Annons
Otto Cars om pandemin av antibiotikaresistens
”FN-mötet ett ödesmöte – Sverige måste agera”
Otto Cars.

”FN-mötet ett ödesmöte – Sverige måste agera”

Det är hög tid för Sveriges regering att stärka sitt globala ledarskap i antibiotikafrågan, menar professor Otto Cars.

19 okt 2023, kl 12:27
0

Annons

Otto Cars skräder inte orden när han beskriver hur allvarligt antibiotikaresistensläget i världen är.

– Den okontrollerade spridningen av motståndskraftiga bakterier skördar nu nära tre liv i minuten globalt. Även i Sverige har vården dagliga problem att hitta antibiotika som fungerar och det leder till dödsfall också här, säger han.

– Tillgång till antibiotika är en nödvändig beståndsdel i all sjukvård. Men resistensutvecklingen håller på att rasera det som byggts med hjälp av dessa livräddande läkemedel under mer än 70 år.

Skarp uppmaning till regeringen

Otto Cars är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och en av grundarna av nätverket React. Detta internationella nätverk arbetar som Läkemedelsvärlden tidigare berättat mot antibiotikaresistens.

Tillsammans med tio andra framstående svenska experter på denna globala hälsofråga undertecknade han nyligen en skarpt formulerad debattartikel i Dagens medicin.

Artikeln är en uppmaning till Sveriges regering och andra svenska beslutsfattare att snarast börja agera inför FN:s högnivåmöte om antibiotikaresistens i september 2024.

– Det finns en unik kunskap och kraft i Sverige i antibiotikafrågan. Vi har både möjlighet och ansvar att bidra till ett verkligt globalt lyft så att regeringar börjar samarbeta på allvar, säger Otto Cars till Läkemedelsvärlden.

”För lite har hänt”

När FN:s generalförsamling nästa år samlas för att tala om det fortsatta arbetet mot antibiotikaresistens, blir det FN:s andra högnivåmöte om denna fråga. Det historiska första mötet hölls 2016.

– Det var en milstolpe, konstaterar Otto Cars.

– Men så här i efterhand kan man tyvärr se att väldigt lite av det som länderna var överens om verkligen har levererats. Visst sker mycket bra arbete på många håll, men det är ändå alldeles för lite och går för långsamt.

– Läget är kritiskt. Vi måste få till en internationell politisk process som lyfter den här frågan till en helt annan nivå än hittills. Annars kan det gå riktigt illa.

Otto Cars: Vill se mätbara mål

Nu vill Otto Cars och de övriga experterna bakom uppropet att den svenska regeringen tar initiativ som leder till att 2024 års högnivåmöte kan ge snabba, konkreta resultat.

– Den här gången måste världens ledare sätta upp mätbara mål och skapa mekanismer som följer upp dem löpande.

Otto Cars vill se en politisk beslutsamhet i Sverige om att bidra till att detta blir verklighet. Han menar att det vore en klok strategi att i god tid före högnivåmötet bygga koalitioner med fattiga länder för att tillsammans föra fram viktiga förslag.

”Sverige kan bidra med stöd”

En tanke bakom detta är att låginkomstländer i dag är hårdast drabbade av antibiotikaresistens och att stora insatser därför krävs där.

– Men det får inte bli så att låginkomstländerna bara får en massa krav på sig och ingen hjälp. Vi måste se till att de får allt nödvändigt stöd och där kan Sverige bidra med sin stora kunskapsbas.

Otto Cars påpekar också att det i dessa länder inte alltid handlar om att begränsa antibiotikaanvändningen, så som vi blivit vana att tänka i Sverige när det gäller antibiotikaresistens.

– I många resurssvaga länder behöver antibiotikaanvändningen i själva verket öka för att förbättra hälsan och även motverka resistensutveckling. Visionen måste vara att arbeta för att alla har tillgång till de effektiva antibiotika de behöver, i alla delar av världen.

Del av biståndspolitiken

I uppropet till regeringen framhåller experterna bland annat att Sverige måste verka för ett ökat finansiellt stöd till det globala arbetet mot antibiotikaresistens. De betonar också att kampen mot antibiotikaresistens måste få en större plats i den svenska biståndspolitiken.

– Antibiotikaresistens bör vara en prioriterad fråga i alla biståndsländer som Sverige arbetar med. Och biståndet bör öka, inte minska.

Tyst pandemi

Otto Cars är frustrerad. Han tycker det är svårt att få nödvändigt gehör för larmsignalerna om resistensutvecklingen.

– En förklaring kan vara att problemet ofta göms under ytan. I vården säger man sällan att en patient avled för att antibiotika inte fungerade, även om det är så det är. Det är en tyst pandemi.

Över 500 dödsfall per år i Sverige

I en uppmärksammad studie i Lancet 2022 beräknade ett internationellt forskarteam att antibiotikaresistens orsakar 1,27 miljoner dödsfall i bakterieinfektioner per år i hela världen. Antibiotikaresistens bidrar dessutom till ytterligare omkring 3,5 miljoner dödsfall.

Siffrorna gällde år 2019.

Samma år kunde 500 dödsfall i Sverige enligt databasen bakom Lancetartikeln kopplas till antibiotikaresistens, framhåller Otto Cars.

– Det är dubbelt så många dödsfall som i trafiken.