseras och regleras. Arbetsgruppen ska redovisa sina slutsatser och förslag senast den 31 mars 2004.
? Fram till nu har det fungerat bra. Men genom internet har informationsflödet ökat samtidigt som reklamen har blivit mer aggressiv, säger Björn Reuterstrand, rättschef på Socialdepartementet och ordförande i arbetsgruppen.
Regeringen menar att gränsdragningen mellan vad som är information och vad som är reklam är svår. Vidare har efterfrågan på information ökat hos patienterna. Läkemedelsföretagen å sin sida vill informera om sina produkter eftersom de har ansvar för dem.



Klarar inte granskning

Att EU:s direktiv inte har införts i svensk lagstiftning ses av många som konstigt.
? Det borde bara vara en formsak att som alla andra medlemmar införliva förbudet i den nationella lagstiftningen, säger Björn Beermann på Läkemedelsverket, som sitter med i den nya arbetsgruppen.
Industrins företrädare anser dock att dagens pragmatiska lösning, med en kort skrivelse i Läkemedelslagen och industrins självkontrollsystem, fungerar bra.
? Vi har infört andemeningen i direktivet, genom skrivningen i Läkemedelslagen, säger Torsten Brink, sekreterare i Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, som är en instans tillsatt av Läkemedelsindustriföreningen, LIF.
? Däremot skulle den lösningen sannolikt inte passera en formell granskning av EU.



Ta bort förbudet

Industrins självkontrollsystem fungerar dessutom enbart på de företag som är medlemmar i LIF, samt Föreningen Innovativa och mindre läkemedelsföretag, IML. De som står utanför kan i princip göra som de vill.
Torsten Brink är liberal i hur han skulle vilja ha det.
? Tillåt selektiv reklam och ta bort förbudet. Som det är i dag är det stenåldersmässigt där knasiga regler ger knasiga resultat.
Den 10 september har arbetsgruppen sitt första möte.

Stridiga viljor i ny reklamgrupp

I Sverige finns inget juridiskt förbud mot reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten. Trots att det finns ett elva år gammalt EU-direktiv, som medlemsländerna är skyldiga att följa, och trots att Olof Edhag i sin utredning ?Den nya läkemedelsförmånen? hösten 2000 slog fast att EU-direktivet skulle införas, har så inte skett.
Istället tillsatte regeringen i början av sommaren en arbetsgrupp som har till uppgift att analysera och lämna förslag till hur formerna för den framtida läkemedelsreklamen i samhället bör organiseras och regleras. Arbetsgruppen ska redovisa sina slutsatser och förslag senast den 31 mars 2004.
? Fram till nu har det fungerat bra. Men genom internet har informationsflödet ökat samtidigt som reklamen har blivit mer aggressiv, säger Björn Reuterstrand, rättschef på Socialdepartementet och ordförande i arbetsgruppen.
Regeringen menar att gränsdragningen mellan vad som är information och vad som är reklam är svår. Vidare har efterfrågan på information ökat hos patienterna. Läkemedelsföretagen å sin sida vill informera om sina produkter eftersom de har ansvar för dem.



Klarar inte granskning

Att EU:s direktiv inte har införts i svensk lagstiftning ses av många som konstigt.
? Det borde bara vara en formsak att som alla andra medlemmar införliva förbudet i den nationella lagstiftningen, säger Björn Beermann på Läkemedelsverket, som sitter med i den nya arbetsgruppen.
Industrins företrädare anser dock att dagens pragmatiska lösning, med en kort skrivelse i Läkemedelslagen och industrins självkontrollsystem, fungerar bra.
? Vi har infört andemeningen i direktivet, genom skrivningen i Läkemedelslagen, säger Torsten Brink, sekreterare i Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, som är en instans tillsatt av Läkemedelsindustriföreningen, LIF.
? Däremot skulle den lösningen sannolikt inte passera en formell granskning av EU.



Ta bort förbudet

Industrins självkontrollsystem fungerar dessutom enbart på de företag som är medlemmar i LIF, samt Föreningen Innovativa och mindre läkemedelsföretag, IML. De som står utanför kan i princip göra som de vill.
Torsten Brink är liberal i hur han skulle vilja ha det.
? Tillåt selektiv reklam och ta bort förbudet. Som det är i dag är det stenåldersmässigt där knasiga regler ger knasiga resultat.
Den 10 september har arbetsgruppen sitt första möte.

Nepi omvandlas till nytt institut

Apoteket arbetar hårt på ett förslag för att nästa år kunna bilda ett nytt nationellt institut för rationell läkemedelsanvändning. Kontakt har redan tagits med Socialdepartementet.
I diskussionerna kring det nya institutet nämns Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, att bygga vidare på. Nepis ekonomi har drabbats hårt av de senare årens nedgång på börsen och utan kapitaltillskott ser Nepis framtid mörk ut (se LMV 10/02).
? Det behövs nya tag i Nepi, men jag ser det inte som att vi räddar Nepi. Vi bygger vidare, säger Anders Carlsten, forsknings och utvecklingschef på Apoteket, och den som utreder det nya institutet.
För att undvika att det blir ett nytt Nepi med svag finansiell grund måste institutet prioriteras och få hög status.
? Det behövs både en styrelse och ett vetenskapligt råd av hög klass, säger Anders Carlsten, som hoppas att både staten och landstingen kan vara med och finansiera institutet, jämte Apoteket.
Nepis chef, Arne Melander, är positiv till förändringen.
? Det är bra att det kraftsamlas och att Nepis verksamhet utvidgas men det får inte bli ännu en myndighet som ger order.



Sjösätts 2004

Institutet ska arbeta för en ständigt förbättrad läkemedelsanvändning och vara Sveriges främsta kunskapscentrum för rationell läkemedelsanvändning, ur både medicinsk och ekonomisk synvinkel.
? Tanke är att samla ihop kompetenser och resurser från Abla, Nepi, IHE, LFN och landstingen, säger Anders Carlsten.
I förarbetet nämns även Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och SBU. Även Apotekets egen forskningsverksamhet kan knytas till det nya institutet.
? När landstingen fick ta över kostnadsansvaret från staten för läkemedel fick de inga instrument för att hantera kostnadsökningen. Nu får de det, säger Anders Carlsten.
Andra tänkbara arbetsuppgifter är kunskaps- och informationsförmedling, att genomföra studier kring rationell läkemedelsanvändning och uppföljningar vid vissa villkorade subventioneringsbeslut som fattas av LFN. Idag finns ingen oberoende instans som följer upp dessa.
Om inga allvarliga hinder dyker upp kan den nya verksamheten sjösättas under 2004.

Nepi omvandlas till nytt institut

Apoteket arbetar hårt på ett förslag för att nästa år kunna bilda ett nytt nationellt institut för rationell läkemedelsanvändning. Kontakt har redan tagits med Socialdepartementet.
I diskussionerna kring det nya institutet nämns Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, att bygga vidare på. Nepis ekonomi har drabbats hårt av de senare årens nedgång på börsen och utan kapitaltillskott ser Nepis framtid mörk ut (se LMV 10/02).
? Det behövs nya tag i Nepi, men jag ser det inte som att vi räddar Nepi. Vi bygger vidare, säger Anders Carlsten, forsknings och utvecklingschef på Apoteket, och den som utreder det nya institutet.
För att undvika att det blir ett nytt Nepi med svag finansiell grund måste institutet prioriteras och få hög status.
? Det behövs både en styrelse och ett vetenskapligt råd av hög klass, säger Anders Carlsten, som hoppas att både staten och landstingen kan vara med och finansiera institutet, jämte Apoteket.
Nepis chef, Arne Melander, är positiv till förändringen.
? Det är bra att det kraftsamlas och att Nepis verksamhet utvidgas men det får inte bli ännu en myndighet som ger order.



Sjösätts 2004

Institutet ska arbeta för en ständigt förbättrad läkemedelsanvändning och vara Sveriges främsta kunskapscentrum för rationell läkemedelsanvändning, ur både medicinsk och ekonomisk synvinkel.
? Tanke är att samla ihop kompetenser och resurser från Abla, Nepi, IHE, LFN och landstingen, säger Anders Carlsten.
I förarbetet nämns även Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och SBU. Även Apotekets egen forskningsverksamhet kan knytas till det nya institutet.
? När landstingen fick ta över kostnadsansvaret från staten för läkemedel fick de inga instrument för att hantera kostnadsökningen. Nu får de det, säger Anders Carlsten.
Andra tänkbara arbetsuppgifter är kunskaps- och informationsförmedling, att genomföra studier kring rationell läkemedelsanvändning och uppföljningar vid vissa villkorade subventioneringsbeslut som fattas av LFN. Idag finns ingen oberoende instans som följer upp dessa.
Om inga allvarliga hinder dyker upp kan den nya verksamheten sjösättas under 2004.

Nepi omvandlas till nytt institut

Apoteket arbetar hårt på ett förslag för att nästa år kunna bilda ett nytt nationellt institut för rationell läkemedelsanvändning. Kontakt har redan tagits med Socialdepartementet.
I diskussionerna kring det nya institutet nämns Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, att bygga vidare på. Nepis ekonomi har drabbats hårt av de senare årens nedgång på börsen och utan kapitaltillskott ser Nepis framtid mörk ut (se LMV 10/02).
? Det behövs nya tag i Nepi, men jag ser det inte som att vi räddar Nepi. Vi bygger vidare, säger Anders Carlsten, forsknings och utvecklingschef på Apoteket, och den som utreder det nya institutet.
För att undvika att det blir ett nytt Nepi med svag finansiell grund måste institutet prioriteras och få hög status.
? Det behövs både en styrelse och ett vetenskapligt råd av hög klass, säger Anders Carlsten, som hoppas att både staten och landstingen kan vara med och finansiera institutet, jämte Apoteket.
Nepis chef, Arne Melander, är positiv till förändringen.
? Det är bra att det kraftsamlas och att Nepis verksamhet utvidgas men det får inte bli ännu en myndighet som ger order.



Sjösätts 2004

Institutet ska arbeta för en ständigt förbättrad läkemedelsanvändning och vara Sveriges främsta kunskapscentrum för rationell läkemedelsanvändning, ur både medicinsk och ekonomisk synvinkel.
? Tanke är att samla ihop kompetenser och resurser från Abla, Nepi, IHE, LFN och landstingen, säger Anders Carlsten.
I förarbetet nämns även Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och SBU. Även Apotekets egen forskningsverksamhet kan knytas till det nya institutet.
? När landstingen fick ta över kostnadsansvaret från staten för läkemedel fick de inga instrument för att hantera kostnadsökningen. Nu får de det, säger Anders Carlsten.
Andra tänkbara arbetsuppgifter är kunskaps- och informationsförmedling, att genomföra studier kring rationell läkemedelsanvändning och uppföljningar vid vissa villkorade subventioneringsbeslut som fattas av LFN. Idag finns ingen oberoende instans som följer upp dessa.
Om inga allvarliga hinder dyker upp kan den nya verksamheten sjösättas under 2004.

EU vill skapa virtuellt NIH

Den så kallade G10-gruppen tillsattes i mars 2001 av EU-kommissionen med syfte att stärka den europabaserade läkemedelsindustrin. G10 har utgjort en mötesplats där representanter för europeiska regeringar och läkemedelsindustri arbetat fram rekommendationer, företrädesvis kring prissättning och subventionering av läkemedel.
Arbetet utmynnade i 14 rekommendationer. Dessa besvarades i juli av EU-kommissionen som formulerade ett slutligt förslag. I detta överväger kommissionen bland annat skapandet av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar med start 2005. Man vill också skapa europeiska virtuella hälsoinstitut med amerikanska NIH som förebild.
EU-kommissionen föreslår även ett förbud mot statlig priskontroll av läkemedel som inte köps eller ersätts av staten.

EU vill skapa virtuellt NIH

Den så kallade G10-gruppen tillsattes i mars 2001 av EU-kommissionen med syfte att stärka den europabaserade läkemedelsindustrin. G10 har utgjort en mötesplats där representanter för europeiska regeringar och läkemedelsindustri arbetat fram rekommendationer, företrädesvis kring prissättning och subventionering av läkemedel.
Arbetet utmynnade i 14 rekommendationer. Dessa besvarades i juli av EU-kommissionen som formulerade ett slutligt förslag. I detta överväger kommissionen bland annat skapandet av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar med start 2005. Man vill också skapa europeiska virtuella hälsoinstitut med amerikanska NIH som förebild.
EU-kommissionen föreslår även ett förbud mot statlig priskontroll av läkemedel som inte köps eller ersätts av staten.

EU vill skapa virtuellt NIH

Den så kallade G10-gruppen tillsattes i mars 2001 av EU-kommissionen med syfte att stärka den europabaserade läkemedelsindustrin. G10 har utgjort en mötesplats där representanter för europeiska regeringar och läkemedelsindustri arbetat fram rekommendationer, företrädesvis kring prissättning och subventionering av läkemedel.
Arbetet utmynnade i 14 rekommendationer. Dessa besvarades i juli av EU-kommissionen som formulerade ett slutligt förslag. I detta överväger kommissionen bland annat skapandet av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar med start 2005. Man vill också skapa europeiska virtuella hälsoinstitut med amerikanska NIH som förebild.
EU-kommissionen föreslår även ett förbud mot statlig priskontroll av läkemedel som inte köps eller ersätts av staten.

VI TYCKER: Läkemedelsförmånen och villkor

0

Steinar Höeg, ordförande, LIF

Det viktigaste i LFN:s arbete är att säkerställa att patienter får läkemedel som kan rädda liv, förlänga liv och förbättra livskvaliteten. Även om villkor kan behövas får de inte förtränga angelägna patienter ut ur förmånen. Villkor som gör det svårt att förskriva nya likväl som gamla läkemedel är i så måtto inte önskvärt. Uppföljning för att uppnå rätt läkemedelsanvändning är i allas intresse. Det gäller att utveckla bra metoder som ger nödvändiga svar och inte fördyrar läkemedelsanvändningen.



Barbro Westerholm, ordförande, SPF

Alla måste inse att vi idag inte har pengar till allt vi skulle vilja göra i vården. Vi måste prioritera och prioriteringarna måste göras öppet, inte slutet som ofta varit fallet tidigare. Därför tycker jag att det här initiativet är bra. Såväl läkare som patienter kan se vad som gäller. Den enskilde får därmed bättre möjligheter att se vad man får och vad man inte får genom samhällets försorg. Givetvis måste det hela utvärderas efter en tid och det måste finnas beredskap för att göra förändringar.



Anders Hernborg, allmänläkare, Halmstad

Principiellt anser jag att det är riktigt att avgränsa skattebetalarnas bidrag till de behandlingar som har dokumenterad nytta. Framtida utredningar får visa hur efterlevnaden blir. En sökning på ?sanktion? respektive ?påföljd? på LFN:s webbsidor gav inga träffar, så jag vet inte hur man tänkt sig kontroll och sanktioner. Men bara det att företagen åläggs att i sin marknadsföring noga ange dessa begränsningar för subvention, kan ha en normerande effekt. Framtiden får utvisa detta, men jag vill inte döma ut principen bara för att den exakta efterlevnaden är svårkontrollerad.



Björn Lindeke, vd, Apotekarsocieteten

Det andas inte så lite av det norska tregningsprincippet, det vill säga vi behöver inte stort mer än ett preparat av varje typ. Marknadskrafterna sätts delvis ur funktion, vilket kan vara bra eller dåligt beroende på vem man talar med. Ett mycket stort ansvar läggs på LFN:s jurisdiktion (diktat) och mindre på läkemedelskommittéerna (rekommendation). Ett cyniskt öga förväntar sig indikationsglidningar mot villkorat läge. Krav på uppföljning av preparatens användning i den kliniska vardagen välkomnas.



Rikard Viberg, distriktsläkare, Hässelby vårdcentral

Detta är ingen nyhet. För inte så många år sedan var vissa läkemedel gratis för hjärtsvikt och astma, medan samma mediciner för förmaksflimmer och Kol kostade för patienten. Dessa regler togs bort för att spara pengar och för att reglerna inte efterlevdes. Jag tror att det kommer att bli en likadan utveckling igen för de villkorade läkemedlen. Men jag uppfattar grundtanken som rättvis och tilltalande.

VI TYCKER: Läkemedelsförmånen och villkor

0

Steinar Höeg, ordförande, LIF

Det viktigaste i LFN:s arbete är att säkerställa att patienter får läkemedel som kan rädda liv, förlänga liv och förbättra livskvaliteten. Även om villkor kan behövas får de inte förtränga angelägna patienter ut ur förmånen. Villkor som gör det svårt att förskriva nya likväl som gamla läkemedel är i så måtto inte önskvärt. Uppföljning för att uppnå rätt läkemedelsanvändning är i allas intresse. Det gäller att utveckla bra metoder som ger nödvändiga svar och inte fördyrar läkemedelsanvändningen.



Barbro Westerholm, ordförande, SPF

Alla måste inse att vi idag inte har pengar till allt vi skulle vilja göra i vården. Vi måste prioritera och prioriteringarna måste göras öppet, inte slutet som ofta varit fallet tidigare. Därför tycker jag att det här initiativet är bra. Såväl läkare som patienter kan se vad som gäller. Den enskilde får därmed bättre möjligheter att se vad man får och vad man inte får genom samhällets försorg. Givetvis måste det hela utvärderas efter en tid och det måste finnas beredskap för att göra förändringar.



Anders Hernborg, allmänläkare, Halmstad

Principiellt anser jag att det är riktigt att avgränsa skattebetalarnas bidrag till de behandlingar som har dokumenterad nytta. Framtida utredningar får visa hur efterlevnaden blir. En sökning på ?sanktion? respektive ?påföljd? på LFN:s webbsidor gav inga träffar, så jag vet inte hur man tänkt sig kontroll och sanktioner. Men bara det att företagen åläggs att i sin marknadsföring noga ange dessa begränsningar för subvention, kan ha en normerande effekt. Framtiden får utvisa detta, men jag vill inte döma ut principen bara för att den exakta efterlevnaden är svårkontrollerad.



Björn Lindeke, vd, Apotekarsocieteten

Det andas inte så lite av det norska tregningsprincippet, det vill säga vi behöver inte stort mer än ett preparat av varje typ. Marknadskrafterna sätts delvis ur funktion, vilket kan vara bra eller dåligt beroende på vem man talar med. Ett mycket stort ansvar läggs på LFN:s jurisdiktion (diktat) och mindre på läkemedelskommittéerna (rekommendation). Ett cyniskt öga förväntar sig indikationsglidningar mot villkorat läge. Krav på uppföljning av preparatens användning i den kliniska vardagen välkomnas.



Rikard Viberg, distriktsläkare, Hässelby vårdcentral

Detta är ingen nyhet. För inte så många år sedan var vissa läkemedel gratis för hjärtsvikt och astma, medan samma mediciner för förmaksflimmer och Kol kostade för patienten. Dessa regler togs bort för att spara pengar och för att reglerna inte efterlevdes. Jag tror att det kommer att bli en likadan utveckling igen för de villkorade läkemedlen. Men jag uppfattar grundtanken som rättvis och tilltalande.

VI TYCKER: Läkemedelsförmånen och villkor

0

Steinar Höeg, ordförande, LIF

Det viktigaste i LFN:s arbete är att säkerställa att patienter får läkemedel som kan rädda liv, förlänga liv och förbättra livskvaliteten. Även om villkor kan behövas får de inte förtränga angelägna patienter ut ur förmånen. Villkor som gör det svårt att förskriva nya likväl som gamla läkemedel är i så måtto inte önskvärt. Uppföljning för att uppnå rätt läkemedelsanvändning är i allas intresse. Det gäller att utveckla bra metoder som ger nödvändiga svar och inte fördyrar läkemedelsanvändningen.



Barbro Westerholm, ordförande, SPF

Alla måste inse att vi idag inte har pengar till allt vi skulle vilja göra i vården. Vi måste prioritera och prioriteringarna måste göras öppet, inte slutet som ofta varit fallet tidigare. Därför tycker jag att det här initiativet är bra. Såväl läkare som patienter kan se vad som gäller. Den enskilde får därmed bättre möjligheter att se vad man får och vad man inte får genom samhällets försorg. Givetvis måste det hela utvärderas efter en tid och det måste finnas beredskap för att göra förändringar.



Anders Hernborg, allmänläkare, Halmstad

Principiellt anser jag att det är riktigt att avgränsa skattebetalarnas bidrag till de behandlingar som har dokumenterad nytta. Framtida utredningar får visa hur efterlevnaden blir. En sökning på ?sanktion? respektive ?påföljd? på LFN:s webbsidor gav inga träffar, så jag vet inte hur man tänkt sig kontroll och sanktioner. Men bara det att företagen åläggs att i sin marknadsföring noga ange dessa begränsningar för subvention, kan ha en normerande effekt. Framtiden får utvisa detta, men jag vill inte döma ut principen bara för att den exakta efterlevnaden är svårkontrollerad.



Björn Lindeke, vd, Apotekarsocieteten

Det andas inte så lite av det norska tregningsprincippet, det vill säga vi behöver inte stort mer än ett preparat av varje typ. Marknadskrafterna sätts delvis ur funktion, vilket kan vara bra eller dåligt beroende på vem man talar med. Ett mycket stort ansvar läggs på LFN:s jurisdiktion (diktat) och mindre på läkemedelskommittéerna (rekommendation). Ett cyniskt öga förväntar sig indikationsglidningar mot villkorat läge. Krav på uppföljning av preparatens användning i den kliniska vardagen välkomnas.



Rikard Viberg, distriktsläkare, Hässelby vårdcentral

Detta är ingen nyhet. För inte så många år sedan var vissa läkemedel gratis för hjärtsvikt och astma, medan samma mediciner för förmaksflimmer och Kol kostade för patienten. Dessa regler togs bort för att spara pengar och för att reglerna inte efterlevdes. Jag tror att det kommer att bli en likadan utveckling igen för de villkorade läkemedlen. Men jag uppfattar grundtanken som rättvis och tilltalande.

Förslag om parallellimport i USA ser ut att stoppas i senaten

Förslaget, som gått halvvägs igenom kongressen, kan radikalt förändra förutsättningarna för läkemedelsindustrin. Lagen vill tillåta parallellimport av läkemedel från ett 25-tal industriländer, däribland EU-länderna. Syftet är att sänka statens kostnader för läkemedel inom sjukförsäkringsprogrammen Medicare och Medicaid.
Lagen är en del av ett större reformpaket. I dag ingår bara läkemedel som ges akut på sjukhus i Medicare och Medicaid, som riktas till fattiga, gamla och arbetslösa. I höst väntas en reform av Medicare och Medicaid, att inkludera även läkemedel på recept.



Hot mot folkhälsan

Många organisationer är negativa till lagförslaget, som inte tros gå igenom den andra instansen i den amerikanska kongressen, senaten. 53 senatorer har redan skrivit under ett brev där de protesterar mot lagförslaget. Vita Huset är motståndare liksom läkemedelsindustrin.
Motståndarna menar att det ökar risken för införsel av osäkra, illegala och gamla preparat till USA, att det är ett hot mot läkemedelsförsörjningen och folkhälsan.



Forskningen drabbas

Både den amerikanska och den svenska läkemedelsindustriföreningen, PhRMA respektive LIF, är negativa till förslaget. PhRMA är orolig att någon form av priskontroll, liknande dem som finns i Europa, blir verklighet om parallellimport införs. LIF och PhRMA menar också att förslaget minskar företagens intäkter som påverkar forskning och utveckling.
Håkan Mandahl, vice vd i LIF, tror inte att förslaget går igenom.
? Sannolikt bakas den in i reformen om Medicare och Medicaid och då reduceras den till intet. USA behåller sin restriktiva läkemedelshållning, säger Håkan Mandahl.
Staffan Ternby, informationsdirektör på Astrazeneca, tror inte att effekterna blir någon katastrof för industrin. Den amerikanska marknaden utgör runt 50 procent av världsmarknaden och det finns helt enkelt inte så mycket läkemedel tillgängligt för parallellimport som skulle behövas i USA.
? Rädslan är överdriven. Däremot kan det bli en fortsatt prispress.



Halva priset

Under de senaste åren har allt fler amerikaner, som tycker att de amerikanska priserna är för höga, köpt billigare läkemedel via internet från Kanada. Det har lett till att flera stora läkemedelsföretag, däribland Pfizer, som en motåtgärd, hotar att kraftigt dra ner på sina leveranser till Kanada.
USA spenderar 1,6 procent av sin BNP på läkemedel. I Sverige är motsvarande siffra 1,2 procent.

Förslag om parallellimport i USA ser ut att stoppas i senaten

Förslaget, som gått halvvägs igenom kongressen, kan radikalt förändra förutsättningarna för läkemedelsindustrin. Lagen vill tillåta parallellimport av läkemedel från ett 25-tal industriländer, däribland EU-länderna. Syftet är att sänka statens kostnader för läkemedel inom sjukförsäkringsprogrammen Medicare och Medicaid.
Lagen är en del av ett större reformpaket. I dag ingår bara läkemedel som ges akut på sjukhus i Medicare och Medicaid, som riktas till fattiga, gamla och arbetslösa. I höst väntas en reform av Medicare och Medicaid, att inkludera även läkemedel på recept.



Hot mot folkhälsan

Många organisationer är negativa till lagförslaget, som inte tros gå igenom den andra instansen i den amerikanska kongressen, senaten. 53 senatorer har redan skrivit under ett brev där de protesterar mot lagförslaget. Vita Huset är motståndare liksom läkemedelsindustrin.
Motståndarna menar att det ökar risken för införsel av osäkra, illegala och gamla preparat till USA, att det är ett hot mot läkemedelsförsörjningen och folkhälsan.



Forskningen drabbas

Både den amerikanska och den svenska läkemedelsindustriföreningen, PhRMA respektive LIF, är negativa till förslaget. PhRMA är orolig att någon form av priskontroll, liknande dem som finns i Europa, blir verklighet om parallellimport införs. LIF och PhRMA menar också att förslaget minskar företagens intäkter som påverkar forskning och utveckling.
Håkan Mandahl, vice vd i LIF, tror inte att förslaget går igenom.
? Sannolikt bakas den in i reformen om Medicare och Medicaid och då reduceras den till intet. USA behåller sin restriktiva läkemedelshållning, säger Håkan Mandahl.
Staffan Ternby, informationsdirektör på Astrazeneca, tror inte att effekterna blir någon katastrof för industrin. Den amerikanska marknaden utgör runt 50 procent av världsmarknaden och det finns helt enkelt inte så mycket läkemedel tillgängligt för parallellimport som skulle behövas i USA.
? Rädslan är överdriven. Däremot kan det bli en fortsatt prispress.



Halva priset

Under de senaste åren har allt fler amerikaner, som tycker att de amerikanska priserna är för höga, köpt billigare läkemedel via internet från Kanada. Det har lett till att flera stora läkemedelsföretag, däribland Pfizer, som en motåtgärd, hotar att kraftigt dra ner på sina leveranser till Kanada.
USA spenderar 1,6 procent av sin BNP på läkemedel. I Sverige är motsvarande siffra 1,2 procent.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng