Sedan oktober 2002 ansvarar Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) för utvärdering av läkemedels nytta och kostnadseffektivitet. När rosuvastatin (Crestor) fick sin subvention 2003 var det med villkor att Astrazeneca skulle lämna in en redovisning för hur läkemedlet förskrivits i klinisk praxis.
Företaget genomförde därför en registerstudie under 2005 baserat på journaluppgifter där man även tog med data för andra lipidsänkande läkemedel, kallad POST (Prescription of Statin Study).
Totalt ingick 193 vårdcentraler eller kliniker i analysen och uppgifter från 2069 patienter samlades in. Medelåldern var 65 år och det var 57 procent män och 43 procent kvinnor.
De flesta hade haft diagnos på hyperlipedemi i drygt fyra år, vilket talar för att diagnosen sätts relativt sent och troligen i samband med vård av annan samtidig sjukdom, påpekar författarna till studien, Per Werner och Johan Brun.
Patienterna som statinbehandlades hade ofta ett antal andra riskfaktorer som hypertoni (68 procent), ischemisk hjärtsjukdom (40 procent) och diabetes (33 procent).
Innan behandlingen startades uppgav 87 procent av läkarna att patienterna hade fått råd om kost och motion. Den vanligaste läkemedelsterapin var simvastatin (72 procent), atorvastatin (17 procent) och rosuvastatin tillsammans med pravastatin (4,5 procent).
Andelen patienter som inte uppnådde rekommenderade målvärden för LDL och total kolesterol var 52 procent för de med måttlig risk och 55 procent för de med hög risk.
Enligt författarna talar resultatet för att behandlingen för dessa patienter borde ha drivits längre och att man borde ha bytt till en mer effektiv terapi i de fall initial behandling inte gett resultat.
- Läkemedel
Hälften når rätt lipidnivå med statiner
En svensk studie visar att mindre än hälften av patienter med hög risk för hjärtkärlsjukdom uppnår målvärden för LDL med hjälp av läkemedelsbehandling.
