Annons
Home 2015

Årlig arkivering 2015

Mobilapp utvärderas i ny studie

Micaela Toresson
-
0

Patienter med en app i sin smarta mobiltelefon tar i högre grad sitt blodproppshämmande läkemedel enligt läkarens ordination. Det visar en ny studie som presenterades i dag, onsdag, under kongressen ESC, European society of cardiology, i London.

Resultaten från studien visar att, förutom att ta den blodförtunnande medicinen, så hade patienterna med appen även en högre måluppfyllelse gällande livsstilsförändringar och livskvalitet.

– Följsamheten till den förebyggande behandlingen efter hjärtinfarkt är i flera studier så låg som 50 procent. När vi i svenska kvalitetsregister mäter i vilken utsträckning våra hjärtinfarktpatienter uppnår målen för den förebyggande behandlingen är det endast 16 procent. I studien fick patienterna en unik möjlighet att vara mer aktiva i sin förebyggande behandling, säger Christoph Varenhorst, vid Akademiska sjukhuset och Uppsala Clinical Research Center, i ett pressmeddelande.

Studien är gjord av Uppsala clinical research center, UCR och sponsrad av Astrazeneca.

Ökad cancerrisk av infektionsläkemedel

Micaela Toresson
-
0

Voriconazole, som vanligen ges som behandling mot svampinfektioner i samband med lungtransplantationer, ökar risken för hudcancer och till och med dödsfall, enligt en ny studie som publiceras i the American Journal of Transplantaion den 3 september.

Efter organtransplantation är hudcancer den vanligaste elakartade cancertypen, främst på grund av det nedsatta immunförsvaret i och med en transplantation. Transplantationspatienter löper 65 gånger så stor risk att utveckla skivepitelcancer jämfört med resten av befolkningen.

Forskarna fann att medicinering med voriconazol resulterade i en 73 procents högre risk att drabbas av skivepitelcancer och efter varje månad med läkemedlet ökades risken med 3 procent, skriver nyhetsbyrån Eurek Alert.

Forskarna rekommenderar läkare att se över patientspecifika faktorer som kan påverka för- och nackdelar när läkemedlet används.

I studien fanns patienter som gjort en lungtransplantation mellan oktober 1991 och december 2012, vilket var 455 patienter.
Studien är gjord av forskare vid UC San Fancisco.

Ny app ska hjälpa patienter

Micaela Toresson
-
0

Med den nya appen Pillerkollen kan man skriva in och söka på läkemedel på traditionellt vis, men man kan även läsa av streckkoden från en läkemedelsförpackning. Patienten kan sedan se hela sin läkemedelslista med en sammanvägd läkemedelsinformation.

Appen är framtagen av två läkare och två systemutvecklare i ett samarbete med Innovationslabbet för ehälsa, som drivs av Stockholms läns landsting och Karolinska institutet.
En av grundarna till appen är AT-läkaren Jesper Hessius och han menar att det annars är svårt att få tillgång till läkemedelsinformation i dag, speciellt om man inte har någon medicinsk bakgrund.

– Det började med att vi såg ett behov hos patienter att förstå sina läkemedel bättre. När vi träffar patienter märker vi att många inte är så insatta i vilka läkemedel de tar och varför, säger han.
Målgruppen är att alla som tar läkemedel, oavsett om det är ett eller flera medel, samt anhöriga till dem som tar läkemedlen.

– Många äldre använder inte smarta telefoner och då kan det vara bra om anhöriga kan ladda hem appen med sin mammas eller mormors läkemedelslista, säger Jesper Hessius.

Vidare menar han att appen kan underlätta för att själv söka reda på information om man inte känner sig bekväm med att prata med någon främmande person, som en apotekare.

Appen är reklamfri, gratis och finns för iOS och Android. Appen har släppts men utvecklingen med nya funktioner och förbättringar fortlöper.

Godkänt för Alexions senaste

Ingert Nilsson
-
0

Det nya läkemedlet, Strensiq, asfotase alfa, är en långsiktig enzymnersättningsbehandling för patienter med HPP, hypofosfatasi. Det är en livshotande, mycket sällsynt, 1 av 100 000 födda, ärftlig ämnesomsättningssjukdom som bland annat medför skelettmissbildningar.

Strensiq är den första godkända terapin för behandling av HPP. Eftersom behandlingen klassats som särläkemedel har företaget marknadsexklusivitet i tio år.
Företaget förbereder nu marknadsföringen och räknar med att läkemedlet först kommer att lanseras i Tyskland. I resten av EU börjar nu prissättningsförhandlingarna.

Det andra läkemedlet, Kanuma, sebelipase alfa, är en enzymersättningsbehandling för patienter med den mycket sällsynta sjukdomen lysosomala syralipasbrist, LAL-D.

I Sverige är prissättningen för fAlexions läkemedel Soliris, för behandling av aHUS inte klar. Landstingen har sagt nej till en årskostnad på drygt 4 miljoner som företaget begärt.

Samarbete för att skynda på psoriasisläkemedel

Micaela Toresson
-
0

I dag, tisdag, meddelade Astra Zeneca att ett samarbete har inletts med kanadensiska Valeant Pharmaceuticals International.

Samarbetet och avtalet mellan företagen innebär att Valeant får licens för att utveckla och kommersialisera broalumab globalt, förutom i vissa asiatiska länder, där ett annat företag redan äger rättigheterna.

I tre steg kommer Valeant att totalt betala Astra Zeneca 445 miljoner US-dollar och efter ett godkännande kommer företagen att dela på vinsterna.

En registeransökan planeras kunna lämnas till myndigheterna i USA och EU i slutet av år 2015. Det rör då behandlingen av medelsvår till svår psoriasis.

Brister i register försvårar adhd-medicineringen

Micaela Toresson
-
0

Med hjälp av registerforskning skulle större studier kunna göras, men för få personer är med i BUSA-registret för adhd i Sverige.

Medicineringen med metylfenidat mot adhd har stadigt ökat från 2006 till 2014 i alla åldersgrupper förutom bland de allra minsta. Det är främst bland pojkar som användningen av adhd-mediciner har ökat, visar en rapport från Socialstyrelsen.

I Vetenskapsradion i dag börjar en serie om adhd-behandling. Där granskas den stora ökningen av läkemedel mot adhd och att det saknas forskning på långtidseffekterna av dessa läkemedel.

EMA, det Europeiska läkemedelsverket har startat en studie som ska följa barn och tonåringar med adhd men än så länge har inte tillräckligt många rekryterats och Sverige är inte med i studien.

Bristfälliga register är inte unikt för just adhd, utan det är ett problem inom flera olika områden, menar Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

– Det finns mycket som är bra med registerforskningen i Sverige men också väldigt mycket saker som borde kunna göras bättre. Det saknas exempelvis en mängd register, säger hon.

Sedan en tid tillbaka har Apotekarsocieteten arbetat med frågan hur registren skulle kunna användas bättre.

Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om att det inte finns någon forskning som visar att läkemedelsbehandling av adhd har effekt på längre sikt. Läs artikeln här. 

Ny subvention mot cancer

Ingert Nilsson
-
0

Medullär sköldkörtelcancer, MTC; är en ovanlig form av sköldkörtelcancer som beräknas stå för cirka fem procent av all tyroideacancer. Medianöverlevnaden är beräknad till drygt två år.

TLV har bedömt att Caprelsa är ett kostnadseffektivt alternativ till läkemedlet Cometriq, cabozantinib.
Caprelsa används för behandling av aggressiv och symptomgivande sköldkörtelcancer som har spridit sig och inte går att operera.

Riskfaktorer för Alzheimers sjukdom

Ingert Nilsson
-
0

Det är en kinesisk forskargrupp som gått igenom 323 studier med sammanlagt 5000 individer från olika delar av världen. Studierna gjordes mellan åren 1968 och 2014.

Forskarna fann ett 90-tal möjliga riskfaktorer som de kokat ned till nio starka faktorer som en grund för fortsatta studier.
Dessa faktorer tror de kinesiska forskarna bidrar till två tredjedelar av alla Alzheimers fall i världen.

Forskarna har inte studerat gener eller ålder, som också spelar en roll för utveckling av sjukdomen. Studien berättar inte om orsakerna, men pekar på faktorer hos de som utvecklat sjukdomen jämfört med de som inte gjort det.

Nio riskfaktorer är särskilt tydliga. Fetma liksom högt blodtryck var vanliga drag hos de som insjuknat, liksom att många av de insjuknade också hade andra sjukdomar, fysiskt svaga tycks känsliga för sjukdomen.
Alzheimerspatienter i studien hade också smalare artärer i halsen. Den som har höga nivåer av aminosyran homocystein i kroppen tycks också ha en ökad risk för demenssjukdomen. 
Låg utbildning är en känd riskfaktor generellt för sjukdomar och påverkade också risken för alzheimer i den här metastudien. Psykisk hälsa påverkar också risken. Att deprimerade visade sig ha större risk förklarar forskarna bland annat med att de förmodligen är mindre fysiskt aktiva än icke deprimerade.

Meningokockvaccin blir standard i England

Micaela Toresson
-
0

Vaccinet kommer att erbjudas till barn på två månader, fyra månader samt ett år, tillsammans med andra rutinvaccinationer.

Folkhälsomyndigheten i England har visat att vaccinet har en bra säkerhetsbakgrund men informerar även föräldrar om att barnet får en ökad risk för feber när vaccinet ges tillsammans med andra vaccinationer. Föräldrar uppmuntras köpa flytande paracetamol till spädbarn inför två och fyra månaderssprutan.

Meningit Research Foundation menar att vaccinet har varit högst upp på prioriteringslistan under flera år och vd:n, Christopher Head, säger till The Pharmaceutical Journal att vaccinet kan förhindra upp till 4 000 fall av meningokocksjukdom hos barn under fem år i Storbritannien. Dock säger han även att det finns former av sjukdomen som inte omfattas av vaccinet och att man därför fortfarande måste vara uppmärksam på symtom på meningit och blodförgiftning.
Vaccinet har utvecklats av Novartis.

I Sveriges finns vaccin mot grupp B-meningokocker för barn från två månaders ålder och vuxna. Vaccinet ges främst till personer som ska resa till områden där sjukligheten är hög eller vid ett eventuellt utbrott.

Amgens PCSK9-hämmare godkänd i USA

Karin Tideström
-
0

Läkemedlet godkänns för behandling av vuxna patienter som inte får tillräcklig effekt av statiner eller inte tål statiner. Det är den andra PCSK9-hämmaren som godkänns i USA efter Sanofi och Regeneron Pharmaceuticals Praluent, alirocumab, i juli.

Repatha godkändes även av Europakommissonen den 22 juli 2015. Praluent rekommenderades för godkännande i Europa av EMA:s vetenskapliga kommitté, CHMP, samma månad.

En dos koleravaccin kan räcka för att rädda liv

Micaela Toresson
-
0
En dos koleravaccin kan räcka för att rädda liv

När vaccinleveranser är begränsade eller när det är svårt rent logistiskt att frakta vaccinet kan antalet doser som krävs spela en avgörande roll. Resultaten tyder på att om en mindre skyddande engångsdos ges till fler människor kan folkhälsofördelarna vara större, än om den rekommenderande dosen ges till färre människor, skriver forskarna i en studie publicerad i PLOS Medicine.

Den rekommenderande dosen ges i dag i två omgångar med två veckors mellanrum.

Forskarna använde en matematisk modell för att se hur effektiv engångsdosen är jämfört med dosen som ges i två omgångar. Modellen testades mot jordbävningen på Haiti där runt 120 000 personer blev smittade med kolerabakterier och fler än 800 dog. Forskarna menar att om man hade haft endast en dos hade folket fått tagit del av den inom ett år från det första rapporterade fallet och då hade över 78 000 utbrott förhindrats och över 780 liv räddats.

Innan det blir aktuellt att använda en dos i stor utsträckning måste fler undersökningar göras som visar effektiviteten av engångsdosen, menar forskarna.

Apoteksföretagen får nya etiska riktlinjer

Micaela Toresson
-
0

Apoteksföreningens styrelse har beslutat om plattformen och tanken är att den bland annat ska komplettera lagstiftningen och den praxis som anges i GPP, God apotekssed i Sverige, samt öka transparensen.

– Apotek är en del av svensk hälso- och sjukvård och är beroende av att vi har ett högt förtroende hos patienter, förskrivare, leverantörer och offentlig sektor. Därför är det viktigt att relationen mellan apoteken och samtliga leverantörer och samarbetspartners är transparant och präglas av hög affärsetik, säger Johan Wallén, vd för Sveriges Apoteksförening i en kommentar i ett pressmeddelande.

I den etiska plattformen står det bland annat att föreningens medlemmar ska värna om fri konkurrens samt att de ska driva sin affärsverksamhet inom ramen för FN Global Compacts principer och ILO:s grundläggande rättigheter i arbetslivet. Det innebär bland annat att man ska se till mänskliga rättigheter, anställnings- och arbetsvillkor samt antikorruption.

Utebliven expediering ? kund på intensivavdelning

Micaela Toresson
-
0

En lex Maria-anmälan har gjorts efter att en kund frågat efter ketonstickor och fick svaret att det inte fanns något recept utskrivet. Anledningen till att kunden inte fick ut sina teststickor var att apotekspersonalen sökte på recept som började på ”keto” i stället för namnet på teststickorna.

Den uteblivna expedieringen gjorde att kunden inte hade möjlighet att testa sitt värde och fick läggas in på intensivvårdsavdelning med måttligt svår ketoacidos i samband med en maginfektion.

Inspektionen för vård och omsorg har granskat händelsen samt vårdgivarens interna utredning och avslutat ärendet. Myndigheten har gjort bedömningen att vårdgivarens slutsatser är rimliga samt att ytterligare åtgärder inte krävs.

Nytt virus hittat hos tamkaniner i Sverige

Micaela Toresson
-
0
Nytt virus hittat hos tamkaniner i Sverige

I och med att detta är en ny virustyp har vaccinerna som finns i dag mot kaningulsot förmodligen en begränsad effekt, säger Aleksija Neimane vid SVA, i ett pressmeddelande.

Eftersom vaccinerna ändå ger ett visst skydd mot sjukdomen rekommenderas fortsatt vaccination av tamkaniner.

Den nya virustypen upptäcktes först i Frankrike 2010 och har sedan spridit sig till Europa. Analyserade vävnadsprover från vildkaniner som dött mellan 2012 och 2014 visade att kaniner från olika delar i Sverige hade virustypen och nu har SVA även påvisat viruset hos en tamkanin i Sverige som dött under 2015. Undersökningen är finansierad av Naturvårdsverket.

Viruset sprids både via direktkontakt och via smittat foder och strö eller via insekter. Hittills har viruset inte visats smitta andra djurarter eller människor.

Ingen effekt från omega-3

Jonas Sandstedt
-
0
Ingen effekt från omega-3

En stor studie följde 4000 människor under fem år för att undersöka ifall omega-3 kan påverka hjärnans funktioner. En grupp av deltagarna fick kosttillskott med omega-3 och dessa jämfördes med personer som fick placebo. Omega-3 tillskotten innehöll 350 milligram DHA, dokosahexaensyra och 650 milligram EPA, eikosapentaensyra och patienterna var i snitt 72 år.

Syftet var att undersöka ifall kosttillskottet kunde påverka deltagarnas minne och kognitiva färdigheter vilka man mätte vid studiens start. Samma undersökning gjordes efter två års behandling samt återigen efter fyra år.

Resultaten kunde inte visa att det fanns någon nytta med omega-3 behandlingen. Det gick att se en nedgång i kognitiva funktioner bland alla deltagare men minskningen skedde oavsett behandling.

Studien är en av de mest omfattande som hittills gjort med frågeställningen och utfördes av forskare vid den amerikanska hälsomyndigheten, NIH. Alla deltagare hade ögonsjukdomen åldersrelaterad makuladegeneration, AMD, då studiematerialet kom från undersökning som testade effekten av olika tillskott med mineraler och antioxidanter mot AMD.

I en musmodell där djuren utvecklar förändringar som liknar alzheimer har man kunnat se att omega-3 syran DHA kan reducera plackutvecklingen. Däremot gav DHA inga förbättringar när tillskottet tidigare testades i en studie bland människor med en mild form av sjukdomen.

Läs  studien i JAMA

Liten nytta av steroidinjektioner i ryggen

Jonas Sandstedt
-
0

Injektioner med kortikosteroider som ges epiduralt vid rupturer av diskarna mellan kotorna i ryggraden ger en kortare tids smärtlindring. Effekten kvarstår dock inte. Steroidinjektionerna ger inte heller någon effekt mot till exempel spinal stenos och andra tillstånd där det är för trångt i ryggmärgskanalen.

Nyttan av injicerad kortikosteroider vid smärtor i nedre delen av ryggen har diskuterats. Nu har en grupp amerikanska forskare gått till botten med den kunskap som hittills finns och gjort en analys av 63 stycken tidigare publicerade studier. Till Reuters säger en av forskarna att det funnits alldeles för mycket tilltro att metoden fungerar.

Den nygjorda analysen visar att steroider som injicerades epidural i ett akut smärtläge gav en temporär smärtlindring och ökad rörlighet alldeles efter att en ryggradsdisk brustit. Däremot fungerade inte tekniken på lång sikt och minskade inte heller behovet av kirurgisk behandling. Spinal stenos förbättrades inte heller.

Det spelade ingen roll vilken typ av kortikosteroid man använt och inte heller vilken injektionsteknik som använts.

Slutsatserna är inte helt okontroversiella enligt forskare som Reuters pratat med. Vissa av studierna som ligger till grund för analysen håller för låg klass är en åsikt. Dessutom anser vissa att smärtlindring i det akuta skedet gör stor nytta både för allmäntillståndet och för fysiskt terapi och att epidurala injektioner ska ses som en del i en bredare behandling.

1...141516...41Sida 15 av 41