Annons
DEBATT
”Flera problem med utökad vårdroll för apoteken”
Ylva Sandström. Foto: Privat.

”Flera problem med utökad vårdroll för apoteken”

Distriktsläkaren och debattören Ylva Sandström är kritisk mot förslag om att apotek ska ta över enklare sjukvård.

10 okt 2023, kl 10:17
0

Annons

DEBATT. Det är många som slåss om de enklaste patienterna. Förutom vårdcentralerna gör såväl rådgivningstjänsten 1177 som nätläkare anspråk på att vara bäst på att hjälpa med enkla hälsofrågor, de sistnämnda mot en ansenlig ersättning.

Förskrivning och vaccin på apoteken?

Senaste tillskottet på arenan är apoteken, som hoppas kunna avlasta primärvården med mer rådgivning kring egenvård, men också kunna ta hand om den allra enklaste sjukvården. Precis som nätläkarna förutsätter apotekens intresse att man får ekonomisk ersättning för sina insatser.

Nyligen argumenterade Rasmus Nerman och Louise Skalin, vd respektive chefsfarmaceut på Apoteket AB, på debattsidan i Svenska Dagbladet för just detta. De svenska apoteken skulle kunna hjälpa till med förskrivning mot enklare åkommor som öronvärk, halsont, bihåleinflammation och svinkoppor samt av p-piller, föreslog duon.

Även vaccinationer skulle kunna ske på apotek.

Apotekens dubbla roller

Tanken att utnyttja farmaceuternas kompetens är god. Men det finns en del frågetecken.

Apotekens dubbla roller som rådgivare och försäljare behöver uppmärksammas. Det är viktigt att det inte ska finnas några ekonomiska incitament för den som ordinerar att ordinera mer än vad som behövs.

Ytterst handlar det om trovärdighet. Om apoteken skulle få ytterligare uppdrag kring rådgivning, bedömning av enklare sjukdomar och ordination av läkemedel blir det svårt att skilja de två rollerna åt.

Kan kunderna lita på att apoteken ger evidensbaserade råd utan hänsyn till vad som ger störst vinst? Denna konflikt behöver lösas om apoteken ska fungera som objektiva rådgivare med ersättning från staten.

Felaktiga beräkningar om samhällsvinst

Rasmus Nermans och Louise Skalins beräkningar om stora ekonomiska vinster för samhället vilar på antagandet att alla patienter i behov av enklare sjukvård i annat fall skulle träffat en läkare.

Så är det kanske i ett land som Storbritannien, som Nerman och Skalin ser som förebild, men det stämmer illa med hur svensk sjukvård fungerar. I Sverige har vi i stället sedan många år använt sjuksköterskor för att ta hand om rådgivning och enklare besök.

En person med svinkoppor eller okomplicerat halsont träffar sällan en läkare. P-piller förskrivs oftast av barnmorskor. Det är sjuksköterskor som sköter vaccinationer. Vi har alltså redan uppgiftsväxlat i sjukvården.

Inte läkarbesök som sparas in

Skulle apoteken ta över dessa uppgifter är det inga läkarbesök som sparas in. Rent ekonomiskt finns inte några stora vinster med att växla mellan farmaceuter och sjuksköterskor.

Ska man överföra uppgifter till apoteken bör man således fokusera på sådant som i sig blir bättre utfört av just en farmaceut, och inte anföra ekonomiska besparingar som argument.

Ge bra råd är svårare än man kan tro

Apoteken själva brukar framhålla att man pratar med patienterna om läkemedlen och ökar motivationen hos patienterna att ta sina mediciner. Så är det säkert i många fall, men jag vågar påstå att nästan alla läkare också har träffat patienter som slutat med viktig medicinering efter råd från apoteket.

Utan kunskap om patientens sjukdomsbild blir det näst intill omöjligt för farmaceuten att göra ett bra jobb. Farmaceuten har inte tillgång till journaler och vet inte vilka överväganden eller anpassningar som redan gjorts.

Icke relevanta varningar i systemen

Mer än varannan äldre patient har också läkemedelsbehandling som utlöser läkemedelsinteraktionsvarningar i de system apoteken använder.

Men vid en närmare genomgång av varningarna i en studie från Sahlgrenska visade det sig att nio av tio redan var åtgärdade eller inte var relevanta i klinisk miljö.

Dessa resultat visar att interaktionsvarningar är tvivelaktiga som indikatorer på problematisk förskrivning.

Svårt informera om biverkningar

Även råd och information kring biverkningar kan leda till problem med följsamheten. Det finns en risk att farmaceuter informerar patienter om biverkningar på ett sådant sätt att patienterna uppfattar informationen som en varning, och slutar ta läkemedlet.

Bara själva uppmaningen att noga läsa igenom bipacksedel kan vara problematisk. Jag är knappast ensam om att träffa patienter som berättar att de slutat med ett läkemedel för att de läste i bipacksedeln att ”det hade så många biverkningar”.

Apotekens lönsamhetsproblem

Apoteken kämpar med sin lönsamhet. Marginalerna på att sälja läkemedel har minskat och ersättningarna från staten täcker inte kostnaderna för att expediera recept. Apoteken är helt enkelt beroende av sina handelsvaror för att gå runt, och mot den bakgrunden är det förståeligt att man måste göra allt för att hitta nya inkomster.

Frågan är dock om ”enklare sjukvård” är en bra lösning på detta problem.

Staten måste ta sitt ansvar

Det borde vara självklart att det går att bedriva apotek i Sverige utan att tumma på grundläggande etiska principer eller medicinsk säkerhet.

Det är viktigt att staten tar sitt ansvar och ger apoteken rimliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet, utan att de ska behöva ta till affärsupplägg som leder till sämre vård.

Det är främst genom att utföra sitt grunduppdrag väl som apoteken blir en viktig och trovärdig medspelare till sjukvården. Vill man på riktigt underlätta för vården tror jag man enklast gör det genom att respektive lokalt apotek för en dialog med de lokala förskrivarna.

Ylva Sandström
Distriktsläkare, Liljeholmens vårdcentral