Louise Elander om hur feber och anorexi regleras

Varför man får symtom som feber och minskad aptit vid inflammation har förbryllat forskare. Forskare vid Linköpings universitet har tidigare upptäckt att inflammatoriska signalämnen kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och sätta igång syntesen av prostaglandin E2 och på så sätt orsaka feber. Nu visar din avhandling att det också påverkar andra sjukdomsreaktioner?– Ja, det stämmer. […]

23 apr 2010, kl 15:37
0

Varför man får symtom som feber och minskad aptit vid inflammation har förbryllat forskare. Forskare vid Linköpings universitet har tidigare upptäckt att inflammatoriska signalämnen kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och sätta igång syntesen av prostaglandin E2 och på så sätt orsaka feber. Nu visar din avhandling att det också påverkar andra sjukdomsreaktioner?
– Ja, det stämmer. Prostaglandinerna förser hjärnan med information om att en inflammation pågår någonstans i kroppen och det styr förutom feber även andra reaktioner som aptitförlust och ökad utsöndring av stresshormon.

Så det är inte febern i sig som gör att man tappar aptiten?
– Nej, min forskning tyder på att matleda är en separat reglerad process och inte bara en konsekvens av feber. När hjärnan får information om att det finns en inflammation så tappar man lusten att äta.

Hur gick ni till väga för att visa det?
– Genom att använda genetiskt modifierade möss och farmakologiska hämmare av de enzym som tillverkar prostaglandin E2. Och resultatet visar alltså att prostaglandinerna har betydelse både för matleda och för feber som båda är effektiva vapen mot akuta infektioner.  

På vilket sätt har det betydelse för att bekämpa infektioner?
– Man tror att fastan minskar bakteriernas tillgång till näring och järn och den ökade kroppsvärmen sätter fart på immunförsvaret och hämmar bakteriernas förökning. Det här är ju en evolutionär mekanism och i dagens samhälle med avancerad sjukvård och tillgång till antibiotika har kanske febersvaret inte lika stor betydelse.

Hur är det då vid kroniska tillstånd?
– Vid kroniska tillstånd är det naturligtvis inte positivt att tappa aptiten, utan då kan det bidra till ökad sjuklighet. Matintaget styrs av ett mycket sofistikerat system och man kan egentligen inte svara på om det är samma system som påverkas vid akuta som kroniska tillstånd.
– Min misstanke är att det är samma system, att det på något sätt är kroppens naturliga sätt att reagera för att bekämpa en infektion. Men vid kroniska tillstånd har det slagit över och blivit destruktivt.
 
Går det att verifiera?
– Att det är liknande mekanismer som är involverade hoppas jag att man ska kunna verifiera i en djurmodell för kronisk inflammation. Här i Linköping går man också vidare och undersöker prostaglandinernas roll vid cancerrelaterad anorexi.

Hur påverkar prostaglandinerna utsöndringen av stresshormon?
– Kortisol är bland annat viktigt för att balansera immunförsvarets reaktioner för att man inte ska få en överdriven inflammation som kan vara destruktivt för kroppen. Det är en väldigt viktig regleringsmekanism och att den var så prostaglandinberoende var överraskande och kanske det som är mest nytt i min avhandling.
– Att kunna reglera den mekanismen är betydelsefullt vid flera autoimmuna sjukdomar då man antingen har för höga eller låga nivåer av kortisol.

Kan resultaten bidra till utvecklingen av nya antiinflammatoriska läkemedel?
– Förhoppningsvis kan ökad kunskap om hur prostaglandin E2 regleras i förlängningen leda till mer specifika anti-inflammatoriska läkemedel med mindre biverkningar.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng