Annons

Fler sjukdomar kan botas med nya vacciner

Genom att vända bakteriernas egna vapen emot dem försöker vaccinforskare hindra bakterier och virus från att tränga in i kroppen. Samma teknik kan också användas för att skapa tolerans mot partiklar som kroppen reagerar på i onödan.

24 apr 2002, kl 16:40
0

Annons

De flesta bakterier, virus och parasiter tar sig in genom kroppens slemhinnor i mag-tarmkanalen, luftvägarna och könsorganen. Därför finns här ett starkt immunförsvar som försöker bekämpa sjukdomsalstrare redan innan de hunnit ställa till skada. Men en vanlig vaccinationsspruta kan inte aktivera immunförsvaret i slemhinnorna. Därför arbetar forskare i stället med vacciner som kan tas oralt eller sprayas upp i näsan.

För att aktivera immunförsvaret i slemhinnorna kan de gifter som kolerabakterier och de E. coli-bakterier som orsakar diarré utsöndrar användas emot dem. Det berättade bland annat professor Jan Holmgren vid Göteborgs universitet på den internationella konferensen Society for General Microbiology i Storbritannien i april. Koleratoxinet kan ta sig ner i tarmen utan att brytas ner av matsmältningsapparaten. Där binder det till celler i slemhinnan och påverkar immunförsvaret på sätt som kan utnyttjas för att skapa immunitet.

Med rekombinant DNA-teknik kan man få bakterier att framställa proteiner som är sammansatta av en ofarlig del av koleratoxinet och det protein som man vill få kroppens immunförsvar att reagera på. Immuncellerna aktiveras av toxinet, och lär sig då också att känna igen det protein som finns kopplat till det.

Vid konferensen talade även Timothy Hirst från Bristols universitet. Forskare i hans grupp har utökat effekten av koleratoxinet genom att dessutom koppla det till en bit av ett protein från herpesvirus. De flesta människor bär på herpesvirus, ofta utan att ha några besvär av det, och immunförsvaret känner därför igen proteinet som skadligt. Med hjälp av dessa sammankopplade proteiner görs nu försök med vaccination mot allt från kariesbakterier till hivvirus.

Omvänd effekt

Med små förändringar i metoden kan de ihopkopplade proteinerna i stället användas till att få kroppens immunförsvar att sluta bekämpa partiklar. På det sättet ska man stoppa allergier och autoimmuna sjukdomar som MS, diabetes och reumatism. Oral tolerans, att små doser av ämnen som intas oralt kan dämpa immunförsvaret har varit känt länge. Det är ett sätt för kroppen att lära sig att inte reagera på alla de ofarliga ämnen som vi ständigt får i oss genom maten eller inandningsluften.

Det har varit svårt att utnyttja fenomenet praktiskt, men med hjälp av kopplingen till koleratoxin har Jan Holmgrens forskargrupp nått mycket goda resultat i djurförsök. Eftersom oral tolerans oftast kräver en längre behandling med små doser varje gång är det knappast något som kommer användas för att vaccinera hela befolkningen mot allergier och sjukdomar. I stället ska det användas för att ändra immunförsvarets respons hos dem som redan är sjuka.

Skydd för hjärna och mage

Flera grupper på konferensen i England presenterade forskning kring meningokocker, bakterier som kan orsaka dödlig hjärnhinneinflammation. Hjärnhinneinflammation tar flera liv i Sverige varje år, men är framför allt en stor hälsofara i fattiga länder. Andy Gorringe från England berättade om lyckade försök med ett vaccin som bygger på en ofarlig bakterie, N. lactamica. Människor som bär på bakterien tycks vara skyddade mot meningokocker. Forskarna upptäckte att bakterierna har flera ytproteiner gemensamt. Genom att föra in dessa ytproteiner, insatta i små fettbubblor, med hjälp av nässpray har de nått mycket goda resultat i djurförsök. För tillfället finns inget heltäckande vaccin mot meningokocker.

På konferensen berättade forskare också om forskning på vaccin mot Helicobacter pylori, en bakterie som är mest känd för att den orsakar magsår men som också kan ge magkatarr och cancer i magsäcken. Mer än hälften av mänskligheten är smittade av H. pylori. De studier som gjorts på människor har än så länge visat begränsade resultat, men förhoppningarna är stora efter flera lovande djurförsök.