Ny princip för magsårsvaccin

Svensk forskning kan leda till ett terapeutiskt vaccin mot magsår som bygger på vidhäftningsproteiner. Det är en ny princip för magsårsvaccin som skiljer sig från tidigare mindre lyckade försök.

22 aug 2002, kl 10:48
0

Forskare vid universitetet i Umeå har i samarbete med kolleger i Sverige, Estland, Frankrike och USA identifierat ett nytt vidhäftningsprotein som är förutsättningen för att magsårsbakterien ska kunna fästa i magslemhinnan. De har också kun-
nat visa hur Helicobacter pylori utnyttjar den inflammation som den själv orsakar och hur den förändrar sitt sätt att binda till magslemhinnan beroende på immunsystemets olika motreaktioner. Forskarna menar att de nya kunskaperna ökar förutsättningarna för att kunna utveckla ett vaccin mot magsår (Science 2002;297:573-578).
Forskarna ska nu testa att hämma det nya vidhäftningsproteinet SabA (se figur) tillsammans med det tidigare upptäckta BabA i djurmodell.
? I och med att vi nu har två komponenter i en och samma mekanism så räknar vi med att få en bättre effekt, säger Thomas Borén docent vid Institutionen för Odon-
tologi vid Umeå universitet.
? När vi tar bort båda proteinerna så vidhäftar bakterien inte över huvud taget.
Om principen fungerar kan det vara realistiskt att testa på människa om 3 till 4 år, menar han. Det betyder att det dröjer sex till åtta år innan det kan finnas tillgängligt för patienter.

Framgångsrik princip
Många företag har under de senast åren satsat på att ta fram ett magsårsvaccin men inget har hittills gett resultat. Thomas Boréen menar att det som är intressant med vidhäftningsproteiner som vaccinkomponent är att vidhäftningen är så viktig för att bakterien ska kunna hålla sig kvar i en så turbulent miljö som magsäcken. Principen har också visat sig framgångsrik när det gäller till exempel kikhostevaccin och experimentvacciner mot urinvägsinfektioner.
? Som vi ser det måste man komma fram med något som
är ett alternativ till antibio-
tikabehandling, säger Thomas Boréen.
? Beroende på att så otroligt många är Helicobacterinfekterade är antibiotikabehandling inte realistiskt. Det finns också en stark koppling mellan Helicobacterinfektion och magcancer. Den utväg vi tänker oss är i första hand ett terapeutiskt vaccin.

Anpassningsbar bakterie
Den aktuella studien visar också att Helicobacter pylori har stora möjligheter att anpassa sig till sin miljö. Det kan förklara varför en inflammation i magsäcken varierar i omfattning över tid och varför den är så svår att bota.
Forskarna har upptäckt att när Helicobacter pylori infekterar magsäcken så leder det först till en mild inflammation. På denna inflammation svarar cellerna i magsäcken med att producera en sockermolekyl, sLex, i det infekterade området. Normalt är denna sockermolekyl en signal för att locka immunsystemets vita blodkroppar till området och en ökad mängd sockermolekyler är ett tecken på kraftigare inflammation.
Det visar sig att Helicobacter pylori istället utnyttjar inflammationen för att kunna fästa mer intimt till cellytorna via dessa sockermolekyler. På så sätt kan bakterierna bättre tillgodogöra sig näringsämnen från cellerna i magen. Detta förvärrar inflammationen ytterligare och leder till fler sockermolekyler på cellytorna som i sin tur leder till att inflammationsprocesserna aktiveras ytterligare. I magsäckens föränderliga miljö är bakteriens förmåga att binda till magslemhinnan en viktig överlevnadsfunktion.
I de här försöken har man använt ett nyupptäckt adhesionsprotein, SabA, som bara binder när magslemhinnan är inflammerad och det är den vanligtvis av Helicobacter pylori.

? Bakterien har alltså ett vidhäftningsprotein som är specialiserat för att känna igen någonting i magslemhinnan när magen väl är inflammerad. Denna anpassning tycker jag egentligen är det mest intressanta i vårt arbete, säger Thomas Boréen.

Aktiveras igen
När immunsystemet träder in och försöker bekämpa infektionen försvarar Helicobacter pylori sig med att ta ett steg tillbaka och fästa med ett annat vidhäftningsprotein längre ifrån cellytorna och på behörigt avstånd från immunförsvaret. När immunsystemet senare lugnat ner sig och slemhinnan tillfälligt blir bättre avancerar Helicobacter pylori på nytt och binder in tätare igen.
? Detta kan man också se genom att det är väldigt stor skillnad på en akut respektive kronisk infektion, och av Helico-
bacter pylori blir man infekterad i princip för resten av livet, säger Thomas Boréen.
Bakterien har uppenbarligen en förmåga att anpassa sig på ett otroligt effektivt sätt. Beroende på den här förmågan att anpassa sig till inflammationsprocessen är det viktigt att sätta sig in i hur bakterien svarar på förändringar i sin miljö när man försöker ta fram vaccinkomponenter mot Helicobacter pylori och magsårssjukdom

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng