Annons

Månads arkivering mars 2018

Ökad risk för aortasjukdom med viss antibiotika

Ingrid Helander
-
0
Ökad risk för aortasjukdom med viss antibiotika

Forskare från Karolinska institutet, Lunds universitet och Statens serum institut i Danmark visar i en ny observationsstudie att det tycks finnas en koppling mellan så kallad kinolonantibiotika och aortasjukdom i form av aneurysm (bristning) eller dissektion (skada på kärlväggen).

Risken för aortaaneurysm eller aortadissektion var 66 procent högre hos de som ätit kinolonantibiotika, fram för allt ciprofloxacin, jämfört med de som ätit amoxicillin. I absoluta tal innebär det 82 fall per en miljon behandlinsgepisoder med kinolonantibiotika.

Forskarnas fynd ligger i linje med resultaten i två tidigare observationsstudier, där dock riskökningen var ännu större.

– Vår studie bekräftar fynden i de tidigare studierna och utökar kunskapen kring denna säkerhetsfråga, säger Björn Pasternak, forskare på institutionen för medicin vid Karolinska institutet, som har lett studien.

Att riskökningen var mindre i KI-forskarnas studie än i de två tidigare beror, enligt Björn Pasternak, sannolikt på att man jämfört data från patienter som fått kinolonantibiotika med patienter som fått annan antibiotikabehandling i form av amoxicillin. I de tidigare studierna har kinolonpatienterna jämförts med obehandlade patienter, vilket kan innebära en ökad risk för snedvridande faktorer, så kallade confounding factors.

I studien, som är publicerad i BMJ, jämfördes data från drygt 360 000 behandlingsepisoder med oral kinolonantibiotika, främst ciprofloxacin, med motsvarande behandling med amoxicillin.

Det primära utfallsmåttet var sjukhusinläggningen eller akutkontakt på grund av förstagångsdiagnos med aortaaneurysm eller aortadissektion, eller död orsakad av dessa. Studieperioden sträckte sig 60 dagar från att läkemedlen förskrevs. Den data som analyserades hämtades från olika svenska register som läkemedelsregistret och patientregistret, från juli 2006 till december 2013.

Förutom att bekräfta tidigare noterad koppling mellan kinolonantibiotika och ökad risk för aortasjukdom kunde KI-forskarna i sin studie visa att riskökningen fram för allt är kopplad till akut aortaaneurysm och inte till aortadissektion.

– Vi kunde också i viss mån karaktärisera tajmingen av denna association, då resultaten antyder att risken kopplad till kinolonbehandling tycks vara mest framträdande under de första tio dagarna efter behandlingsstart. Med andra ord motsvarande tiden då kinolonbehandlingen är pågående, säger Björn Pasternak.

Den troliga mekanismen bakom aortasjukdom vid kinolonbehandling, som måste bevisas i ytterligare studier, är en ökad aktivitet i enzym som bryter ned vävnad. Det är känt att kinoloner ökar aktiviteten i dessa enzymer, så kallade metalloproteinkinaser, vilket också är en sannolik mekanism bakom mer kända skador associerade med kinolonantibiotika, som hälsenesmärtor och hälsenerupturer.

Men trots att den nu publicerade studien stödjer hypotesen att kinolonbehandling skulle kunna vara kopplad till ökad risk för akut aortasjukdom ser Björn Pasternak inga skäl att i dagsläget ändra de kliniska behandlingsrekommendationerna.

– Innan dessa resultat används som del i kliniska behandlingsbeslut bör läkemedelsmyndigheter värdera den samlade evidensen och väga samman med andra säkerhetsfrågor kring kinoloner och ställa mot nyttan med behandlingen, säger Björn Pasternak.

Sedan i februari förra året pågår en säkerhetsgranskning av kinolonantibiotika av den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC.

– Sådana värderingar kommer kunna ligga till grund för evidensbaserade kliniska behandlingsrekommendationer.

De läkemedelssubstanser som är godkända i Sverige och som inkluderas i granskningen är ciprofloxacin, levofloxacin, moxifloxacin och norfloxacin.

Femtioåringar bör få extra dos vaccin mot TBE

Ingrid Helander
-
0
Femtioåringar bör få extra dos vaccin mot TBE

Sedan tidigare rekommenderas personer som är äldre än 60 år, eller som har ett nedsatt immunförsvar, att få en extra så kallad primingdos, vid grundvaccination mot TBE (fästingburen virusorsakad hjärnhinneinflammation).

Enligt nya rekommendationer från Stockholms läns landsting till landstingets vårdgivare bör åldersgränsen för att få denna extrados flytts till 50 år. Den nya rekommendationen grundar sig på sammanställda data från anmälda TBE-fall och syftet är att förbättra vaccinationsskyddet i åldersgruppen.

Vaccinationsschemat för en tidigare ovaccinerad femtioåring skulle i sådana fall bestå av totalt fyra vaccindoser där dos två ges en månad efter den första dosen, följt av den nu tillkomna primingdosen, som ges två månader efter dos två. Därefter ges den fjärde dosen mellan fem och tolv månader efter dos tre.

Om personen redan har påbörjat vaccinationsschemat kan extradosen ges vid andra tidpunkter än beskrivet.

Efterföljande vaccindoser ges sedan tre år efter sista dosen i grundvaccinationen och därefter vart femte år. Dessa vaccinationer är lika för alla, oavsett ålder.

Vaccin mot TBE rekommenderas till personer som är fast boende eller sommarboende, samt till personer som vistas mycket i skog och mark, i områden med smittrisk.

I Sverige är smittrisken störst längs med Östersjökusten i Stockholms, Uppsala och Sörmlands län samt i områden nära Mälaren. Risk för TBE-smitta finns också fläckvis i övriga södra och mellersta Sverige.

Hemmatest för bröstcancer får tummen upp i USA

Ingrid Helander
-
0
Hemmatest för bröstcancer får tummen upp i USA

Hemmatestet, som är det första i sitt slag att godkännas av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, analyserar förekomsten av tre specifika ärftliga mutationer i generna BRCA1 och BRCA2.

BRCA-generna är så kallade tumörsupressorgener, och vissa mutationer ger en ökad risk för att utveckla bland annat bröstcancer.

De mutationer som detekteras i det nu godkända hemmatestet är tre av fler än tusen kända BRCA-mutationer och är vanligast hos personer med ashenazizkt/judiskt ursprung. Mutationerna hör dock inte till de generellt vanligaste för BRCA1 och BRCA2 i befolkningen.

Testet utgörs av en DNA-analys av ett självtaget salivprov och ger svar på om personen löper ökad risk för att utveckla bröst- eller äggstockscancer, om testaren är en kvinna, eller ökad risk för att utveckla bröst- eller prostatacancer, om det är en man.

– Testet ger information till vissa riskgrupper som kan ha en ökad risk att utveckla, bröst-, äggstocks- eller prostatacancer, men som kanske inte annars hade genomgått en genetisk screening, säger Donald St. Pierre, chef för avdelningen för in vitro-diagnostik och radiologisk hälsa på FDA, i ett uttalande.

I myndighetens godkännande beskrivs också testets tillkortakommanden. Bland annat att ett negativt test inte innebär att personen inte kan ha andra cancerdrivande genmutationer, att testet inte säger någonting om den sammanlagda risken att utveckla någon typ av cancer eller att ett positivt test inte är tillräckligt för att starta en behandling, utan att det i sådana fall måste följas upp och bekräftas av sjukvården.

BRCA-mutationerna som kan detekteras med testet förekommer hos ungefär två procent av kvinnor med ashenazizkt/judiskt ursprung men betydligt mer sällan, upp till 0,1 procent, hos personer med annan etnisk bakgrund, enligt uppgifter från FDA.

Ytterligare stöd
för barnvaccinering

Sara Heyman
-
0
Ytterligare stöd <br>för barnvaccinering

I en amerikansk studie, som publiceras i JAMA, bekräftas slutsatsen från tidigare studier att vaccinering mot flera olika sjukdomar under den första tiden i livet inte ger någon dysfunktionell påverkan på immunsystemet.

Studien utfördes vid sex hälsovårdsorganisationer i USA som alla ingick i systemet Vaccine Safety Datalink. De barn som sökt akutmottagningen på grund av infektion i övre och nedre luftvägarna samt maginfektioner, orsakade av patogener som inte ingår i vaccinationer, inkluderades i studien.

De matchades sedan mot barn som inte sökt vård för sådana infektioner. I matchningen kontrollerades för ålder, kön, förekomst av kronisk sjukdom och specifikt sjukhus. Barnen var mellan 24 och 57 månader gamla och födda i perioden januari 2003 till september 2013. De följdes upp till och med sista december 2015.

Man såg då att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna när det gällde hur många antigener barnen exponerats för, det vill säga hur många vaccinationer de hade fått. Mängden vaccinationer hade alltså ingen betydelse för risken att få en annan infektion (orsakad av en patogen som ej vaccinerats mot).

Resultatet är i linje med vad tidigare, större studier visat. Bland annat visade en kohortstudie i Danmark från 2005 som följt barn födda mellan 1990 och 2001 att det inte var någon skillnad när det gällde känslighet för infektioner från patogener som inte ingått i vaccinen, oavsett hur många vaccinationer man fått som barn.

– Resultatet i studien är det förväntade, och det är bra att studien har gjorts, säger Adam Roth, läkare på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Orsaken till att den nu publicerade studien gjordes var att det finns en oro bland föräldrar i USA för att det ökade antalet vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet skulle bli för mycket för immunsystemet och öka risken för barnen att få andra infektioner.

–  Mellan 10 och 15 procent av föräldrarna i USA väljer att skjuta upp vaccinationer på grund av den här oron, säger Adam Roth. De har också fler vaccinationer som ingår i barnvaccinationsprogrammet.

Vaccin som den senaste tiden har inkluderats i vaccinationsprogrammet i Sverige, som pneumokockvaccin och (snart) rotavirusvaccin, har sedan många år funnits i USA.

Hur ser det ut i Sverige, händer det att föräldrar vill skjuta upp sina barns vaccineringar även här?
– Den oron och debatten är mer levande i USA än här, säger Adam Roth. Här är det ovanligt att föräldrar vill skjuta upp vaccinering. Vi har mycket hög vaccinationstäckning även i tid.

Texten är uppdaterad.

 

Stora skillnader i läkemedelsbehandling

Sara Heyman
-
0
Stora skillnader i läkemedelsbehandling

Det visar en utvärdering av demensvården som Socialstyrelsen publicerar. Andelen personer över 65 år som behandlas med demensläkemedel för Alzheimer varierar från som minst 1,1 procent i Örebro till som mest 2,6 procent i Västerbotten. Totalt i riket är andelen 1,9 procent. Den beräknade prevalensen av Alzheimer hos personer över 65 år är drygt 5,3 procent.

Personer med hög utbildning behandlas i högre grad med läkemedel för Alzheimer jämfört med lågutbildade. Skillnaden har dock minskat sedan 2012, konstaterar Socialstyrelsen. Då var sannolikheten för personer över 65 år att behandlas med läkemedel för Alzheimer 17 procent högre för högutbildade. Idag är skillnaden fyra procent.

Även födelseland ser ut att ha en påverkan på sannolikheten att läkemedelsbehandlas. Personer födda i andra nordiska länder har 23 procents högre sannolikhet att få medicin för sin Alzheimer, visar statistiken. Personer födda i länder utanför EU har däremot 15 procents lägre sannolikhet.

Det finns idag två typer av godkända läkemedelsbehandlingar för Alzheimer: kolinesterashämmare, som ges vid mild till måttlig Alzheimer, och memantin för behandling av måttlig till svår Alzheimer. Sedan 2012 har förskrivningen av memantin mer än tredubblats medan förskrivningen av enbart kolinesterashämmare är lika stor idag som för tio år sedan. Kombinationsbehandlingar med båda typerna av läkemedel har också tredubblats.

Eftersom förskrivningen totalt understiger den beräknade förekomsten av Alzheimer, bedömer Socialstyrelsen att det finns många som skulle behöva utredas, diagnostiseras och behandlas med läkemedel som sjukvården inte har upptäckt. Landstingen, och i synnerhet de landsting som förskriver minst läkemedel, behöver se över förskrivningen, menar myndigheten. Landstingen behöver också se över hur socioekonomiska faktorer och födelseland påverkar behandlingen.

Hopp om effektivare vaccin nästa år

Ingrid Helander
-
0
Hopp om effektivare vaccin nästa år

Årets säsongsinfluensa har passerat sin topp, men är långt ifrån över. Samtidigt har arbetet med att ta fram nästa säsongs influensavaccin påbörjats. För ett par veckor sedan meddelade Världshälsoorganisationen, WHO, vilka virusstammar som ska ingå i de kommande vaccinen.

Totalt handlar det om fyra stammar – två mot influensa A och två mot influensa B. Hittills har det vanliga varit ett trivalent vaccin, det vill säga med tre stammar, men även fyravalenta vaccin med skydd mot fyra stammar har utvecklats.

Fördelen med fyravalenta vaccin blev tydlig i år då det trivalenta vaccinet inte innehöll influensa B av linjetypen Yamagata, som varit den mest dominerande virusstammen den här säsongen, vilket det fyravalenta vaccinet gjorde.

– Det fyravalenta vaccinet fanns helt enkelt inte tillgängligt när landstingen gjorde sina upphandlingar inför den här säsongen, säger Mia Brytting, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Hon menar dock att situationen inför nästa influensasäsong ser annorlunda ut och att fler kommer att ha möjlighet att få det fyravalenta vaccinet.

– Många tillverkare lägger om sin produktion från tre- till fyravalenta vaccin, säger Mia Brytting.

Även Charlotta Bergquist, klinisk utredare på Läkemedelsverket, är inne på samma spår.

– En sådan utveckling innebär en förbättring av vaccinet och i viss mån kommer de fyravalenta vaccinen att ersätta de trivalenta, säger Charlotta Bergquist.

Men trots att säsongens influensavaccin inte innehöll influensa B/Yamagata gav det ändå ett visst skydd mot virusstammen.

– Vi har sett ett ganska gott korsskydd från den influensa B-stam som ingick i vaccinet, det vill säga B/Victoria, säger Mia Brytting.

Förklaringen är att influensa B-virus är ganska stabila och förändrar sig relativt långsamt, till skillnad från influensa A. Därför är det inte lika avgörande att pricka exakt rätt virusstam för influensa B-virus som för influensa A.

Att utforma vaccin mot säsongsinfluensan är något av en kvalificerad gissningslek. I mitten av februari fattar WHO beslut om virussammansättningen till kommande säsongs influensavaccin för det norra halvklotet. För det behöver WHO underlag från de olika länderna senast i slutet av januari.

– Men då är vi mitt uppe i influensasäsongen och har inte all information. Om man kunde skjuta fram WHO:s beslut en månad skulle vi ha mycket bättre data om vad som cirkulerat på norra halvklotet och hur nästa säsong kan tänkas bli, säger Mia Brytting.

Svårigheten är tidspressen för vaccintillverkarna. Inför varje influensasäsong måste de hinna ställa om produktionen till nya virusstammar och sedan hinna tillverka vaccinet innan influensasäsongen drar igång. I dag produceras influensavaccin huvudsakligen i ägg, vilket tar ungefär ett halvår.

– Redan i dag har tillverkarna små marginaler, och det får inte gå fel. Jag tror inte att man vågar korta produktionstiden, säger Charlotta Bergquist.

Men det pågår forskning kring andra tillverkningsmetoder. I oktober 2016 godkändes det fyravalenta vaccinet RIV4, Flublok, i USA. Vaccinet är framställt med rekombinant teknik vilket går betydligt snabbare än vid framställning i ägg.

Till skillnad från att odla fram hela virus som sedan inaktiveras och spjälkas, som är fallet i ägg, används vid rekombinant framställning endast den immunogena delen av viruset. Denna del, ett protein, mångfaldigas sedan i cellkultur, vilket tar sex till åtta veckor.

Det finns också vacciner med högre koncentration av proteiner och sådana som innehåller immunhöjande medel för att förbättra skyddet efter en vaccination.

– Man arbetar även med universalvacciner för influensa för att ta fram ett vaccin som skulle kunna skydda mot en pandemisk influensa, säger Mia Brytting.

Strategin är att försöka rikta immunsvaret mot konserverade delar av de immunogena delarna av viruset.

– På så sätt skulle man kunna få ett korsskydd mellan olika subtyper av influensa A som till exempel A(H3N2) och A(H5N1).

Nyligen presenterade amerikanska forskare vid National institute of allergy and infectious diseases, NAID, en strategi för utvecklingen av ett universellt influensavaccin.

Målet att ett sådant ska vara minst 75 procent effektivt, skydda mot grupp ett och två av influensa A-virus (influensa B är ett senare mål), ge ett skydd som varar i minst ett år och kunna användas av alla åldersgrupper. När ett sådant vaccin kan finnas på marknaden återstår dock att se.

Zinbryta granskas efter hjärninflammationer

Sara Heyman
-
0
Zinbryta granskas efter hjärninflammationer

Beslutet från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att påbörja en granskning kommer efter flera fall av allvarlig hjärninflammation i Tyskland och Spanien. Det immunhämmande läkemedlet, som har substansnamnet daclizumab, används för behandling av skovvis förlöpande multipel skleros hos patienter som inte har svarat på andra sjukdomsmodifierande terapier, eller som av någon anledning inte kan få andra läkemedelsbehandlingar.

Läkare uppmanas att inte förskriva Zinbryta till några nya patienter, och att för de patienter som står på läkemedlet påbörja alternativa behandlingar så fort som möjligt. Patienter uppmanas att ta kontakt med sin behandlande läkare.

Företaget, som är svenska Biogen, kommer också att avsluta pågående kliniska prövningar med Zinbryta, skriver Läkemedelsverket.

 

När självförtroendet är större än kunskaperna

Sara Heyman
-
0
När självförtroendet är större än kunskaperna

”Det är aldrig fel att vara påläst innan man ger sig in i debatten.” Så avslutar barnläkaren och professorn emeritus Inge Axelsson sitt svar till Leif Östling, tidigare ordförande för Svenskt näringsliv och fd koncernchef för Scania, efter att ha bemött ett antal felaktiga påståenden som Leif Östling brett ut över en helsida i Sveriges största dagstidning.

Det är inget fel på näringslivshöjdarens förtroende för det egna omdömet. Men han anser att den svenska sjukvårdens avsaknad av sunt förnuft riskerar att leda oss rakt in i en katastrof motsvarande Neurosedynkatastrofen, då läkemedlet talidomid som ledde till grava fosterskador, gavs till gravida. Enligt Östlings historieskrivning var det den dåvarande ”ensidiga synen på vård och läkemedel” som banade väg för skandalen.

Det finns fler med lika generösa självförtroenden som bristande kunskaper.

Läs hela blogginlägget här.

Nu läggs lagförslag som ska ge billigare läkemedel

Sara Heyman
-
0
Nu läggs lagförslag som ska ge billigare läkemedel

Med lagrådsremissen som nu läggs fram vill regeringen öka de ekonomiska incitamenten för läkemedelsföretagen att deras läkemedel ska ingå i förmånssystemet. De läkemedlen får då ett reglerat pris och ingår i högkostnadsskyddet för patienterna.

– Vi vill öka patientens möjlighet att byta ut sitt läkemedel mot ett som är likvärdigt men billigare. Det skulle göra att vissa patienter kan byta till billigare läkemedel mot till exempel högt blodtryck och hjärtsvikt, magsår samt depression, säger socialminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.

Enligt lagförslaget ska läkemedel som har förskrivits och som inte ingår i läkemedelsförmånen som regel bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel som ingår. Principen ska vara att det billigaste läkemedlet ska lämnas ut av apoteken till kunden.

Idag kan läkemedelsbolag av ekonomiska skäl välja att stå utanför förmånssystemet, då de då kan behålla ett mycket högt pris. Det undergräver på sikt systemet som ska hantera den gemensamma finansieringen av läkemedel, och gör att enskilda kunder får lägga mer pengar på mediciner.

Vissa av ändringarna ska träda i kraft redan i oktober i år, men lagändringen i sin helhet föreslås börja gälla den 2 juni 2020.

Nu ska marknaden för nätläkare utredas

Ingrid Helander
-
0
Nu ska marknaden för nätläkare utredas

Hur bidrar de digitala vårdtjänster som nätläkare och digitala vårdcentraler till principen ”vård efter behov”? Det vill regeringen ha svar på och ger därför Göran Stiernstedt ett tilläggsuppdrag till utredningen ”Ordning och reda i vården”.

– Vi måste se till att också digitala vårdmöten omfattas av de regelverk och kontrollsystem vi har för att säkra patientsäkerhet och se till att vårdens resurser används där de behövs som mest. Det här är en relativt ny företeelse som inte har ett tydligt regelverk idag så det måste redas ut, säger socialminister Annika Strandhäll, i ett pressmeddelande.

Frågan om effekten av att allt fler aktörer erbjuder vård via nätet har debatterats flitigt den senaste tiden. Likaså vilka besvär som lämpar sig för digital konsultation.

Förra året kom programrådet Strama (samverkan mot antibiotikaresistens) med rekommendationer om att antibiotika i stort sett inte bör förskrivas mot infektioner utan fysisk undersökning, vilket bland annat nätläkarbolaget Kry satte sig emot, något som Läkemedelsvärlden.se rapporterade om.

Regeringen ger också Socialstyrelsen i uppdrag att se över omfattningen av och inriktningen på de digitala vårdtjänsterna, samt att ge rekommendationer om vilken vård som är lämplig att ge.

Socialstyrelsen ska presentera sin kartläggning och kvalitetsuppföljning senast i maj i år och rekommendationerna om vilken vård som är lämplig att ge över nätet senast i oktober.

Göran Stiernstedts utredning ska presenteras senast den 31 december.

Nya riktlinjer för utveckling av läkemedel för Alzheimer

Sara Heyman
-
0
Nya riktlinjer för utveckling av läkemedel för Alzheimer

För två veckor sedan meddelande den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA att de har tagit fram nya riktlinjer för kliniska prövningar, som en del i en modernisering av processerna kring utveckling och godkännande av nya läkemedel. Nu presenterar den europeiska myndigheten EMA nya riktlinjer för att underlätta för forskningen och utvecklingen av läkemedel som ska kunna hindra och eller bota Alzheimers sjukdom.

Bakgrunden är återkommande bakslag för företagen som arbetar med forskning kring den neurologiska sjukdomen, som har kommit att bli en global folksjukdom. Bara i Europa lider fem miljoner människor av sjukdomen enligt siffror från WHO, och globalt över 35 miljoner människor. Den siffran förväntas ha dubblerats till år 2030.

Förhoppningarna om att hitta ett fungerande läkemedel mot Alzheimer har grusats gång på gång de senaste åren, när flera läkemedelskandidater har misslyckats med att uppvisa någon verklig effekt. I januari i år, som Läkemedelsvärlden.se rapporterade, kom Pfizer med beskedet att de lägger ner sin forskning på läkemedel för Parkinson och Alzheimer.

De senaste rönen tyder på att de biologiska förändringarna i hjärnan som hör till sjukdomen börjar långt innan några kliniska symtom kan noteras, kanske så långt som 10 till 20 år innan. Terapier under utveckling syftar därför till att hitta markörer för sjukdomen för att kunna behandla i ett mycket tidigare skede än vad som är möjligt idag.

Demens är en av de viktigaste hälsofrågorna för EMA, betonade myndigheten i ett pressmeddelande om de nya riktlinjerna. De nya dokumenten är framtagna efter att ha inhämtat kunskaper och erfarenheter från bland andra forskare, patienter, läkemedelsföretagen och oberoende experter.

I riktlinjerna, som börjar gälla den 1 september i år, finns bland annat nya diagnoskriterier för att inkludera patienter i kliniska studier. Där ingår nu tidiga förändringar, inklusive förändringar som ännu inte gett några kliniska symtom hos patienterna. Riktlinjerna reglerar även hur design och analys ska utföras vid studier som undersöker ett läkemedels effekt och säkerhet, liksom vilka faktorer, inklusive biomarkörer, som bör beaktas vid de olika faserna av sjukdomen, när studier ska utvärderas.

Detta kommer alltså bara dagar efter att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA presenterat nya riktlinjer för utveckling av läkemedel för fem neurologiska tillstånd: Duchennes muskeldystrofi, migrän, epilepsi, Alzheimer och ALS. Även i FDA:s nya riktlinjer finns nya inklusionskriterier för att i kliniska studier kunna få med patienter som antas befinna sig i en tidig fas av Alzheimer. Studiedeltagare ska bland annat kunna identifieras med hjälp av kognitiv screening, avbildningar av hjärnan eller biomarkörer.

De amerikanska riktlinjerna är framtagna i ett pilotprojekt där arbetet enligt myndighetens chef sker utifrån ett mer teambaserat tillvägagångssätt än tidigare, där experter från olika områden, som farmakologi och statistik, ska samarbeta för att på bästa sätt utnyttja kunskap och erfarenhet.

Nationell läkemedelslista kan vara på plats om två år

Ingrid Helander
-
0
Nationell läkemedelslista kan vara på plats om två år

För drygt ett år sedan satte Datainspektionen stopp för de då lagda lagförslagen för en nationell läkemedelslista, något som Läkemedelsvärlden.se skrev om då. Förslagen levde inte upp till EU:s nya dataskyddsförordning som träder i kraft i maj i år.

Nu gör regeringen ett nytt försök och fattar under dagens regeringssammanträde beslut om nya lagförslag för att få tillstånd en ett samlat register om förskrivna läkemedel.

– Genom den nationella läkemedelslistan får dina olika läkare en överblick av vilka läkemedel du har fått utskrivet sedan tidigare. Det är ett viktigt verktyg för att öka patientsäkerheten och göra vården bättre, säger socialminister Annika Strandhäll, i ett pressmeddelande.

Enligt förslaget ska den nationella läkemedelslistan innehålla all relevant information om läkemedel som skrivits ut på recept och om läkemedel som hämtats ut på öppenvårdsapotek – oberoende av vem som skrivit ut receptet. Informationen ska vara tillgänglig för behörig personal inom hälso- och sjukvården, på apotek och av patienten själv.

För att få tillgång till informationen är huvudregeln att patienten har lämnat sitt samtycke. Patienten kan också spärra vissa uppgifter. Men om det finns spärrade uppgifter ska det alltid framgå, liksom information om det bland dessa finns bland annat narkotiska läkemedel. På så vis ska möjligheten att få den typen av läkemedel utskrivna av flera olika läkare minskas.

– Vi måste minska risken att personer får farliga kombinationer av läkemedel och säkerställa att narkotikaklassade läkemedel inte missbrukas, säger socialminister Annika Strandhäll.

Den nationella läkemedelslistan ska enligt lagförslaget utformas som ett nytt personregister som ska föras av e-hälsomyndigheten. Registret kommer att ersätta dagens receptregister, med uppgifter om bland annat förskrivna läkemedel, och läkemedelsförteckningen, som innehåller uppgifter om förskrivna läkemedel som hämtats ut på apotek.

Enligt lagförslaget kan den nationella läkemedelslistan i framtiden även komma att innehålla andra ordinerade läkemedel än sådana som förskrivs på recept.

Den nationella läkemedelslistan ska enligt regeringens förslag finnas på plats den 1 juni 2020 och då kunna användas av hälso- och sjukvården samt av apotek. Från och med den 1 juni 2022 ska användningen av registret vara obligatorisk, enligt förslaget.

123Sida 3 av 3