Halvtid i riksomfattande SÄBO-tillsyn
Ivo kräver bättring av alla besökta kommuner
Lennart Pettersson.

Ivo kräver bättring av alla besökta kommuner

Icke patientsäker läkemedelshantering är en av de vanligaste bristerna som kommunerna nu måste åtgärda.

9 jan 2023, kl 08:23
0

Annons

I dagarna får många kommuner tillsynsbeslut med kritik av patientsäkerheten när det gäller läkemedel och annan medicinsk vård vid de särskilda boendena för äldre, SÄBO. Kritiken kommer från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som under hösten varit på plats och sett en rad brister. Det handlar bland annat om osäker läkemedelshantering, olämplig läkemedelsbehandling, för låg kompetens och otillräckliga kunskaper i svenska hos den vårdpersonal som sköter vården praktiskt, dålig tillgång till läkare, för låg personalkontinuitet och stora brister i dokumentationen av vården.

– Lägstanivån på den medicinska vården och behandlingen vid våra SÄBO är alldeles för låg. Ofta finns flera brister som var och en är allvarlig i sig, men som i kombination med varandra blir ännu värre, säger Lennart Pettersson, enhetschef vid hälso- och sjukvårdsenheten inom IVO:s avdelning sydöst.

Allvarliga säkerhetsbrister på SÄBO

Lennart Pettersson ger ett exempel som gäller läkemedel:

– En kombinationsbrist som inte är ovanlig är att den personal som arbetar närmast patienterna saknar både tillräcklig medicinsk kompetens och tillräckliga språkkunskaper. Då blir det svårt att läsa patientens läkemedelslista, förstå instruktioner om behandlingen, tolka läkemedelseffekter och biverkningar, dokumentera behandlingen och att i tid upptäcka försämring och kontakta medicinskt ansvarig sjuksköterska. Det är inte patientsäkert.

Coronapandemin satte extra ljus på den länge diskuterade medicinska kvalitetsbristen vid SÄBO. ”Vårdgivare redovisar återkommande planer och ambitioner för att förbättra kvaliteten, men trots det kan IVO konstatera att patienter fortsatt far illa. IVO:s bedömning är att det inte handlar om enstaka olycksfall i arbetet, utan om grundläggande brister i vårdgivarnas förmåga att säkerställa en godtagbar kvalitet och säkerhet för de äldre som bor på SÄBO”, skrev IVO i en rapport i fjol.

Långsiktig nationell tillsyn av SÄBO

Året dessförinnan, 2021, hade myndigheten på grund av denna bedömning inlett en långsiktig nationell tillsyn av hälso- och sjukvården för personer på SÄBO. I ett första steg granskade IVO 53 845 kommunala hälso- och sjukvårdsjournaler för personer på särskilda boenden. Totalt ingick nästan 2 000 särskilda boenden i 283 av 290 svenska kommuner i journalgranskningen. Dessutom gjorde IVO enkätundersökningar bland såväl patienter och närstående som bland vård- och omsorgsanställda i kommunerna.

I ett nästa steg kompletterar myndigheten nu denna datainsamling med omkring 300 fysiska inspektionsbesök. Samtliga Sveriges 290 kommuner samt storstädernas stadsdelar får besök under ett par dagar. IVO:s utsända intervjuar då sjuksköterskor vid SÄBO, patienter och representanter för kommunledningen (ofta socialchef, ordförande för SÄBO-ansvarig nämnd och en medicinskt ansvarig sjuksköterska). Efter besöket sker en skriftlig kommunikation med den ansvariga nämnden som får tillfälle att yttra sig.

Baserat på tidigare journalgranskningar och enkäter samt på inspektionerna och nämndyttrandena fattar IVO ett tillsynsbeslut för varje kommun eller stadsdelsnämnd.

Brister måste åtgärdas

Under hösten har myndigheten hunnit med ungefär hälften av dessa inspektioner så det är omkring 150 kommuner som nu har fått eller snart får sina tillsynsbeslut.

– Det tycks inte vara någon kommun som sticker ut på ett positivt sätt utan samtliga beslut konstaterar i varierande grad brister som kommunen måste åtgärda, säger Lennart Pettersson.

Kommunerna får normalt 4-8 veckor på sig att återkomma till IVO och redovisa vilka förbättringsåtgärder som pågår eller planeras. Det måste redovisa en plan för när åtgärderna ska vara klara och hur de ska följas upp.

”Om bristerna inte avhjälps eller om begärd redovisning inte kommer in inom angiven tid kan IVO komma att fatta beslut om föreläggande med eller utan vite”, står det i ett beslut som Läkemedelsvärlden tagit del av.

– Det är de verktyg vi som tillsynsmyndighet har, säger Lennart Pettersson.

Upp på bordet

Hans intryck är att de ansvariga i många kommuner före inspektionerna inte varit fullt ut medvetna om omfattningen av de medicinska bristerna på SÄBO.

– Nu lyfter vi upp problemen på bordet genom våra beslut och det är ett viktigt syfte med tillsynen. Huvudmannen har ansvar att systematiskt arbeta med att säkerställa patientsäkerheten.  Hur det ska ske är en fråga för politikerna och deras rådgivare att lösa.

När det gäller möjligheten till läkarbedömning för sjuka personer på SÄBO ligger, förklarar han, ansvaret dock främst hos regionen. Det är regionens ansvar att avsätta de läkarresurser som behövs för att ge invånarna en god hälso- och sjukvård. Och beträffande tillgången till läkare på SÄBO finns det avtal mellan kommunerna och deras regioner. Avtal som SÄBO-ansvariga i många kommuner uppger för IVO att regionen inte lever upp till.

Hur IVO planerar att ta sig an just frågan om läkartillgång vill Lennart Pettersson för närvarande inte svara på. Men han konstaterar att den nationella tillsynen kommer att fortsätta. Först ska IVO inspektera kvarvarande cirka 150 kommuner och stadsdelar. Och utöver det kommer även andra insatser. Lennart Pettersson räknar med positiva resultat:

– Jag hoppas och tror verkligen att vi kommer att börja se konkreta förbättringar vid våra särskilda boenden inom ett år.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng