Malin Grape från Folkhälsomyndigheten berättade om hur antibiotikaresistens uppstår vid Läkemedelsvärldens och Apotekarsocietetens frukostseminarium. Foto: Helene Wallskär.

“Arbetet mot resistens måste vara mångsidigt”

Malin Grape från Folkhälsomyndigheten belyste antibiotikaresistensens komplexitet vid ett seminarium.

5 december 2018, klockan 13:17
0

Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten arrangerade i dag, onsdag, det tredje frukostseminariet i serien ”Kampen mot antibiotikaresistens”. Malin Grape, chef för enheten för antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten, visade hur komplex resistensfrågan är med hjälp av infallsvinklar som inte så ofta lyfts fram.

Det är exempelvis inte ovanligt att tro att antibiotikaresistens är ett relativt nytt fenomen, vilket också kan påverka föreställningen om hur enkelt problemet kan lösas. Men, framhöll Malin Grape, bakterierna har funnits på jorden i omkring fyra miljarder år. Den moderna människan, homo sapiens, har som jämförelse en cirka 350 000-årig historia enligt sentida fynd. Penicillin och andra antibiotika förekommer naturligt i miljön och bakterierna har haft lång tid på sig att utveckla resistens mot dem.

– Antibiotikaresistenta bakterier finns nästan överallt. Det är ett faktum som vi aldrig kommer att bli av med, sade Malin Grape som i grunden är apotekare och även har disputerat på en avhandling om mekanismer för antibiotikaresistens.

– Bakterierna är inga fiender som vi ska föra krig mot. I stället måste vi göra åtgärder som hjälper oss att hitta en balans mellan oss och bakterierna, förklarade hon.

Motståndskraft mot ett antibiotikum kan uppstå både genom mutationer hos bakterier och genom direktöverföring av genetiskt material från en bakterie som redan har egenskapen till en annan bakterie. Och i närvaro av antibiotika har bakterier med gener som ger resistens lättare att klara sig än de som saknar resistensgener – andelen resistenta bakterier ökar på så vis genom naturligt urval.

– Antibiotikaresistenta bakterier har funnits mycket länge, men det är antibiotikaanvändningen som driver spridningen av resistens. Ju mer antibiotika vi använder, desto mer resistens får vi, konstaterade Malin Grape.

Hon gav också illustrerande exempel på hur snabbt resistensgener kan spridas i dagens globaliserade värld. År 2008 hittades en ny multiresistensgen som fick beteckningen NDM-1 i bakterieprover tagna utanför New Delhi i Indien. Året därpå hittades den i Sverige och ytterligare ett år senare i Storbritannien och Kanada. Nu finns den över nästan hela världen.

– Resandet bidrar till spridningen, sade Malin Grape och berättade om Folkhälsomyndighetens resenärsstudier där människor fått lämna avföringsprover före och efter resor till bland annat Sydostasien.

– 70-80 procent kommer tillbaka med resistenta bakterier i sina tarmar. Detta spelar normalt ingen roll så länge man är frisk, men om bakterierna orsakar sjukdom kan den bli svår att behandla. Resistens är inte bara ett samhällsproblem utan kan även innebära en hälsorisk för individen.

Malin Grape framhöll att det behövs många samverkande insatser för att kunna bromsa resistensutvecklingen. Att stimulera forskare och läkemedelsföretag att ta fram nya antibiotika är värdefullt, men bara om vi kan få kontroll över antibiotikaanvändningen. Annars kommer det snabbt att gå likadant med de nya läkemedlen som det har gått med de gamla, bakterierna har uråldriga mekanismer för att skapa motståndskraft och därmed minska läkemedlens effektivitet.

I Sverige har vi i internationell jämförelse kommit långt när det gäller att begränsa användningen av antibiotika till när den verkligen behövs. I stora delar av världen ges däremot antibiotika till hela djurbesättningar för att öka tillväxten och potenta antibiotika säljs receptfritt på apoteket och på nätet.

En viktig del av det svenska arbetet är den systematiska övervakningen av både antibiotikaanvändning och resistenta bakterier. Sverige har också varit pådrivande i världshälsoorganisationen WHO:s arbete med att etablera det globala övervakningssystemet GLASS (Global antimicrobial resistance surveillance system) som startades 2015.

– Det är mycket viktigt att länder tittar framför allt på sina egna data för att förstå situationen i det egna landet när det gäller spridningen av antibiotikaresistens och för att kunna mäta effekterna av olika insatser. Sverige försöker stötta andra länder att få i gång sin övervakning, det finns fortfarande delar av världen där övervakning helt saknas, sade Malin Grape.

– Sverige skulle också kunna göra ännu mer. Vi har en röst internationellt i antibiotikafrågan och ses som något av en förebild, inte minst inom WHO. Vi skulle bland annat kunna hjälpa länder på andra håll att utveckla sitt arbete så att de kan fungera som förebilder för länder med liknande förutsättningar.

Nästa frukostseminarium i serien “Kampen mot antibiotikaresistens” arrangeras 13 februari 2019. Temat är forskningsläget för nya antibiotika. Boka i kalendern!