Annons
Home 2023

Årlig arkivering 2023

NT-rådet: Nu lämnar Gerd över till efterträdaren Åsa

Helene Wallskär
-
0
NT-rådet: Nu lämnar Gerd över till efterträdaren Åsa

Åsa Derolf blir ny ordförande i NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier.

Vid årsskiftet efterträder hon Gerd Lärfars på ordförandeposten.

Efterträder Gerd Lärfars

Åsa Derolf är disputerad läkare samt specialist i hematologi och internmedicin. Hon har tidigare varit verksamhetschef på Karolinska universitetssjukhuset.

År 2021 började hon jobba på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm där hon är chef för läkemedelsenheten. Hon är också ordförande i regionens läkemedelskommitté samt sjukvårdsregionens ledamot i NT-rådet.

När hon tar över ordföranderollen efterträder hon Gerd Lärfars som lett NT-rådets arbete sedan 2017. Gerd Lärfars går nu i pension.

Ny ledamot ska rekryteras

Vem som kommer att ersätta Åsa Derolf som representant för sjukvårdsregion Stockholm-Gotland i NT-rådet är ännu inte klart.

Representanterna för de övriga fem sjukvårdsregionerna är Anders Bergström, apotekare, Norra sjukvårdsregionen, Maria Landgren, apotekare, Södra sjukvårdsregionen, Mårten Lindström, läkare, Sydöstra sjukvårdsregionen, Anna Lindhé, apotekare, Västra sjukvårdsregionen och Maria Palmetun Ekbäck, läkare, Sjukvårdsregion Mellansverige.

”Jag kan inte låta bli att engagera mig”

Anna Bäsén
-
0
”Jag kan inte låta bli att engagera mig”

Kristina Billberg är som ett glatt utropstecken i sin lysande röda och guldfärgade tröja.

På samma sätt lyser hennes livslånga engagemang för farmaci och bättre läkemedelsbehandling igenom.

Nu upprörs hon av den humanitära katastrofen i Gaza. Medier rapporterar om att dödstalen stiger och att bomber faller över sjukhus.

– Det är förfärligt och helt ofattbart, säger hon.

Uppmanar apotekare hjälpa till

Farmaceuter utan gränser är en för liten organisation för att ha resurser att åka och hjälpa till i sådana krisområden, säger Kristina Billberg.

– Men jag uppmanar våra medlemmar att söka när Läkare utan gränser behöver apotekare.

Både Farmaceuter utan gränser internationellt och Läkare utan gränser larmar om att det saknas både vårdpersonal och läkemedel. De vädjar om att man ska skydda civila och vårdpersonal från våldet.

– Vi farmaceuter behövs ute i världen. Det här visar återigen hur viktigt Farmaceuter utan gränsers syfte är, att alla har rätt till läkemedel, säger Kristina Billberg.

Springer på apotek som barn

Det är omöjligt att sammanfatta Kristina Billbergs långa engagemang för farmaci och apotek i en vanlig artikel.

Men det är helt klart att hon får apotekslivet i blodet tidigt, redan som liten flicka.

– Jag är uppväxt på apotek. Min mamma är receptarie, arbetar jour och jag följer med henne till jobbet. Jag springer runt på apoteket och lär känna alla som arbetar där, berättar hon.

Nattluckan är spännande

Den lilla Kristina tycker att det är särskilt spännande att följa med pappa och hälsa på mamma på apoteket när hon arbetar natt.

– På den tiden är Apotek Kronan i Uppsala nattöppet och mamma har jourpass i nattluckan. Det är så roligt att få komma och hälsa på, säger hon och inflikar:

– Reglerna om att ta med barn till jobbet är inte lika rigorösa på den tiden.

När det är dags för högre studier väljer Kristina Billberg mellan apotekar- eller veterinärutbildningen.

– Jag tycker så mycket om djur. Men jag inser att veterinärer inte bara behandlar gulliga hundar och katter, utan förlöser kor och så. Det är inte riktigt min grej, säger hon och ler.

Går i sin mammas fotspår

Kristina Billberg blir inspirerad av ett studiebesök på BMC, Biomedicinskt centrum i Uppsala.

Hon går i sin mammas fotspår och söker in på apotekarutbildningen på ”Farmis”, farmaceutiska fakulteten på universitetet i Uppsala.

– Jag känner att ”det här är ju klockrent”. Apotekare är exakt det jag vill bli. Det passar mig perfekt.

1981 är Kristina Billberg nyexaminerad apotekare.

– Jag är lite nörd. Jag älskar läkemedel och allt som har med läkemedel att göra. Effekter, läkemedelsutveckling, att informera om läkemedel och så vidare. Det är spännande och roligt, säger hon.

Kristina Billberg öppnar eget apotek

Efter utbildningen lockar läkemedelsindustrin. Där arbetar hon i nästan 27 år.

Kristina Billberg är bland annat gruppchef för kliniska prövningar av hjärt-kärlläkemedel, samt produktchef vid MSD.

När staten avreglerar apoteksmarknaden förverkligar hon sin stora dröm om ett eget apotek.

Det fristående Apoteksamariten i Uppsala slår upp dörrarna 2010.

Kristina Billberg och en kollega från läkemedelsindustrin, Anna Eriksrud, bygger upp apoteket från scratch. Kristina som apotekschef och Anna som affärsansvarig.

– Vi vill arbeta på ett helt nytt sätt och samarbeta med Samariterhemmets sjukhus. Därför besöker vi alla avdelningar och berättar vad vi kan hjälpa till med. Det blir väldigt lyckat och apoteket är framgångsrikt.

”Ibland kallas vi för petimetrar”

Kristina Billberg brinner för att lyfta fram farmaceuter och deras kompetens.

Det gjorde hon även som förbundsordförande för Sveriges farmaceuter mellan åren 2014 och 2018.

– Jag önskar att vi farmaceuter är mer synliga. Vi kanske är lite försiktiga som yrkeskår om man ska generalisera. Ibland kallas vi för ibland petimetrar för att vi är så noga. Men därmed är vi också duktiga på läkemedelshantering och logistik.

Kanske försiktigheten gör att farmaceuterna inte hörs och syns tillräckligt, tror Kristina Billberg.

– Jag har försökt få duktiga kollegor att bli kontaktpersoner för olika indikationsområden och exempelvis prata med journalister. Men det har inte alltid varit självklart.

Som ordförande driver hon bland annat frågor om mer samarbete med andra professioner.

Önskar sig mer stöd från läkarna

Kristina Billberg fortsätter sin decennier långa kamp för att synliggöra farmaceuterna och deras läkemedelsexpertis.

Men hon tycker också att de behöver bli bättre på att marknadsföra sig själva.

– Men jag önskar också mer stöd från andra professioner, som läkare och sjuksköterskor. Vi konkurrerar ju inte utan arbetar tillsammans för patienternas skull.

Vill bidra till jämlik läkemedelsbehandling

Idag är Kristina Billberg ordförande för Farmaceuter utan gränser, som arbetar för allas rätt till god läkemedelsbehandling.

– Med vår farmaceutiska kompetens vill vi bidra till en rationell och jämlik läkemedelsbehandling.

Internationella projekt är kärnan deras verksamhet. De driver projekt i samverkan med organisationer i andra länder och i Sverige.

– Att stärka farmaceuters yrkesroll i Sverige och världen är också en del av vårt uppdrag.

Kritiserar att gamla läkemedel blir bistånd

Farmaceuter utan gränser driver exempelvis ett stort projekt i Uganda och Rwanda för bättre sexuell hälsa och ett annat projekt mot antibiotikaresistens i Costa Rica.

– Det finns mycket att göra, som att se till att det är bra kvalitet på läkemedlen och att läkemedlen förvaras rätt, säger hon.

Det är en anledning till att hon är kritisk till att skicka utgångna läkemedel som bistånd. Hon har bland annat debatterat om mediciner till Ukraina.

– Man reagerar starkt som apotekare. Varför ska människor i andra länder ha sämre kvalitet på sina läkemedel än vi själva? Aldrig!

– Vi skulle aldrig lämna ut utgångna läkemedel för att man tror att de kanske fungerar. Världshälsoorganisationen, WHO, har samma åsikt.

”Vårt arbete behövs”

Visst finns det paralleller mellan Farmaceuter utan gränser och Läkare utan gränser, konstaterar hon.

Båda organisationerna startade i Frankrike under namnen Pharmaciens Sans Frontières respektive Médecins Sans Frontières. De verkar också båda i utsatta länder.

Farmaceuter utan gränser, Fug, har systerorganisationer i flera länder, bland annat i Danmark, Norge, Tyskland och Schweiz.

Svenska Farmaceuter utan gränser är dock en betydligt yngre och mindre organisation än svenska Läkare utan gränser.

Organisationen bildades 2001 och har idag ett hundratal medlemmar. Många är farmaceuter – receptarier och apotekare – men även andra läkemedelsintresserade är välkomna.

– Vi vill nå ut och bli fler för vårt arbete behövs. Jag har många idéer om hur vi kan utvecklas, säger Kristina Billberg.

Hjälper papperslösa i Sverige få medicin

Organisationen stöttar även människor i Sverige, berättar Kristina Billberg.

I ett nytt projekt i Stockholm, i samarbete med Svenska Röda Korsets vårdförmedling, hjälper organisationens volontärer migranter utan uppehållstillstånd att få ut sina mediciner på apoteket. Idag är det ett problem, har det visat sig.

– Alla har rätt till läkemedel, även om man inte har uppehållstillstånd. Men det händer ofta att patienter inte får ut sin medicin alls, alternativt att de avkrävs hela betalningen och inte har råd.

Vet inte hur recepten ska skrivas

Papperslösa har samma rätt som asylsökande att få läkemedel på den aktuella regionens bekostnad. Regelverket är tydligt.

Men kunskapen är inte tillräckligt spridd, berättar Kristina Billberg.

– Det vanligaste problemet är att läkaren inte känner till hur receptet skrivs, säger hon.

Kontaktar läkare så receptet skrivs rätt

Läkaren måste märka receptet med ”UTill” (Utan tillstånd) för att regionen ska stå för medicinen. Patienten själv betalar 50 kronor för varje uttag.

– Ibland löser farmaceuten problemet på plats. Men ibland är farmaceuten osäker. Det beror på hur länge man jobbat och hur erfaren man är.

Organisationens erfarna volontärer följer med patienten till apoteket och stöttar i kontakten.

– De kontaktar förskrivande läkare så att receptet blir rätt om det behövs. Vi hjälper till så att patienten får sin medicin i slutändan, säger hon.

Fullt upptagen pensionär

Kristina Billberg är 65 år och pensionär sedan ett och ett halvt år tillbaka. Hon är en synnerligen aktiv pensionär. Dagarna är fulltecknade med åtaganden.

Hon står dessutom stadigt kvar på apoteksgolvet och jobbar extra på öppenvårdsapotek.

– Det är väldigt roligt. Men jag blir ofta förvånad över hur dålig kunskap patienterna har om sina läkemedel, som när hur och varför de ska tas samt om olika läkemedel passar ihop.

Hon understryker hur viktigt det är att farmaceuter frågar patienterna om de vet hur läkemedlet ska tas.

– Det är inte säkert att patienterna själva vet vilka frågor de ska ställa.

Tankeställare efter bilolycka

Att det behövs bättre kommunikation och information på rätt nivå i sjukvården är självupplevt.

Kristina Billberg drabbades själv av en bilolycka, genomgick plågsamma operationer och behövde läkemedel.

– Läkare tilltalade mig som om jag var ett barn, som om jag var mindre vetande. Det är som de kör en modell för alla. Trots att jag är väl insatt i läkemedel och deras effekter.

Efter upplevelsen är Kristina Billberg ännu mer medveten om hur viktigt det är med god information.

– Det understryker verkligen vikten av att anpassa sin kommunikation till patienten man har framför sig, säger hon.

”FN-mötet ett ödesmöte – Sverige måste agera”

Helene Wallskär
-
0
”FN-mötet ett ödesmöte – Sverige måste agera”

Otto Cars skräder inte orden när han beskriver hur allvarligt antibiotikaresistensläget i världen är.

– Den okontrollerade spridningen av motståndskraftiga bakterier skördar nu nära tre liv i minuten globalt. Även i Sverige har vården dagliga problem att hitta antibiotika som fungerar och det leder till dödsfall också här, säger han.

– Tillgång till antibiotika är en nödvändig beståndsdel i all sjukvård. Men resistensutvecklingen håller på att rasera det som byggts med hjälp av dessa livräddande läkemedel under mer än 70 år.

Skarp uppmaning till regeringen

Otto Cars är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och en av grundarna av nätverket React. Detta internationella nätverk arbetar som Läkemedelsvärlden tidigare berättat mot antibiotikaresistens.

Tillsammans med tio andra framstående svenska experter på denna globala hälsofråga undertecknade han nyligen en skarpt formulerad debattartikel i Dagens medicin.

Artikeln är en uppmaning till Sveriges regering och andra svenska beslutsfattare att snarast börja agera inför FN:s högnivåmöte om antibiotikaresistens i september 2024.

– Det finns en unik kunskap och kraft i Sverige i antibiotikafrågan. Vi har både möjlighet och ansvar att bidra till ett verkligt globalt lyft så att regeringar börjar samarbeta på allvar, säger Otto Cars till Läkemedelsvärlden.

”För lite har hänt”

När FN:s generalförsamling nästa år samlas för att tala om det fortsatta arbetet mot antibiotikaresistens, blir det FN:s andra högnivåmöte om denna fråga. Det historiska första mötet hölls 2016.

– Det var en milstolpe, konstaterar Otto Cars.

– Men så här i efterhand kan man tyvärr se att väldigt lite av det som länderna var överens om verkligen har levererats. Visst sker mycket bra arbete på många håll, men det är ändå alldeles för lite och går för långsamt.

– Läget är kritiskt. Vi måste få till en internationell politisk process som lyfter den här frågan till en helt annan nivå än hittills. Annars kan det gå riktigt illa.

Otto Cars: Vill se mätbara mål

Nu vill Otto Cars och de övriga experterna bakom uppropet att den svenska regeringen tar initiativ som leder till att 2024 års högnivåmöte kan ge snabba, konkreta resultat.

– Den här gången måste världens ledare sätta upp mätbara mål och skapa mekanismer som följer upp dem löpande.

Otto Cars vill se en politisk beslutsamhet i Sverige om att bidra till att detta blir verklighet. Han menar att det vore en klok strategi att i god tid före högnivåmötet bygga koalitioner med fattiga länder för att tillsammans föra fram viktiga förslag.

”Sverige kan bidra med stöd”

En tanke bakom detta är att låginkomstländer i dag är hårdast drabbade av antibiotikaresistens och att stora insatser därför krävs där.

– Men det får inte bli så att låginkomstländerna bara får en massa krav på sig och ingen hjälp. Vi måste se till att de får allt nödvändigt stöd och där kan Sverige bidra med sin stora kunskapsbas.

Otto Cars påpekar också att det i dessa länder inte alltid handlar om att begränsa antibiotikaanvändningen, så som vi blivit vana att tänka i Sverige när det gäller antibiotikaresistens.

– I många resurssvaga länder behöver antibiotikaanvändningen i själva verket öka för att förbättra hälsan och även motverka resistensutveckling. Visionen måste vara att arbeta för att alla har tillgång till de effektiva antibiotika de behöver, i alla delar av världen.

Del av biståndspolitiken

I uppropet till regeringen framhåller experterna bland annat att Sverige måste verka för ett ökat finansiellt stöd till det globala arbetet mot antibiotikaresistens. De betonar också att kampen mot antibiotikaresistens måste få en större plats i den svenska biståndspolitiken.

– Antibiotikaresistens bör vara en prioriterad fråga i alla biståndsländer som Sverige arbetar med. Och biståndet bör öka, inte minska.

Tyst pandemi

Otto Cars är frustrerad. Han tycker det är svårt att få nödvändigt gehör för larmsignalerna om resistensutvecklingen.

– En förklaring kan vara att problemet ofta göms under ytan. I vården säger man sällan att en patient avled för att antibiotika inte fungerade, även om det är så det är. Det är en tyst pandemi.

Över 500 dödsfall per år i Sverige

I en uppmärksammad studie i Lancet 2022 beräknade ett internationellt forskarteam att antibiotikaresistens orsakar 1,27 miljoner dödsfall i bakterieinfektioner per år i hela världen. Antibiotikaresistens bidrar dessutom till ytterligare omkring 3,5 miljoner dödsfall.

Siffrorna gällde år 2019.

Samma år kunde 500 dödsfall i Sverige enligt databasen bakom Lancetartikeln kopplas till antibiotikaresistens, framhåller Otto Cars.

– Det är dubbelt så många dödsfall som i trafiken.

EU:s spårningssystem avslöjade falskt Ozempic

Helene Wallskär
-
0
EU:s spårningssystem avslöjade falskt Ozempic

EU:s läkemedelsmyndighet EMA varnar nu läkemedelshandlare i medlemsländerna för falskt Ozempic.

Förfalskningarna av diabetesläkemedlet Ozempic (semaglutid) avslöjades med hjälp av det spårbarhetssystem mot falska läkemedel som EU stegvis har infört de senaste åren.

Alla läkemedel får unik kod

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat får alla läkemedelsförpackningar i unionen en unik 2D-kod som registreras i ett EU-gemensamt IT-system. I detta system kan man sedan följa förpackningen genom distributionskedjan ända fram till kunden.

När apoteket lämnar över läkemedlet till kunden sker en slutscanning och förpackningen blir då avaktiverad i systemet.

Märkta som äkta Ozempic

De förfalskade injektionspennorna var märkta med 2D-koder, sändningsnummer och unika serienummer som hörde till äkta Ozempic-pennor.

När grossister i Storbritannien (som också använder spårningssystemet) och Tyskland scannade förfalskningarna stod förpackningarna som inaktiva i systemet. Det väckte misstankar om att något inte stod rätt till.

Fortsatt utredning har visat att förfalskningarna verkar komma från en läkemedelsgrossist i Tyskland och en i Österrike. Polis och läkemedelsmyndigheter utreder fallen vidare.

Ska inte ha nått patienter

EMA har varnat parallellhandlarna i läkemedelsbranschen i samtliga EU-länder för de upptäckta förfalskningarna.

Det handlar om förpackningar som ser riktiga ut, med text på tyska. De innehåller förfyllda injektionspennor, men pennornas utseende avviker från de äkta Ozempic-pennornas utformning. Vilken substans de innehåller framgår inte av informationen från myndigheterna.

Enligt såväl EMA som den tyska läkemedelsmyndigheten och läkemedelsmyndigheten i Storbritannien tyder inget på att förfalskningarna nått längre än grossistledet. Det finns inga rapporter om att falskt Ozempic upptäckts på legala apotek eller nått patienter den vägen någonstans i EU.

– Om du som patient har hämtat ut ditt läkemedel från ditt apotek behöver du inte vara orolig, säger Tomas Nilsson, utredare på svenska Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande om de upptäckta förfalskningarna.

Attraktivt att förfalska

Diabetesläkemedlet Ozempics viktreducerande effekt har skapat en explosionsartad global efterfrågan som tillverkaren Novo nordisk inte kan tillgodose. Efterfrågan och bristen på läkemedlet gör det attraktivt att förfalska.

Läkemedelsvärlden rapporterade nyligen om andra förfalskningar av Ozempic. Det handlade då om att insulinpennor märks om och säljs som Ozempic illegalt på nätet. I det fallet har förfalskningarna även lett till att personer blivit akut sjuka och behövt vård.

I LmV:s artikel varnade Läkemedelsverkets Elin Maria Bergsten för att köpa Ozempic någon annanstans än hos apotek:

– Det kan vara livsfarligt.

Ny metod hittar aggressiv bröstcancer säkrare

Helene Wallskär
-
0
Ny metod hittar aggressiv bröstcancer säkrare

HER2-positiv bröstcancer är en aggressiv bröstcancer som kräver särskild behandling. Om sjukdomen upptäcks i ett tidigt stadium är prognosen ofta mycket god.

Det beror bland annat på att behandling med antikroppar mot HER2 har ökat överlevnaden markant.

PET hittar aggressiv bröstcancer

HER2 står för human epidermal growth factor receptor 2. Cancerceller som har mycket av detta protein på sin yta delar sig oftare och tumören växer därför snabbare.

I dag använder läkarna vanligtvis vävnadsprover från tumören för att upptäcka om cancern är HER2-positiv. Vävnadsprovet undersöks bland annat i mikroskop.

Men forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har hittat en snabbare och säkrare metod än det traditionella vävnadsprovet. I en ny studie visar de att undersökning med så kallad PET-kamera (PET=positronemissionstomografi) är bättre för att hitta denna form av aggressiv bröstcancer.

Studien är publicerad i The journal of nuclear medicine.

Tar hjälp av radioaktiva molekyler

Den nya metoden går ut på att patienten får en liten dos små proteiner, så kallade affibodymolekyler, som är laddade med radioaktiva ämnen. Därefter undersöker man patienten med en PET-kamera som fångar upp radioaktiviteten.

I studien ingick 40 patienter. Forskarna jämförde diagnostik med vävnadsprov respektive PET-kamera.

Hoppas blir rutin

Det visade sig att den nya metoden var bättre på att förutsäga vilka patienter som hade nytta av särskild behandling mot HER2-proteinet.

– Metoden är snabbare och ger mer träffsäker diagnostik av aggressiv HER2-positiv bröstcancer, säger överläkaren och forskaren Henrik Lindman i ett pressmeddelande.

Han hoppas att PET-kamera för diagnostik av den aggressiva bröstcancerformen snart ska bli rutin inom vården.

– Den nya metoden innebär även lättnader för patienten och fördelar för läkarna, så förhoppningsvis kommer HER2-PET snart att kunna användas i klinisk rutin.

EMA granskar läkemedel mot leversjukdom på nytt

Helene Wallskär
-
0
EMA granskar läkemedel mot leversjukdom på nytt

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har startat en granskning av läkemedlet Ocaliva (obetikolsyra). Myndigheten ska undersöka nya data om läkemedlets effekt och säkerhet.

Granskningen ska besvara frågan om läkemedlet ska ha kvar sitt godkännande och om det i så fall ska ändras på något sätt.

Ocaliva behandlar svår leversjukdom

Ocaliva fick, som Läkemedelsvärlden rapporterade, villkorat godkännande i EU 2016. Läkemedlet används för att behandla vuxna med den autoimmuna leversjukdomen primär biliär kolangit.

Vid denna sjukdom angriper kroppens immunförsvar av okänd anledning de små gallgångarna i levern och förstör dem gradvis. Det leder till att galla ansamlas i levern och skadar levervävnaden.

I början ger sjukdomen inga symtom utan den upptäcks ofta av en slump när provtagning av andra skäl visar avvikande levervärden. På sikt skapar sjukdomsprocessen ärrbildning som till slut kan ge leversvikt och även öka riskerna för levercancer.

Nya studier väcker frågor

Mellan 1000 och 1500 personer i Sverige beräknas ha primär biliär kolangit, merparten är kvinnor.

Ocaliva ska användas tillsammans med ett äldre läkemedel, ursodeoxikolsyra, när behandling med enbart det äldre läkemedlet inte fungerar.

När Octaliva fick sitt villkorade tillstånd begärde EMA att företaget skulle fortsätta att utvärdera läkemedlets effekt och säkerhet och komma in med dessa resultat. Det är resultat från två av dessa studier som nu fått EMA att starta sin förnyad granskning av Ocaliva.

Rapporter om allvarliga biverkningar

Enligt studierna var läkemedlet inte effektivare än placebo när det gäller antalet patienter vars sjukdom förvärrades eller som dog.

Dessutom förekom biverkningar, inklusive allvarliga sådana, oftare hos patienter som behandlades med Ocaliva.

Företaget varnar självt på sin webbplats för att allvarliga leverbiverkningar, som lett till transplantation eller dödsfall, inträffat hos patienter som tagit Ocaliva.

Även den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har uppmärksammat dessa problem.

Granskar risk-nytta-balansen

EMA kommer nu att granska resultaten från de nya studierna tillsammans med alla andra tillgängliga data och bedöma deras inverkan på den övergripande nytta-riskbalansen för Ocaliva.

Myndigheten kommer sedan att ge en rekommendation om huruvida läkemedlets marknadsföringstillstånd inom EU bör ändras.

Stora skillnader i fjolårets vaccintäckning

Helene Wallskär
-
0
Stora skillnader i fjolårets vaccintäckning

Fjolårets vaccintäckning mot säsongsinfluensa bland personer på 65 år och uppåt låg på i genomsnitt 63 procent.

Det är en högre täckning än före pandemin. Men en lägre siffra än föregående säsong och klart under Världshälsoorganisationens, WHO:s, mål på 75 procentig vaccintäckning mot influensa i denna mer sårbara åldersgrupp.

Inget nationellt register

Influensavaccinering registreras inte i något nationellt register. Uppgifterna om genomsnittlig vaccintäckning i olika åldrar bygger därför på uppskattningar som de 21 regionerna gör med delvis olika metoder.

Det framgår av Folkhälsomyndighetens nyligen publicerade säsongsrapport om influensa i Sverige 2022-2023.

Enligt rapporten var det omkring 1,3 miljoner personer i åldrarna 65 år och äldre som tog vaccin mot influensa inför fjolårets säsong. Det gav en genomsnittlig täckning på 63 procent.

Liksom tidigare säsonger var täckningen högst i åldrarna 85 år och uppåt (71 procent). Näst högst (69 procent) var vaccintäckningen i åldrarna 75-84 år.

Stor variation i fjolårets vaccintäckning

Det fortsatte att vara stora skillnader i vaccintäckning mellan regionerna. Sämst vaccintäckning 2022-2023 hade Västernorrland och Norrbotten som låg under 60 procent.

Den enda region som ökade sin vaccintäckning i fjoi var Västmanland som då nådde upp till 70 procent.

Bäst täckning hade Region Värmland, som med sina 75 procent var den enda regionen som nådde WHO-målet. Region Värmland hade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, den högsta vaccintäckningen även säsongen dessförinnan. Då låg den, sannolikt i spåren av pandemin, på hela 78 procent

Genomsnittssiffran för hela landet var då rekordhöga 70 procent.

Snart dags för vaccinering igen

Fjolårets kampanj startade något tidigare än vanligt och influensavaccin erbjöds tillsammans med vaccin mot covid-19.

Nu närmar sig vaccinkampanjen inför nästa säsong. Den tidigarelagda starten har blivit kvar och samordningen med påfyllning av covidvaccin betonas ännu tydligare.

Årets influensa- och covid-19-vaccineringskampanj för äldre och andra riskgrupper startar, som Läkemedelsvärlden rapporterat, 7 november.

”Utökad vårdroll för apotek måste bygga på dialog”

Redaktionen
-
0
”Utökad vårdroll för apotek måste bygga på dialog”

DEBATTREPLIK. Ylva Sandström ser i sin debattartikel i Läkemedelsvärlden flera problem med att apoteken får en utvecklad roll i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.

Vid förändring så kommer man stöta på utmaningar som måste hanteras och det behöver göras en avvägning mellan de vinster som uppnås och de risker som eventuellt introduceras.

Vi ser som vi framhållit tidigare stor potential i och möjlighet att hantera utmaningarna.

Dialog självklart nödvändig

Samtidigt är vi ödmjuka inför att vissa saker kan vara svåra att genomföra i närtid och att andra möjligheter kan öppna sig längs vägen.

Alla lösningar och förändringar vi, och många före oss, föreslagit på området tänker vi självklart ska tas fram i nära samverkan och i dialog med vården.

Initialt ser vi stor potential i närliggande områden såsom farmaceutiska tjänster, införandet av ett farmaceutsortiment och att ge farmaceuterna möjligheter till en extra expedition på vissa recept som är utgångna eller slutexpedierade.

Noggrann tillsyn av apoteken

Det kan också vara värt att påpeka att farmaceuter är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, vilket regleras i patientsäkerhetslagen. Apotek är en tillståndspliktig verksamhet och den och vår personal står under tillsyn av flertalet myndigheter.

Detta säkerställer att verksamheten fortsätter att förändas i enlighet med regelverket för hälso- och sjukvård och de riktlinjer som våra beslutsfattare har dragit upp.

En utveckling av apotekens verksamhet är också något som är önskvärt från politiskt håll.

Risk för dubbla roller kan hanteras

Det är positivt att Ylva Sandström ser behovet av att öka ersättningen för att expediera recept då dagens modell inte ger full ersättning. Av samma skäl välkomnar vi TLV:s förslag om att höja apotekens handelsmarginal.

Det är också viktigt att nya tjänster som introduceras ersätts så att samhället får så stor nytta som möjligt för sina pengar.

I ”Pharmacy First”, ett exempel från Skottland, ersätts apoteken med samma summa oavsett vad utfallet av rådgivningen blev; en försäljning, ett råd eller en hänvisning till patientens ordinarie läkare. Ett sådant ersättningssystem minskar de risker som Ylva ser med att apoteket ”sitter på dubbla stolar”.

Ingen lösning att dölja biverkningar

Vi håller också med om att rådgivning om läkemedel inte ska tas lätt på. Här känner vi oss trygga med att våra medarbetare har rätt utbildning och den kompetens som behövs.

Oron för biverkningar är något som våra farmaceuter ofta stöter på och som vi hanterar med målsättningen att patienten själv ska kunna förstå att nyttan överstiger eventuella risker. Det är det bästa sättet att öka motivationen.

Att det ibland inte lyckas och oron finns kvar vid nästa läkarbesök visar på hur viktigt detta är. Vi samverkar gärna mer kring hur vi pratar med patienter om biverkningar – att dölja dem för patienten tror vi inte är en framkomlig väg.

Andra länder prövar

När apotekens och farmaceuternas roll utökas i så många grannländer och länder med liknande problematik och förutsättningar som Sverige, behöver vi se till möjligheterna och erfarenheterna.

Det finns stora värden i ökad folkhälsa och tillgänglighet som vi inte bör förbise.

Dags ifrågasätta invanda roller

Slutligen vill vi instämma i att lokal samverkan mellan vårdcentral och apotek är viktig. Vi ser också ett behov av att kommunicera mellan professionerna på ett enkelt sätt när det kommer till läkemedelsbehandlingen utöver den information som idag står på receptet.

Vår poäng är just att vi behöver samverka mer över organisatoriska gränser med patienten i centrum och inte fastna i gamla invanda roller. Först då kommer vi se en utveckling som stärker vården i Sverige.

Rasmus Nerman, vd, Apoteket AB
Louise Skalin, chefsfarmaceut, Apoteket AB

Rune Lönngrenpriset till eldsjälen Malin Grape

Helene Wallskär
-
0
Rune Lönngrenpriset till eldsjälen Malin Grape

Rune Lönngrenpriset 2023 går till Malin Grape för hennes långvariga engagemang mot antibiotikaresistens.

Apotekarsocieteten delar ut Rune Lönngrenpriset vartannat år. Syftet är att uppmärksamma personer som har gjort viktiga insatser när det gäller samhällelig aspekter på läkemedel.

Svensk ambassadör mot resistens

Årets pristagare Malin Grape är apotekare. Hon har under många år arbetat nationellt och I fjol utsäg regeringen henne, som Läkemedelsvärlden rapporterade, till Sveriges ambassadör för arbetet mot antimikrobiell resistens.

– Först och främst är jag glad att arbetet internationellt uppmärksammas. Det är inte en självklar fråga på agendan för alla, säger Malin Grape i ett pressmeddelande från Apotekarsocieteten.

– Sedan är det så klart hedrande att få utmärkelsen för det långvariga arbetet som jag har bedrivit. Det är ett fint erkännande.

Betonar att alla kan bidra

Prisutdelningen sker under Apoteksdagen 7 november. Prissumman är 25 000 kronor.

Vid Apoteksdagen kommer Malin Grape också att hålla en föreläsning om den globala utvecklingen i arbetet mot antimikrobiell resistens.

Malin Grape betonar ofta hur viktigt det är att formulera budskapen med omsorg.

– Om man skräms alltför mycket kan det få en förlamande effekt, framhåller hon i pressmeddelandet.

– Vi bör inte fokusera på kampen mot resistensutvecklingen utan vi ska arbeta för att säkerställa att vi även i framtiden kan förebygga och behandla infektioner. Och alla kan vara med och bidra.

Klartecken för ny terapi mot cancer i benmärgen

Helene Wallskär
-
0
Klartecken för ny terapi mot cancer i benmärgen

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté CHMP rekommenderar EU-godkännande för en ny terapi mot svårbehandlade former av cancer i benmärgen, myelom.

Rekommendationen gäller läkemedlet Elrexfio (elranatamab). Det ska ges till vuxna myelompatienter som fortsätter att bli sämre trots tidigare behandlingar.

Så uppstår cancer i benmärgen

Myelom utgår från de vita blodkroppar som kallas plasmaceller och vars uppgift är att bilda antikroppar mot till exempel virus och bakterier.

Dessa celler finns framför allt i benmärgen. Vid myelom börjar plasmacellerna att dela sig okontrollerat.

Det leder till att omogna plasmaceller fyller benmärgen. Då försämras försvaret mot infektioner och det bildas olika onormala proteiner. Dessa kan orsaka problem ibland annat njurarna, skelettet och blodet.

Eftersom sjukdomen ofta sitter på flera stället i skelettet kallas den även multipelt myelom.

Allt bättre överlevnad

Det finns ännu ingen botande behandling. Men på senare år har det kommit flera nya behandlingar som bromsar myelom och överlevnaden förbättras stadigt.

Ändå behöver behandlingsmöjligheterna fortfarande bli bättre. Därför har EMA gett den nya terapin Elrexfio ett snabbspår. Behandlingen är tänkt för patienter som redan fått behandling med dagens huvudtyper av läkemedel och inte längre svarar på dem.

Den aktiva substansen i Elrexfio är en monoklonal antikropp som för ihop cancerceller och T-celler genom att fästa på två olika proteiner samtidigt. På så vis hjälper behandlingen T-cellerna att döda cancerceller.

Godkännandet villkoras

Expertkommittén CHMP rekommenderar att läkemedlet får ett villkorat godkännande, baserat på data från en fas II-studie. Syftet med villkorade godkännanden är att nya läkemedel som det finns stort behov av ska kunna komma ut på marknaden snabbare.

För att få behålla godkännandet måste företaget Pfizer, som utvecklar Elrexfio, i nästa steg bekräfta läkemedlets effekt och säkerhet i en fas III-studie.

Drygt 60 procent fick effekt

I den öppna fas II-studien deltog 123 myelompatienter som hade fått minst tre andra  behandlingar tidigare. Drygt sex av tio svarade på behandling med Elrexfio.

Sjuttio procent av de patienter som svarade på behandlingen levde under i genomsnitt 15 månader utan att sjukdomen förvärrades.

Den allvarligaste biverkningsrisken är skadliga effekter på nervsystemet, en risk som läkarna behöver vara vaksamma på.

Godkänt i USA

Behandlingen ges i form av injektioner. När läkemedlet i augusti fick USA-godkännande uppgav Pfizer enligt nyhetsbyrån Reuters att priset skulle hamna på mellan 26 000 och 41 500 dollar i månaden för en patient.

Det motsvarar cirka 285 000–456 000 (svenska) kronor.

Ny antikroppsterapi mot covid-19 testas i Sverige

Helene Wallskär
-
0
Ny antikroppsterapi mot covid-19 testas i Sverige

En ny antikroppsterapi mot covid-19 kan bli ett värdefullt tillskott till behandlingsarsenalen mot covid-19.

Det framhåller infektionsspecialisten Lars-Magnus Andersson när Läkemedelsvärlden frågar hur behandlingsmöjligheterna mot covid-19 ser ut inför en eventuell smittökning i vinter.

– Läget är förhållandevis gott. Det finns också några nya behandlingar som är på väg och som vi hoppas på, säger han.

Antikroppar har blivit verkningslösa

De antivirala covid-19-läkemedlen Veklury (remdesivir) och Paxlovid (nirmatrelvir/ritonavir) har fortfarande effekt  även mot de nya, alltmer muterade virusvarianter som nu är aktuella. Detta har Läkemedelsvärlden, i fråga om Paxlovid, nyligen belyst.

Men beträffande antikroppsläkemedlen, en annan läkemedelstyp som tidigare var ett värdefullt komplement, är läget sämre. Det beror på att fortlöpande mutationer har gjort covidviruset resistent så att tidigare antikroppsläkemedel blivit verkningslösa.

Detta gäller dock enligt Astrazeneca inte företagets nya läkemedelskandidat, kallad AZD5156.

Till skillnad från befintliga antikroppsläkemedel verkar den nya läkemedelskandidaten, som Läkemedelsvärlden rapporterat, kunna skydda mot alla hittills kända varianter av viruset. Alltså även de olika undervarianter av omikron som nu dominerar.

Testar ny antikroppsterapi mot covid-19

Astrazeneca genomför för närvarande en klinisk fas I/III-studie av AZD5156. Det ska ske på många olika kliniker i USA, Storbritannien, Asien och i EU, bland annat i vårt land. Studien har redan startat i flera länder, men ännu inte i Sverige.

Forskarna undersöker läkemedelskandidatens säkerhet och effekt hos personer från tolv års ålder och uppåt. Studiedeltagarna är personer med kraftigt nedtryckt immunförsvar.

Nedtryckt immunförsvar kan bland annat vara en följd av en allogen benmärgstransplantation eller av läkemedel riktade mot kroppens B-celler, exempelvis MS-läkemedlet rituximab.

Långvarigt skydd

Till skillnad från de flesta i befolkningen löper personer utan fungerande immunförsvar fortfarande risk att bli allvarligt sjuka av covid-19. Och de får ofta sämre skyddseffekt än andra av vacciner.

Tanken är därför att de ska kunna få det nya antikroppsläkemedlet i förebyggande syfte för att slippa insjukna. En injektion väntas kunna skydda mot covid-19 i sex månader.

– De här personerna är ofta väldigt oroliga att bli smittade. Det hade känts tryggt om vi kunde ge en sådan här förebyggande antikropp, säger Lars-Magnus Andersson.

Han är verksamhetschef och överläkare vid infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och tidigare ordförande i Svenska infektionsläkarföreningen.

Påfyllnadsdoser det viktigaste

Lars-Magnus Andersson har sedan pandemins start 2020 följt covid-19-infektionens och behandlingarnas utveckling på nära håll. Både i sin kliniska vardag och som ordförande i infektionsläkarföreningen. Där samordnar han också arbetet med att hålla det nationella vårdprogrammet för covid-19 uppdaterat.

Framför oss ligger en vinter då många tror att covidspridningen kommer att öka. Lars-Magnus Andersson anser att covid-19-vaccinerna fortfarande är det bästa verktyget för att dämpa effekterna av smittan:

– Vi vet ju inte ännu hur det blir i vinter. Men det allra viktigaste man just nu kan göra för att förhindra att många drabbas av svår covid-19 är att alla i riskgrupperna erbjuds boosterdoser av covid-19-vaccinet.

Effektiva läkemedel behövs

Även effektiv läkemedelsbehandling behöver dock, framhåller han, finnas för dem som riskerar att bli allvarligt sjuka.

De godkända covidläkemedel som vården i Sverige för närvarande använder är intravenöst Veklury och tablettbehandlingen Paxlovid. De är antivirala läkemedel som ska ges tidigt i sjukdomsförloppet och kan göra förloppet lindrigare.

Forskning och erfarenhet visar att de, till skillnad från antikroppsläkemedlen, hittills behåller sin effekt trots virusets förändringar. Ett problem är dock att de befintliga antiviralerna inte är helt enkla att använda.

Ny antiviral tablett i pipeline

Paxlovid interagerar i hög grad med andra läkemedel. Det gör att risken för skadliga interaktioner med andra vanliga läkemedel är stor.

– Bortsett från interaktionerna är det ett bra läkemedel. Men den risken gör att vi ibland måste avstå från behandling hos dem som verkligen skulle behöva den, till exempel äldre som har många andra läkemedel, säger Lars-Magnus Andersson.

Även Veklury har sina begränsningar eftersom det måste ges som infusion.

Därför behöver det, menar Lars-Magnus Andersson, förutom ny antikroppsterapi mot covid-19 också komma fler antivirala behandlingar.

Kan bli viktigt komplement

En läkemedelskandidat som han tycker är intressant är en släkting till Veklury, remdesivir i tablettform.

Den är under utveckling och Lars-Magnus Andersson hoppas att vården så småningom kan få tillgång till denna behandling:

– Peroralt remdesivir skulle kunna spela en positiv roll som komplement till Paxlovid när det inte går att använda på grund av risken för interaktioner.

Brist på desinfektion skapar oro för operationer

Anna Bäsén
-
0
Brist på desinfektion skapar oro för operationer

Att landet saknar läkemedel mot sjukdomar diskuterar man ofta, men nu skapar även brist på desinfektion problem för sjukvården.

Nationell brist på klorhexidinsprit i olika styrkor är ett tydligt exempel på att också andra läkemedelsklassade produkter är helt nödvändiga för sjukvården.

Sjukvårdspersonalen, inte minst de som arbetar med operationer, är oroade eftersom klorhexidinsprit är en basvara.

Regionerna och vårdpersonalen drabbas av både extraarbete och tidsspillan på grund av den dåliga och svajiga tillgången på desinfektionsmedlet.

”Är en stapelvara i vården”

Sjukvården använder klorhexidinsprit som desinfektionsmedel vid många olika tillfällen.

Personalen använder klorhexidinsprit till allt från att desinfektera huden inför ett enkelt blodprov till förberedelser inför livsviktiga hjärtoperationer och implantatkirurgi.

– Klorhexidinsprit är absolut en stapelvara i vården. Det går åt flera tusen liter varje månad, säger Ioannis Ionnidis, överläkare och biträdande områdeschef för specialiserad vård i Region Örebro.

Enbart i Region Örebro konsumeras omkring 750 liter klorhexidinsprit i månaden.

Brist på desinfektion hotar operationer

Alla regioner utom en, alltså 20 av 21, tycker att läkemedelsbristerna är ett stort problem. Det visar en enkät som TV4 gjort.

Flera regioner som svarar på enkäten är oroliga över att brist på desinfektion leder till att operationer ställs in.

– Vi måste nog vänja oss vid att till och med såna banala produkter som klorhexidin tar slut, och de behövs ju för att man ska kunna operera, säger Jörn Schneede, vid läkemedelscentrum vid Norrlands universitetssjukhus, till TV 4.

Ransonerar till viktiga ingrepp

Bristen på desinfektion gör att regioner ransonerar klorhexidinsprit till de mest kritiska ingreppen. De skapar också utbyteslistor över alternativa desinfektionsmedel för olika behandlingar.

Klorhexidinsprit är oerhört viktigt eftersom den desinficerande effekten varar länge, jämfört med om man exempelvis använder etanol istället.

– Egentligen kan man inte göra någon operation utan klorhexidinsprit, i den styrka vi använder, som tar fyra till sex timmar eller mer. Men ska man ta ett vanligt blodprov räcker det med en tuss med etanol, säger Ioannis Ionnidis.

Det tar tid och är dyrt

Förutom att vården tvingas lägga tid på att jaga ersättningsmedel är det ibland betydligt dyrare, berättar Ioannis Ionnidis.

– Vi efterforskade andra leverantörer och fann en i Italien. Fast då var priset 300 kronor litern istället för de vanliga 38 kronorna litern, säger han och fortsätter:

– Förutom att de flaskorna kostade tio gånger så mycket så saknade de säkerhetsmembran. Då vet man inte helt säkert om flaskan redan är öppnad.

Infektioner är en risk

Förutom oron över att operationer måste prioriteras bort är fler infektioner en potentiell risk. En annan tänkbar fara är att felaktigt utförda desinfektioner hotar patientsäkerheten.

Vårdrelaterade infektioner, VRI, orsakar lidande för patienten och är kostsamt.

En enda vårdrelaterad infektion kostar i genomsnitt över 100 000 kronor, enligt Socialstyrelsens tidigare beräkningar.

– En infekterad höftprotes med allt som måste åtgärdas kostar bortemot en miljon, säger Ioannis Ioannidis.

Norsk fabrik är orsaken

Fresenius Kabi är, fram till nu, den helt dominerande aktören när det gäller att förse den svenska marknaden med klorhexidinsprit.

Desinfektionsmedlet är restanmält sedan fem månader tillbaka, från och med maj i år. Förhoppningsvis kommer det tillbaka i november.

Företaget vill inte att Läkemedelsverket berättar varför de inte kan leverera desinfektionsmedlet i listan över restanmälda läkemedel.

Däremot skriver företaget själva, i ett så kallat restbrev på sin hemsida, att orsaken är produktionsstörningar i deras norska fabrik i Halden.

Biocider är substitut

Regionerna kämpar för att hitta andra lösningar. Både Örebro och Stockholm har exempelvis köpt in klorhexidinsprit som inte är godkända läkemedel, utan så kallade biocider.

Biocider dödar eller kontrollerar skadliga organismer. De godkänns av Kemikalieinspektionen och inte av läkemedelsmyndigheter.

Ioannis Ionnidis berättar att de själva noga granskat så att biociden är säker.

– Samtidigt är det förstås tryggare med en läkemedelsklassad produkt som genomgått alla kontroller, säger han.

Läkemedelsverket beviljar nu också licenser för klorhexidinsprit, avsedda för Norge, som ska göra tillgången bättre.

Avslöjar en allvarlig brist

Bristen på klorhexidinsprit speglar en allvarlig svaghet i systemet, tycker Ioannis Ionnidis.

Han efterfrågar kraftfullare nationella rutiner vid bristsituationer eller kriser när det gäller vissa viktiga allmännyttiga läkemedel.

– Det kan handla om var läkemedel finns och hur det fördelas mellan regionerna.

”Vi måste ha det för att kunna operera”

Regionerna står också starkare tillsammans om de samordnar sina förhandlingar, påpekar han.

Nu slåss istället regionerna sinsemellan om att få köpa läkemedel.

Det är också en fråga om Sveriges beredskap.

– Oavsett om det är krig eller fred behöver vi klorhexidinsprit för att kunna operera, säger han.

Förbjuder reklam för cannabisläkemedel

Helene Wallskär
-
0
Förbjuder reklam för cannabisläkemedel

Vårdmottagningen Aurea care gör reklam för cannabisläkemedel på sin sajt och i sociala medier. Den bedömningen gör Läkemedelsverket som nu förbjuder kliniken att fortsätta med denna marknadsföring.

Föregångare blev stoppad

Kliniken Aurea care startade formellt i fjol men verksamheten har bedrivits under längre tid. Tidigare drevs mottagningen av ett annat företag med snarlikt namn – Aureum healthcare.

Aureum healthcare fick dock verksamhetsförbud av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, på grund av allvarliga brister, vilket bland andra Läkartidningen rapporterade om. Det handlade bland annat om att kliniken förskrev medicinsk cannabis i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Dessutom hittade Ivo brister i journalföring, patientinformation och personalkompetens.

Receptbelagda eller ej godkända

Liksom tidigare riktar sig mottagningen, nu under namnet Aurea care, till personer som lever med svår smärta. Verksamhetsidén är att erbjuda behandling med medicinsk cannabis till sådana patienter.

Företaget marknadsför sin vård på den egna webbplatsen samt på Facebook, X, Linkedin, Tiktok och Instagram. Läkemedelsverket har uppmärksammat denna information och bedömer att stora delar av den utgör marknadsföring av cannabisbaserade läkemedel.

Men de cannabisbaserade läkemedel som finns är antingen inte godkända i Sverige eller receptbelagda. Ett receptbelagt cannabisläkemedel är till exempel Epidyolex (cannabidiol) mot krampanfall, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.

Hälsoskäl bakom beslutet

Enligt läkemedelslagen är det förbjudet att göra reklam för läkemedel som saknar marknadsgodkännande. Man får inte heller göra reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten.

I sitt beslut att förbjuda företaget att fortsätta göra reklam för cannabisläkemedel påpekar Läkemedelsverket att dessa lagregler har en allvarlig bakgrund:

”Det finns, inte minst av hälsoskäl, ett tungt vägande allmänt intresse av att motverka marknadsföring av läkemedel, vars säkerhet och ändamålsenlighet inte har granskats och godkänts i den ordning som normalt gäller för sådana produkter”, skriver myndigheten.

Förbjuder reklam för cannabisläkemedel

Beträffande förbudet mot reklam för receptläkemedel till allmänheten framhåller Läkemedelsverket att det motiveras av ”de allvarliga hälsokonsekvenser som kan bli följden av felaktig användning eller överkonsumtion av receptbelagda läkemedel”.

Läkemedelsverket kontaktade tidigare i år Aurea care med en uppmaning att sluta med reklam för cannabisläkemedel på sajten och i sociala medier.

Företaget bytte efter det ut vissa bilder och gjorde en del andra förändringar, men myndigheten anser att det inte gjorde någon betydande skillnad. Läkemedelsverket kräver därför att Aurea care upphör med den otillåtna marknadsföringen. Verket har också beslutat att företaget ska betala 200 000 kronor i vite varje gång förbudet överträds.

Företaget överklagar

Företaget har överklagat Läkemedelsverkets beslut till förvaltningsrätten.

Aurea care menar i sitt överklagande att Läkemedelsverket ”har svårt att skilja på marknadsföring av läkemedel och information av behandlingsmetoder.”

Företaget begär också en dialog med Läkemedelsverket för att försöka ”skapa samsyn kring gränsdragningar” för publikationer när det gäller cannabis och cannabinoider.

IGN: Artikel i temabilaga var läkemedelsreklam

Helene Wallskär
-
0
IGN: Artikel i temabilaga var läkemedelsreklam

Informationsgranskningsnämnden, IGN, fäller läkemedelsföretaget Calliditas therapeutics för att ha publicerat förbjuden läkemedelsreklam. Det fällande beslutet handlar om en annons i form av en artikel i tematidningen Mediaplanet med temat ”Sällsynta diagnoser”.

Förbjuden läkemedelsreklam i temabilaga

Tematidningen följde med Svenska dagbladet som bilaga 20 september i år. Den innehöll bland annat den fällda annonsen/artikeln, som hade rubriken ”Kommersiell pionjär inom njurmedicin”.

Artikeln beskriver njursjukdomen IgA-nefrit och hur Calliditas therapeutics tagit fram ett läkemedel mot denna sjukdom.

IGN anser att artikeln utgör reklam för ett receptbelagt läkemedel och att denna är riktad till allmänheten. Detta är förbjudet enligt läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER.

Företaget bestrider

Calliditas håller inte med om denna bedömning. I sitt svaromål till IGN skriver företaget att artikeln i temabilagan var avsedd som ”institutionell reklam och kommersiell information”.

Vidare skriver företaget att informationen var riktad till befintliga och potentiella investerare samt till kommersiellt forskningsintresserade. Calliditas menar att artikeln inte fokuserade på ett visst läkemedel utan på att beskriva företagets verksamhet och kommersiella framgångar.

”Marknadsföringen har inte riktats till allmänheten som läkemedelskonsument vilket framgår inte minst på grund av artikelns utformning och språk”, menar företaget.

”Detta framgår bl.a. av det faktum att artikeln genomsyras av fackuttryck, exempelvis ”fas 3-studie”, ”NOX-plattform”, ”regulatorisk väg” och ”eGFR” som inte förklaras eller definieras närmare.”

Slipper straffavgift

Ytterligare en invändning från Calliditas är att det aktuella läkemedlet mot IgA-nefrit visserligen är godkänt i EU, men inte har lanserats i Sverige.

Men IGN tycker att andra argument väger tyngre. Inte minst det faktum att artikeln publicerats i en bilaga till en dagstidning som vänder sig till allmänheten gör att den ska ses som förbjuden produktreklam, menar IGN.

Att läkemedlet ännu inte finns i Sverige saknar betydelse, enligt prejudicerande beslut.

Enligt rådande avgiftspraxis är straffavgiften för ett sådant här övertramp i normala fall 110 000 kronor. Men Calliditas är inte medlem i någon av de branschorganisationer som står bakom det etiska övervakningssystemet.

Därför går det inte heller att kräva någon avgift av företaget.

FHM står fast vid nationell covidkampanj i november

Anna Bäsén
-
0
FHM står fast vid nationell covidkampanj i november

Något fler sjukhusvårdas och något fler avlider med covid-19. Det visar Folkhälsomyndighetens senaste veckorapport från vecka 39.

– Vi ser en liten ökning, men det är från låga nivåer, säger Magnus Gisslén.

Myndigheten ser ingen anledning att tidigarelägga vaccinationsinsatsen.

– Vi vill ju att den här gruppen ska vara så bra skyddad som möjligt när vi tror att toppen kommer. Om vaccinet ges för tidigt så finns risk att skyddet är sämre när smittökningen väl kommer, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén vid Folkhälsomyndigheten.

80+ står för flest covidfall

Äldre ligger, som tidigare, i topp när det gäller antalet bekräftade fall av covid-19.

Vecka 39 rapporterades 594 fall av covid-19. Personer som är 60 år eller över står för 80 procent av samtliga fall.

De så kallade äldre äldre, 80 år eller över, är den största enskilda gruppen med 40 procent.

Enligt myndigheten minskade spridningen inom äldreboendena vecka 39. Däremot ökade den lite inom hemtjänsten.

Något fler avlider med covid-19

Hittills har 25 respektive 31 bekräftade fall rapporterats avlidna med covid-19 under vecka 38 och 39.

Folkhälsomyndighetens statistik baseras på personer med laboratoriebekräftad covid-19 som avlidit, enligt Folkbokföringen, inom 30 dagar efter en covid-19 diagnos. Det gäller oavsett dödsorsak.

Men statistiken över avlidna släpar efter. Därför jämför myndigheten med dödstalen vecka 37. Då avled 41 personer med covid-19.

Det är en ökning jämfört med de tre tidigare veckorna. Fler avlider med covid-19. Då var medeltalet avlidna 22 stycken per vecka.

Rapport om ökad överdödlighet

Störst antal fall av covid-19 bland de allra äldsta rapporterades vecka 36 med 281 fall.

Samma vecka uppmättes också en generell överdödlighet i riket.

– Vi följer utvecklingen noga. Just nu ser vi ingen tydlig ökning. Men det är förstås viktigt att vara uppmärksam och fånga en eventuell uppgång i den här gruppen, säger Magnus Gisslén.

Veckan efter var dödligheten inom normalspannet, enligt myndigheten.

Ökar hos äldre i andra EU-länder

Flera länder i EU och EEA (European economic area) har ett liknande mönster som Sverige.

Ett antal länder rapporterar en fortsatt ökning bland personer som är 65 år och äldre.

Vissa har även en ökning av antalet allvarliga fall. Men nivån är ändå låg jämfört med perioder med hög smittspridning.

Sverige väntar med covidvaccinering

Ekot rapporterar att flera andra europeiska länder, som Tyskland, Storbritannien och Frankrike, redan är i full gång med covidvaccineringen.

Det nya uppdaterade covidvaccinet finns redan i Sverige, det kom i september.

Folkhälsomyndigheten håller fast vid sitt beslut att avvakta med sin rekommendation om en samordnad vaccinationskampanjen i november.

Samordnad nationell vaccination

Folkhälsomyndigheten uppmanar regionerna att samordna sin kampanjstart till den 7 november, något Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.

– Som det ser ut nu så gör vi så. Vi omprövar beslutet om det händer något, säger Magnus Gisslén.

Då får riskgrupper och personer som är 65 år eller äldre erbjudande om både covid- och influensavaccin vid samma tillfälle.

– Det är väsentligen samma personer som riskerar att bli svårt sjuka av covidsmitta och influensa, säger Magnus Gisslén.

Är ingen säsongsbunden smitta

Skillnaderna mellan ländernas strategier handlar bland annat om hur gott covidskydd befolkningen har, enligt Gisslén.

– Grundskyddet är gott i Sverige, säger han.

Fast ännu vet inte världens experter, exempelvis de inom Världshälsoorganisationen WHO, när covidsmittan väntas slå till.

Covid inte säsongsbunden ännu

Den är ännu inte någon säsongsbunden smitta som säsongsinfluensan, vilket Läkemedelsvärlden tidigare berättat om.

Vissa experter tror att covid-19 kan komma i två vågor per år.

– Vi vet inte hur covidsmittan kommer att bete sig. Men det är troligt att vi får en topp under vintern, säger Magnus Gisslén.

Är en logistisk fråga

Enligt Magnus Gisslén handlar det bland annat om logistiken i sjukvården. Det är smidigare för både patienter och vårdgivare att ta två vaccin vid samma tillfälle.

Förhoppningen är att vaccinationstäckningen blir bättre om båda vaccinen ges samtidigt.

– Vi tror att covid kommer att öka senare i höst och vinter även om vi inte kan veta helt säkert. Covid-19 är ju en helt ny infektion som vi inte har så lång erfarenhet av, säger Magnus Gisslén.

Influensavaccin ska inte ges för tidigt

Kunskapen om säsongsinfluensan är mycket bättre. Ofta tar den fart efter jul och är värst i februari.

Därför är det viktigt att äldre inte får sitt influensavaccin för tidigt, säger statsepidemiologen.

– Effekten av influensavaccin avtar relativt snabbt.

Tjuvstartar på äldreboenden

På särskilda boenden för äldre kan vaccinationerna starta lite tidigare.

I region Skåne exempelvis, kan de exempelvis börja upp till två veckor tidigare.

Det tar ungefär två veckor att få skyddseffekt av covidvaccinet.

”Flera problem med utökad vårdroll för apoteken”

Redaktionen
-
0
”Flera problem med utökad vårdroll för apoteken”

DEBATT. Det är många som slåss om de enklaste patienterna. Förutom vårdcentralerna gör såväl rådgivningstjänsten 1177 som nätläkare anspråk på att vara bäst på att hjälpa med enkla hälsofrågor, de sistnämnda mot en ansenlig ersättning.

Förskrivning och vaccin på apoteken?

Senaste tillskottet på arenan är apoteken, som hoppas kunna avlasta primärvården med mer rådgivning kring egenvård, men också kunna ta hand om den allra enklaste sjukvården. Precis som nätläkarna förutsätter apotekens intresse att man får ekonomisk ersättning för sina insatser.

Nyligen argumenterade Rasmus Nerman och Louise Skalin, vd respektive chefsfarmaceut på Apoteket AB, på debattsidan i Svenska Dagbladet för just detta. De svenska apoteken skulle kunna hjälpa till med förskrivning mot enklare åkommor som öronvärk, halsont, bihåleinflammation och svinkoppor samt av p-piller, föreslog duon.

Även vaccinationer skulle kunna ske på apotek.

Apotekens dubbla roller

Tanken att utnyttja farmaceuternas kompetens är god. Men det finns en del frågetecken.

Apotekens dubbla roller som rådgivare och försäljare behöver uppmärksammas. Det är viktigt att det inte ska finnas några ekonomiska incitament för den som ordinerar att ordinera mer än vad som behövs.

Ytterst handlar det om trovärdighet. Om apoteken skulle få ytterligare uppdrag kring rådgivning, bedömning av enklare sjukdomar och ordination av läkemedel blir det svårt att skilja de två rollerna åt.

Kan kunderna lita på att apoteken ger evidensbaserade råd utan hänsyn till vad som ger störst vinst? Denna konflikt behöver lösas om apoteken ska fungera som objektiva rådgivare med ersättning från staten.

Felaktiga beräkningar om samhällsvinst

Rasmus Nermans och Louise Skalins beräkningar om stora ekonomiska vinster för samhället vilar på antagandet att alla patienter i behov av enklare sjukvård i annat fall skulle träffat en läkare.

Så är det kanske i ett land som Storbritannien, som Nerman och Skalin ser som förebild, men det stämmer illa med hur svensk sjukvård fungerar. I Sverige har vi i stället sedan många år använt sjuksköterskor för att ta hand om rådgivning och enklare besök.

En person med svinkoppor eller okomplicerat halsont träffar sällan en läkare. P-piller förskrivs oftast av barnmorskor. Det är sjuksköterskor som sköter vaccinationer. Vi har alltså redan uppgiftsväxlat i sjukvården.

Inte läkarbesök som sparas in

Skulle apoteken ta över dessa uppgifter är det inga läkarbesök som sparas in. Rent ekonomiskt finns inte några stora vinster med att växla mellan farmaceuter och sjuksköterskor.

Ska man överföra uppgifter till apoteken bör man således fokusera på sådant som i sig blir bättre utfört av just en farmaceut, och inte anföra ekonomiska besparingar som argument.

Ge bra råd är svårare än man kan tro

Apoteken själva brukar framhålla att man pratar med patienterna om läkemedlen och ökar motivationen hos patienterna att ta sina mediciner. Så är det säkert i många fall, men jag vågar påstå att nästan alla läkare också har träffat patienter som slutat med viktig medicinering efter råd från apoteket.

Utan kunskap om patientens sjukdomsbild blir det näst intill omöjligt för farmaceuten att göra ett bra jobb. Farmaceuten har inte tillgång till journaler och vet inte vilka överväganden eller anpassningar som redan gjorts.

Icke relevanta varningar i systemen

Mer än varannan äldre patient har också läkemedelsbehandling som utlöser läkemedelsinteraktionsvarningar i de system apoteken använder.

Men vid en närmare genomgång av varningarna i en studie från Sahlgrenska visade det sig att nio av tio redan var åtgärdade eller inte var relevanta i klinisk miljö.

Dessa resultat visar att interaktionsvarningar är tvivelaktiga som indikatorer på problematisk förskrivning.

Svårt informera om biverkningar

Även råd och information kring biverkningar kan leda till problem med följsamheten. Det finns en risk att farmaceuter informerar patienter om biverkningar på ett sådant sätt att patienterna uppfattar informationen som en varning, och slutar ta läkemedlet.

Bara själva uppmaningen att noga läsa igenom bipacksedel kan vara problematisk. Jag är knappast ensam om att träffa patienter som berättar att de slutat med ett läkemedel för att de läste i bipacksedeln att ”det hade så många biverkningar”.

Apotekens lönsamhetsproblem

Apoteken kämpar med sin lönsamhet. Marginalerna på att sälja läkemedel har minskat och ersättningarna från staten täcker inte kostnaderna för att expediera recept. Apoteken är helt enkelt beroende av sina handelsvaror för att gå runt, och mot den bakgrunden är det förståeligt att man måste göra allt för att hitta nya inkomster.

Frågan är dock om ”enklare sjukvård” är en bra lösning på detta problem.

Staten måste ta sitt ansvar

Det borde vara självklart att det går att bedriva apotek i Sverige utan att tumma på grundläggande etiska principer eller medicinsk säkerhet.

Det är viktigt att staten tar sitt ansvar och ger apoteken rimliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet, utan att de ska behöva ta till affärsupplägg som leder till sämre vård.

Det är främst genom att utföra sitt grunduppdrag väl som apoteken blir en viktig och trovärdig medspelare till sjukvården. Vill man på riktigt underlätta för vården tror jag man enklast gör det genom att respektive lokalt apotek för en dialog med de lokala förskrivarna.

Ylva Sandström
Distriktsläkare, Liljeholmens vårdcentral

1...567...27Sida 6 av 27