Annons
Home 2017

Årlig arkivering 2017

Hjärtmedicin dras in – kan innehålla fel substans

0

Det är en tillverkningssats av Astrazenecas hjärtläkemedel Seloken med den aktiva substansen metoprolol och som har batchnummer VBBN som berörs, meddelar Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Risken finns att ytterförpackningen i stället innehåller en förpackning med Entocord med batchnummer VAPE. Entocord, i Sverige med namnet Entocort, är ett kortisonläkemedel som använd vid olika inflammatoriska sjukdomar.

Om man fått Entocord i stället för Seloken upphör den behandlande effekten av Seloken, med risk för hjärtklappning, förvärrad hjärtsvikt och förvärrad kärlkramp som följd. Det finns inga direkta risker med att ha tagit Entocord, enligt Läkemedelsverket.

Indragningen av Seloken berör både hälso- och sjukvården och apotek.

Har man som patient fått fel läkemedelsförpackning och tagit det felaktiga läkemedlet är uppmaningen att kontakta sin behandlande läkare, samt att återlämna den felaktiga förpackningen till apotek.

 

 

”MDMA ett val om inget annat hjälpt”

Dagens behandlingar av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hjälper ungefär 50 procent av patienterna, enligt Hans Peter Søndergaard, specialist i allmänpsykiatri med mångårig erfarenhet inom området.

I skenet av detta ser han positivt på utvecklingen av nya behandlingsalternativ för de allra sjukaste patienterna. Hans Peter Søndergaard är också försiktigt positiv den amerikanska läkemedelsmyndighetens klassificering av MDMA-kompletterad psykoterapi som en ”genombrotts behandling”, som Läkemedelsvärlden.se skrev om för en tid sedan.

– Har man prövat allt och ingenting fungerar har jag inga problem med att det behandlingsprotokollet används, säger han.

Hans Peter Søndergaard påpekar dock att det än så länge är få och små studier som gjorts med MDMA, vanligen benämnt som ecstasy, och att det behövs mycket mer vetenskapligt underlag för att terapin ska kunna användas i någon större skala.

Dessutom är det svårt att bedöma den farmakologiska effekten av behandling av MDMA, även med en placebogrupp, eftersom den narkotikaklassade substansen har getts i kombination med långvariga sessioner av psykoterapi.

– Betydelsen av MDMA kan i sig vara ganska perifer, medan trans-liknande fenomen, vare sig de framkallats på kemisk väg eller med psykologiska metoder, kan vara den aktiva ingrediensen, säger Hans Peter Søndergaard.

I en pilotstudie med 20 patienter med svår PTDS har medarbetare till Hans Peter Søndergaard undersökt effekten av bild- och musikterapi som inslag i behandlingsprotokollet. Studien är ännu inte publicerad, men Hans Peter Søndergaard är nöjd med resultaten.

– De är förbluffande ur mitt perspektiv, säger han, och påpekar att även behandlingsprotokoll med MDMA ofta innefattar musik.
– Patienter med långvarig och svår sjukdom har tappat förmågan att lugna ner sig själva och behöver hjälp med det. Där kan musik hjälpa och har man svårt att tala om saker kan bilder och samtal kring dem vara en framkomlig väg, säger Hans Peter Søndergaard.

Dagens läkemedelsbehandling av patienter med PTSD består i huvudsak av ssri-läkemedel som förstahandspreparat, men också av bensodiazepiner och antipsykosläkemedel.

– Det är läkemedel med en ganska begränsad effekt på PTSD och som dessutom kan skapa ett beroende, och det behövs helt klar forskas mer inom området.

Hans Peter Søndergaard tror inte att MDMA kommer att föras in i behandlingen i den svenska sjukvården inom någon snar framtid.

– Innan dess behövs mer forskning och noggrann utvärdering av varje steg i behandlingen.

Apotekarsocieteten vann kamp om proteomikmöte

I konkurrens med flera internationella kandidater föll valet på Apotekarsocieteten och Sverige som värd för den internationella konferensen för proteomik, HUPO, år 2020.

– Vi är glada och stolta. Sverige är framstående inom proteomik och nu får vi möjlighet att synliggöra detta på högsta internationella nivå, säger Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten, i ett uttalande i samband med att nyheten offentliggjordes.

Proteomik innebär storskalig analys av proteiner i biologiska prov och tekniken kan bland annat användas för att hitta biomarkörer och i utveckling av biologiska läkemedel – ett område som den svenska regeringen tilldelat stora resurser.

Även den nationella forskningsinfrastrukturen Scilifelab är exempel på svenska initiativ inom proteomikområdet, och som sannolikt föll valkommittén i smaken.

Bakom konferensen står den vetenskapliga världsorganisationen, Human Proteome Organisation, HUPO. Organisationens syfte är att främja kunskap och utveckling på proteomikområdet och den årliga världskongressen HUPO World Congress anordnas enligt ett roterande schema i olika delar av världen. Årets möte äger rum i Dublin på Irland.

Konferensen i Sverige år 2020 blir den första i Skandinavien. György Marko Varga, som representerar Swedish Proteomics Society, menar att valet av  Stockholm och Apotekarsocieteten som värd för arrangemanget, är ett kvitto på den vetenskapliga kvalitet man besitter inom området.

– Vi erbjuder ett vetenskapligt program av yppersta världsklass där vi för första gången involverar såväl läkemedelsindustrin som hälso- och sjukvården för att ta proteomiken till nästa nivå, säger György Marko Varga, i ett uttalande.

Ingredienser i vaccin mot fake news diskuterades

0

Hur gör en nyhetsredaktion för att bedöma och sålla i nyheter och granska nya uppgifter och rön? Med den frågan inledde Ingrid Helander, chefredaktör för Läkemedelsvärlden.se seminariet Ett vaccinationsprogram mot fake news – finns det? på Apoteks- och egenvårdsmässan i Kista. Hon berättade sedan om en nyhetsredaktions arbete.

Sidekick var Marie Eklund från Läkemedelsakademin, som berättade om hur de som förmedlare av vad hon kallar evidensbaserad kompetensutveckling går tillväga för att säkra att allt innehåll i utbildningarna är baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Marie Eklund gav också värdefulla tips om hur man som apotekspersonal kan svara och förhålla sig till kunder med frågor och påståenden som går tvärtemot vad forskningen visar.

I panelen, som fick diskutera hur man förhåller sig till dagens informationsklimat, fanns Clary Holtendal, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter, Kristina Söderlund, intressepolitisk chef på Storstockholms diabetesförening och apotekaren Sara Claesson. Det är inte bara apoteken som får frågor om uppgifter som kunder läst på bloggar och i sociala medier. Även patientföreningen får en mängd sådana samtal, berättade Kristina Söderlund.

Apotekens roll i det massiva informationsutbud som råder är att stå för det vetenskapliga perspektivet, slog Marie Eklund fast. Men det är inte apotekspersonalens uppgift att få människor att ändra uppfattning. En farmaceut kan ge svar om vad som är vetenskapligt bevisat och guida till vederhäftig information, men kan inte ta ställning till uppgifter som kommer från andra håll.

Familjeplanering och hpv-vaccin prisas

0

Priset har kallats ”det amerikanska nobelpriset”, inte minst därför att över 80 av de tidigare pristagarna också har fått ta emot Nobelpriset. Igår tillkännagavs årets pristagare, som utöver äran får 250 000 dollar.

Priset för medicinsk forskning har gått till Douglas Lowy och John Schiller för deras arbete med att utveckla vaccin mot hpv-virus, för att förhindra bland annat livmoderhalscancer.

De båda forskarna har arbetat tillsammans i trettio år vid National Institutes of Health. I en kommentar sa de att priset sätter ljus på vad som är möjligt när regeringen stöder vetenskaplig forskning. Det får ses som ett inslag i debatten. Den amerikanska regeringens minskade vilja att stödja forskning och vetenskap är något som oroar många.

Laskerpriset för grundforskning går i år till den schweizisk-amerikanska forskaren Michael N. Hall, för hans forskning kring det så kallade TOR-proteinet som kontrollerar celltillväxt. Celltillväxtregleringen spelar en stor roll i en rad sjukdomar, däribland diabetes och cancer.

Lasker-Bloomberg delar också ut ett pris för public service, som i år går till organisationen Planned Parenthood. Priset kliver därmed in på ett mer politiskt område än vad det tidigare gjort, konstaterar bland andra tidningen New York Times. Organisationen är pressad under president Trump och en allt mer fientlig inställning till preventivmetoder och kvinnors reproduktiva rättigheter i delar av USA. Motiveringen till priset var bland annat att Planned Parenthood har försett livsviktig hälso- och sjukvård för reproduktiv hälsa till miljontals kvinnor i över ett sekel.

Dags för disruptiv farmaceutverksamhet?

0

Nätläkare, virtuell vård, digitala möten och varianter på detta i vården diskuteras mycket just nu. Debatten inom vården har fokuserat på de tekniska lösningarna, och inte på hur nya sätt att möta patienten kan förändra hur vi ser på vårdens utformning.

Kanske ett vårdbesök ibland bara ska handla om det som måste hanteras i ett fysiskt möte? Att vården blir mer kontinuerlig och ett återbesök efter ett år ersätts av flera kontakter över tid med hjälp av teknik där delar av patientens problem hanteras? Att anhöriga på arbetet eller på annan ort kan vara delaktiga i ett vårdbesök eller en rond?

Vad kan det här betyda för apoteksväsendet och farmaceuter? Vad händer när gamla eller kanske nya apoteksaktörer tar sig in på marknaden med hjälp av ett totalt fokus på telemedicin, med apoteksbesök via webbkamera och utvecklade farmaceuttjänster på distans?

Läs hela Mikael Hoffmans blogginlägg här.

Studier på Keytruda stoppade i USA

0

Läkemedlet pembrolizumab (Keytruda), som är en monoklonal antikropp, är i Europa godkänt för att behandla melanom, en typ av lungcancer och Hodgkins lymfom. I USA är det även godkänt för ett par andra cancerformer, bland annat huvud- och halscancer.

I två kliniska studier har läkemedlet även testats på patienter med multipelt myelom, som är en form av blodcancer. I studierna har substansen kombinerats med andra, immunmodifierande läkemedel. Det är i dessa studier som Keytruda ser ut att ha ökat dödligheten hos patienterna, istället för att öka överlevnaden.

I den ena studien på 249 patienter fanns 29 dödsfall i gruppen som fick pembrolizumab. I kontrollgruppen, som alltså inte fick pembrolizumab utan endast andra läkemedel, var antalet dödsfall 21. Det innebar en ökad risk för dödsfall med mer än 50 procent. Den andra studien omfattade 301 patienter i sin analys. I kontrollgruppen var antalet dödsfall nio. Bland de som fått pembrolizumab var siffran 19, vilket innebar mer än en fördubblad relativ risk för död för de som fått Keytruda. Resultaten från båda studierna visade också att risken för allvarliga biverkningar var högre hos de patienter som fått pembrolizumab jämfört med i kontrollgrupperna.

Datan från studierna inhämtades i juni. Uppföljningstiden för de båda studierna var då 8,1 respektive 6,6 månader i medianvärde. Efter att bolaget Merck tagit del av resultaten avbröt de rekryteringen till studierna och meddelade den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Efter att ha inhämtat mer information agerade FDA med att i juli helt avbryta de pågående studierna.

FDA samarbetar nu med Merck med att analysera datan från de avbrutna studierna, för att ta reda på vad som orsakade de ökade dödsfallen i försöksgrupperna. De arbetar dessutom tillsammans med andra aktörer som leder liknande kliniska studier. FDA kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att garantera säkerheten för patienterna i dessa studier och för att försäkra sig om att personal och patienter förstår riskerna med försöken, meddelar myndigheten i ett pressmeddelande.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA betonar att resultaten från de båda avbrutna studierna inte påverkar de indikationer som Keytruda redan är godkänt för. Patienter som får behandling med pembrolizumab för de cancersjukdomar där substansen är godkänd ska fortsätta med sina behandlingar, eftersom bedömningarna om risk-nytta-balansen av pembrolizumab vid de sjukdomarna inte har förändrats.

Sanktionsavgift för brister i tillhandahållande av vara

0

De läkemedelsföretag som har bekräftat att de kan tillhandahålla ett läkemedel som periodens vara, är skyldigt att förse apoteken med detta läkemedel under hela den utsedda perioden. Men flera läkemedelsbolag har brustit i sin skyldighet när det gäller detta. Ett av bolagen som brustit mest är Sandoz, som har misslyckats med att tillhandahålla fem olika läkemedel till apoteken under februari månad i år.

Det handlar om antibiotika, Flucloxacillin, blodtryckssänkare, Candesartan och Enalapril, och ssri-läkemedlet Escitalopram. Företaget kommer nu att få betala totalt 164 000 kronor i sanktionsavgifter, meddelar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

TLV kräver även en sanktionsavgift på 150 000 kronor av GlaxoSmithKline för att under januari inte ha tillhandahållit sitt antidepressivum Voxra (bupropion), och 60 000 kronor av Actavis för att brustit i tillhandahållandet av migränläkemedlet Rizatriptan.

Periodens varor är de generiska läkemedel som har lägst försäljningspris och som läkemedelsföretagen har bekräftat kan tillhandahållas med tillräcklig hållbarhet under hela månaden. Om företagen brister i sin skyldigheten tar TLV ut sanktionsavgift av bolagen.

Bolag döms till böter för vilseledande reklam

0

Bolagets reklamannons som publicerades i tidskriften Vaskulär Medicins första nummer i år, innehåller bland annat annonstexten ”En NOAK med evidens för multisjuka” (NOAK står för Non-vitamin K Orala Antikoagulantia.) Reklamen fick konkurrenterna Pfizer och Bristol-Myers Squibb att göra en anmälan till Informationsgranskningsnämnden, IGN. Anmälarna anser att flera formuleringar i annonsen strider mot branschens eget etiska regelverk. Bayer har inkommit med ett svaromål.

Informationsgranskningsnämnden gör utifrån den samlade dokumentationen bedömningen att påståendet ”En NOAK med evidens för multisjuka” inte har stöd i produktresumén och att annonstexten därmed strider mot branschens etiska regelverk. De tycker också att informationen om att det är indikationen icke-valvulärt förmaksflimmer som avses, inte framkommer tillräckligt tydligt i annonsen.

IGN anser därför att reklamen strider mot paragraferna 2 och 4 i Läkemedelsbranschens etiska regelverk, och dömer Bayer till böter på 90 000 kronor för en överträdelse av normalgraden.

Bayer har överklagat beslutet.

Hepatit C-läkemedel introducerades snabbt

Under 2014 och 2015 introducerades de nya läkemedlen mot hepatit C som för första gången kunnat bota patienter med kronisk hepatitinfektion. Landstingens expertgrupp NT-rådet tog inför införandet tillsammans med kliniska experter fram behandlingsrekommendationer, med bland annat uppgifter om vilka patienter som bör behandlas med vilket läkemedel för bästa möjliga resultat.

I en uppföljning som nu publiceras framkommer att landstingen i hög grad har följt rekommendationerna.

– Ungefär 85 procent av behandlingarna har givits i enlighet med rekommendationerna, säger Gerd Lärfars, ordförande i NT-rådet, i ett pressmeddelande.

Mellan januari och september 2014 påbörjade 486 patienter behandling, majoriteten av dem tillhörde Stockholm-Gotlandsregionen. Till en början prioriterades av resursskäl de svårast sjuka patienterna. Under hela perioden som nu utvärderas har 3 447 patienter fått behandling. Bland dessa har utläkningsgraden kunnat bedömas hos 85 procent. Resultatet visar en utläkningsgrad på i genomsnitt 96 procent, vilket också motsvarar förväntningarna efter resultaten från de kliniska studierna.

Om det förekommit underbehandling, det vill säga om patienter som enligt rekommendationerna skulle behövt behandling har fått vänta eller inte fått någon behandling, har inte gått att säkert bedöma i rapporten. Några regionala skillnader i det hänseendet har därför inte heller kunnat bedömas.

Men även om rapporten visar en positiv bild av införandet av de nya läkemedlen, anser inte alla att allt fungerar prickfritt. I våras presenterade en tvärvetenskaplig expertgrupp ett konsensusdokument där de tar upp problem i vården av den berörda patientgruppen, nämligen narkotikamissbrukare. I en artikel i Läkemedelsvärlden.se pekade en av experterna, Fred Nyberg vid Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende på Uppsala universitet, bland annat på problemet att inte tillräckligt många personer som är smittade med hepatit C fångas upp och diagnostiseras.

Fel läkemedel ledde till ambulansutryckning

0

Det var apodosrullar, det vill säga färdigförpackade dospåsar med läkemedel, som skulle ges till två olika vårdtagare som delades ut till fel personer. Den första undersköterskan gjorde ingen identitetskontroll när hen lämnade ut den första rullen till den ena vårdtagaren. En annan undersköterska som sedan kom och hjälpte patienten att ta sina mediciner undersökte inte heller att dospåsen var ordinerad till rätt person.

Den andra vårdtagaren, som alltså också fick fel persons läkemedel, skötte själv sina mediciner. Eftersom hon inte kände igen tabletterna, tog hon de som hon trodde var hennes vanliga ur påsen. Därmed fick vårdtagaren i sig neuroleptika, litium och en sömntablett.

Några timmar senare föll hon och larmade hemtjänsten, som kom och hjälpte henne upp. Efter en timme föll hon igen. Boendeassistenterna kontaktade då 112 då patienten talade sluddrigt och inte kunde stå på benen. När ambulanspersonal kom upptäckte de att patienten fått fel persons läkemedel. Patienten togs med ambulansen till sjukhus.

Patienten klarade sig utan frakturer eller skador och fick komma hem från sjukhuset samma kväll. Den första vårdtagaren fick inga märkbara men av sina felaktiga läkemedel.

I lex Maria-anmälan har vårdgivaren identifierat orsaker till händelsen. Bland annat hade gällande rutiner för läkemedelshantering inte följts. Man konstaterar också att det var många inplanerade hembesök på en förmiddag för en undersköterska.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har avslutat ärendet och kommer inte att vidta några ytterligare åtgärder. De bedömer att vårdgivaren har utrett händelsen och vidtagit nödvändiga åtgärder för att något liknande inte ska hända igen.

Det första reningsverket för läkemedelsrester invigs

0

Det är Nykvarnsverket i Linköping som blir det första reningsverket som till över 90 procent renar avloppsvattnet från läkemedel. I den nya tekniken används ozon som gör att vattnet kan renas även från svårnedbrytbara läkemedelsrester, meddelas i ett pressmeddelande från Tekniska verken, som äger anläggningen.

I våras redovisade Naturvårdsverket ett uppdrag för regeringen, där förutsättningarna för användning av avancerad rening av läkemedelsrester från avloppsvattnet utreddes.

I redovisningen för uppdraget fastslog Naturvårdsverket att det finns ett behov av att införa avancerad rening vid avloppsreningsverk för att rena vattnet från läkemedelsrester. Men hur behovet ser ut på lokal nivå var inte utrett, och man kunde då inte säga vilka avloppsreningsverk som borde prioriteras. Den fullskaliga läkemedelsreningen på Nykvarnsverket är ett initiativ från lokala och regionala aktörer.

”Kan se på möjligheterna till ett försäljningsförbud”

I fredags kom nyheten att Alvedon 665, paracetamol med en modifierad och långsammare frisättning, kan komma att dras tillbaka från den europeiska marknaden. Det rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC efter att ha granskat läkemedlet.

Bakgrunden är svåra förgiftningsfall, där den behandlingsmetod som nästan alltid kan häva förgiftningstillstånd av vanlig paracetamol, inte fungerar med depotvarianten. I somras gick läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset ut i media och varnade för läkemedlet.

Mark Personne, överläkare på Giftinformationscentralen, skrev redan 2016 en debattartikel i Läkartidningen där han påtalade de komplicerade förgiftningsfallen med Alvedon 665. Han välkomnar nu beskedet från PRAC, men konstaterar att det ändå kommer ta lång tid innan marknadstillståndet verkligen kan komma att dras in.

– Själva utredningen har tagit väldigt lång tid, säger han. De här utredningarna tar alltid längre tid än man önskar.

Det är flera steg kvar innan läkemedlets marknadstillstånd skulle kunna dras in. Dessutom kan beslutet komma att överklagas av tillverkaren GlaxoSmithKline, som i kommentarer säger att de fortsatt står bakom läkemedlets säkerhetsprofil. Därför borde man i Sverige se över möjligheterna att få bort läkemedlet på ett snabbare sätt, menar Mark Personne. Läkemedelsverket har i vissa fall möjlighet att införa försäljningsförbud.

– Jag tycker att man från Läkemedelsverkets sida kan titta på den möjligheten, säger Mark Personne.

Långtidsverkande Alvedon kan dras tillbaka

0

Det är den europeiska läkemedelsmyndighetens, EMA, säkerhetskommitté PRAC som efter en granskning rekommenderar att paracetamol med fördröjd frisättning, eller depottabletter med paracetamol, dras tillbaka från marknaden, meddelar Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

I Sverige finns ett sådant läkemedel. Alvedon 665 mg, som tidigare hade namnet Panodil Extend.

PRAC har granskat paracetamol med modifierad frisättning på uppdrag av svenska Läkemedelsverket sedan man uppmärksammat svårigheter att behandla överdoseringar med Alvedon 665.

Den behandling som normalt används vid överdoseringar med paracetamol med omedelbar frisättning kan inte användas på grund av sättet paracetamol frisätts.

Det är också omöjligt att veta om överdoseringen har gjorts med direktverkande eller långtidsverkande paracetamol och därför svårt att bestämma vilken behandling som krävs.

I rätt dos bedöms nyttan med Alvedon 665 större än risken, men PRAC bedömer att risken vid överdosering överväger fördelen med den aktuella beredningen.

Rekommendationen om tillbakadragande gäller enbart paracetamol med modifierad frisättning. Läkemedel med paracetamol som verkar direkt påverkas inte och kommer att finnas tillgängliga som tidigare.

Genombrott för ecstasy som läkemedel

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har klassificerat MDMA som ”breakthrough therapy” i behandling av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det meddelar den amerikanska organisationen Multidisciplinary association for psychedelic studies, MAPS, i ett pressmeddelande.

– När vi nu har en överenskommelse med FDA är vi redo att starta förhandlingar med den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, säger Rick Goblin, grundare och vd för MAPS, i ett uttalande i samband med pressmeddelandet.

MDMA, metylenedioxymetamfetamin, är en centralstimulerande narkotikaklassad substans som i dagligt tal benämns som ecstasy. Den ecstasy som säljs för narkotikabruk kan dock dessutom innehåller en rad andra hallucinogena substanser.

Det pågår och har genomförts ett antal kliniska studier med MDMA mot PSTD, de flesta sponsrade av MAPS.

I en ännu inte publicerad fas II-studie blev 62 procent av de 107 studiedeltagarna besvärsfria efter två månaders behandling med MDMA som komplement till psykoterapi, uppger MAPS. Efter 12 månaders uppföljning var 68 procent av studiedelatagarna besvärsfria. Samtliga deltagare hade lidit av PTDS i i genomsnitt 17,8 år. Organisationen skriver vidare att allvarliga biverkningar har var ”sällsynta” och inte livshotande.

Att FDA nu klassificerar MDMA som en genombrottsbehandling innebär att myndigheten bedömer att substansen har potential att vara drastiskt bättre än nuvarande behandling av PTSD, baserad på tillgänglig data.

Myndigheten meddelar i ett mejl att man inte kommenterar omständigheter kring enskilda bedömningar, och att det är upp till det prövande företaget eller organisationen att dela med sig av data.

I ett uttalande skriver MAPS att man nu siktar på att starta två kliniska fas III-studier med MDMA nästa år och i en mejlkonversation skriver Amy Emerson, vd för MAPS publika gren, MPBC, att man också har inlett ett nära samarbete med FDA.

– Vi kommer att ha ett möte med myndigheten i slutet av året för att diskutera fortsättningen av utvecklingen av MDMA.
– Om vi kan säkra finansiering till de kommande studierna och håller tidsplanen räknar vi med ett FDA-godkännande för MDMA som tilläggsbehandling till psykoterapi för PTSD år 2021, skriver Amy Emerson.

Mellan 200 och 300 patienter med PTSD ska ingå i fas III-studierna, som kommer att genomföras i USA, Kanada och Israel under 12 veckor. Deltagarna ska randomiseras till två grupper som antingen får MDMA vid tre tillfällen, eller placebo. I båda fallen i kombination med psykoterapi. Det primära effektmåttet är skattning på PTSD-skattningsskalan Caps-5.

”Breakthrough”-klassningen från FDA innebär ett större engagemang från myndigheten i utvecklingen av MDMA som läkemedel och innefattar till exempel rådgivning kring studieupplägg. Även andra snabbspårsförmåner i den regulatoriska processen blir tillgängliga, som exempelvis accelererat godkännande, om vetenskapligt stöd finns för det.

I dag behandlas PTSD med kognitiv beteendeterapi och annan psykoterapi samt med ssri-läkemedel.

Osteoporosmedel försvinner från marknaden

Läkemedlet Protelos med den aktiva substansen strontiumranelat kommer inte längre att finns tillgängligt för patienter, meddelar Läkemedelsverket.

På grund av sjunkande försäljning kommer det franska läkemedelsföretaget Servier, som tillverkar och marknadsför läkemedlet, att sluta tillhandahålla det.

Läkemedlet är godkänt i Europa för behandling av svår benskörhet med hög risk för frakturer, och när andra läkemedel inte kan användas.

År 2013 drogs läkemedlet in tillfälligt efter en nytta/risk-bedömning som visade en förhöjd risk för allvarliga hjärt- kärlkomplikationer. Det ledde till begränsningar i godkännandet och sedan 2014 får läkemedlet endast användas i fall där andra alternativ inte är möjliga.

I och med att Protelos slutar att distribueras från och med nu finns inget läkemedel med substansen strontiumranelt på marknaden.