Annons
Home 2018

Årlig arkivering 2018

Ny forskning ska utveckla kundmötet på apotek

0

I ett nytt forskningsprojekt ska Karins Svensberg, forskare i samhällsfarmaci vid Oslo Metropolitan university, undersöka sätt att göra kunderna på apotek mer delaktiga i rådgivningen om läkemedel.

Projektet ”Vad är viktigt för dig” handlar bland annat om att utveckla ett personligt rådgivningsformulär som den som hämtar ut läkemedel på apotek kan använda sig av för att få mer och bättre information om sina läkemedel.

För detta tilldelas Karin Svensberg Apotekarsocietetens stipendium i apoteksforskning om 150 000 kronor.

– Jag är väldigt glad över den här möjligheten att vara med och utveckla kundmötet på svenska öppenvårdsapotek, säger Karin Svensberg i ett pressmeddelnde. Vi vet från tidigare forskning att få patienter spontant inleder en dialog om sina läkemedel på apoteket. Genom min studie vill jag undersöka om särskilda redskap för patienten kan öka delaktigheten i rådgivningen.

Karin Svensberg har tidigare forskat inom området och disputerade 2017 med en avhandling om kommunikation kring läkemedelsanvändning på apotek.

Studien hon nu får stipendium för att genomföra kommer att göras i två steg som dels innebär att utveckla det formulär som ska användas och dels av datainsamling.

I stipendiekommitténs motivering anges bland annat att ”Studien kan, på ett intressant och nytt sätt, påverka och förbättra patientmötet”.

– Apoteken utgör en viktig del i läkemedelskedjan och det är angeläget att bedriva forskning som kan förbättra användningen av läkemedel, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten. Det ska bli intressant att följa resultaten av Karin Svensbergs arbete.

”Det är ödets ironi att Imovane är restnoterat”

0

”Det är advent. Det känns som att hela världen runt en accelererar flera varv och går upp i spinn i jakt på julmys och julefrid.

Man brukar märka det på apoteket också, alla trängs innan jul för att hämta ut alla läkemedel, så att de ska slippa sen.”

Läs hela Christina Ljungbergs blogg här.

Hpv-vaccin till pojkar på gång i Finland

En arbetsgrupp bestående av cancerexperter samt vaccinspecialister vid Finlands folkhälsomyndighet THL utreder för närvarande en förändring av det allmänna vaccinationsprogrammet. Gruppen analyserar konsekvenserna av att införa hpv-vaccinering även för pojkar och väntas komma med en rekommendation. Förslaget ska, enligt tidningen Turun Sanomat, vara klart inom kort och sedan behandlas av riksdagen i början av 2019.

Vaccineringen av pojkar kan sedan starta om två år. Om Finland väljer denna väg, betyder det att landet följer Norges och Danmarks exempel.

I Norge erbjuds pojkar i årskurs 7 från och med höstterminen 2018 hpv-vaccinering på samma sätt som flickor. Och danska pojkar kommer att erbjudas hpv-vaccin från tolv års ålder från och med 1 juli 2019.

Även i Sverige finns, som Läkemedelsvärlden rapporterat, ett förslag om att införa vaccinering mot humant papillomvirus, hpv, i det allmänna vaccinationsprogrammet även för pojkar. Flickor vaccineras sedan 2010. Syftet med att utöka vaccineringen till pojkarna också är att öka både kvinnors och mäns skydd mot hpv-orsakad cancer, bland annat livmoderhalscancer och anal-, svalg- och peniscancer.

Förslaget väntar fortfarande på ja eller nej från den svenska regeringen och beslutet har fördröjts av det politiska läget efter valet. Kritiker föreslog nyligen i en debattartikel att riksdagens socialutskott ska ta över ansvaret för beslutet och att hpv-vaccinering av både flickor och pojkar bör ske från och med september 2019.

”Arbetet mot resistens måste vara mångsidigt”

Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten arrangerade i dag, onsdag, det tredje frukostseminariet i serien ”Kampen mot antibiotikaresistens”. Malin Grape, chef för enheten för antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten, visade hur komplex resistensfrågan är med hjälp av infallsvinklar som inte så ofta lyfts fram.

Det är exempelvis inte ovanligt att tro att antibiotikaresistens är ett relativt nytt fenomen, vilket också kan påverka föreställningen om hur enkelt problemet kan lösas. Men, framhöll Malin Grape, bakterierna har funnits på jorden i omkring fyra miljarder år. Den moderna människan, homo sapiens, har som jämförelse en cirka 350 000-årig historia enligt sentida fynd. Penicillin och andra antibiotika förekommer naturligt i miljön och bakterierna har haft lång tid på sig att utveckla resistens mot dem.

– Antibiotikaresistenta bakterier finns nästan överallt. Det är ett faktum som vi aldrig kommer att bli av med, sade Malin Grape som i grunden är apotekare och även har disputerat på en avhandling om mekanismer för antibiotikaresistens.

– Bakterierna är inga fiender som vi ska föra krig mot. I stället måste vi göra åtgärder som hjälper oss att hitta en balans mellan oss och bakterierna, förklarade hon.

Motståndskraft mot ett antibiotikum kan uppstå både genom mutationer hos bakterier och genom direktöverföring av genetiskt material från en bakterie som redan har egenskapen till en annan bakterie. Och i närvaro av antibiotika har bakterier med gener som ger resistens lättare att klara sig än de som saknar resistensgener – andelen resistenta bakterier ökar på så vis genom naturligt urval.

– Antibiotikaresistenta bakterier har funnits mycket länge, men det är antibiotikaanvändningen som driver spridningen av resistens. Ju mer antibiotika vi använder, desto mer resistens får vi, konstaterade Malin Grape.

Hon gav också illustrerande exempel på hur snabbt resistensgener kan spridas i dagens globaliserade värld. År 2008 hittades en ny multiresistensgen som fick beteckningen NDM-1 i bakterieprover tagna utanför New Delhi i Indien. Året därpå hittades den i Sverige och ytterligare ett år senare i Storbritannien och Kanada. Nu finns den över nästan hela världen.

– Resandet bidrar till spridningen, sade Malin Grape och berättade om Folkhälsomyndighetens resenärsstudier där människor fått lämna avföringsprover före och efter resor till bland annat Sydostasien.

– 70-80 procent kommer tillbaka med resistenta bakterier i sina tarmar. Detta spelar normalt ingen roll så länge man är frisk, men om bakterierna orsakar sjukdom kan den bli svår att behandla. Resistens är inte bara ett samhällsproblem utan kan även innebära en hälsorisk för individen.

Malin Grape framhöll att det behövs många samverkande insatser för att kunna bromsa resistensutvecklingen. Att stimulera forskare och läkemedelsföretag att ta fram nya antibiotika är värdefullt, men bara om vi kan få kontroll över antibiotikaanvändningen. Annars kommer det snabbt att gå likadant med de nya läkemedlen som det har gått med de gamla, bakterierna har uråldriga mekanismer för att skapa motståndskraft och därmed minska läkemedlens effektivitet.

I Sverige har vi i internationell jämförelse kommit långt när det gäller att begränsa användningen av antibiotika till när den verkligen behövs. I stora delar av världen ges däremot antibiotika till hela djurbesättningar för att öka tillväxten och potenta antibiotika säljs receptfritt på apoteket och på nätet.

En viktig del av det svenska arbetet är den systematiska övervakningen av både antibiotikaanvändning och resistenta bakterier. Sverige har också varit pådrivande i världshälsoorganisationen WHO:s arbete med att etablera det globala övervakningssystemet GLASS (Global antimicrobial resistance surveillance system) som startades 2015.

– Det är mycket viktigt att länder tittar framför allt på sina egna data för att förstå situationen i det egna landet när det gäller spridningen av antibiotikaresistens och för att kunna mäta effekterna av olika insatser. Sverige försöker stötta andra länder att få i gång sin övervakning, det finns fortfarande delar av världen där övervakning helt saknas, sade Malin Grape.

– Sverige skulle också kunna göra ännu mer. Vi har en röst internationellt i antibiotikafrågan och ses som något av en förebild, inte minst inom WHO. Vi skulle bland annat kunna hjälpa länder på andra håll att utveckla sitt arbete så att de kan fungera som förebilder för länder med liknande förutsättningar.

Nästa frukostseminarium i serien ”Kampen mot antibiotikaresistens” arrangeras 13 februari 2019. Temat är forskningsläget för nya antibiotika. Boka i kalendern!

Hon är ny chef för Läkemedelsakademin

0

I februari nästa år tillträder Hanna Flygar som verksamhetschef för Läkemedelsakademin, som är Apotekarsocietetens utbildningsverksamhet.

Hanna Flygar är apotekare och kommer närmast från en tjänst som miljöchef på Apotek Hjärtat. Hon har också haft andra seniora roller inom företaget och bland annat ansvarat för att ta fram digitala utbildningar för Apotek Hjärtats medarbetare.

– Det är en fantastisk förmån att få bli del av en anrik verksamhet som Apotekarsocieteten med vind i seglen och ett ökande medlemsantal. Det finns en enorm samlad kunskap och erfarenhet hos Apotekarsocietetens medlemmar – en kraft som jag hoppas kunna bidra till att tillvarata och förvalta, och på så sätt medverka till bättre folkhälsa, säger Hanna Flygar i ett pressmeddelande.

Som verksamhetschef ska Hanna Flygar arbeta med att utveckla Läkemedelsakademins utbildningar och Apotekarsocietetens föreningsverksamhet i geografiska kretsar och specialistsektioner.

– Hanna Flygars erfarenheter från apoteksbranschen passar mycket väl med våra satsningar och vår vision att göra Sverige kunnigare om läkemedel, säger Apotekarsocietetens vd Karin Meyer.
– Det handlar både om att fortsätta tillhandahålla relevanta utbildningar och om att befästa vår position som den självklara mötesplatsen för yrkesverksamma inom life science- och läkemedelsområdet.

Hanna Flygar tillträder sin tjänst den 1 februari 2019 och efterträder då Marie Eklund som går vidare till andra uppdrag.

Därför ljuger patienter ofta för sin läkare

0

Det verkar inte särskilt smart att söka vård och sedan ljuga för läkaren eller i alla fall hålla tyst om sådant som kan vara viktigt att känna till för att ge bra råd och behandling. Ändå har många av oss förmodligen gjort det någon gång, kanske ett bevis på att vi människor inte alltid är så rationella varelser som vi gärna vill tro?

Forskare vid University of Utah health, Middlesex community college samt universiteten i Michigan och Iowa  undersökte i en studie bland sammanlagt cirka 4 500 vuxna vad patienter talar osanning om hos doktorn – och varför. Forskarna framhåller att det är viktigt att öka kunskapen om dessa frågor för att kunna motverka problemen.

– Om patienter undanhåller information om vad de äter eller om huruvida de tar sina läkemedel, kan det få betydande konsekvenser för deras hälsa. Inte minst om de har en kronisk sjukdom, sade forskaren Andrea Gurmankin Levy, Middlesex community college i Connecticut, i samband med publiceringen av studien.

Studien genomfördes som online-enkäter i två olika grupper. Den ena bestod av 2 011 deltagare med en medelålder på 36 år och den andra av 2 499 deltagare med en medelålder på 61 år. Studien har publicerats av JAMA network open.

Omkring 70 procent av deltagarna hade minst en gång medvetet låtit bli att ge läkaren information om de egna hälsovanorna. Ett resultat som bekräftar tidigare forskningsresultat om denna fråga.

Det som var allra vanligast att undanhåll var att man inte höll med om eller inte förstod läkarens rekommendationer. Ohälsosamma matvanor var också vanligt att tiga om, en dryg femtedel av deltagarna hade gjort det minst en gång. Nästan lika vanligt var det att inte ta sina läkemedel som rekommenderat och hålla tyst om detta, eller att ljuga om brist på fysisk aktivitet.

Nästan 13 procent hade avstått att berätta om något läkemedel som man använda och drygt 11 procent hade tagit någon annans medicin utan att säga det till läkaren.

När deltagarna förklarade varför de inte alltid varit helt sanningsenliga mot sin läkare, handlade det mycket om att slippa bli ”dömd” eller få en ”föreläsning”. Många var också generade för sina hälsoval och ville därför inte avslöja dem för läkaren.

– De flesta människor vill framstå i god dager för sin doktor och inte som någon som gör dåliga val, sade Angelina Fagerlin, University of Utah, som ledde studien.

Hon och hennes medarbetare efterlyser framtida forskning som testar åtgärder för att förbättra förtroendet och kommunikationen mellan läkare och patienter.

CAR-T-terapi kan ge långvarig effekt

I samband med den pågående stora internationella blodcancerkongressen ASH (American Society of Hematology) i San Diego presenteras flera nya forskningsresultat om så kallad CAR-T-cellterapi. De ger bland annat uppdaterad kunskap om CAR-T-terapi mot storcelligt B-cellslymfom och visar på fortsatt behandlingssvar hos många patienter även mer än ett och ett halvt år efter behandlingen.

En av studierna är en uppdatering av den globala kliniska studien kallad Juliet. Den följer patienter som fått CAR-T-behandlingen Kymriah (tisagenlecleucel). Det handlar om patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom som fått återfall efter andra behandlingar eller där andra behandlingar inte fungerat.

I studien medverkade 27 behandlingscentra i tio länder i Nordamerika, Europa, Australien och Asien. I samband med presentationen vid ASH publicerades resultat från studien även i New England journal of medicine. Dessa resultat innehåller data om 111 patienter som fått behandling med Kymriah.

52 procent svarade på behandlingen och hos 40 procent gick sjukdomen initialt helt tillbaka (fullständig respons). Närmare två tredjedelar av dem som svarade på behandlingen klarade sig utan återfall i minst tolv månader. Hos vissa patienter höll behandlingssvaret i sig i minst drygt 18 månader.

– Dessa resultat är i linje med tidigare mindre studier som även de har visat att hos en majoritet av de patienter som sjukdomen går i remission hos, är remissionen också varaktig, sade Stephen J Schuster, University of Pennsylvania, som ledde studien i en presskommentar.

CAR-T-terapier går ut på att ta ut vita blodkroppar (T-celler) från patienten och modifiera dem genetiskt så att de kan känna igen och döda en viss typ av cancerceller. De modifierade cellerna förs tillbaka till patienten och bekämpar cancersjukdomen. Behandlingen ges som en infusion vid ett enda tillfälle.

En allvarlig baksida med CAR-T-terapi är att de i sämsta fall kan orsaka en okontrollerad frisättning av inflammatoriska substanser, cytokiner, och ge en livshotande systemisk inflammation. I den aktuella studien av Kymriah drabbades 23 procent av patienterna av den typen av biverkning, samtliga återhämtade sig.

Hittills har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, två CAR-T-terapier godkänts i både USA och EU. Den ena är Kymriah som är godkänd dels för behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom, som i ovan nämnda studie, och dels för behandling av akut lymfoblastisk leukemi hos barn och unga vuxna.

Den andra är Yescarta (axicabtagene ciloleucel) som är godkänd för behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom och primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom. Vid ASH rapporterades långtidsresultat även om Yescarta.

En uppföljande analys av hur det gått för 101 patienter med aggressiva, svårbehandlade B-cellslymfom som behandlades med Yescarta visar att 83 procent svarade på behandlingen och 58 procent fick fullständig remission. Två år efter behandling levde fortfarande 51 procent. Resultaten har även publicerats i Lancet oncology.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, utarbetade nyligen ett hälsoekonomiskt underlag som landstingen kan använda för att ta beslut om införande av Yescartabehandling i cancervården. TLV framhöll, som Läkemedelsvärlden skrev, att kunskapsläget fortfarande är mycket osäkert beträffande hur många som botas och hur länge de överlever.

Antalet mässlingsfall ökar globalt

0

Antalet som vaccineras mot mässling har ökat stadigt sedan år 2000. Samtidigt har antalet som insjuknat i sjukdomen minskat kraftigt – från drygt 853 000 år 2000 till 173 000 år 2017. Totalt beräknas 2,1 miljoner dödsfall ha förhindrats tack vare vaccin.

Men nya siffror från Världshälsoorganisationen, WHO, och den amerikanska smittskyddsmyndigheten, CDC, visar att trenden kan ha vänt och för första gången på nästan 20 år ökar mässlingsfallen globalt igen. Mellan 2016 och 2017 ökade antalet rapporterade sjukdomsfall med drygt 30 procent och uppskattningsvis 110 000 dödsfall under perioden relateras till mässling.

– Ökningen av mässling med utvidgade utbrott i regioner och länder som har uppnått eller är nära att uppnå eliminering av sjukdomen är mycket oroande, säger Soumya Swaminathan, biträdande generaldirektör för program vid WHO, i ett uttalande på WHO:s hemsida. Utan brådskande ansträngningar för att öka vaccinationstäckningen och identifiera populationer med oacceptabla nivåer av under- eller ovaccinerade barn, riskerar vi att förlora decennier av framsteg när det gäller att skydda barn och samhällen mot denna förödande, men helt förebyggbara sjukdom.

Den största ökningen av mässlingsfall sågs enligt rapporten i den amerikanska regionen, Medelhavsregionen och Europa. Siffror från WHO tidigare i år visade till exempel att mer än 41 000 personer i Europa smittats av mässling under årets första sex månader, vilket var mer än för något helår det senaste årtiondet.

Västra Stillahavsregionen var det enda område där mässling minskade mellan 2016 och 2017.

– Ökningen av mässlingsfall är djupt oroande, men inte överraskande, säger Seth Berkley, vd för den globala vaccinalliansen Gavi, i ett uttalande i samband med rapporten. Spridning av falska rykten om vaccinet i Europa, ett kollapsande hälsosystem i Venezuela och fickor av bräcklighet och låg vaccinationstäckning i Afrika, kan tillsammans orsaka en global återuppkomst av mässling efter år av framsteg.

Enligt WHO-rapporten är den globala genomsnittliga vaccinationstäckningen med en dos mässlingsvaccin 85 procent och 67 procent med två doser. I vissa länder och regioner är vaccinationstäckningen högre, i Sverige får nästan 97 procent av alla barn två doser MPR-vaccin, vilket betyder att den är betydligt lägre än genomsnittet på andra håll.

För att uppnå så kallad flockimmunitet krävs en vaccinationstäckning på cirka 95 procent med två doser vaccin.

För att vända mässlingstrenden vill WHO se ett brett offentligt stöd till vaccinationsprogram, med fokus på fattiga och utsatta länder, med samtidiga insatser för att tackla desinformation och tveksamheter till vaccin där de finns.

Ministrar enades om EU:s nya forskningsprogram

Vid ett möte i EU:s konkurrenskraftsråd enades forskningsministrarna om inriktningen för Horisont Europa, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation för åren 2021-2027.

– Att investera i kunskap är helt avgörande för Europas konkurrenskraft, välfärd och utveckling. Sverige har därför arbetat hårt, både inför och här på mötet, för att vi skulle kunna nå enighet kring detta. För att klara av att möta våra stora samhällsutmaningar måste vi jobba tillsammans, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

Den 7 juni presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ramprogram för forskning och innovation för perioden 2021–27. Programmet blir det nionde ramprogrammet för forskning och innovation sedan 1984.

Det övergripande syftet är att stimulera forskning och innovation som kan hjälpa EU-länderna att möta samhällsutmaningar och uppnå FN:s hållbarhetsmål samtidigt som den europeiska industrins konkurrenskraft ökas.

Ramprogrammet består av tre så kallade pelare benämnda (I) vetenskaplig spetskompetens (II), globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft samt (III) innovativa Europa. Inom pelare I finansieras grundforskning, forskningsinfrastruktur och forskarrörlighet. Inom pelare II finansieras framförallt samarbetsprojekt mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor. Inom pelare III finansieras innovation, med stort fokus mot små- och medelstora företag.

200 miljoner till klinisk behandlingsforskning

De drygt 200 miljoner kronorna från Vetenskapsrådet går till projekt inom bland annat bröstcancer, diabetes och ortopedi.

Störst anslag på drygt 19,6 miljoner kronor fördelade mellan 2019 och 2021 har forskaren Jonas Oldgren vid Uppsala universitet beviljats. Han ska genomföra en prospektiv randomiserade registerstudie om ABC-scores (ett mått för att bedöma risken för hjärt-kärlhändelser) för förbättrad prevention av stroke och förlängd överlevnad vid förmaksflimmer.

Nästan lika mycket pengar beviljades forskaren Niklas Loman vid Region Skåne för en translationell randomiserad fas III-studie om effekten av tillägg av cytostatikan capecitabin till platinumbaserad kemoterapi vid tidig trippelnegativ bröstcancer.

Bland övriga projekt som beviljats anslag märks bland annat en randomiserad kontrollerad klinisk studie om betablockad till patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom, en studie om SGLT2-hämmare eller metformin som standardbehandling vid tidig typ 2-diabetes och en studie om immunterapi vid organtransplantation för att minimera behovet av immunsupprimerande läkemedel.

Totalt beviljades 16 av 41 ansökningar och flest anslag gick till forskare vid Karolinska institutet (sex stycken), följt av Uppsala universitet (tre stycken). Bland anslagssökarna var 34 procent kvinnor och 66 procent män. Andelen kvinnor respektive män som beviljades anslag var 38 respektive 62 procent.

Samverkan om antibiotika fortsätter med Vinnovastöd

0

Efter en planeringsfas är nu aktörerna inom samverkansplattformen Platinea (Plattform för innovation av existerande antibiotika) redo att starta sitt arbete på allvar. Det gemensamma målet för de 15 aktörerna är att se till att de antibiotika som finns i dag används på bästa sätt och att säkerställa tillgängligheten till viktiga antibiotika som riskerar att försvinna från Sverige.

Den statliga forskningsfinansiären Vinnova har beviljat stöd för de närmaste årens arbete med bland annat kartläggning av leveranskedjor för antibiotika och nya studier för anpassning av antibiotikadosering.

–  Vinnovas finansiering är väsentligt för att skapa struktur och processer som övervinner de barriärer för samverkan som annars finns mellan akademi, myndigheter, industri och vård. Denna finansiering tillåter även Platinea att genomföra konkreta aktiviteter som levererar värdefulla resultat till svenska sjukvården såsom ny medicinsk evidens om hur antibiotika skall användas, nya metoder för att bevara deras värde genom rationell användning, samt nya rutiner och ekonomiska modeller för ökad tillgänglighet, säger projektledaren Enrico Baraldi vid Uppsala universitet.

Platinea startades för 1,5 år sedan av aktörer från myndigheter, vården, akademi, idéburna organisationer och industri. Bakgrunden är den växande antibiotikaresistensen i kombination med att vissa antibiotika inte längre anses lönsamma för läkemedelsbolag att producera och leverera till Sverige.

– I en så här stor fråga kan många aktörer tillsammans skapa någonting som annars inte går att åstadkomma, säger Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare inom Apotekarsocieteten, som är en av aktörerna i Platinea.

– Stuprörstänkande och brist på samverkan hindrar utbyte av viktig kunskap. Genom vår samverkansplattform kommer vi bort från det.

Lisa Bandholtz och två experter på sjukvårdsfarmaci representerar Apotekarsocieteten i en av de fyra arbetsgrupper inom Platinea som nu kan sätta i gång med sina uppdrag. Gruppen ska kartlägga leveranskedjor för särskilt sårbara antibiotika och föreslå åtgärder för att förstärka dessa leveranskedjor. De ska även föreslå ekonomiska incitament för att behålla nödvändiga antibiotika på den svenska marknaden på ett hållbart sätt.

En annan arbetsgrupp kommer att identifiera för vilka antibiotika som bristsituationer riskerar att uppstå samt processer för att hantera detta. De kommer också att skapa en prioriteringslista över de antibiotika som behöver nya studier för att kunna användas bättre.

En tredje grupp ska genomföra optimeringsprojekt för dosering i form av prekliniska och kliniska studier för att optimera och anpassa antibiotikadoseringar. Och den fjärde gruppen kommer att testa nya verktyg för att främja rationell antibiotikaanvändning såsom antibiotikaronder, nya diagnostikrutiner och digitala hjälpmedel i sjukvården.

Den 18 december arrangerar Platinea ett kick-off-möte i Apotekarsocietetens lokaler i Stockholm. Där kommer det även att hållas fyra workshops och en stor konferens de närmaste tre åren.

Nytt centrum för genetisk analys startas i Göteborg

Statliga Vinnova beslutade nyligen att stödja den nationella satsningen Genomic Medicine Sweden med 44 miljoner kronor. Genomic Medicine Sweden är ett initiativ för att intensifiera arbetet med precisionsmedicin inom hälso- och sjukvården och den kliniska forskningen.

Syftet är att förbättra tillgången till skräddarsydda behandlingar över hela landet. Bland annat på cancerområdet och när det gäller ärftliga sjukdomar ska ökad användning av modern genetisk analysteknik och nya forskningsrön bidra till mer individanpassade behandlingar.

Hälso- och sjukvården, sju regioner och landsting, universiteten med medicinska fakultet, SciLifeLab, företag och patientorganisationer medverkar.

Bland deltagarna finns Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som i vår kommer att öppna ett helt nytt centrum för genetisk analys, vilket ökar kapaciteten för genetiska analyser och skräddarsydda behandlingar i Västra Götaland. Sjukhuset har köpt in ny avancerad utrustning för snabbare och billigare gensekvensering, som är en viktig del i utvecklingen av precisionsmedicin.

– Centrumbildningen skapar förutsättningar för samverkan inom precisionsmedicin på både ett nationellt och internationellt plan. Det här är ett forskningsfält på stor frammarsch och arbetet i centrumet kommer därför att ske i tätt samarbete med Sahlgrenska akademin, säger Lars Palmqvist, projektledare och tillträdande verksamhetschef för det nya centret i ett pressmeddelande.

– En ökad satsning på det här området innebär att vi kan förbättra vår diagnostik och ge mer skräddarsydd behandling utifrån patientens unika förutsättningar. Vi kommer också att kunna upptäcka och behandla vissa sjukdomar i tidigare skede eller kanske till och med förhindra att sjukdom uppstår över huvud taget genom att tidigare upptäcka ärftliga risker för vissa sjukdomar hos patienten.

Ny handledsprotes möjliggör naturliga rörelser

Forskare vid Biomechatronics and Neurorehabilitation Lab på Chalmers i Göteborg har utvecklat en handledsprotes som gör att patienter som amputerat underarmen kan återfå förmåga att göra viktiga handledsliknande rörelser.

Att kunna vrida handleden är en betydelsefull rörelse som vi gör dagligen utan att tänka på det, till exempel när vi öppnar dörrlås eller vänder på ett papper.  För den som amputerat underarmen är sådana saker mycket besvärligare och obehagligare att göra, och nuvarande protesteknik kan bara delvis avhjälpa problemet.

– En person som har amputerat underarmen kan i dag använda ett motordrivet proteshjälpmedel som vrider handleden, styrd av elektriska signaler från de återstående musklerna. Emellertid är det samma signaler som också används för att styra handprotesen, förklarar Max Ortiz Catalan, docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.

– Detta medför att styrningen blir mycket besvärlig och onaturlig att hantera, eftersom patienten enbart kan aktivera antingen handleden eller handen, och därför måste byta fram och tillbaka. Dessutom får patienterna ingen återkoppling genom känseln, så de har ingen uppfattning om handens position eller hur den rör sig.

Den nya konstgjorda leden har istället ett benförankrat implantatsystem som utvecklats av en av parterna i projektet, det svenska företaget Integrum AB. Ett implantat förankras i vart och ett av de två benen i underarmen. Sedan fungerar en handledsliknande konstgjord led som ett gränssnitt mellan de båda implantaten och handprotesen. Detta tillsammans gör det möjligt att utföra rörelser som är mycket mer naturtrogna, med naturligt intuitiv styrning och återkoppling genom känseln.

Patienter som har förlorat såväl hand som handled har ofta tillräckligt med muskler kvar för att kunna vrida strålbenet över armbågsbenet vilket är den avgörande handledsrörelsen. Dagens proteser låser dock fast skelettbenen så att handleden inte kan vridas.

– Innovationen vi nu har tagit fram innebär att rörelseförmågan hos patienten inte behöver gå förlorad på grund av en bristfällig teknisk lösning. Man kan fortsätta att göra rörelsen på ett naturligt sätt, säger Max Ortiz Catalan.

– Beroende på hur omfattande amputationen är kan patienten fortfarande ha de flesta biologiska kopplingarna och känselpunkterna kvar och använda dem i handledsvridningen. Det gör det möjligt att känna, exempelvis när du vrider om nyckeln för att starta en bil. Du behöver inte titta efter bakom ratten för att veta hur lång vridningen ska vara – du känner det helt enkelt.

Göteborgsforskarna presenterar den nya protestekniken i en studie i den vetenskapliga tidskriften IEEE transaction on neural systems and rehabilitation engineering.

 

Ny antikropp lindrar svår ödemsjukdom

Den monoklonala antikroppen Takhzyro (lanadelumab) godkändes nyligen i USA och är på väg att godkännas i EU för förebyggande behandling hos patienter över 12 år med hereditärt, det vill säga ärftligt, angioödem. Nu har fas III-studien som är grund för godkännandena publicerats i den vetenskapliga tidskriften Jama. Studien visar att lanadelumab-injektioner, som patienten kan ge sig själv, kraftigt minskar antalet ödemattacker hos patienterna.

Hereditärt angioödem debuterar ofta hos barn och förvärras i puberteten. Det är en sällsynt sjukdom som ger återkommande anfall med smärtsamma, djupa svullnader, främst i huden och i mag-tarmkanalens slemhinnor. Svullnaderna kan också sätta sig i luftvägarna, vilket kan vara livshotande. Sjukdomen orsakas av en mutation som påverkar ett enzym kallat C1-inhibitor. Resultatet blir antingen ett felaktigt enzym eller för låga enzymhalter. Båda rubbningarna leder till anfall där vätska läcker från blodkärlen ut i underhuden eller slemhinnor.

– Vår studie och godkännandet av lanadelumab har gett patienter med hereditärt angioödem en viktig ny möjlighet till förebyggande behandling, sade studiens förstaförfattare, läkaren och forskaren Aleena Banerji vid Massachusetts general hospital, i ett uttalande i samband med publiceringen.

– Tidigare har de enda godkända möjligheterna varit androgener, som ger signifikanta biverkningar, och injektioner med koncentrat av C1-inhibitor som måste ges två gånger i veckan. Att ge lanadelumab subkutant en gång var annan eller var fjärde vecka gör behandlingen mycket enklare för patienterna och är lika effektivt.

I den randomiserade, dubbelblinda fas III-studien deltog 125 patienter vid sammanlagt 41 sjukhus i Kanada, Europa, USA och Jordanien. Tre grupper av patienter behandlas med olika doser av lanadelumab och en grupp med placebo.

Samtliga lanadelumabgrupper fick färre attacker än placebogruppen under studieperioden på 26 veckor. Och bland dem som fick läkemedlet var 31-44 procent helt anfallsfria under denna tid, vilket bara gällde 2,4 procent i placebogruppen. De som fick lanadelumab rapporterade också en signifikant förbättrad livskvalitet.

De vanligaste biverkningarna var smärta och hudreaktioner på injektionsstället.

Både bakslag och framgång för Opdivo

Läkemedelsbolaget Bristol-Myers Squibb rapporterar ännu en gång negativa resultat från en klinisk fas III-studie av PD1-hämmaren Opdivo (nivolumab) som behandling av småcellig lungcancer. Läkemedlet är godkänt för bland annat andra linjens behandling av icke småcellig lungcancer, och i USA även för tredje linjens behandling av småcellig lungcancer (cirka 10-15 procent av all lungcancer).

Men resultaten av företagets forskning om att ge infusionsbehandlingen Opdivo en mer framskjuten plats vid småcellig lungcancer har inte varit lovande. Nyligen skrev Läkemedelsvärlden om en fas III-studie där läkemedlet inte förbättrade överlevnaden hos patienter med småcellig lungcancer som fått återfall efter att tidigare ha behandlats med platinumbaserad cytostatika.

Och nu kommer samma besked från en fas III-studie där Bristol-Myers Squibb kombinerade Opdivo med bolagets andra antikropp Yervoy (ipilimumab) som underhållsbehandling efter första linjens cytostatikabehandling hos patienter med småcellig lungcancer. Kombinationsbehandlingen ökade inte överlevnaden jämfört med placebo.

Samtidigt som dessa resultat annonserades publicerade NT-rådet (landstingens gemensamma organ för införande av nya behandlingar) en ny rekommendation om Opdivo. Den gäller hudcancern malignt melanom, en av de cancerdiagnoser där läkemedlet är godkänt och har gett goda resultat.

NT-rådet arbetar, som Läkemedelsvärlden skrivit, med en ny modell för att snabba på sjukvårdens införande av immunterapier mot cancer, där Opdivo ingår. Rådet senaste beslut är att rekommendera Opdivo för adjuvant behandling för att förebygga återfall efter behandling av malignt melanom i mer avancerade stadier.

Onkologiskt godkännande följer ny princip

0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt cancerläkemedlet Vitrakvi (larotrectinib) för behandling av barn och vuxna med solida tumörer som har en specifik förändring i genen för neurotrofiskt tropomysinreceptorkinas, NTRK. Godkännandet omfattar alla cancertumörer där denna genetiska förändring förekommer, oberoende av var i kroppen den sitter. Vitrakvi har visats ge behandlingseffekt mot bland annat sköldkörtelcancer, lungcancer, mjukdelssarkom, fibrosarkom hos barn och cancer i spottkörtlarna.

– Godkännandet markerar ännu ett steg i en viktig utveckling där vi går mot att allt mer behandla cancersjukdomar utifrån tumörens genetik i stället för att utgå från var i kroppen cancern finns, sade FDA-chefen Scott Gottlieb i ett pressmeddelande.

Läkemedlet godkändes för behandling av patienter vars tumörer har den genetiska förändringen men inte någon känd mutation som ger resistens mot behandlingen. Andra kriterier är att sjukdomen är spridd eller har fortskridit efter behandling samt att det saknas andra rimliga behandlingsalternativ.

Inte minst när det gäller cancerläkemedel för barn välkomnar många nu läkemedelsforskningens växande fokus på tumörernas genetiska egenskaper och sjukdomsmekanismerna på cellnivå snarare än på enskilda cancertyper. Som Läkemedelsvärlden nyligen berättade ökar detta möjligheterna att få fram fler läkemedel som fungerar mot barns cancerformer. Detta eftersom barn i många fall drabbas av andra cancersjukdomar, men de genetiska förändringarna kan vara de samma som vid cancerformer hos vuxna.

Vitrakvi, som marknadsförs av Bayer och Loxo Oncologic, är det andra cancerläkemedlet som FDA godkänner baserat på en genetisk markör. Det första var PD1-hämmaren Keytruda (pembrolizumab) som 2017 fick ett sådant godkännande. Till skillnad från Vitrakvi var dock Keytruda då redan godkänt för behandling av ett flertal cancersjukdomar.

Bayer har även ansökt om godkännande av Vitrakvi hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Också ansökan för Europa gäller behandling av tumörer med den specifika genetiska förändringen, oberoende av vilken vävnad som är drabbad.

Den aktiva substansen larotrectinib är en oral TRK-hämmare (TRK=tropomysinreceptorkinas). Den verkar genom att hämma förändrade TRK-proteiner, så kallade fusionsproteiner, som ger okontrollerad signalering, tumörtillväxt och spridning. Bildning av sådana fusionsproteiner är kopplad till den tidigare nämnda mutationen i NTRK-genen.

För att säkert fastställa att en patient har en cancer med den aktuella markören krävs genetisk testning av tumörceller. Behovet av sådana tester kommer att öka i cancervården i takt med att allt fler behandlingar tas fram som är specifikt riktade mot en viss genetisk förändring.

Behandlingseffekten hos Vitrakvi studerades i tre kliniska studier med 55 patienter, både barn och vuxna. Hos tre fjärdedelar av patienterna, som alla hade svårbehandlade solida tumörer med den specifika genetiska profilen, gav behandlingen positiv effekt och hos 39 procent höll effekten i sig i minst ett år. Vanliga biverkningar var trötthet, illamående, hosta, förstoppning, diarré, kräkningar, yrsel och förändrade levervärden. Läkemedlet ska inte användas under graviditet eller amning eftersom det kan skada barnet.