Ytterligare bakslag präglar forskning på Alzheimer

Det har inte godkänts något nytt Alzheimer-läkemedel sedan 2003. Ett dussintal läkemedelskandidater i olika stadier av kliniska prövningar har lagts ner. Läkemedel som verkar lovande i tidiga studier har sedan inte motsvarat förväntningarna medan andra som verkat mindre lovande i slutändan gett bättre resultat.– Branschen präglas av alla dessa bakslag. Och det speglar de enorma […]

23 apr 2010, kl 15:31
0

Det har inte godkänts något nytt Alzheimer-läkemedel sedan 2003. Ett dussintal läkemedelskandidater i olika stadier av kliniska prövningar har lagts ner. Läkemedel som verkar lovande i tidiga studier har sedan inte motsvarat förväntningarna medan andra som verkat mindre lovande i slutändan gett bättre resultat.
– Branschen präglas av alla dessa bakslag. Och det speglar de enorma förväntningar som finns på området och det stora otillfredsställda behovet av bättre mediciner, säger professor Lars Lannfelt, Alzheimerforskare vid Uppsala universitet.

Det 27 år gamla Dimebon, som tidigare användes i Ryssland för att bota hösnuva, är ett av de mest udda medel som hittills prövats. Den första studien som gjordes i Ryssland tydde på anmärkningsvärt god effekt, men nyligen offentliggjordes resultaten från en senare internationell fas III-studie som inte visade någon nämnvärd effekt på förmågan att klara dagliga aktiviteter jämfört med placebo.
– Resultaten av den första studien som publicerades i Lancet 2008 är den mest lovande som vi någonsin sett. Därför var det naturligtvis med en viss besvikelse som jag tog del av resultaten av den senare studien, säger professor Bengt Winblad vid Huddinge universitetssjukhus, som leder den europeiska delen av en stor fas III-studie på Dimebon där det ska ges som tillägg till det idag godkända Alzheimerpreparatet Aricept (donepezil).

Forskarna på Huddinge sjukhus försöker också ta reda på läkemedlets verkningsmekanism. Deras teori är att det stärker mitokondriernas membran vilket gör att cellerna inte tar upp skadligt betaamyloid.
– På det sättet blir cellerna mer resistenta mot den stress de utsätts för vid Alzheimers sjukdom. Det är en helt ny verkningsmekanism och jag är fortfarande hoppfull om att det har effekt, säger Bengt Winblad.

Anledningen till att de två första studierna på Dimebon gett så olika resultat har Bengt Winblad flera förklaringar till. Dels var den första studien längre än den senaste, 12 månader respektive sex månader. En annan förklaring är patienternas skilda förväntan på effekt. Eftersom det inte finns några Alzheimerläkemedel godkända i Ryssland hade patienterna i den första studien inte prövat något läkemedel tidigare. De var helt enkelt mer optimistiska inför behandlingen, vilket bekräftas av att placebogruppen i den första studien förbättrades kraftigt till skillnad mot placebogruppen i den andra studien.

I den studie som Bengt Winblad leder håller man nu på att rekrytera patienter och den ska pågå i ett år. Sedan ska det göras ytterligare en studie där Dimebon läggs till memantin.

Det finns en rad hypoteser om vad som orsakar Alzheimers sjukdom, men under senare år har den så kallade amyloidkaskadhypotesen varit dominerande. Den innebär att det inlagras skadligt betaamyloidprotein i hjärnan och att det förstör nervcellerna. Tidigare ansågs själva slutprodukten, de så kallade amyloidplacken, vara mest farliga. Men på senare tid har det föreslagits att det kan vara förstadiet till plackbildningen, de så kallade protofibrillerna, som är mest giftiga. Protofibrillerna består av två eller fler ihopklumpade betaamyloidmolekyler. Den teorin skulle också förklara resultaten från den vaccinstudie som engelska forskare publicerades 2008. Trots att de hade lyckats ta bort all plack från patienternas hjärnor gav det ingen effekt på nedbrytningen av nervceller.

Att ta fram läkemedel som påverkar protofibrillerna är den linje som Lars Lannfelt arbetar utifrån i sin forskning. Bakgrunden till projektet är identifieringen av de två ärftliga mutationer som han gjorde under 90-talet när han var verksam vid Huddinge universitetssjukhus. Mutationerna är mycket ovanliga men har bidragit till större förståelse för mekanismerna bakom sjukdomen.

Den ena mutationen, den så kallade artiska mutationen, gör att det bildas en ökad mängd protofibriller. Genom samarbete med företaget Bioarctic Neuroscience AB har Lars Lannfelt utvecklat en antikropp som förhindrar bildningen av protofibriller.
– Vår antikropp är nu i klinisk utveckling och fas I-studier kommer att starta i USA i år och i Sverige nästa år. Vi har väldigt intressanta prekliniska data från transgena möss och även från människa. När vi har mätt i ryggvätska och jämfört med resultaten av andra antikroppar ser det lovande ut.
– Men hur det fungerar vet man först när man testar metoden i praktiken. Det här är ju min baby kan man säga, så det är klart att jag tror på den,
tilläger han.

I de planerade studierna kommer substansen att testas tillsammans med en kolinesterashämmare. Det är gängse att man gör så med nya medel, det anses inte etiskt korrekt att pröva nya Alzheimermedel mot placebo.
Också i Huddinge pågår studier med passiv immunisering i samarbete med flera läkemedelsföretag. Dessutom pågår ett par vaccinstudier där patienternas immunsystem ska stimuleras att bilda egna antikroppar.
– Det mest aktuella på läkemedelsområdet hos oss är ytterligare test på betaamyloid-tesen genom studier med två olika gammasekretashämmare. Gammasekretas är ett enzym som deltar i produktionen av beta-amyloid, säger Bengt Winbland.

Ett läkemedel som ligger långt framme är Pfizers bapineuzumab. Det publicerades en studie i början av mars i Lancet Neurology som visar att behandling med läkemedlet under 18 månader sänker amyloidkoncentrationen i hjärnan jämfört med placebo. Däremot kunde man inte visa någon klinisk effekt.
– Det pågår ett 20-tal studier på den typen av antikroppar och bapineuzumab är den som kommit längst. Den kan mycket väl registreras redan 2012 om de pågående studierna blir positiva, säger Bengt Winblad.
Man kan alltså konstatera att det finns en hel del i pipeline. Lars Lannfelt betonar att det är viktigt att läkarna har läkemedel att erbjuda och kan inge hopp så att patienterna söker hjälp i vården.
– Då kan vi också ge information och hjälp så att patienterna kan hantera sin situation. Det är extremt viktigt .
Hur mycket hopp man kan ge inför det senaste stjärnskottet, Dimebon är han dock tveksam till.
– Jag tycker det är en mycket märklig historia. Man ska komma ihåg att situationen i Ryssland är väldigt annorlunda och de har inga läkemedel att tillgå. Det är till och med tveksamt om de kan diagnostisera sjukdomen korrekt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng