Årlig arkivering 2001

P-pillerrättegången skulle ha blivit den mest omfattande läkemedelsprocessen i Sverige sedan neurosedynmålet på 60-talet. Omkring 100 unga kvinnor hade stämt läkemedelsbolaget Organon för skador av blodproppar, efter att ha ätit p-pillren Desolett eller Mercilon.

Det var May Andersson i Ångsta söder om Östersund, som satte igång alltihop i oktober 1995. Hon vara 36 år då och hade fått Mercilon utskrivet ett halvår tidigare. Efter två månader fick hon ont i ena vaden och ringde enligt instruktionen på förpackningen till en barnmorska, men fick beskedet att pillren var helt ofarliga. Några månader senare fick hon värk i ryggen. Ytterligare några dagar senare ramlade May ihop över ett staket och forslades till intensiven. Det visade sig att hon hade fullt av blodproppar i lungorna.

? Det var kritiskt i fem dygn. Jag kunde så väl ha dött. Det är svårt att komma över när man tänker tillbaka, att man kunde ha dött, säger hon.

Snabbare skadereglering

När May kom hem från sjukhuset såg hon en artikel i en kvällstidning om 29 unga utländska kvinnor som hade dött av den nya sortens p-piller, de så kallade tredje generationens. Hon ringde tidningen och berättade sin historia. Artikeln ledde till en kontakt med advokaten Henning Sjöström som har långt erfarenhet av läkemedelsprocesser. Han representerade på 60-talet 105 neurosedynskadade barn som tillsammans fick 35 miljoner i en förlikning med Astra.

Under 70-talet drev han tillsammans med Bengt Sternung ett trettiotal mål för kvinnor som fått blodproppar efter att ha ätit p-piller. Kvinnorna förlorade eftersom det inte gick att bevisa något samband och målen fick stor uppmärksamhet i media.

Under samma period tog läkemedelsbolagen initiativet till en läkemedelsförsäkring som infördes i Sverige 1 juli 1978. En av tvistefrågorna mellan parterna i den nu aktuella p-pillerprocessen har varit om frågan ska avgöras i domstol eller via försäkringen. Sådana försäkringar finns bara i de nordiska länderna, medan man i USA och Europa går till domstol eller gör upp genom förlikning.

Skillnaden är att skadereglering genom läkemedelsförsäkringen går snabbare, beviskraven är lägre och den skadade får ingen advokat. Beloppen räknas enligt samma tabell som till exempel trafikskadeförsäkringen. Läkemedelsbolagen vill självfallet att skador ska regleras via försäkringen, som de själva administrerar och betalar via Läkemedelsindustriföreningen.

Låga skadestånd

Men det finns kritik mot försäkringen. Kritik mot att den skadade inte får medel att anlita juridiskt ombud och egna experter, att media och allmänhet inte får insyn och att skadestånden är alltför låga. Skadestånden är sekretessbelagda och offentliggörs bara om den skadade själv vill. Därför blir de svåra att granska.

Enligt Lotta Westerhäll, professor i rättsvetenskap, som granskat läkemedelsförsäkringen fram till 1996,låg det genomsnittliga skadeståndet på 50 000 och det högsta utbetalade på 200 000 kronor. Inte mycket för en skada som kan få livslånga följder.

? Vi har låga belopp internationellt sett. Skadestånden i Sverige jämfört med USA är som att jämföra David och Goliat. Vi kan gott höja, det utrymmet har vi, anser Lotta Westerhäll.

Drygt två hundra p-pillerskador har anmälts till försäkringen mellan 1978 och 1996 varav två tredjedelar har fått ersättning. Enligt Lotta Westerhäll har skadeståndsprocesserna i USA fått många företag att gå i konkurs eller tvingat dem att dra in preparat.

? I Sverige är många rädda att det ska bli en industri av överklaganden som i USA. Det tar så mycket av resurserna, äger hon.

Hon hävdar att den inställningen bidrar till att hålla skadestånden nere i Sverige. Bill Dufwa, som är professor i försäkringsrätt, menar att den bristande insynen är ett stort problem med skadeförsäkringssystemet.

? En död hand läggs över processen. Det blir ingen rättsutveckling om vi inte får någon öppen debatt och mediabevakning behövs för insynen. Systemet sparar visserligen pengar, men vi får inte gå för långt. Enligt EU-rätten ska alla människor ges möjlighet att gå till domstol, påpekar han.

Något som i realiteten kan vara omöjligt för en privatperson utan ekonomiska resurser, eftersom den som förlorar måste betala motpartens processkostnader.

Efter artiklarna om May Andersson blev hon och tidningen nedringd av andra skadade kvinnor. Med hjälp av Henning Sjöström tämde de Organon på närmare 60 miljoner kronor.

De flesta kvinnor var mellan 20 och 30 år när skadan inträffade och nästan alla har haft blodproppar; i vener, lungor, hjärta och hjärna. För många var det akuta skedet livshotande. En kvinna har avlidit och en annan är halvsidesförlamad. En kvinna som tvingades amputera sin fot, har opererats gång på gång för att få en fungerande protes.

Andra kvinnor som inte drabbats fullt så hårt kommer ändå att få leva med följderna av sina skador resten av livet. Följder som migrän, minnesproblem, tinnitus eller att tvingas ta blodförtunnande medel vid graviditet eller operationer.

Flera måste byta yrke eller är fortfarande sjukskrivna. Många tampas med praktiska problem som att få försäkringskassan att betala handikapputrustning till bilen eller att klara extra kostnader som dyra stödstrumpor.

Gigantiska kostnader

Organon ville redan från början att ärendena skulle hänskjutas till läkemedelsförsäkringen, men kvinnornas ombud på Juristhuset ville gå vidare med rättsprocessen. ?Höga skadestånd och uppmärksamhet är det enda sättet att tvinga läkemedelsföretagen att tillverka bra produkter ?ansåg advokat Bengt Sternung i en tidigare intervju (han avled i höstas).

Förberedelserna tog lång tid. Omfattande medicinska utredningar krävdes. I mars 2001 skulle den sex månader långa rättegången starta, efter att ha skjutits upp ett antal gånger. Tre kvinnor hade valts ut som pilotfall. Men i januari kom det överraskande beskedet att alla kvinnor dragit tillbaka sin stämning och att de istället skulle vända sig till läkemedelsförsäkringen.

Enligt den överenskommelse som parterna gjort skulle Organon inte kräva mer än 300 000 kronor för sina kostnader. Den egentliga summan är hemlig, men överstiger enligt företagets advokat Claes Lundblad tio miljoner. Det ? och mycket mer ? hade kvinnorna fått betala om målet gått vidare och de förlorat.

? Sådana är spelets regler. Om man förlorar får man betala i princip allt. De borde ha räknat med att kostnaderna skulle bli gigantiska. Man kan inte föra en sådan process och sedan bara gå därifrån, säger Claes Lundblad.

Överenskommelsen innebär också att Organons försäkringsbolag, internationella bolaget Zürichs holländska kontor, betalar juridisk hjälp på upp till 25 000 per kvinna. Det innebär att kvinnorna genom sina advokater kan anlita egna medicinska experter under skaderegleringen.

? Det ser jag som en av de större framgångarna med uppgörelsen. Det behövs fria läkare som inte är uppbundna av försäkringsbolagen. Man biter inte gärna den hand som föder en. Det är också viktigt att det finns ett juridiskt ombud som driver på, så att ersättningarna blir rimliga. Inget försäkringsbolag har någonsin betalat ut mer än de behöver, anser advokat Björn Rosengren som tog över som juridiskt ombud efter Bengt Sternungs frånfälle förra hösten.

Det var på Rosengrens initiativ som överenskommelsen kom till stånd.

? Processen skulle ha blivit orimligt lång. Troligen två år bara för de första tre kvinnorna, och då hade ändå inte mycket varit vunnet för de andra. Alla är individuella fall med olika skadebilder. Det hade kanske tagit 15?20 år totalt, konstaterar Björn Rosengren.

Meningslös övning

Organons ombud Claes Lundblad anser att kvinnorna borde ha vänt sig till läkemedelsförsäkringen redan från början.

? Sett i backspegeln har detta varit en meningslös övning och ett onödigt slöseri med resurser. Kärandesidan har haft en helt orealistisk uppfattning, dels om möjligheten att bevisa samband mellan skador och p-piller och dels om ersättningsnivåerna, menar han.

Björn Rosengren tycker däremot att det var rätt av hans kollegor att inleda processen via domstol för fem år sedan.

? De hade ingen annan möjlighet att få medel till de medicinska utredningar som krävdes, än att gå via allmänna rättshjälpen. Jag hoppas verkligen att ett rättsskydd införs i läkemedelsförsäkringen som i de flesta andra försäkringar.

Men Läkemedelsförsäkringens VD Ralf Blomgren anser inte att försäkringen ska betala sådana kostnader, annat än om den skadade överklagar.

? Jag ser inte något som helst skäl till det. Försäkringen har utredningsplikt och ska göra en objektiv utredning. Vår försäkringsgivare arbetar snabbt och opartiskt, säger Ralf Blomgren.

Skaderegleringen pågår nu för fullt på Zürichs svenska kontor (Zürich anlitas alltså både av läkemedelsförsäkringen och av Organon).

May Andersson i Ångsta har ännu inte fått veta hur mycket pengar hon kommer att få. Hon har liksom många andra satt stort hopp till rättsprocessen, både för att få upprättelse och för att få rimlig ersättning för sitt lidande. Men nu är hon glad att det snart är över.

? Det har varit jobbigt att det tagit så lång tid. Nu vill jag bara få ett slut på det. Det värsta är att pillren som skadade mej fortfarande säljs, säger hon.

För att illustrera hans höga lön och göra en vettig jämförelse plockade vi fram statistik över vad en ?vanlig ?farmaceut tjänar på ett ?vanligt ?apotek. Naturligtvis, eftersom Fred Hassan knappast är någon vanlig chef, kan vi ju inte göra en vanlig jämförelse, utan en ovanlig. Därmed blev jämförelsen lite missvisande som en del läsare nogsamt har påpekat för redaktionen under sommaren.

Därför gör vi här en ny, förhoppningsvis mer rättvisande, jämförelse av månadslön mellan Fred Hassans månadslön på 16,75 miljoner kronor och olika yrkesgrupper inom den svenska hälso-och sjukvården. Så att ingen ska känna sig glömd eller utpekad.

Klicka på FAKTA till höger!

Hassan höjer tempot

(FINANSTIDNINGEN 10 JULI )

Efter succén med Celebrex i USA vill Pharmacias vd Fred Hassan erövra resten av världen. Läkemedlet mot ledgångsreumatism och närbesläktade preparat ska stå för hälften av bolagets tillväxt under de kommande åren, säger Fred Hassan.

? Vårt mål är att öka Celebrexförsäljningen ordentligt under de kommande åren. Troligtvis kommer vi att hamna över 3 miljarder dollar redan i år. Förra året drog Pharmacia in 2,6 miljarder dollar på försäljningen av Celebrex, som i Sverige går under namnet Celebra. Det innebär att preparatet står för närmare en femtedel av bolagets omsättning.

Sveriges import av läkare ökar

(SYDSVENSKAN 5 AUGUSTI)

Den svenska importen av läkare och sjuksköterskor ökar kraftigt. Fyra av tio läkare som fick legitimation av socialstyrelsen under våren hade en utländsk läkarutbildning medan var sjunde nylegitimerad sjuksköterska hade en utländsk examen. Trenden är entydig och uppåtriktad. Sedan 1996 har andelen läkare med utländsk examen som legitimeras av socialstyrelsen per år ökat från 22 till 39 procent.

APO-dos dyrt och krångligt

(VÅRDFACKET 6/2001)

På servicehus är APO-dos ett otympligt system, enligt en insändare i Vårdfacket. Verksamheten håller åtskilliga personer med extra sysselsättning. Ofta måste man som distriktsköterska jaga ordinationer, recept, hämta den nyordinerade medicinen från apoteket, se till att personalen får betalt eller ordna så att den boende öppnar konto. En omedelbar medicinändring kan inte hanteras med mindre än att man måste beställa nya APO-doser. Dessutom kasserar man den medicin som den boende haft i tidigare ordination. Enklare medicinändringar får vänta till den kommande APO-leveransen.

MSD försäkrade sig om att hydroklortiazid fanns kvar på den svenska marknaden i form av Esidrex (Novartis) innan Dichlotride avregistrerades den första juli i år. Dichlotride hade då en låg förskrivning, omkring tre promille av hypertonipatienterna, och var det klart mindre av två alternativa produkter som tillhandahållits sedan 1959. Dichlotride givet ensamt kräver ofta tillägg av kalium eller en kaliumsparare. Kvar på marknaden finns från MSD fortfarande hydroklortiazid i kombination med en kaliumsparare i form av Moduretic och Moduretic Mite. Moduretic mite var för övrigt det diuretikum som ingick i den så kallade STOP-1-Hypertension studien som visade minskad morbididet och mortalitet i jämförelse med placebo hos äldre patienter med hypertoni. Hydroklortiazid finns dessutom tillgängligt från MSD i form av kombinationerna Renitec comp och Cozaar comp. MSD har med andra ord tagit sitt ansvar för att de patienter som behöver den aktiva substansen i Dichlotride (hydroklortiazid) också har tillgång till den.

MSD är forskningsdrivet läkemedelsföretag som har som främsta uppgift att ta fram och dokumentera nya och bättre läkemedel. Att generikaföretag producerar och marknadsför läkemedel där patentet har gått ut ser vi som en naturlig del i ett preparats utveckling.

Men hur långt sträcker sig originaltillverkarens ansvar? I övergången mellan patent ? och generikamarknaden har vi som tillverkare av originalläkemedel naturligtvis ett ansvar för att det finns en säker tillgång till preparatet. Men när ett läkemedel sedan länge varit en generikaprodukt kan inte längre dessa krav ställas enbart på originaltillverkaren. Här måste myndigheter och hela läkemedelsindustrin tillsammans se till att det finns en fungerande och välutvecklad generikamarknad så att man drar bästa nytta av de specifika kunskaper som olika leverantörer kan erbjuda.

Olle Melinder, Chef Information & Affärsutveckling, MSD

Eva Lilienberg, Chef Medical & Scientific Affairs, MSD

Ett beprövat diuretikum, Dichlotride (hydroklortiazid), tillhandahålls inte längre av tillverkaren MSD. Detta företag har senaste åren försökt profilera sig som företrädare för evidensbaserad medicin (EBM). Mot den bakgrunden rimmar det illa att ett av våra allra bäst EBM-dokumenterade läkemedel under tystnad avlägsnas från marknaden. I Sverige har hydroklortiazid sålts av MSD och Novartis under varunamnen Dichlotride respektive Esidrex. Hydroklortiazid ingår dessutom i ett flertal kombinationspreparat. Marknadsföringen av preparaten har under senare år varit obefintlig i kontrast till nyare, dyrare läkemedel.

Hur länge får vi behålla Esidrex, innan Novartis finner produkten alltför olönsam? För några år sedan förlorade vi klortalidon (Hygroton), ett annat besläktat läkemedel, som nyligen i en interimsanalys av den amerikanska ALLHAT-studien visat sig överlägset det betydligt dyrare doxazocin (Alfadil) vad gäller prevention av hjärtsvikt och stroke.

I ett flertal välgjorda randomiserade hypertonistudier senare år har effekter och biverkningar av olika behandlingar jämförts. Arbetshypotesen har ofta varit att nya behandlingsregimer (i regel ACE-hämmare och kalciumantagonister) medför fördelar ur effekt- och/eller biverkningssynpunkt jämfört med traditionell behandling (lågdostiazider och betablockerare). Gemensamt för alla dessa studier är, grovt sett, att de nya behandlingsregimerna inte visat sig vara bättre än de gamla mätt i kliniska huvudeffekter.

Dessa resultat genomsyrar också de guidelines som dessa studier genererat, där lågdostiazider och betablockerare försvarat sina positioner som förstahandsval. Det bör observeras att låga doser av tiazider har rekommenderats, vad gäller hydroklortiazid 12,5-25 mg. Bland lågdostiazider i allmänhet är just hydroklortiazid det medel som oftast använts; ibland ensamt, ibland i kombination med andra. Hydroklortiazid är rimligen ett av de bäst dokumenterade läkemedlen över huvud taget, vad gäller effekt på stroke, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och död.

Hur säkerställer samhället tillgängligheten på väldokumenterade läkemedel? Räcker det att lita till marknadskrafterna? Vilken trovärdighet förväntar sig MSD i sin satsning på evidensbaserad medicin, när man på detta sätt drar in ett av de allra bäst evidensbaserade läkemedlen?

Jan Håkansson, Ordförande i SFAM.L (Svensk Förenings för Allmänmedicin läkemedelsråd)

Lars-Olof Hensjö, Medicinsk chef, Infomedica, medlem i SFAM.L

Anders Hernborg, Medlem i SFAM.L

Peter Nilsson, Ordförande i Svenska hypertonisällskapet

Samtliga allmänläkare

Läs MSD:s svar genom att klicka ovan till höger under Relaterade artiklar

Intresset för naturvetenskapliga studier på akademisk nivå fortsätter att vara lågt. Speciellt gäller detta inom fysik och kemi. Biologi och farmaceutiska utbildningar klarar sig något bättre. Sämst är läget när det gäller att rekrytera blivande lärare i naturorienterande (NO) ämnen. Förra hösten stod hälften av platserna till högstadielärare i NO tomma vid landets lärarhögskolor!

Vi vet att många lärare i NO-ämnen från grundskola till högskola kommer att gå i pension inom en tioårsperiod. Samtidigt diskuteras på allvar uppsägningar av universitetslärare i just NO på olika håll i brist på studenter. Det är kort sagt obalans i hela systemet och kortsiktiga lösningar riskerar att göra situationen än värre i framtiden.

Flaskhalsen i detta problemkomplex är grundskolans naturvetenskap. Det är i högstadiet som intresserade barn blir ointresserade tonåringar. Det är lätt att göra högstadielärarna till syndabockar. Felet ligger högre upp i utbildningspyramiden på den akademiska nivå som har ansvaret för innehåll och form för lärarutbildningarna, det vill säga akademiska ämnesinstitutioner och lärarhögskolorna.

Min slutsats efter många års engagemang i skolans naturvetenskap är att minst två fel begås när man närmar sig grundskolans elever med naturvetenskap. Det ena är att man dels försummar de yngre barnens genuina intresse för naturvetenskapliga fenomen, dels försummar tonåringarnas krav å mening och sammanhang.

Det populära programmet Hjärnkontoret i SVT ses av 30?40 procent av barnen i åldersgruppen 3 ?10 år. Programmet har högt tempo och väcker intresse. Problemet är att när barnen kommer till skolan så finns det få om ens någon som kan möta deras frågor från programmet på ett relevant sätt. I praktiken säger vi till de vetgiriga ungarna att ?Du får vänta till årskurs sju med dina NO-frågor, men då ??.

? inträder som bekant puberteten med allt vad det för med sig av existentiella frågeställningar hos de unga. I dagens medievärld utsätts de dessutom för en otroligt stor mängd intryck av alla slag, så att konkurrensen för den som vill föra ut ett budskap är mördande. Skolans NO-budskap, isolerat som det ofta är från omgivningens brus och värderingar, faller därför ofta platt till marken. Den unga människa som söker någon mening i livet får väldigt lite stöd i skolans naturvetenskap.

Så vad göra? Jag skulle vilja föreslå ett par åtgärder:

1. Naturvetarna måste bestämma sig för vad de vill ha ut av grundskolans naturvetenskap. De totalt 40(!)mål som finns i dagens kursplaner i NO i grundskolan, måste bli färre och mer genomtänkta. Nu blandas i målen stort och smått utan vettiga prioriteringar.

2. Barnen får inte underskattas. För ner en del ?hårdkokta ?teorier och modeller bland barnen. Den framgångsrika partikelmodellen av materien (kvarkar, elektroner, atomer och molekyler)kan säkert presenteras i lämpliga former redan i förskoleåldern, så att den likt annat kulturarv sjunker in med åren. Att, som idag, påbörja undervisningen om just detta inför mer eller mindre MTV- och/eller hormonstinna tonåringar framstår bara som korkat.

3. Förse den senare delen av grundskolans naturvetenskap med mer av sammanhang. Läkemedel ser jag som ett utmärkt ?tema ?i sådan undervisning. Det innehåller allt man kan önska av naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och etik. Problemet är att det knappast finns några läromedel vare sig för lärare eller för elever som behandlar läkemedel. I min sons högstadiebok i biologi omnämns läkemedel under rubrikerna ?hälsa ?och ?droger ?på ett par sidor.

Frågan är vem som skall göra jobbet? Kan några av Apotekarsocietetens medlemmar tänka sig att medverka med att skriva och fortbilda? Kan föreningen ställa upp med resurser och ta initiativet till att innehållet i skolans verksamhet kommer upp på dagordningen och inte bara dess former?

Nu i svamptider tar jag med nöje fram The Documents in the Case av Robert Eustace och Dorothy L Sayers och läser om svampkännaren George Harrison som hittas död, förgiftad av muskarin, den giftiga alkaloiden i röd flugsvamp, Amanita muscaria (L ex Fr) Pers ex S F Gray. Och jag följer fascinerad handlingarna i målet, fram till det dramatiska ögonblick då misstanken om mord bekräftas med hjälp av ett polariskop, en apparat som analyserar optisk aktivitet.

Den franske fysikern François Jean Dominique Arago upptäckte fenomenet optisk aktivitet 1811. För att förstå fenomenet måste man först veta att ljus kan beskrivas som en transversell elektromagnetisk våg. Våg betyder att något svänger, elektromagnetisk att det är elektriska och magnetiska fält som svänger och transversell att svängningarna försiggår vinkelrätt mot vågens utbredningsriktning.

Härnäst måste man veta något om hur ljus växelverkar med materia. Detta ges av Maxwells ekvationer som litet löst kan sammanfattas som att elektromagnetiska vågor får elektriska laddningar att svänga, och att elektriska laddningar som svänger skickar ut elektromagnetiska vågor. En molekyl fungerar som en mottagar- och sändarantenn för ljus. Ljusvågorna får elektroner i molekylen att svänga, och dessa skickar i sin tur ut nya ljusvågor som svänger i antennens plan.

I vissa molekyler är sändarantennen vriden i förhållande till mottagarantennen. Vad händer om en sådan molekyl träffas av en ljusvåg som svänger i ett visst plan? För att molekylen ska fungera (bra)som mottagare, måste dess mottagarantenn ligga i samma plan (och vinkelrätt mot ljusvågens utbredningsriktning). Men dess sändarantenn ligger då i ett plan som är vridet i förhållande till detta, vilket innebär att molekylen återutsänder ljuset i ett annat plan. Molekylen har vridit ljusvågens svängningsplan. Molekyler med denna egenskap kallas optiskt aktiva, och många organiska molekyler har just denna egenskap.

Optisk aktivitet figurerar i ett kemiskt mysterium. Den tyske kemisten Eilhardt Mitscherlich hade påpekat, att natriumammoniumracemat, ett salt av den så kallade druvsyran (racemus betyder druvklase), hade stor likhet med natriumammoniumtartrat, motsvarande salt av vinsyra. Enda skillnaden var att tartratet är optiskt aktivt ? det hade den franske fysikern Jean Baptiste Biot konstaterat år 1815 ? medan racematet inte är det. När den unge Louis Pasteur 1848 studerade racemat under mikroskop såg han att det består av två slags spegelvända kristaller, ?vänsterhänta? och ?högerhänta?, varav de högerhänta är identiska med tartratkristaller. Med hjälp av en pincett kunde han separera de olikhänta racematkristallerna i två högar. De högerhänta vred ljusets svängningsplan på samma sätt som tartratkristaller, de vänsterhänta vred ljusets svängningsplan lika mycket åt motsatt håll. Och blandningen, det ursprungliga racematet, vred inte ljusets svängningsplan alls, eftersom effekterna i detta fall tar ut varandra. (Än idag kallar kemisterna en blandning av lika delar vänsterhänta och högerhänta molekyler för en racemisk blandning.)Pasteur genomförde en demonstration i närvaro av den inledningsvis skeptiske Biot. Den 74-årige fysikern lär efter demonstrationen ha tryckt hans hand och utropat: ?Min käre gosse, jag har älskat fysiken så mycket under hela mitt liv, att detta rör mig i själva hjärtat!? Det är en scen som hämtad ur en klassisk pojkbok.

När man framställer ett ämne i laboratoriet, får man i allmänhet en blandning av lika delar vänster- och högerhänta molekyler, en racemisk blandning, medan levande varelser som växter och djur i allmänhet bara syntetiserar det ena slaget. Naturligt muskarin från flugsvamp består bara av vänsterhänta molekyler och är optiskt aktivt; muskarin framställt i ett laboratorium är en optiskt inaktiv racemisk blandning. Och polariskopet i rättskemisten Sir James Lubbocks laboratorium avslöjar entydigt att en lösning av den svamprätt som blev George Harrisons bane inte uppvisar någon som helst optisk aktivitet. Det är en demonstation som rör mig, som älskat fysiken så mycket under hela mitt liv, i själva hjärtat.

12 juni ? 27 juli

NYA LÄKEMEDEL

Relpax R

Innehåll: Eletriptan

Form: Filmdragerad tablett 20 mg, 40 mg

ATC-kod: N02

Indikationer: Akut behandling av huvudvärksfasen vid en migränattack med eller utan aura.

Kommentar: Den aktiva substansen eletriptan ingår inte i något tidigare godkänt läkemedel.

Ombud: Pfizer AB, Täby.

Atridox R

Innehåll: Doxycyklinhyklat

Form: Pulver och vätska till tandköttsgel, 8,8 %

ATC-kod: A01AB

Indikation: För användning till vuxna med kronisk parodontit med fickdjup på > 5 mm, som adjuvans till konventionell icke-kirurgisk behandling av parodontit.

Kommentar: Ny produkt.

Ombud: Meda AB, Täby

Ceretec II R

Innehåll: Teknetiumexametazim [99mTc]

Form: Radiofarmacevtiskt kit med pulver till lösning för injektion; 0,5 mg exametazim/flaska.

ATC-kod: V09

Indikationer: Hjärnscintigrafi. Produkten är avsedd för diagnos av abnormiteter i regionalt cerebralt blodflöde såsom de som uppträder efter slaganfall och andra cerebrovaskulära sjukdomar, epilepsi, Alzheimers sjukdom och andra typer av demens, transitorisk ischemisk attack och hjärntumörer.
Teknetium-99-m-leukocytmärkning in vitro, där de märkta leokocyterna återinjiceras och scintigrafi utförs för avbildning av lokaliseringsplatserna. Detta förfarande kan tillämpas vid detektering av platser för fokalinfektion (exempelvis abdominalabscess), vid undersökning av pyrexi med okänt ursprung och vid utvärdering av inflammatoriska tillstånd utan samband med infektion, såsom inflammatorisk tarmåkomma.
Ombud: Nycomed Amersham AB, Lidingö.

NYA LÄKEMEDELSFORMER

Differin R

Innehåll: Adapalen

Form: Kräm, 1 mg/g

ATC-kod: D10AD03

Indikationer: Acne vulgaris på bröst, rygg och i ansiktet, då komedoner, papler och pustler dominerar.

Kommentar: Ny beredningsform till Differin gel respektive Differin kutan lösning.

Ombud: Galderma Nordic AB, Bromma.

Monilen

Innehåll: Karbamid

Form: Kutan emulsion

ATC-kod: D02AE01

Indikation: Torr hud.

Kommentar: Ny beredningsform till tidigare godkända Monilen kräm.

Ombud: Recip AB, Årsta.

Neupogen Novum R

Innehåll: Filgrastim

Form: Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta 0,6 mg/ml och 0,96 mg/ml

ATC-kod: L03A A02

Indikationer: Reduktion av duration av neutropeni och incidens i febril neutropeni hos patienter som behandlas med etablerade cytostatika för malignitet (med undantag för kronisk myeloisk leukemi och myelodysplasi). För att reducera durationen av neutropeni hos patienter som genomgår myeloablativ terapi följd av benmärgstransplantation och som bedöms utsättas för ökad risk av förlängd allvarlig neutropeni. Mobilisering av perifera stamceller (PBPC).

Hos patienter med allvarlig kongenital, cyklisk eller idiopatisk neutropeni där antalet neutrofila granulocyter <= 0,5 x 109/l och som tidigare haft allvarliga eller återkommande infektioner, är långtidsbehandling med NEUPOGEN Novum indicerad för att öka antalet neutrofila granulocyter och för att minska incidensen och durationen av infektionsrelaterade händelser. Behandling av persisterande neutropeni hos patienter med avancerad hivinfektion för att reducera risken för bakteriell infektion, då annan behandling av neutropeni är olämplig.

Kommentar: Nya beredningsformer till tidigare godkända Neupogen, injektionsvätska, lösning 0,3, 0,6 och 0,96 mg/ml.

Ombud: Amgen AB, Stockholm.

NYA STYRKOR

Glucophage R

Innehåll: Metformin

Form: Filmdragerad tablett, 1000 mg

ATC-kod: A10BA02

Indikationer: Behandling av diabetes mellitus typ 2 hos vuxna, speciellt hos överviktiga, där enbart diet och motion inte ger tillräcklig metabolisk kontroll.

Kommentar: Högre styrka till tidigare godkända Glucophage, filmdragerad tablett, 500 mg och 850 mg.

Ombud: Merck AB, Stockholm.

Bioclavid R

Innehåll: Amoxicillin och klavulansyra

Form: Filmdragerad tablett, 875 mg

ATC-kod: J01C R02

Indikation: Behandling av bakterieinfektioner orsakade av gramnegativa och grampositiva amoxicillinresistenta mikroorganismer (vars resistens orsakas av betalaktamaser) som dock är känsliga mot kombinationen amoxicillin och klavulansyra. Aktuella infektioner: Akut sinuit, akut exacerbation av kronisk bronkit, lobär pneumoni.

Kommentar: Ny styrka till tidigare godkända Bioclavid, filmdragerad tablett, 500 mg.

Ombud: Novartis Sverige AB, Täby.

Ovanstående lista innehåller ett urval av de nya läkemedel/indikationer som godkänts under den aktuella tidsperioden. För fullständig information, se Läkemedelsverkets hemsida www.mpa.se

Som väntat blev maj månads läkemedelsförsäljningssiffror för antiobesitasmedel och medel mot erektionsstörningar mycket låga och illustrativa för den statliga läkemedelssubventionens betydelse för läkemedelsförsäljningen.

Maj var den första hela månad där dessa medel inte ingick i läkemedelsförmånen. Försäljningen mätt som apotekens inköpspris (AIP) minskade med 70 procent (medel mot fetma) respektive 90 procent (impotensmedel). Mätt som definierade dygnsdoser var minskningarna 88 respektive 86 procent.

Läkemedelsförsäljningen till apoteken ökade trots detta från 1,81 miljarder kronor i april till 1,92 miljarder kronor i maj. Nivån är dock i stort sett densamma som den i maj 2000.

En ny studie visar att det inte finns något samband mellan kaffekonsumtion och kolorektal cancer, trots tidigare rapporter som tytt på att kaffe kan ha en skyddande effekt. I en studie på 61 000 svenska kvinnor var risken för kolorektal cancer inte minskad hos de som drack fyra koppar kaffe varje dag jämfört med de som aldrig eller sällan drack kaffe.
GUT 2001;49:89-90

Nya rön kan leda till behandling av ögonsjukdomen epidemisk keratokonjunktivit (EKC) som gör att ögat blir inflammerat och synen nedsatt i ett par månader. Flera miljoner människor drabbas varje år i Asien, Nord- och Sydamerika samt Europa.

EKC orsakas av adenovirus och nu har en forskare vid Umeå universitet hittat den komponent som adenoviruset måste öppna för att orsaka infektionen, kolhydraten sialinsyra.

Ett läkemedel med sialinsyra skulle därför kunna blockera viruset och förkorta sjukdomstiden.

Vetskap 7/2001

Engelska forskare har gjort en studie på 34 kvinnor mellan 19 och 45 år som hade lidit av förstoppning i fem år eller mer.
Personerna fick besvara ett omfattande frågeformulär. Dessutom mättes rektalt blodflöde, som visar funktion av nervimpulser från hjärnan, med ultraljudsteknik.

Resultaten visar att kvinnor med förstoppning genomgående hade sämre hälsa än kvinnor utan förstoppning. De kände sig också mindre feminina och tyckta att det var svårare att inleda intima relationer.

Reducerat rektalt blodflöde var också starkt kopplat till oro och depression.