Annons
Regeringen föreslår paket för stärkt krisberedskap
Skärmbild från pressträffen.

Regeringen föreslår paket för stärkt krisberedskap

Läkemedelsverket ska kunna kräva en avgift från företag som anmäler läkemedelsbrister sent, föreslår regeringen.

29 jun 2022, kl 11:09
0

På en pressträff på onsdagsmorgonen presenterade socialminister Lena Hallengren (S) flera nya lagförslag och myndighetsuppdrag som ska ge en stärkt krisberedskap inom hälso- och sjukvården. Bland annat handlar det om att stärka tillgången till läkemedel.

– Att marginalerna har varit för små blev uppenbart tidigt under pandemin. Alldeles för få kommuner hade en rimlig robusthet i sina verksamheter. Regeringen har redan gjort flera insatser, men den grundläggande lagerhållningen behöver stärkas ytterligare, sa Lena Hallengren på pressträffen.

Ska kunna kräva sanktionsavgift

Ett av de lagförslag som lades fram var att Läkemedelsverket ska ha möjlighet att besluta om sanktionsavgifter för läkemedelsföretag som inte i rimlig tid meddelar restnoteringar. På så sätt ska Läkemedelsverket och andra aktörer kunna få mer tid att hantera en bristsituation.

Att kunna kräva en avgift från företag som anmäler restnoteringar för sent eller inte alls är en fråga som Läkemedelsverket har drivit under flera år. I början av 2020 lämnade myndigheten detta förslag inom ett regeringsuppdrag om kritiska bristsituationer.

Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för Läkemedelsverket och regionerna att dela uppgifter med varandra om anledningen till att ett läkemedelsföretag meddelar försäljningsuppehåll.

Enligt regeringen bör öppenvårdsapoteken också få en lagstadgad lagerhållningsskyldighet. En sådan innebär att ställa krav på direktexpedieringsgraden. Denna mäter hur stor andel av kunderna som får ut sitt receptläkemedel vid första besöket. Enligt förslaget ska lagerhållningen på apoteken följas upp av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Myndigheten ska få i uppdrag att regelbundet mäta apotekens direktexpedieringsgrad.

Regeringen föreslår även ett förtydligande i hälso- och sjukvårdslagen om att sjukvårdsprodukter ingår i den utrustning som ska finnas där det bedrivs hälso- och sjukvård. Detta innefattar bland annat läkemedel och medicintekniska produkter. Enligt regeringen kommer denna ändring att underlätta för Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn då det blir lättare att bedöma om kraven inte följs.

Stärkt krisberedskap för apoteken

Regeringen presenterade också flera nya myndighetsuppdrag. Bland annat får Socialstyrelsen och Läkemedelsverket i uppdrag att påbörja ett arbete med att stärka öppenvårdsapotekens beredskap när det gäller utlämning av läkemedel.

I detta ingår att kartlägga och analysera tänkbara avbrott och störningar i driften. Myndigheterna ska även se till att förskrivare kan förskriva läkemedel även om sjukvårdens vanliga system är påverkat. Dessutom ska myndigheterna se över hur alternativ receptförskrivning kan säkerställas. Uppdraget ska slutredovisas den 31 december 2023.

Socialstyrelsen fick också i uppdrag att ta fram information om egenberedskap gällande  läkemedel och medicintekniska produkter vid behandling av kroniska sjukdomar. Denna information ska tas fram till både vårdgivare och patienter. Utgångpunkten är att patienten ska ha läkemedel eller sjukvårdsmaterial för minst en månad framåt i hemmet. Uppdraget ska göras i i samarbete med Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt E-hälsomyndigheten. Det ska slutredovisas den 15 november 2022.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng