Annons
Home 2015

Årlig arkivering 2015

Apotekstjänst vill överpröva dosupphandling

Jonas Sandstedt
-
0
Apotekstjänst vill överpröva dosupphandling

Nyligen blev det klart att de sju landstingen, Sjuklövern, som samarbetar med upphandlingar valde att byta leverantör för dosförpackade läkemedel.
Svensk Dos vann upphandlingen med ett anbud på 47 öre per patient och dygn. Men Apotekstjänst har överklagat tilldelningsbeslutet.

I avtalet mellan Apotekstjänst och landstingen som snart går ut ligger ersättningsnivån på 4,35 kronor per dosdygn och patient. Apotekstjänst senaste bud till Sjuklövern låg på 76 öre.

Apotekstjänst har även förlorat upphandlingen i Halland och Västra Götaland. Bolaget har begärt överprövning även för det beslutet.
Förlorar Apotekstjänst båda överprövningarna står bolaget utan kunder från att tidigare varit störst på marknaden.

Nytt liv för nedlagd läkemedelskandidat

Jonas Sandstedt
-
0

Roches tänkta kolesterolhämmare lades på is och kliniska studier avbröts då man inte såg en nytta av den tänkta läkemedelskandidaten. Dalcetrapib, som är en CETP-hämmare, höjde förvisso nivåerna av HDH-kolesterol, men det ledde inte till någon reduktion av kardiovaskulära symtom.

Men nu är det möjligt att substansen blir ett läkemedel i alla fall.

Kanadensiska forskare har analyserat de stora mängde data som de kliniska studierna genererade och funnit att patienter med en specifik genetisk profil har nytta av behandlingen. Man planerar nu att göra en ny klinisk studie med deltagare som har specifika genetiska variationer i ADCY9-genen.

Resultatet kan bli en mer individualiserad behandling av hjärt-kärlsjukdom.

EU har godkänt Ofev mot dödlig lungfibros

Jonas Sandstedt
-
0
EU har godkänt Ofev mot dödlig lungfibros

EU-kommissionen har godkänt Boehringer Ingelheims bromsläkemedel Ofev, nintedanib, som stannar upp sjukdomsutveckling vid idiopatisk lungfibros.

Läkemedlet är det andra preparatet som kan lindra sjukdomsförloppet. Roches Esbriet finns på marknaden sedan 2011, men innan dess var lungtransplantation det enda sättet att behandla den svåra sjukdomen.

Idiopatisk lungfibros är en kronisk sjukdom där lungorna omvandlas till ärrliknande vävnad och minskar förmågan att ta upp syre. Utan behandling är femårsöverlevnaden cirka 30 procent.

Ofev minskar hastigheten i sjukdomsutvecklingen men kan inte bota patienterna. Enligt bolaget bromsades försämringen av lungfunktionen med omkring 50 procent för de patienter som fick Ofev jämfört med placebo.

En mycket vanlig biverkan är mag-och tarmbesvär.

Läs även: Svårt lungsjuka kan se ljusare på framtiden

 

Högt förtroende för brittiska farmaceuter

Amina Manzoor
-
0

Allmänheten har högt förtroende för farmaceuter i Storbritannien, visar en undersökning som General Pharmaceutical Council, en brittisk oberoende farmaceutorganisation, låtit ett undersökningsföretag göra. Totalt har 1 160 personer deltagit i undersökningen.

Undersökningen visar att 87 procent har ett stort eller ganska stort förtroende för farmaceuters råd, medan 12 procent har litet eller inget förtroende alls. Det är ungefär samma siffror som för sjuksköterskor, tandläkare och optiker, men lägre än för läkare som 95 procent har förtroende för. 

Däremot hade bara 39 procent ett stort förtroende för farmaceuter, vilket var lägre än för läkare (62 procent), sjuksköterskor (45 procent), tandläkare (50 procent) och optiker (49 procent). Den siffran var högre hos personer som hade besökt ett apotek under det senaste året och hos personer över 65 år.

Undersökningen visade också att 40 procent skulle söka råd kring läkemedel hos en farmaceut, medan 15 procent skulle fråga sin farmaceut om råd kring att sluta röka, 7 procent om råd kring att vaccinera sig mot influensan och 6 procent för att mäta blodtrycket. 

Nästan två tredjedelar av de tillfrågade besökte senast ett apotek för att hämta ut receptbelagda läkemedel, medan 27 procent köpte receptfria läkemedel och 17 procent frågade om råd kring egenvård. Bara nio procent hade köpt icke-medicinska produkter. 

Kundnöjdheten var också hög vid det senaste besöket. 83 procent sade att de blev bemötta med respekt, 86 procent fick de läkemedel de behövde och 88 procent tyckte att apoteket var välskött. 77 procent tyckte att personalen var kunnig och 76 procent fick den information de behövde. 

Henrik Ehrenberg, chefsstrateg på Sveriges apoteksförening, känner inte till om det finns någon likadan svensk studie, men menar att svenska apotekskunder också är väldigt nöjda och tycker att de får bra rådgivning på apoteken.
– Våra egna undersökningar visar att nöjdheten var högre bland kunder som pratat med en farmaceut än hos de som bara besökt apoteket. När vi frågade om de tyckte att de fick bra rådgivning svarade mer än 80 procent att de var mycket nöjda och nästan inga tyckte att de fick dåliga råd.

Miljarder ska skynda på ebolavaccin

Amina Manzoor
-
0
Miljarder ska skynda på ebolavaccin

Innovative Medicine Initative, IMI, är ett samarbete mellan EU och den europeiska läkemedelsindustrin genom organisationen Efpia. Tidigare har man stöttat forskningsprojekt bland annat för att utveckla nya antibiotika. Nu delar man ut 215 miljoner euro, cirka två miljarder kronor, till åtta forskningsprojekt som ska skynda på utvecklingen av vaccin mot ebola. Projekten handlar om utveckling, tillverkning, vaccinupptag och diagnostik och både akademi och läkemedelsindustrin deltar.

Bland de som får stöd finns svenska forskningsprojekt. Forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet deltar i projektet VSV-ZEBOV för att utveckla ett vaccin mot ebola.
– Världshälsoorganisationen har identifierat VSV-EBOV som en av de tre mest lovande ebolavaccinkandidaterna, och kliniska prövningar pågår redan i Europa och Afrika, säger forskaren Ali Harandi, som är ansvarig för universitetets medverkan i projektet, i ett pressmeddelande.

Svenska Folkhälsomyndigheten leder och samordnar ett projekt som ska utveckla snabbare och säkrare diagnostik för ebola, som i första hand ska kunna användas i låginkomstländer. Tanken är att sjukvårdspersonal ska kunna testa patienter för ebolavirus redan när de kommer till sjukhuset, med små tekniska resurser.

Även läkemedelsföretaget Johnson & Johnson får tillsammans med samarbetspartners stöd för att utföra mer omfattande kliniska tester och snabbt kunna producera ett vaccin mot ebola. 

Fler forskningsprojekt kan tillkomma under de kommande månaderna.

Ja till interferonfri behandling

Amina Manzoor
-
0

Förra året godkändes flera nya hepatit C-behandlingar i både EU och USA. De nya läkemedlen har en mycket bättre effekt och färre biverkningar än tidigare behandlingar.

Nu har EU-kommissionen gett Abbvies kombinationsläkemedel Viekirax och Exviera mot kronisk hepatit C för patienter med genotyp 1 grönt ljus, skriver företaget i ett pressmeddelande. Viekirax innehåller en kombination av substanserna ombitas, paritaprevir och ritonavir, medan Exviera innehåller dasabuvir. Behandlingen är godkänd med eller utan ribavarin. Även patienter med skrumplever, en hiv-infektion, som behandlas med metadon eller Subutex eller som genomgått en levertransplantation får behandlas med läkemedlen. Viekirax är också godkänt för behandling tillsammans med ribavarin av patienter med kronisk hepatit C genotyp 4.

Sex fas III-studier på totalt 2 300 patienter med kronisk hepatit C ligger till grund för godkännandet. Efter 12 eller 24 veckors behandling botades mellan 95-100 procent av patienterna, beroende på tidigare behandling och sjukdomshistoria. De vanligaste biverkningarna var trötthet och illamående.

Abbvie har också skickat in en ansökan om subvention för den nya behandlingen till TLV.

Behandlingen godkändes nyligen även i USA under namnet Viekira Pak.  

 

Pfizer hotar brittiska läkare om Lyricakopior

Jonas Sandstedt
-
0
Pfizer hotar brittiska läkare om Lyricakopior

I Storbritannien finns det generiska varianter av läkemedlet Lyrica, men dessa är inte godkända för att behandla neuropatisk smärta. För denna indikation har Pfizer ett patent som gäller till mitten av 2017.

Nu har läkemedelsbolaget skickat brev till läkare där de varnas för att skriva ut generikan som smärtbehandling. Brevet ska enligt PatentDocs även ha skickats till apotekare och sjukhus.

I brevet nämns att hur man ska handla så att man inte gör några patentöverträdelser. Bolaget vill säkerställa att informationen om patenträtten nått ut och säger att om man ska behandla neuropatisk smärta så ska Lyrica användas.

Texten avslutas med att det kan komma bli en rättssak om generikan förskrivs på fel indikation.

Två generikabolag har överklagat patenträtten för behandling av neuropatisk smärta i Storbritannien och prövning kommer att ske till sommaren enligt FiercePharma. I en amerikansk rättstvist vann Pfizer och behåller ensamrätten till och med 2018.

I Sverige beslutades 2012 att Lyrica bara skulle vara subventionerat som andrahandspreparat mot neuropatisk smärta. Det visade sig att preparatet i många fall förskrevs som förstahandsalternativ och TLV hotade med omprövning som sedan inte blev av då Pfizer valde att sänka priset.

Lyrica innehåller pregabalin och används även mot generaliserat ångestsyndrom och epilepsi.

Brevet publicerat av PatentDocs
 

Cannabisläkemedel fungerar inte mot smärta

Jonas Sandstedt
-
0
Cannabisläkemedel fungerar inte mot smärta

En fas III-studie med läkemedlet Sativex lyckades inte uppnå sitt primära slutmål som var att mildra smärta bland patienter med avancerad cancer. Preparatet testades på individer som inte blivit smärtfria trots en kronisk opiatterapi. Behandlingen gav som ett tillägg till den redan insatta smärtlindringen.

Resultaten visar att läkemedelskandidaten inte var bättre än placebobehandling i studien, som var randomiserad och dubbelblind.

Trots det negativa resultatet säger företaget GW Pharmaceuticals i en presskommentar att man tror på produkten som smärtlindrare efter att tidigare fas II-studier visat god effekt och inväntar resultaten på ytterligare två fas III-studier som pågår.

Läkemedlet tas som en munhålespray och innehåller extrakt från odlade cannabisplantor.

Sativex är godkänt i 27 länder däribland Sverige mot ms-orsakad spasticitet.

Indien nekar Gilead patent på Sovaldi

Jonas Sandstedt
-
0

Nya mycket billigare generiska varianter av Sovaldi kan bli verklighet sedan den indiska patentmyndigheten gett avslag på Gileads patentansökan.

Sovaldi, som innehåller sofosbuvir, botar 97 procent av alla patienter med hepatit C som genomgått en 12-veckors behandling, men kostar 1000 dollar per tablett i USA.

Gilead har sedan tidigare tecknat avtal med sju indiska läkemedelstillverkare av generika. Dessa får sälja medicinen till ett pris på cirka 900 dollar för en full kur vilket är en hundradel av kostnaden i USA. Avtalet reglerar bland annat också till vilka länder generikan får säljas.

Avslaget på patentansökan öppnar upp för företag som inte ingått i avtalet med Gilead att göra ännu billigare generika. Enligt Pharmatimes finns uppgifter om att kopior kan komma att erbjudas för en dollar per tablett.

Stopp för receptfri diklofenak

Amina Manzoor
-
0

Det smärtstillande läkemedlet diklofenak har i granskningar visat sig ge en ökad risk för kardiovaskulära biverkningar, så som hjärtinfarkt och stroke. Senast 2013 rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC en begränsning för personer med allvarliga hjärt-kärlsjukdomar.

Diklofenak har kunnat köpas receptfritt på apotek i Storbritannien sedan 2008. Men nu har den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA beslutat att begränsa tillgången till diklofenak. Från och med mitten av januari kommer diklofenak i tablettform att vara receptbelagt. Andra beredningsformer, som gel, kommer fortsatt att säljas receptfritt på apoteken. Enligt myndigheten är anledningen till beslutet en liten, men klart ökad risk för allvarliga kardiovaskulära biverkningar. 

Apoteken fick 48 timmar på sig för att ta bort diklofenaktabletterna från butikshyllorna. 

Diklofenak tillhör gruppen NSAID, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, och är receptfritt i Sverige, men får endast säljas på apotek.

Njurskador bland barn efter vankomycin

Jonas Sandstedt
-
0
Njurskador bland barn efter vankomycin

En amerikansk studie visar på risken för barn att få akuta njurskador när de behandlas med intravenöst vankomycin. Läkemedlet används framförallt vid allvarliga svårbehandlade bakterieinfektioner orsakade av bakterier som är resistenta mot andra antibiotika.

Den retrospektiva studien följde upp alla de barn mellan 3 månader och 19 år som fått vankomycinbehandling på en barnklinik vid ett akademiskt sjukhus under en tidsperiod.
Under denna tid behandlades 175 barn med antibiotikumet under minst 48 timmar. Dessa patienter hade en normal njurfunktion från början.

Behandlingen ledde till att 13,7 procent av barnen fick akuta njurskador. För varje doshöjning på 5 mg/kg ökade risken med 16 procent. Skadorna uppkom också oftare för varje dag som behandlingen pågick. Om man använde andra njurtoxiska substanser samtidigt ökade också risken.

Studien är begränsad genom att den är retrospektiv och relativt liten. Ändå pekar resultaten på att njurskador är relativt vanligt vid vankomycinanvändning bland barn och att behandling bör kontrolleras väl.

Rökstopp styrs av gener

Jonas Sandstedt
-
0

Hur svårt det är att sluta röka beror på förmågan att bryta ner nikotin i kroppen. Den skillnaden som styrs genetiskt avgör vilka hjälpmedel man ska välja för att sluta röka.

En randomiserad dubbelblind studie med 1200 deltagare undersökte hur effekten av tabletten Champix, vareniklin, eller nikotinplåster varierade mellan individer.

De som bröt ned nikotin i en normal takt var mest hjälpta av tabletter för att sluta röka, 40 procent blev rökfria jämfört med 22 procent som använt plåster. Deltagare som bröt ned nikotin snabbt hade samma nytta med plåster som tabletter, men fick fler biverkningar av tabletterna, vilket talar för att dessa personer kan ha mest nytta av plåster.

Hur snabbt man bryter ned nikotin analyserades i ett blodprov och forskarna anser att ett sådant test skulle gå att införas i kliniken.

Studien publicerades i the Lancet Respiratory Medicine.

 

Effektiva läkemedel till alla oavsett bostadsort

Jonas Sandstedt
-
0
Effektiva läkemedel till alla oavsett bostadsort

I en rapport som Lif som publicerade i slutet av 2014 ser man att det dittills varit stora regionala skillnader mellan landstingen i användningen av vissa läkemedel, framförallt dyra cancermediciner.

Som ett delprojekt i den nationella läkemedelsstrategin startades landstingens nya samverkansmodell vid årsskiftet 2015. Samtidigt gav SKL ut en ny rapport ”Ordnat införande i samverkan II” som beskriver arbetet med att i praktiken omsätta den nationella processen för införande av nya läkemedel.

Modellen ska göra det möjligt att läkemedelsanvändningen blir jämlik genom att landstingen tillsammans arbetar i en strukturerad samverkan med myndigheter och företag.

Funktionen pilottestades under arbetet vid införandet av ett landstingsgemensamt protokoll för införande och uppföljning av nya läkemedel mot hepatit C.
– Landstingen bygger en ny gemensam marknadsfunktion som bland annat ska hjälpa till att sortera fram läkemedel som kan vara tänkbara för gemensam upphandling, sa Mikael Svensson, läkemedelshandläggare på SKL, till Läkemedelsvärlden i höstas efter att hepatit C-projektet förts i hamn.

Under det arbetet genomfördes trepartsöverläggningar mellan landstingen, TLV och läkemedelsföretag. Förutom prisförhandlingar enades man om ett riskdelningsavtal.

Tanken är att alla aktörer nu gemensamt ska arbeta för ett snabbare införande av nya läkemedel med uppföljning och prisförhandlingar.

Liten risk med hostmediciner

Jonas Sandstedt
-
0

Det har förekommit rapporter om allergiska reaktioner och svåra hudreaktioner som Stevens-Johnsons syndrom och erythema multiforme vid användningen av ambroxol.

Läkemedlet används främst vid halsont. För bromhexin, som används vid hosta med segt slem finns det också enstaka fallbeskrivningar om allvarliga allergiska reaktioner. Läkemedlet omvandlas till ambroxol i kroppen.
 
Nu har den europeiska läkemyndighetens säkerhetskommitté, PRAC, gjort en granskning av läkemedlen. Kommittén har gått igenom tillgängliga data och rapporter om allergiska reaktioner och kommer fram till att det finns en viss risk, men att den är fortsatt liten.

PRAC vill ha ett tillägg i produktinformationen om risken för svåra hudreaktioner samt en uppmaning att omedelbart avbryta behandlingen om sådana symtom uppstår.

Ett slutgiltigt utlåtande ska komma från the Coordination Group for Mutual Recognition and Decentralised Procedures-Human, CMDh.

PD1-hämmare gav överlägsen överlevnad

Jonas Sandstedt
-
0

En oberoende dataövervakningskommitté ansåg att Bristol-Myers Squibb, BMS, läkemedel Opdivo visat sig överlägsen innan studien var slut och att man därför inte skulle fortsätta jämförelsen, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Den öppna randomiserade studien undersökte Opdivo, nivolumab, i en jämförelse med läkemedlet docetaxel. Det primära effektmåttet var total överlevnad. Sekundära effektmått inkluderar responsfrekvens och progressionsfri överlevnad.

De 272 patienterna hade avancerad icke-småcellig lungcancer av skivepiteltyp och hade testat annan behandling tidigare. Nu ska studien, Checkmate-017, fortsätta i en öppen linje där deltagarna som vill vara med får förlänga behandlingen med Opdivo.

Opdivo tillhör gruppen PD1-hämmare och godkändes i USA under slutet av 2014 och då som behandling mot malignt melanom. Både EMA och FDA behandlar för tillfället ansökningar om godkännande för behandling mot lungcancer.

Fler än 50 studier pågår som undersöker Opdivos effekt mot olika cancerformer, både som monoterapi eller i kombination med andra medel.
 

Ministern ger svar om antroposofiska medel

Amina Manzoor
-
0
Ministern ger svar om antroposofiska medel

Antroposofiska medel har förskrivits och använts utan att ingå i lagstiftningen genom ett undantag. I mer än 20 år har regeringar, oavsett färg, fattat beslut om försäljningstillstånd för medlen. Men EU har satt ned foten och tvingar Sverige att antingen införliva eller förbjuda medlen. I slutet av förra året lämnade Läkemedelsverket över en utredning till regeringen om och hur antroposofiska läkemedel skulle kunna inlemmas i svensk lagstiftning. I väntan på att utredningen skickas ut på remiss fick Vidarkliniken förlängd dispens under ett år för försäljning av sina medel.

Ett uttalande från folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström i en intervju fick stor uppståndelse då det kunde tolkas som han var positiv till att de antroposofiska medlen skulle införlivas i svensk lagstiftning. Men det tillbakavisades sedan. 

Det har dock lett till att Apotekarsocieteten och fackförbunden Sveriges Farmaceuter och Sveriges Läkarförbund uttryckt en oro för att antroposofiska medel ska godkännas. Sveriges Farmaceuters ordförande Kristina Fritjofsson menar att det är ”ett hån mot den farmaceutiska yrkeskåren om man kommer att tvingas ge råd kring preparat som i bästa fall inte gör patienten sjukare”. Även många tidningars ledarsidor har kritiserat ett eventuellt godkännande.

I en debattartikel kritiserade Barbro Westerholm och Anna Starbrink (FP) sjukvårdsministern för att det skulle ge antroposofiska medel ”en gräddfil” om de skulle kunna godkännas utan krav på vetenskapliga studier som visar medlens effekt och säkerhet. 

Nu har Gabriel Wikström svarat folkpartisterna och menar att regeringen inte överväger att ge medlen en gräddfil för registrering eller godkännande. ”Läkemedel ska prövas i en enskild process för varje enskilt preparat. Dessa processer ska vara av samma art för så kallade antroposofiska läkemedel som för andra jämförbara preparat.” skriver han i debattartikeln.

1...394041Sida 40 av 41