Månads arkivering augusti 2003

En idiotkörning för mycket

Till sommarens återkommande prövningar hör en årlig påminnelse om landets unikt låga apotekstäthet. Medicinhyllan i sommarhuset brukar behöva rensas och fyllas på nån gång i mitten av juli. Apotek saknas i närheten så det är bara att fixa barnvakt, sätta sig bakom ratten och blåsa ner de sju milen på länsväg 136 till Borgholm. All övrig service man kan tänkas behöva, inklusive systembolag, finns på nära håll för mig och de tiotusentals turisterna på norra Öland ? men nej, inget apotek. 

I bilen funderar jag på varför Sverige som enda EU-land med en dåres envishet hävdar statlig ensamrätt på försäljning av receptfria läkemedel. I fantasin blir bilen en Tatra och den vackra 136:an en skumpig landsväg i 60-talets Tjeckoslovakien. Ett huvudargument mot receptfritt i handeln har länge varit att försäljningen bör ske under överinseende av farmacevter. Idén känns död sedan Apoteket själva frångått den och startat försäljning av receptfritt över internet. Man tipsar visserligen om farmacevter som kan nås över telefon och internet, men varför skulle det vara farligare om detaljhandeln hänvisade till närmaste apotek eller apotekens kundcenter?
Farhågor om folkhälsorisker, exempelvis fler självmord, och ökad totalkonsumtion av receptfria läkemedel har funnits kring försäljning av receptfria läkemedel i butiker ? men inte besannats i vårt grannland Danmark, som sedan två år tillåter detta.

Visst kan man hävda att det vore bättre att som i Norge först avreglera etableringsrätten för apotek, i linje med förslagen i Lars Jedings gedigna men insomnade apoteksutredning från 1998. I ett strikt farmacevtiskt perspektiv vore detta det bästa ? tillgängligheten på receptfritt skulle öka samtidigt som dessa läkemedel blir kvar innanför apoteksväggarna.

Gärna det. Men en nyordning av dansk typ, det vill säga att med kloka restriktioner tillåta försäljning av receptfritt i detaljhandeln, vore en enklare reform som skulle kunna genomföras snabbt och lösa det mest akuta problemet ? den urusla tillgången på receptfria läkemedel.
Reformen måste förstås genomdrivas med sans. Precis som i Danmark bör bara begränsade, etablerade delar av det receptfria sortimentet omfattas, åldersgräns bör införas för köp, mindre förpackningar bör bara få komma i fråga och dessa bör placeras bakom disk eller kassa.

Det viktigaste är inte vilken av våra grannländers vägar som Sverige väljer ? utan att någon av dem blir verklighet. Det har blivit ohållbart att förvägra svenskarna smidig tillgång till beprövade receptfria läkemedel. Den dåliga tillgängligheten är en återkommande källa till stor irritation för många av landets invånare, samtidigt som motiven bakom regeringens rigida hållning i monopolfrågan har eroderat bort.
Hösten 2004 kan staten tvingas att släppa monopolet ? då beräknas domen mellan Krister Hanner (som sålde Nicorette i sin Bringwell-butik 2001, se LMV 7-8/01) och svenska staten falla i EG-domstolen. Det vore framsynt av regeringen att föregripa denna dom istället för att tjurskalligt invänta den.

Ingen succé för Apotekets e-handel med receptfria läkemedel

Detta samtidigt som konkurrensutsatta koncerner som ICA, trots mångdubbelt större omsättning, skrotar sina e-handelssatsningar.
? Det här är en följd av att Apoteket får verka under delvis planekonomiska förutsättningar, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Farmacevtförbundet.
? Mot bakgrund av företagets nya sparbeting borde man ta det lugnare och minska ambitionerna vad gäller de många sidoprojekten, exempelvis e-handelssatsningen, distansapotek och kundcentra.
? Kärnverksamheten på apoteken måste fredas den här gången, tillgängligheten får inte försämras ytterligare. Apoteket måste fråga sig om man verkligen har råd med alla satsningar när staten vidhåller sitt vinstkrav på bolaget men inte vill skjuta till mer pengar.
Apotekets aviserade nerdragningar, motsvarande 300 heltidstjänster, bottnar bland annat i ett vinstkrav från staten på företaget på 100 miljoner kronor samt att Läkemedelsförmånsnämnden i våras avslog en begärd höjning av företagets handelsmarginal. Dessutom har företagets försäljningsvolym blivit mindre än beräknat, bland annat på grund av prissänkningar i det konkurrensutsatta läkemedelssortimentet. Vid denna tidnings pressläggning hade Apotekets styrelse ännu inte beslutat om var nedskärningarna ska göras.
Apotekets försäljning av sitt aktieinnehav i distributören Tamro i augusti ger företaget likvida medel på i storleksordningen 900 miljoner kronor före skatt.
? Detta påverkar inte besparingskravet. De löpande verksamheterna måste bära sig själva. Tillskottet kommer att användas för att stärka bolagets soliditet, säger Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket.

Gasa och bromsa
Britt-Marie Skoglösa, ordförande i Farmaciförbundet, tycker inte att neddragningarna bör göras ute på apoteken.
? Man bör prioritera en bantning av de administrativa tjänsterna. Det har blivit mer hierarkier i företaget än vad det var tänkt från början.
Hon vill dock inte ifrågasätta Apotekets satsningar på distansapotek, e-handel med mera.
? Tvärtom är det viktigt att inte stoppa utvecklingen mot alternativa distributionsformer, det vore förödande. Men vilken takt man gör det i är en annan sak, säger Britt-Marie Skoglösa.
? Hela receptläkemedelshanteringen är en stor förlustaffär för Apoteket där man måste rationalisera. E-handeln kan bli en viktig ny väg för denna verksamhet. Apoteket måste kunna gasa och bromsa samtidigt.

?Femton procent möjligt?
Monica Hagman, chef för Apotekets affärsområde Hälsa och övergripande ansvarig för e-handelsprojektet sedan Apoteket Direkt försvann som eget affärsområde i fjol, resonerar på liknande sätt när hon försvarar Apotekets satsning på e-handel. Hon ser inte den låga försäljningen via internet i Skåne som någon överraskning.
? Vi hade inte förväntat oss någon stor succé. Man ska främst se detta som ett systemtest. Nu är dessutom de tunga investeringarna redan gjorda. Den stora försäljningen förväntar vi oss först när e-handeln omfattar receptläkemedel, även om man nog inte ska förvänta sig några enorma volymer.
Peter Skoglund, marknadschef för Apoteket.se, är mer optimistisk.
? När vi startar e-handel med receptläkemedel lär det stora genombrottet komma. Det är svårt att säga var omsättningen landar i slutändan men 15 procent av vår volym är ett realistiskt mål. Näthandeln kommer att växa och läkemedel passar mycket bra för denna hantering, säger Peter Skoglund.
Det faktum att en stor del av de kunder som använder receptläkemedel är äldre med låg IT-vana är inte något som bekymrar honom.
? En stor del av befolkningen använder nätet. Dessutom ska det även gå att beställa hem läkemedel via telefon.
Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden har klagomål funnits på att prisnivån ? 75 kronor per beställning ? är för hög.
? Priset är ett självkostnadspris. Det är möjligt att ett lägre pris skulle leda till en större användning av tjänsten, säger Peter Skoglund.

Tidsfråga innan genomslag
Per Matses, vice vd på Apoteket, vill inte tala om vad satsningen på e-handelsplattformen och dess kringkostnader hittills uppgått till.
? Investeringen är prioriterad inom vår totala investeringsram som i princip ligger på samma nivå år från år. Vi har ingen anledning att lämna ut uppgifter om enskilda investeringar, säger Per Matses.
Enligt Mathias Ivarsson, vd på IT-företaget Wipmind, borde plattformen ha kostat omkring en halv miljon kronor.
? Beloppet blir dock betydligt högre om kringkostnaderna, exempelvis produktion av innehåll i tjänsten och löpande drift räknas in.
? Möjligen är Apoteket för tidigt ute, men förr eller senare tror jag att försäljning via internet kommer att slå igenom i all typ av handel. Det faktum att företrädesvis äldre köper receptläkemedel kan dock vara ett problem för Apoteket, säger Mathias Ivarsson.
Enligt Monica Hagman ska ännu ett pilotprojekt med e-handel, nu omfattande receptbelagda läkemedel, starta i januari 2004. Verksamheten ska inriktas på yrkesaktiva kroniker.

Ingen succé för Apotekets e-handel med receptfria läkemedel

Detta samtidigt som konkurrensutsatta koncerner som ICA, trots mångdubbelt större omsättning, skrotar sina e-handelssatsningar.
? Det här är en följd av att Apoteket får verka under delvis planekonomiska förutsättningar, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Farmacevtförbundet.
? Mot bakgrund av företagets nya sparbeting borde man ta det lugnare och minska ambitionerna vad gäller de många sidoprojekten, exempelvis e-handelssatsningen, distansapotek och kundcentra.
? Kärnverksamheten på apoteken måste fredas den här gången, tillgängligheten får inte försämras ytterligare. Apoteket måste fråga sig om man verkligen har råd med alla satsningar när staten vidhåller sitt vinstkrav på bolaget men inte vill skjuta till mer pengar.
Apotekets aviserade nerdragningar, motsvarande 300 heltidstjänster, bottnar bland annat i ett vinstkrav från staten på företaget på 100 miljoner kronor samt att Läkemedelsförmånsnämnden i våras avslog en begärd höjning av företagets handelsmarginal. Dessutom har företagets försäljningsvolym blivit mindre än beräknat, bland annat på grund av prissänkningar i det konkurrensutsatta läkemedelssortimentet. Vid denna tidnings pressläggning hade Apotekets styrelse ännu inte beslutat om var nedskärningarna ska göras.
Apotekets försäljning av sitt aktieinnehav i distributören Tamro i augusti ger företaget likvida medel på i storleksordningen 900 miljoner kronor före skatt.
? Detta påverkar inte besparingskravet. De löpande verksamheterna måste bära sig själva. Tillskottet kommer att användas för att stärka bolagets soliditet, säger Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket.

Gasa och bromsa
Britt-Marie Skoglösa, ordförande i Farmaciförbundet, tycker inte att neddragningarna bör göras ute på apoteken.
? Man bör prioritera en bantning av de administrativa tjänsterna. Det har blivit mer hierarkier i företaget än vad det var tänkt från början.
Hon vill dock inte ifrågasätta Apotekets satsningar på distansapotek, e-handel med mera.
? Tvärtom är det viktigt att inte stoppa utvecklingen mot alternativa distributionsformer, det vore förödande. Men vilken takt man gör det i är en annan sak, säger Britt-Marie Skoglösa.
? Hela receptläkemedelshanteringen är en stor förlustaffär för Apoteket där man måste rationalisera. E-handeln kan bli en viktig ny väg för denna verksamhet. Apoteket måste kunna gasa och bromsa samtidigt.

?Femton procent möjligt?
Monica Hagman, chef för Apotekets affärsområde Hälsa och övergripande ansvarig för e-handelsprojektet sedan Apoteket Direkt försvann som eget affärsområde i fjol, resonerar på liknande sätt när hon försvarar Apotekets satsning på e-handel. Hon ser inte den låga försäljningen via internet i Skåne som någon överraskning.
? Vi hade inte förväntat oss någon stor succé. Man ska främst se detta som ett systemtest. Nu är dessutom de tunga investeringarna redan gjorda. Den stora försäljningen förväntar vi oss först när e-handeln omfattar receptläkemedel, även om man nog inte ska förvänta sig några enorma volymer.
Peter Skoglund, marknadschef för Apoteket.se, är mer optimistisk.
? När vi startar e-handel med receptläkemedel lär det stora genombrottet komma. Det är svårt att säga var omsättningen landar i slutändan men 15 procent av vår volym är ett realistiskt mål. Näthandeln kommer att växa och läkemedel passar mycket bra för denna hantering, säger Peter Skoglund.
Det faktum att en stor del av de kunder som använder receptläkemedel är äldre med låg IT-vana är inte något som bekymrar honom.
? En stor del av befolkningen använder nätet. Dessutom ska det även gå att beställa hem läkemedel via telefon.
Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden har klagomål funnits på att prisnivån ? 75 kronor per beställning ? är för hög.
? Priset är ett självkostnadspris. Det är möjligt att ett lägre pris skulle leda till en större användning av tjänsten, säger Peter Skoglund.

Tidsfråga innan genomslag
Per Matses, vice vd på Apoteket, vill inte tala om vad satsningen på e-handelsplattformen och dess kringkostnader hittills uppgått till.
? Investeringen är prioriterad inom vår totala investeringsram som i princip ligger på samma nivå år från år. Vi har ingen anledning att lämna ut uppgifter om enskilda investeringar, säger Per Matses.
Enligt Mathias Ivarsson, vd på IT-företaget Wipmind, borde plattformen ha kostat omkring en halv miljon kronor.
? Beloppet blir dock betydligt högre om kringkostnaderna, exempelvis produktion av innehåll i tjänsten och löpande drift räknas in.
? Möjligen är Apoteket för tidigt ute, men förr eller senare tror jag att försäljning via internet kommer att slå igenom i all typ av handel. Det faktum att företrädesvis äldre köper receptläkemedel kan dock vara ett problem för Apoteket, säger Mathias Ivarsson.
Enligt Monica Hagman ska ännu ett pilotprojekt med e-handel, nu omfattande receptbelagda läkemedel, starta i januari 2004. Verksamheten ska inriktas på yrkesaktiva kroniker.

Ingen succé för Apotekets e-handel med receptfria läkemedel

Detta samtidigt som konkurrensutsatta koncerner som ICA, trots mångdubbelt större omsättning, skrotar sina e-handelssatsningar.
? Det här är en följd av att Apoteket får verka under delvis planekonomiska förutsättningar, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Farmacevtförbundet.
? Mot bakgrund av företagets nya sparbeting borde man ta det lugnare och minska ambitionerna vad gäller de många sidoprojekten, exempelvis e-handelssatsningen, distansapotek och kundcentra.
? Kärnverksamheten på apoteken måste fredas den här gången, tillgängligheten får inte försämras ytterligare. Apoteket måste fråga sig om man verkligen har råd med alla satsningar när staten vidhåller sitt vinstkrav på bolaget men inte vill skjuta till mer pengar.
Apotekets aviserade nerdragningar, motsvarande 300 heltidstjänster, bottnar bland annat i ett vinstkrav från staten på företaget på 100 miljoner kronor samt att Läkemedelsförmånsnämnden i våras avslog en begärd höjning av företagets handelsmarginal. Dessutom har företagets försäljningsvolym blivit mindre än beräknat, bland annat på grund av prissänkningar i det konkurrensutsatta läkemedelssortimentet. Vid denna tidnings pressläggning hade Apotekets styrelse ännu inte beslutat om var nedskärningarna ska göras.
Apotekets försäljning av sitt aktieinnehav i distributören Tamro i augusti ger företaget likvida medel på i storleksordningen 900 miljoner kronor före skatt.
? Detta påverkar inte besparingskravet. De löpande verksamheterna måste bära sig själva. Tillskottet kommer att användas för att stärka bolagets soliditet, säger Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket.

Gasa och bromsa
Britt-Marie Skoglösa, ordförande i Farmaciförbundet, tycker inte att neddragningarna bör göras ute på apoteken.
? Man bör prioritera en bantning av de administrativa tjänsterna. Det har blivit mer hierarkier i företaget än vad det var tänkt från början.
Hon vill dock inte ifrågasätta Apotekets satsningar på distansapotek, e-handel med mera.
? Tvärtom är det viktigt att inte stoppa utvecklingen mot alternativa distributionsformer, det vore förödande. Men vilken takt man gör det i är en annan sak, säger Britt-Marie Skoglösa.
? Hela receptläkemedelshanteringen är en stor förlustaffär för Apoteket där man måste rationalisera. E-handeln kan bli en viktig ny väg för denna verksamhet. Apoteket måste kunna gasa och bromsa samtidigt.

?Femton procent möjligt?
Monica Hagman, chef för Apotekets affärsområde Hälsa och övergripande ansvarig för e-handelsprojektet sedan Apoteket Direkt försvann som eget affärsområde i fjol, resonerar på liknande sätt när hon försvarar Apotekets satsning på e-handel. Hon ser inte den låga försäljningen via internet i Skåne som någon överraskning.
? Vi hade inte förväntat oss någon stor succé. Man ska främst se detta som ett systemtest. Nu är dessutom de tunga investeringarna redan gjorda. Den stora försäljningen förväntar vi oss först när e-handeln omfattar receptläkemedel, även om man nog inte ska förvänta sig några enorma volymer.
Peter Skoglund, marknadschef för Apoteket.se, är mer optimistisk.
? När vi startar e-handel med receptläkemedel lär det stora genombrottet komma. Det är svårt att säga var omsättningen landar i slutändan men 15 procent av vår volym är ett realistiskt mål. Näthandeln kommer att växa och läkemedel passar mycket bra för denna hantering, säger Peter Skoglund.
Det faktum att en stor del av de kunder som använder receptläkemedel är äldre med låg IT-vana är inte något som bekymrar honom.
? En stor del av befolkningen använder nätet. Dessutom ska det även gå att beställa hem läkemedel via telefon.
Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden har klagomål funnits på att prisnivån ? 75 kronor per beställning ? är för hög.
? Priset är ett självkostnadspris. Det är möjligt att ett lägre pris skulle leda till en större användning av tjänsten, säger Peter Skoglund.

Tidsfråga innan genomslag
Per Matses, vice vd på Apoteket, vill inte tala om vad satsningen på e-handelsplattformen och dess kringkostnader hittills uppgått till.
? Investeringen är prioriterad inom vår totala investeringsram som i princip ligger på samma nivå år från år. Vi har ingen anledning att lämna ut uppgifter om enskilda investeringar, säger Per Matses.
Enligt Mathias Ivarsson, vd på IT-företaget Wipmind, borde plattformen ha kostat omkring en halv miljon kronor.
? Beloppet blir dock betydligt högre om kringkostnaderna, exempelvis produktion av innehåll i tjänsten och löpande drift räknas in.
? Möjligen är Apoteket för tidigt ute, men förr eller senare tror jag att försäljning via internet kommer att slå igenom i all typ av handel. Det faktum att företrädesvis äldre köper receptläkemedel kan dock vara ett problem för Apoteket, säger Mathias Ivarsson.
Enligt Monica Hagman ska ännu ett pilotprojekt med e-handel, nu omfattande receptbelagda läkemedel, starta i januari 2004. Verksamheten ska inriktas på yrkesaktiva kroniker.

Tullen har inte rätt att
beslagta godkända
läkemedel köpta inom EU

0

Sedan en tid tillbaka har det börjat dyka upp svenska hemsidor som erbjuder on line-försäljning av läkemedel. När det gäller försändelser som kommer från länder utanför EU är lagstiftningen klar:
Läkemedlen får inte föras in och tullen har rätt att ta dem i beslag.
? Men godkända receptbelagda läkemedel som köpts inom EU och som inte är narkotikaklassade har vi inte befogenhet att beslagta, säger Kent Winblad vid Arlandatullen.
? Vi kan bara se det passera.

Stor marknad
Det här är något som svenska internetföretag tagit fasta på.
? Vad jag förstår är det lagligt att köpa läkemedel inom EU på det här sättet, säger Dag Kätterström som står bakom hemsidan elixir.nu.
? Det är en stor potentiell marknad och en intressant idé som jag vill pröva.
Dag Kätterströms vinst är den provision han får från det försäljande engelska företag som hans sida är länkad till.
Han säger att han letade länge för att finna vad han beskriver som seriösa återförsäljare.
? Det här företaget har läkare som skriver ut medlen, jag har i alla fall sett att de annonserar efter läkare som kan tänka sig att göra det.
Läkemedelsvärlden har försökt att komma i kontakt med någon läkare via den engelska hemsidan men ännu inte fått något svar.
Att tullen inte har befogenhet att beslagta receptbelagda läkemedel köpta inom EU innebär inte att det är tillåtet, menar Bo Lindström på Läkemedelsverket. Enligt läkemedelslagen ska medlen vara utskrivna av behörig förskrivare och inköpta på apotek.
? Och om det finns läkare som rutinmässigt förskriver på det här sättet bör de bli av med legitimationen.
Läkemedelsverkets inriktar sig främst på att leta upp ägarna bakom de svenska hemsidorna och uppmärksamma dem på att det i Sverige är olagligt att göra reklam till allmänheten för receptbelagda läkemedel.

Dyker upp nya
Enligt Bo Lindström har också en del sidor släckts ned.
? Men det dyker hela tiden upp nya.
På europeisk nivå har myndigheterna inlett ett samarbete för att försöka komma åt de här företagen. Och Dag Kätterström har kanske, när den här tidningen trycks, släckt ned sin sida.

Tullen har inte rätt att
beslagta godkända
läkemedel köpta inom EU

0

Sedan en tid tillbaka har det börjat dyka upp svenska hemsidor som erbjuder on line-försäljning av läkemedel. När det gäller försändelser som kommer från länder utanför EU är lagstiftningen klar:
Läkemedlen får inte föras in och tullen har rätt att ta dem i beslag.
? Men godkända receptbelagda läkemedel som köpts inom EU och som inte är narkotikaklassade har vi inte befogenhet att beslagta, säger Kent Winblad vid Arlandatullen.
? Vi kan bara se det passera.

Stor marknad
Det här är något som svenska internetföretag tagit fasta på.
? Vad jag förstår är det lagligt att köpa läkemedel inom EU på det här sättet, säger Dag Kätterström som står bakom hemsidan elixir.nu.
? Det är en stor potentiell marknad och en intressant idé som jag vill pröva.
Dag Kätterströms vinst är den provision han får från det försäljande engelska företag som hans sida är länkad till.
Han säger att han letade länge för att finna vad han beskriver som seriösa återförsäljare.
? Det här företaget har läkare som skriver ut medlen, jag har i alla fall sett att de annonserar efter läkare som kan tänka sig att göra det.
Läkemedelsvärlden har försökt att komma i kontakt med någon läkare via den engelska hemsidan men ännu inte fått något svar.
Att tullen inte har befogenhet att beslagta receptbelagda läkemedel köpta inom EU innebär inte att det är tillåtet, menar Bo Lindström på Läkemedelsverket. Enligt läkemedelslagen ska medlen vara utskrivna av behörig förskrivare och inköpta på apotek.
? Och om det finns läkare som rutinmässigt förskriver på det här sättet bör de bli av med legitimationen.
Läkemedelsverkets inriktar sig främst på att leta upp ägarna bakom de svenska hemsidorna och uppmärksamma dem på att det i Sverige är olagligt att göra reklam till allmänheten för receptbelagda läkemedel.

Dyker upp nya
Enligt Bo Lindström har också en del sidor släckts ned.
? Men det dyker hela tiden upp nya.
På europeisk nivå har myndigheterna inlett ett samarbete för att försöka komma åt de här företagen. Och Dag Kätterström har kanske, när den här tidningen trycks, släckt ned sin sida.

Tullen har inte rätt att
beslagta godkända
läkemedel köpta inom EU

0

Sedan en tid tillbaka har det börjat dyka upp svenska hemsidor som erbjuder on line-försäljning av läkemedel. När det gäller försändelser som kommer från länder utanför EU är lagstiftningen klar:
Läkemedlen får inte föras in och tullen har rätt att ta dem i beslag.
? Men godkända receptbelagda läkemedel som köpts inom EU och som inte är narkotikaklassade har vi inte befogenhet att beslagta, säger Kent Winblad vid Arlandatullen.
? Vi kan bara se det passera.

Stor marknad
Det här är något som svenska internetföretag tagit fasta på.
? Vad jag förstår är det lagligt att köpa läkemedel inom EU på det här sättet, säger Dag Kätterström som står bakom hemsidan elixir.nu.
? Det är en stor potentiell marknad och en intressant idé som jag vill pröva.
Dag Kätterströms vinst är den provision han får från det försäljande engelska företag som hans sida är länkad till.
Han säger att han letade länge för att finna vad han beskriver som seriösa återförsäljare.
? Det här företaget har läkare som skriver ut medlen, jag har i alla fall sett att de annonserar efter läkare som kan tänka sig att göra det.
Läkemedelsvärlden har försökt att komma i kontakt med någon läkare via den engelska hemsidan men ännu inte fått något svar.
Att tullen inte har befogenhet att beslagta receptbelagda läkemedel köpta inom EU innebär inte att det är tillåtet, menar Bo Lindström på Läkemedelsverket. Enligt läkemedelslagen ska medlen vara utskrivna av behörig förskrivare och inköpta på apotek.
? Och om det finns läkare som rutinmässigt förskriver på det här sättet bör de bli av med legitimationen.
Läkemedelsverkets inriktar sig främst på att leta upp ägarna bakom de svenska hemsidorna och uppmärksamma dem på att det i Sverige är olagligt att göra reklam till allmänheten för receptbelagda läkemedel.

Dyker upp nya
Enligt Bo Lindström har också en del sidor släckts ned.
? Men det dyker hela tiden upp nya.
På europeisk nivå har myndigheterna inlett ett samarbete för att försöka komma åt de här företagen. Och Dag Kätterström har kanske, när den här tidningen trycks, släckt ned sin sida.

Trendbrottet troligen tillfälligt

Patentutgångar på storsäljande läkemedel som citalopram, simvastatin, omeprazol, felodipin och ciprofloxacin är enligt de flesta bedömare den klart dominerande förklaringen till att samhällets läkemedelskostnader nu tycks ha stabiliserats.
Hans Ekman, läkemedelschef i Västra Götalandsregionen, tror inte att denna trend blir särskilt bestående.
? Det är en exceptionell tid just nu med patentutgångar för många stora preparat. Man måste beakta att det inte kommer att se likadant ut på den fronten framöver. Det är sannolikt bara frågan om ett tillfälligt hack i kurvan.

Trendbrottet troligen tillfälligt

Patentutgångar på storsäljande läkemedel som citalopram, simvastatin, omeprazol, felodipin och ciprofloxacin är enligt de flesta bedömare den klart dominerande förklaringen till att samhällets läkemedelskostnader nu tycks ha stabiliserats.
Hans Ekman, läkemedelschef i Västra Götalandsregionen, tror inte att denna trend blir särskilt bestående.
? Det är en exceptionell tid just nu med patentutgångar för många stora preparat. Man måste beakta att det inte kommer att se likadant ut på den fronten framöver. Det är sannolikt bara frågan om ett tillfälligt hack i kurvan.

Geografiska skillnader i läkemedelsanvändning förbryllar

0

Att det används mest HIV-läkemedel och medel mot beroende i storstäderna beror på att såväl HIV som drogmissbruk är vanligare i storstäderna. Men vad är skälet till att det i till exempel Uppsala förskrivs 68,6 antidepressiva DDD/1000 invånare och dag medan man i Stockholm nöjer sig med drygt 52? Och vad är skälet till att det på Gotland förskrivs drygt 44 definierade dygnsdoser antikonceptionella medel, medan Blekinge ligger på drygt 62 dygnsdoser? I båda exemplen har statistiken ålderstandardiserats.

Fler specialister
Sådana skillnader ska de statistikansvariga inom Apotekets distrikt titta närmare på och försöka finna en del svar. I Stockholm har Björn Wettermark, apotekare, undersökt hur länet skiljer sig.
? Till exempel används specialistpreparat i högre grad i vårt landsting vilket kanske beror på en större tillgång till specialister.
Vad det beror på att länet har den högsta användningen av angiotensinreceptorblockare i landet kan han bara spekulera om.
Det kan vara så att rekommendationen att använda dessa enbart som tredjehandsalternativ fått sämre genomslag i Stockholm än i övriga landet; en annan förklaring är att det finns en annan attityd till nya läkemedel och högre inkomster hos befolkningen.
Ett sedan gammalt känt exempel är den högre förskrivningen av antibiotika i Skåne.
? Det är bekymmersamt och vi har ingen annan förklaring än terapitradition, säger Christer Luthman statistikansvarig för distriktet.
? Så här har det varit i alla herrans år.

Geografiska skillnader i läkemedelsanvändning förbryllar

0

Att det används mest HIV-läkemedel och medel mot beroende i storstäderna beror på att såväl HIV som drogmissbruk är vanligare i storstäderna. Men vad är skälet till att det i till exempel Uppsala förskrivs 68,6 antidepressiva DDD/1000 invånare och dag medan man i Stockholm nöjer sig med drygt 52? Och vad är skälet till att det på Gotland förskrivs drygt 44 definierade dygnsdoser antikonceptionella medel, medan Blekinge ligger på drygt 62 dygnsdoser? I båda exemplen har statistiken ålderstandardiserats.

Fler specialister
Sådana skillnader ska de statistikansvariga inom Apotekets distrikt titta närmare på och försöka finna en del svar. I Stockholm har Björn Wettermark, apotekare, undersökt hur länet skiljer sig.
? Till exempel används specialistpreparat i högre grad i vårt landsting vilket kanske beror på en större tillgång till specialister.
Vad det beror på att länet har den högsta användningen av angiotensinreceptorblockare i landet kan han bara spekulera om.
Det kan vara så att rekommendationen att använda dessa enbart som tredjehandsalternativ fått sämre genomslag i Stockholm än i övriga landet; en annan förklaring är att det finns en annan attityd till nya läkemedel och högre inkomster hos befolkningen.
Ett sedan gammalt känt exempel är den högre förskrivningen av antibiotika i Skåne.
? Det är bekymmersamt och vi har ingen annan förklaring än terapitradition, säger Christer Luthman statistikansvarig för distriktet.
? Så här har det varit i alla herrans år.

Geografiska skillnader i läkemedelsanvändning förbryllar

0

Att det används mest HIV-läkemedel och medel mot beroende i storstäderna beror på att såväl HIV som drogmissbruk är vanligare i storstäderna. Men vad är skälet till att det i till exempel Uppsala förskrivs 68,6 antidepressiva DDD/1000 invånare och dag medan man i Stockholm nöjer sig med drygt 52? Och vad är skälet till att det på Gotland förskrivs drygt 44 definierade dygnsdoser antikonceptionella medel, medan Blekinge ligger på drygt 62 dygnsdoser? I båda exemplen har statistiken ålderstandardiserats.

Fler specialister
Sådana skillnader ska de statistikansvariga inom Apotekets distrikt titta närmare på och försöka finna en del svar. I Stockholm har Björn Wettermark, apotekare, undersökt hur länet skiljer sig.
? Till exempel används specialistpreparat i högre grad i vårt landsting vilket kanske beror på en större tillgång till specialister.
Vad det beror på att länet har den högsta användningen av angiotensinreceptorblockare i landet kan han bara spekulera om.
Det kan vara så att rekommendationen att använda dessa enbart som tredjehandsalternativ fått sämre genomslag i Stockholm än i övriga landet; en annan förklaring är att det finns en annan attityd till nya läkemedel och högre inkomster hos befolkningen.
Ett sedan gammalt känt exempel är den högre förskrivningen av antibiotika i Skåne.
? Det är bekymmersamt och vi har ingen annan förklaring än terapitradition, säger Christer Luthman statistikansvarig för distriktet.
? Så här har det varit i alla herrans år.

Låg andel e-recept eftersom storlandstingen inte är klara

0

På två år har andelen elektroniskt överförda recept fördubblats. Idag är 19 procent av alla recept som förskrivs inom primärvården elektroniska. Trots att alla apotek i dag kan ta emot e-recept är det alltså än så länge relativt få som hanteras elektroniskt.
Men målet, att 80 procent ska vara elektroniska inom fem år, tror Gunnel Bridell ansvarig för Apotekets arbete med e-recept fortfarande är möjligt att nå.

Stora landstingen inte igång
? De stora landstingen som Stockholm, Västra Götaland och Skåne har ännu inte rullat igång, vilket förklarar det låga riksgenomsnittet. De tre står för ungefär hälften av alla recipen.
När de väl får igång systemet fullt ut kommer man att snabbt ha uppnått målet säger hon. I Stockholm räknar man med att starta under hösten.
? För stora landsting är det betydligt mer komplicerat, vilket förklarar varför det är betydligt vanligare med elektronisk recepthantering hos mindre landsting.
Fortfarande är det bara Norrbotten som i stort sett enbart har e-recept.
I Västerbotten, Jämtland och Blekinge är mer än hälften av recepten elektroniska. Västmanland, Sörmland och Örebro har också kommit igång medan till exempel Kronoberg och Jönköping liksom de tre stora landstingen ännu inte gjort det.

Låg andel e-recept eftersom storlandstingen inte är klara

0

På två år har andelen elektroniskt överförda recept fördubblats. Idag är 19 procent av alla recept som förskrivs inom primärvården elektroniska. Trots att alla apotek i dag kan ta emot e-recept är det alltså än så länge relativt få som hanteras elektroniskt.
Men målet, att 80 procent ska vara elektroniska inom fem år, tror Gunnel Bridell ansvarig för Apotekets arbete med e-recept fortfarande är möjligt att nå.

Stora landstingen inte igång
? De stora landstingen som Stockholm, Västra Götaland och Skåne har ännu inte rullat igång, vilket förklarar det låga riksgenomsnittet. De tre står för ungefär hälften av alla recipen.
När de väl får igång systemet fullt ut kommer man att snabbt ha uppnått målet säger hon. I Stockholm räknar man med att starta under hösten.
? För stora landsting är det betydligt mer komplicerat, vilket förklarar varför det är betydligt vanligare med elektronisk recepthantering hos mindre landsting.
Fortfarande är det bara Norrbotten som i stort sett enbart har e-recept.
I Västerbotten, Jämtland och Blekinge är mer än hälften av recepten elektroniska. Västmanland, Sörmland och Örebro har också kommit igång medan till exempel Kronoberg och Jönköping liksom de tre stora landstingen ännu inte gjort det.

Låg andel e-recept eftersom storlandstingen inte är klara

0

På två år har andelen elektroniskt överförda recept fördubblats. Idag är 19 procent av alla recept som förskrivs inom primärvården elektroniska. Trots att alla apotek i dag kan ta emot e-recept är det alltså än så länge relativt få som hanteras elektroniskt.
Men målet, att 80 procent ska vara elektroniska inom fem år, tror Gunnel Bridell ansvarig för Apotekets arbete med e-recept fortfarande är möjligt att nå.

Stora landstingen inte igång
? De stora landstingen som Stockholm, Västra Götaland och Skåne har ännu inte rullat igång, vilket förklarar det låga riksgenomsnittet. De tre står för ungefär hälften av alla recipen.
När de väl får igång systemet fullt ut kommer man att snabbt ha uppnått målet säger hon. I Stockholm räknar man med att starta under hösten.
? För stora landsting är det betydligt mer komplicerat, vilket förklarar varför det är betydligt vanligare med elektronisk recepthantering hos mindre landsting.
Fortfarande är det bara Norrbotten som i stort sett enbart har e-recept.
I Västerbotten, Jämtland och Blekinge är mer än hälften av recepten elektroniska. Västmanland, Sörmland och Örebro har också kommit igång medan till exempel Kronoberg och Jönköping liksom de tre stora landstingen ännu inte gjort det.

4 MINUTER MED

Axel Edling

Ordförande i Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, med anledning av det villkorade subventioneringsbeslutet för Crestor (rosuvastatin).



Varför villkorades Crestors beslut?

? Nämnden har ansett att Crestor bara är kostnadseffektivt för patienter som inte når behandlingsmålen med simvastatin. Beslutet innehåller ett villkor om detta och den begränsningen måste lyftas fram i marknadsföringen. Nämnden ställer ytterligare två villkor som innebär att företaget ska presentera kompletterande material om Crestors kliniska användning och om morbiditet och mortalitet. De villkoren syftar till att ge underlag för en mer fullständig värdering av Crestor.



Är det lämpligt att LFN genom det villkorade beslutet för Crestor styr förskrivningen åt generiskt simvastatin?

? Ett verktyg som nämnden har fått till sin hjälp för att besluta om subvention är möjligheten att ange särskilda villkor i ett beslut. Nämnden har i detta fall ansett att vissa villkor är befogade.



De patienter som står på andra statiner än simvastatin, som inte når det uppsatta målet, ska de först sättas över på simvastatin innan de kan sättas över på Crestor?

? Nämnden har funnit att Crestor bara är kostnadseffektivt om en patient inte når behandlingsmålen med simvastatin. Patienten måste därför ha prövat simvastatin om han eller hon ska få Crestor subventionerat.



När patent går ut på de andra statinerna, ändras då villkoret i Crestors beslut?

? Villkoren ändras inte med automatik. Nämnden har alltid en möjlighet att komma tillbaka till ett gammalt beslut. Den kan ta upp frågan om ett läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen inte längre ska ingå i förmånerna och ompröva sina tidigare beslut när förutsättningarna ändras.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng