Annons
Home 2018

Årlig arkivering 2018

Så många danskar har fått cannabis

Ingrid Helander
-
0
Så många danskar har fått cannabis

Den 1 januari i år inleddes det fyraåriga försöket med medicinsk cannabis i Danmark. Detta efter beslut av ett enigt Folketing i december förra året, som innebär att danska patienter med bland annat multipel skleros, ryggmärgsskada och kronisk smärta kan få cannabis utskrivet på recept.

Den cannabis som används importeras från Holland och utgörs av två sorters plantor med standardiserat innehåll vad gäller cannabinoiden cannabidiol, CBD, och den psykoaktiva substansen THC, men det exakta innehållet är inte känt.

Färska siffror från danska Sundhedsdatastyrelsen visar att under årets första månad fick 89 personer medicinsk cannabis utskrivet på recept. Totalt hämtades 116 recept ut, vilket innebär att några av användarna fått fler än ett recept utskrivet. Förskrivningarna har gjorts av totalt 43 läkare.

Men projektet, som av många ses som ett politiskt projekt snarare än ett medicinskt, har kritiserats hårt från läkarhåll. Ordföranden i det danska läkarförbundet, Andreas Rudkjøbing, sade i en intervju i tidningen Berlingske i november förra året att ”det är bekymrande att politikerna har lagstiftat sig fram till att cannabis är ett läkemedel och har frångått den normala godkännandeprocessen som baseras på att ett läkemedel ska ha dokumenterad effekt”.

Från den danska allmänläkarföreningen DSAM, har man till och med gått ut och avrått sina medlemmar från att förskriva medicinsk cannabis.

– I första hand handlar det om säkerheten för patienten, säger Anders Beich, ordförande för DSAM. Det finns inga behandlingsrekommendationer för de här produkterna och vi vet inte vad de innehåller. Samtidigt ska den enskilda läkaren ta hela ansvaret för behandlingen, och det är inget vi kan rekommendera våra medlemmar att göra.

I samband med att projektet startade tog det danska läkemedelsverket fram riktlinjer för både patienter och läkarkåren.

Men dessa innehåller som sagt ingen information om dos eller duration av behandlingen eller förväntade effekter.

– Normalt när du förskriver ett läkemedel vet du vad det innehåller och det finns solid dokumentation om positiva och negativa effekter, men det gör det inte med cannabis, säger Anders Beich.

Han menar att projektet helt och hållet är politiskt drivet och att upplägget knappast kommer att bidra till någon ny kunskap. Ett bättre sätt hade enligt Anders Beich varit att endast låta ett fåtal läkare förskriva medicinsk cannabis för att samla kompetensen, samt att utforma projektet som en eller flera kliniska studier.

– Dels skulle man bedriva strukturerad forskning och dels skulle det formella ansvaret i större utsträckning falla på patienten, som vid alla studier med nya läkemedel.

Nu är farhågan att det fyraåriga projektet snarare kommer att leda till en legalisering av cannabis.

– I takt med att tiden och folk vänjer sig vid att man kan få cannabis mot recept är en legalisering inte långt borta. Jag skulle beskriva det som att läkarkåren har blivit tagna som gisslan i vad som är en politisk fråga, säger Anders Beich.

Även i Sverige går frågan om medicinsk cannabis varm. Om det kan dras några lärdomar från det danska exemplet är det enligt Anders Beich framför allt politiska sådana.

– Det är viktigt att låta politikerna förstå att de måste försäkra sig om att de personer som ska genomföra något sådant här, det vill säga läkarna, är villiga att göra det och att de har de rätta förutsättningarna, säger Anders Beich.

Läkemedelsverket avråder från självmedicinering

Sara Heyman
-
0
Läkemedelsverket avråder från självmedicinering

Produkter med sköldkörtelhormon som inte är godkända läkemedel kan innehålla riskabla mängder hormon eller inga hormoner alls. Det visar en analys som Läkemedelsverket har gjort på tre produkter köpta på internet och två som sålts som kosttillskott i butik.

Det visade sig att fyra av produkterna innehöll sköldkörtelhormonerna T3 och T4 i mängder som kan påverka kroppen. En innehöll inga hormoner. Resultatet visar att innehållet kan vara oförutsägbart i produkter med sköldkörtelhormon som inte är godkända läkemedel.

Eftersom både behandling med för lite och för mycket sköldkörtelhormon kan ge svåra symtom är egenvårdsbehandling med dessa preparat förknippat med onödiga risker, skriver myndigheten på sin hemsida. Behandling med sköldkörtelhormon bör alltid göras efter diagnos och sedan följas upp i sjukvården.

Flera produkter med sköldkörtelhormon har upphört att säljas efter att Läkemedelsverket har drivit tillsynsärenden, meddelar myndigheten.

Så ska psoriasis behandlas enligt nya riktlinjer

Sara Heyman
-
0
Så ska psoriasis behandlas enligt nya riktlinjer

Syftet med riktlinjerna, som nu publiceras i remissform, är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade metoder i behandling av psoriasis. Riktlinjerna ska också fungera som ett underlag för prioriteringar. Målgruppen för riktlinjerna är politiker, tjänstemän och verksamhetschefer samt hälso- och sjukvårdspersonal.

Riktlinjerna går igenom samtliga behandlingsalternativ, farmakologiska och icke farmakologiska, och anger en prioriteringsgrad för varje och om de bör eller kan erbjudas patienter och vid vilken grad av sjukdomen.

I första hand behandlas psoriasis lokalt, med mjukgörande medel, olika starka steroider och syntetisk vitamin D3-analog (kalcipotriol) och lokala immunpreparat. Avgörande för valet av behandling är bland annat patientens ålder och sjukdomens svårighetsgrad och lokalisation.

Cytostatikapreparatet metotrexat har använts länge för behandling av svår psoriasis. Det bör erbjudas patienter där sjukdomens svårighetsgrad är stor, enligt riktlinjerna.

Riktlinjerna går sedan igenom de biologiska läkemedel som på senare år har tillkommit. Substanserna etanercept och adalimumab bör erbjudas personer med svår psoriasis, slår riktlinjerna fast. För etanercept finns biosimilarer, vilket innebär lägre kostnader. Fyra andra biologiska läkemedel, infliximab, ustekinumab, ixekizumab och sekukinumab, finns med i riktlinjerna med formuleringen kan erbjudas till patienter med svår psoriasis.

Det har hittills inte funnits några nationella riktlinjer för behandling av psoriasis, en inflammatorisk sjukdom som drabbar två till fyra procent av befolkningen i Västvärlden. I Sverige har cirka 300 000 personer sjukdomen. Läkemedelsvärlden.se har tidigare skrivit om att en stor andel, cirka 20 procent, får otillräcklig behandling för sin psoriasis. De slutliga riktlinjerna ska vara klara i början av nästa år.

Med teknikens möjligheter blir humaniora viktigare

Ingrid Helander
-
0
Med teknikens möjligheter blir humaniora viktigare

”Medicin är ett vetenskapsområde som utvecklas i hög och ständigt accelererande takt. Artificiell intelligens, blockchain-teknik och big data öppnar upp nya möjligheter. Samtidigt står vi inför stora utmaningar som kräver val och prioriteringar. Här har humaniora en viktig plats att fylla.”

Läs hela Lars Dagerholts blogginlägg här.

Reklam för koleravaccin anses vilseledande

Sara Heyman
-
0
Reklam för koleravaccin anses vilseledande

Det är bolaget bakom Dukoral, Valneva Sweden AB, som har låtit komponera minutlånga låtsnuttar med budskapet att man bör vaccinera sig för att inte behöva tillbringa semestern med diarré på en toalett. Kampanjen är tänkt att börja under det andra kvartalet 2018 och sändas i radio.

Låttexten, med rader som Skulle softa, ha det najs, men nu sitter jag här med mitt racerbajs, indikerar enligt Informationsgranskningsnämnden, IGN, att Dukoral, som immuniserar mot kolera, skulle skydda mot diarré generellt. Låtarna strider därför mot branschens etiska riktlinjer, då framställningen är avsedd att vilseleda.

Bolaget har hörsammat IGN:s synpunkter, och bland annat bytt ut ordet racerbajs mot kolerabajs. De har också påpekat att radioinslagen ännu inte har sänts.

Att marknadsföring ännu inte är publicerad tar IGN enligt praxis inte hänsyn till, och inte heller ändringar som har gjorts efter att materialet skickats till nämnden. IGN anser därför att överträdelsen är av normalgraden och dömer Valneva att betala 90 000 kronor.

EMA drar in godkännandet för Zinbryta

Ingrid Helander
-
0
EMA drar in godkännandet för Zinbryta

Inga nya patienter ska börja behandlas med Zinbryta (daclizumab), de som står på behandlingen ska sluta ta läkemedlet, produkterna som finns på marknaden ska återkallas och läkemedlets marknadsgodkännande ska omedelbart dras in – det rekommenderar den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Anledningen är att Zinbryta sannolikt ger en ökad risk för inflammatorisk hjärnsjukdom och nyligen inledde EMA:s säkerhetskommitté PRAC en granskning av läkemedlet efter rapporter om biverkningar i form av allvarliga hjärnsjukdomar världen över, vilket Läkemedelsvärlden.se rapporterat om.

Hittills har 12 sådana fall identifierats, varav tre med dödlig utgång. De flesta fallen inträffade inom åtta månader från behandlingsstart. Den tillgängliga informationen om Zinbryta kopplar även läkemedlet till andra sjukdomar relaterade till immunsystemet, som tyreoidit och glomerulonefrit, det vill säga inflammation i sköldkörteln respektive njuren.

En tidigare säkerhetsgranskning av PRAC fann också att oväntade fall av immunorelaterad leverskada kopplad till användningen av Zinbryta kunde ses upp till sex månader efter avslutad behandling. Patienter som tagit Zinbryta bör därför följas upp även sedan behandlingen avslutats.

Företaget som marknadsför Zinbryta, Biogen, har frivilligt begärt att få marknadsgodkännandet upphävt.

Det formella beslutet att dra tillbaka läkemedlet fattas av Europeiska kommissionen.

Ökad risk för aortasjukdom med viss antibiotika

Ingrid Helander
-
0
Ökad risk för aortasjukdom med viss antibiotika

Forskare från Karolinska institutet, Lunds universitet och Statens serum institut i Danmark visar i en ny observationsstudie att det tycks finnas en koppling mellan så kallad kinolonantibiotika och aortasjukdom i form av aneurysm (bristning) eller dissektion (skada på kärlväggen).

Risken för aortaaneurysm eller aortadissektion var 66 procent högre hos de som ätit kinolonantibiotika, fram för allt ciprofloxacin, jämfört med de som ätit amoxicillin. I absoluta tal innebär det 82 fall per en miljon behandlinsgepisoder med kinolonantibiotika.

Forskarnas fynd ligger i linje med resultaten i två tidigare observationsstudier, där dock riskökningen var ännu större.

– Vår studie bekräftar fynden i de tidigare studierna och utökar kunskapen kring denna säkerhetsfråga, säger Björn Pasternak, forskare på institutionen för medicin vid Karolinska institutet, som har lett studien.

Att riskökningen var mindre i KI-forskarnas studie än i de två tidigare beror, enligt Björn Pasternak, sannolikt på att man jämfört data från patienter som fått kinolonantibiotika med patienter som fått annan antibiotikabehandling i form av amoxicillin. I de tidigare studierna har kinolonpatienterna jämförts med obehandlade patienter, vilket kan innebära en ökad risk för snedvridande faktorer, så kallade confounding factors.

I studien, som är publicerad i BMJ, jämfördes data från drygt 360 000 behandlingsepisoder med oral kinolonantibiotika, främst ciprofloxacin, med motsvarande behandling med amoxicillin.

Det primära utfallsmåttet var sjukhusinläggningen eller akutkontakt på grund av förstagångsdiagnos med aortaaneurysm eller aortadissektion, eller död orsakad av dessa. Studieperioden sträckte sig 60 dagar från att läkemedlen förskrevs. Den data som analyserades hämtades från olika svenska register som läkemedelsregistret och patientregistret, från juli 2006 till december 2013.

Förutom att bekräfta tidigare noterad koppling mellan kinolonantibiotika och ökad risk för aortasjukdom kunde KI-forskarna i sin studie visa att riskökningen fram för allt är kopplad till akut aortaaneurysm och inte till aortadissektion.

– Vi kunde också i viss mån karaktärisera tajmingen av denna association, då resultaten antyder att risken kopplad till kinolonbehandling tycks vara mest framträdande under de första tio dagarna efter behandlingsstart. Med andra ord motsvarande tiden då kinolonbehandlingen är pågående, säger Björn Pasternak.

Den troliga mekanismen bakom aortasjukdom vid kinolonbehandling, som måste bevisas i ytterligare studier, är en ökad aktivitet i enzym som bryter ned vävnad. Det är känt att kinoloner ökar aktiviteten i dessa enzymer, så kallade metalloproteinkinaser, vilket också är en sannolik mekanism bakom mer kända skador associerade med kinolonantibiotika, som hälsenesmärtor och hälsenerupturer.

Men trots att den nu publicerade studien stödjer hypotesen att kinolonbehandling skulle kunna vara kopplad till ökad risk för akut aortasjukdom ser Björn Pasternak inga skäl att i dagsläget ändra de kliniska behandlingsrekommendationerna.

– Innan dessa resultat används som del i kliniska behandlingsbeslut bör läkemedelsmyndigheter värdera den samlade evidensen och väga samman med andra säkerhetsfrågor kring kinoloner och ställa mot nyttan med behandlingen, säger Björn Pasternak.

Sedan i februari förra året pågår en säkerhetsgranskning av kinolonantibiotika av den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC.

– Sådana värderingar kommer kunna ligga till grund för evidensbaserade kliniska behandlingsrekommendationer.

De läkemedelssubstanser som är godkända i Sverige och som inkluderas i granskningen är ciprofloxacin, levofloxacin, moxifloxacin och norfloxacin.

Femtioåringar bör få extra dos vaccin mot TBE

Ingrid Helander
-
0
Femtioåringar bör få extra dos vaccin mot TBE

Sedan tidigare rekommenderas personer som är äldre än 60 år, eller som har ett nedsatt immunförsvar, att få en extra så kallad primingdos, vid grundvaccination mot TBE (fästingburen virusorsakad hjärnhinneinflammation).

Enligt nya rekommendationer från Stockholms läns landsting till landstingets vårdgivare bör åldersgränsen för att få denna extrados flytts till 50 år. Den nya rekommendationen grundar sig på sammanställda data från anmälda TBE-fall och syftet är att förbättra vaccinationsskyddet i åldersgruppen.

Vaccinationsschemat för en tidigare ovaccinerad femtioåring skulle i sådana fall bestå av totalt fyra vaccindoser där dos två ges en månad efter den första dosen, följt av den nu tillkomna primingdosen, som ges två månader efter dos två. Därefter ges den fjärde dosen mellan fem och tolv månader efter dos tre.

Om personen redan har påbörjat vaccinationsschemat kan extradosen ges vid andra tidpunkter än beskrivet.

Efterföljande vaccindoser ges sedan tre år efter sista dosen i grundvaccinationen och därefter vart femte år. Dessa vaccinationer är lika för alla, oavsett ålder.

Vaccin mot TBE rekommenderas till personer som är fast boende eller sommarboende, samt till personer som vistas mycket i skog och mark, i områden med smittrisk.

I Sverige är smittrisken störst längs med Östersjökusten i Stockholms, Uppsala och Sörmlands län samt i områden nära Mälaren. Risk för TBE-smitta finns också fläckvis i övriga södra och mellersta Sverige.

Hemmatest för bröstcancer får tummen upp i USA

Ingrid Helander
-
0
Hemmatest för bröstcancer får tummen upp i USA

Hemmatestet, som är det första i sitt slag att godkännas av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, analyserar förekomsten av tre specifika ärftliga mutationer i generna BRCA1 och BRCA2.

BRCA-generna är så kallade tumörsupressorgener, och vissa mutationer ger en ökad risk för att utveckla bland annat bröstcancer.

De mutationer som detekteras i det nu godkända hemmatestet är tre av fler än tusen kända BRCA-mutationer och är vanligast hos personer med ashenazizkt/judiskt ursprung. Mutationerna hör dock inte till de generellt vanligaste för BRCA1 och BRCA2 i befolkningen.

Testet utgörs av en DNA-analys av ett självtaget salivprov och ger svar på om personen löper ökad risk för att utveckla bröst- eller äggstockscancer, om testaren är en kvinna, eller ökad risk för att utveckla bröst- eller prostatacancer, om det är en man.

– Testet ger information till vissa riskgrupper som kan ha en ökad risk att utveckla, bröst-, äggstocks- eller prostatacancer, men som kanske inte annars hade genomgått en genetisk screening, säger Donald St. Pierre, chef för avdelningen för in vitro-diagnostik och radiologisk hälsa på FDA, i ett uttalande.

I myndighetens godkännande beskrivs också testets tillkortakommanden. Bland annat att ett negativt test inte innebär att personen inte kan ha andra cancerdrivande genmutationer, att testet inte säger någonting om den sammanlagda risken att utveckla någon typ av cancer eller att ett positivt test inte är tillräckligt för att starta en behandling, utan att det i sådana fall måste följas upp och bekräftas av sjukvården.

BRCA-mutationerna som kan detekteras med testet förekommer hos ungefär två procent av kvinnor med ashenazizkt/judiskt ursprung men betydligt mer sällan, upp till 0,1 procent, hos personer med annan etnisk bakgrund, enligt uppgifter från FDA.

Ytterligare stöd
för barnvaccinering

Sara Heyman
-
0
Ytterligare stöd <br>för barnvaccinering

I en amerikansk studie, som publiceras i JAMA, bekräftas slutsatsen från tidigare studier att vaccinering mot flera olika sjukdomar under den första tiden i livet inte ger någon dysfunktionell påverkan på immunsystemet.

Studien utfördes vid sex hälsovårdsorganisationer i USA som alla ingick i systemet Vaccine Safety Datalink. De barn som sökt akutmottagningen på grund av infektion i övre och nedre luftvägarna samt maginfektioner, orsakade av patogener som inte ingår i vaccinationer, inkluderades i studien.

De matchades sedan mot barn som inte sökt vård för sådana infektioner. I matchningen kontrollerades för ålder, kön, förekomst av kronisk sjukdom och specifikt sjukhus. Barnen var mellan 24 och 57 månader gamla och födda i perioden januari 2003 till september 2013. De följdes upp till och med sista december 2015.

Man såg då att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna när det gällde hur många antigener barnen exponerats för, det vill säga hur många vaccinationer de hade fått. Mängden vaccinationer hade alltså ingen betydelse för risken att få en annan infektion (orsakad av en patogen som ej vaccinerats mot).

Resultatet är i linje med vad tidigare, större studier visat. Bland annat visade en kohortstudie i Danmark från 2005 som följt barn födda mellan 1990 och 2001 att det inte var någon skillnad när det gällde känslighet för infektioner från patogener som inte ingått i vaccinen, oavsett hur många vaccinationer man fått som barn.

– Resultatet i studien är det förväntade, och det är bra att studien har gjorts, säger Adam Roth, läkare på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Orsaken till att den nu publicerade studien gjordes var att det finns en oro bland föräldrar i USA för att det ökade antalet vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet skulle bli för mycket för immunsystemet och öka risken för barnen att få andra infektioner.

–  Mellan 10 och 15 procent av föräldrarna i USA väljer att skjuta upp vaccinationer på grund av den här oron, säger Adam Roth. De har också fler vaccinationer som ingår i barnvaccinationsprogrammet.

Vaccin som den senaste tiden har inkluderats i vaccinationsprogrammet i Sverige, som pneumokockvaccin och (snart) rotavirusvaccin, har sedan många år funnits i USA.

Hur ser det ut i Sverige, händer det att föräldrar vill skjuta upp sina barns vaccineringar även här?
– Den oron och debatten är mer levande i USA än här, säger Adam Roth. Här är det ovanligt att föräldrar vill skjuta upp vaccinering. Vi har mycket hög vaccinationstäckning även i tid.

Texten är uppdaterad.

 

Stora skillnader i läkemedelsbehandling

Sara Heyman
-
0
Stora skillnader i läkemedelsbehandling

Det visar en utvärdering av demensvården som Socialstyrelsen publicerar. Andelen personer över 65 år som behandlas med demensläkemedel för Alzheimer varierar från som minst 1,1 procent i Örebro till som mest 2,6 procent i Västerbotten. Totalt i riket är andelen 1,9 procent. Den beräknade prevalensen av Alzheimer hos personer över 65 år är drygt 5,3 procent.

Personer med hög utbildning behandlas i högre grad med läkemedel för Alzheimer jämfört med lågutbildade. Skillnaden har dock minskat sedan 2012, konstaterar Socialstyrelsen. Då var sannolikheten för personer över 65 år att behandlas med läkemedel för Alzheimer 17 procent högre för högutbildade. Idag är skillnaden fyra procent.

Även födelseland ser ut att ha en påverkan på sannolikheten att läkemedelsbehandlas. Personer födda i andra nordiska länder har 23 procents högre sannolikhet att få medicin för sin Alzheimer, visar statistiken. Personer födda i länder utanför EU har däremot 15 procents lägre sannolikhet.

Det finns idag två typer av godkända läkemedelsbehandlingar för Alzheimer: kolinesterashämmare, som ges vid mild till måttlig Alzheimer, och memantin för behandling av måttlig till svår Alzheimer. Sedan 2012 har förskrivningen av memantin mer än tredubblats medan förskrivningen av enbart kolinesterashämmare är lika stor idag som för tio år sedan. Kombinationsbehandlingar med båda typerna av läkemedel har också tredubblats.

Eftersom förskrivningen totalt understiger den beräknade förekomsten av Alzheimer, bedömer Socialstyrelsen att det finns många som skulle behöva utredas, diagnostiseras och behandlas med läkemedel som sjukvården inte har upptäckt. Landstingen, och i synnerhet de landsting som förskriver minst läkemedel, behöver se över förskrivningen, menar myndigheten. Landstingen behöver också se över hur socioekonomiska faktorer och födelseland påverkar behandlingen.

Hopp om effektivare vaccin nästa år

Ingrid Helander
-
0
Hopp om effektivare vaccin nästa år

Årets säsongsinfluensa har passerat sin topp, men är långt ifrån över. Samtidigt har arbetet med att ta fram nästa säsongs influensavaccin påbörjats. För ett par veckor sedan meddelade Världshälsoorganisationen, WHO, vilka virusstammar som ska ingå i de kommande vaccinen.

Totalt handlar det om fyra stammar – två mot influensa A och två mot influensa B. Hittills har det vanliga varit ett trivalent vaccin, det vill säga med tre stammar, men även fyravalenta vaccin med skydd mot fyra stammar har utvecklats.

Fördelen med fyravalenta vaccin blev tydlig i år då det trivalenta vaccinet inte innehöll influensa B av linjetypen Yamagata, som varit den mest dominerande virusstammen den här säsongen, vilket det fyravalenta vaccinet gjorde.

– Det fyravalenta vaccinet fanns helt enkelt inte tillgängligt när landstingen gjorde sina upphandlingar inför den här säsongen, säger Mia Brytting, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Hon menar dock att situationen inför nästa influensasäsong ser annorlunda ut och att fler kommer att ha möjlighet att få det fyravalenta vaccinet.

– Många tillverkare lägger om sin produktion från tre- till fyravalenta vaccin, säger Mia Brytting.

Även Charlotta Bergquist, klinisk utredare på Läkemedelsverket, är inne på samma spår.

– En sådan utveckling innebär en förbättring av vaccinet och i viss mån kommer de fyravalenta vaccinen att ersätta de trivalenta, säger Charlotta Bergquist.

Men trots att säsongens influensavaccin inte innehöll influensa B/Yamagata gav det ändå ett visst skydd mot virusstammen.

– Vi har sett ett ganska gott korsskydd från den influensa B-stam som ingick i vaccinet, det vill säga B/Victoria, säger Mia Brytting.

Förklaringen är att influensa B-virus är ganska stabila och förändrar sig relativt långsamt, till skillnad från influensa A. Därför är det inte lika avgörande att pricka exakt rätt virusstam för influensa B-virus som för influensa A.

Att utforma vaccin mot säsongsinfluensan är något av en kvalificerad gissningslek. I mitten av februari fattar WHO beslut om virussammansättningen till kommande säsongs influensavaccin för det norra halvklotet. För det behöver WHO underlag från de olika länderna senast i slutet av januari.

– Men då är vi mitt uppe i influensasäsongen och har inte all information. Om man kunde skjuta fram WHO:s beslut en månad skulle vi ha mycket bättre data om vad som cirkulerat på norra halvklotet och hur nästa säsong kan tänkas bli, säger Mia Brytting.

Svårigheten är tidspressen för vaccintillverkarna. Inför varje influensasäsong måste de hinna ställa om produktionen till nya virusstammar och sedan hinna tillverka vaccinet innan influensasäsongen drar igång. I dag produceras influensavaccin huvudsakligen i ägg, vilket tar ungefär ett halvår.

– Redan i dag har tillverkarna små marginaler, och det får inte gå fel. Jag tror inte att man vågar korta produktionstiden, säger Charlotta Bergquist.

Men det pågår forskning kring andra tillverkningsmetoder. I oktober 2016 godkändes det fyravalenta vaccinet RIV4, Flublok, i USA. Vaccinet är framställt med rekombinant teknik vilket går betydligt snabbare än vid framställning i ägg.

Till skillnad från att odla fram hela virus som sedan inaktiveras och spjälkas, som är fallet i ägg, används vid rekombinant framställning endast den immunogena delen av viruset. Denna del, ett protein, mångfaldigas sedan i cellkultur, vilket tar sex till åtta veckor.

Det finns också vacciner med högre koncentration av proteiner och sådana som innehåller immunhöjande medel för att förbättra skyddet efter en vaccination.

– Man arbetar även med universalvacciner för influensa för att ta fram ett vaccin som skulle kunna skydda mot en pandemisk influensa, säger Mia Brytting.

Strategin är att försöka rikta immunsvaret mot konserverade delar av de immunogena delarna av viruset.

– På så sätt skulle man kunna få ett korsskydd mellan olika subtyper av influensa A som till exempel A(H3N2) och A(H5N1).

Nyligen presenterade amerikanska forskare vid National institute of allergy and infectious diseases, NAID, en strategi för utvecklingen av ett universellt influensavaccin.

Målet att ett sådant ska vara minst 75 procent effektivt, skydda mot grupp ett och två av influensa A-virus (influensa B är ett senare mål), ge ett skydd som varar i minst ett år och kunna användas av alla åldersgrupper. När ett sådant vaccin kan finnas på marknaden återstår dock att se.

Zinbryta granskas efter hjärninflammationer

Sara Heyman
-
0
Zinbryta granskas efter hjärninflammationer

Beslutet från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att påbörja en granskning kommer efter flera fall av allvarlig hjärninflammation i Tyskland och Spanien. Det immunhämmande läkemedlet, som har substansnamnet daclizumab, används för behandling av skovvis förlöpande multipel skleros hos patienter som inte har svarat på andra sjukdomsmodifierande terapier, eller som av någon anledning inte kan få andra läkemedelsbehandlingar.

Läkare uppmanas att inte förskriva Zinbryta till några nya patienter, och att för de patienter som står på läkemedlet påbörja alternativa behandlingar så fort som möjligt. Patienter uppmanas att ta kontakt med sin behandlande läkare.

Företaget, som är svenska Biogen, kommer också att avsluta pågående kliniska prövningar med Zinbryta, skriver Läkemedelsverket.

 

När självförtroendet är större än kunskaperna

Sara Heyman
-
0
När självförtroendet är större än kunskaperna

”Det är aldrig fel att vara påläst innan man ger sig in i debatten.” Så avslutar barnläkaren och professorn emeritus Inge Axelsson sitt svar till Leif Östling, tidigare ordförande för Svenskt näringsliv och fd koncernchef för Scania, efter att ha bemött ett antal felaktiga påståenden som Leif Östling brett ut över en helsida i Sveriges största dagstidning.

Det är inget fel på näringslivshöjdarens förtroende för det egna omdömet. Men han anser att den svenska sjukvårdens avsaknad av sunt förnuft riskerar att leda oss rakt in i en katastrof motsvarande Neurosedynkatastrofen, då läkemedlet talidomid som ledde till grava fosterskador, gavs till gravida. Enligt Östlings historieskrivning var det den dåvarande ”ensidiga synen på vård och läkemedel” som banade väg för skandalen.

Det finns fler med lika generösa självförtroenden som bristande kunskaper.

Läs hela blogginlägget här.

Nu läggs lagförslag som ska ge billigare läkemedel

Sara Heyman
-
0
Nu läggs lagförslag som ska ge billigare läkemedel

Med lagrådsremissen som nu läggs fram vill regeringen öka de ekonomiska incitamenten för läkemedelsföretagen att deras läkemedel ska ingå i förmånssystemet. De läkemedlen får då ett reglerat pris och ingår i högkostnadsskyddet för patienterna.

– Vi vill öka patientens möjlighet att byta ut sitt läkemedel mot ett som är likvärdigt men billigare. Det skulle göra att vissa patienter kan byta till billigare läkemedel mot till exempel högt blodtryck och hjärtsvikt, magsår samt depression, säger socialminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.

Enligt lagförslaget ska läkemedel som har förskrivits och som inte ingår i läkemedelsförmånen som regel bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel som ingår. Principen ska vara att det billigaste läkemedlet ska lämnas ut av apoteken till kunden.

Idag kan läkemedelsbolag av ekonomiska skäl välja att stå utanför förmånssystemet, då de då kan behålla ett mycket högt pris. Det undergräver på sikt systemet som ska hantera den gemensamma finansieringen av läkemedel, och gör att enskilda kunder får lägga mer pengar på mediciner.

Vissa av ändringarna ska träda i kraft redan i oktober i år, men lagändringen i sin helhet föreslås börja gälla den 2 juni 2020.

Nu ska marknaden för nätläkare utredas

Ingrid Helander
-
0
Nu ska marknaden för nätläkare utredas

Hur bidrar de digitala vårdtjänster som nätläkare och digitala vårdcentraler till principen ”vård efter behov”? Det vill regeringen ha svar på och ger därför Göran Stiernstedt ett tilläggsuppdrag till utredningen ”Ordning och reda i vården”.

– Vi måste se till att också digitala vårdmöten omfattas av de regelverk och kontrollsystem vi har för att säkra patientsäkerhet och se till att vårdens resurser används där de behövs som mest. Det här är en relativt ny företeelse som inte har ett tydligt regelverk idag så det måste redas ut, säger socialminister Annika Strandhäll, i ett pressmeddelande.

Frågan om effekten av att allt fler aktörer erbjuder vård via nätet har debatterats flitigt den senaste tiden. Likaså vilka besvär som lämpar sig för digital konsultation.

Förra året kom programrådet Strama (samverkan mot antibiotikaresistens) med rekommendationer om att antibiotika i stort sett inte bör förskrivas mot infektioner utan fysisk undersökning, vilket bland annat nätläkarbolaget Kry satte sig emot, något som Läkemedelsvärlden.se rapporterade om.

Regeringen ger också Socialstyrelsen i uppdrag att se över omfattningen av och inriktningen på de digitala vårdtjänsterna, samt att ge rekommendationer om vilken vård som är lämplig att ge.

Socialstyrelsen ska presentera sin kartläggning och kvalitetsuppföljning senast i maj i år och rekommendationerna om vilken vård som är lämplig att ge över nätet senast i oktober.

Göran Stiernstedts utredning ska presenteras senast den 31 december.

1...242526...31Sida 25 av 31