Annons
Home 2014

Årlig arkivering 2014

MPR-vaccination kan skydda mot andra infektioner

0

Forskare vid det danska Seruminstitutet har undersökt om MPR-vaccinet, mot mässling, påssjuka och röda hund, kan minska risken för sjukhusbesök på grund av andra infektioner hos barn. Forskarna inkluderade 495 987 barn som fötts mellan 1997 och 2006. Barnen följdes mellan elva månader och två års ålder. I gruppen fanns totalt 56 889 sjukhusbesök på grund av infektion.

Enligt det rekommenderade danska vaccinationsschemat ges MPR-vaccinet vid 15 månader, efter vaccination mot bland annat difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib som ges vid tre, fem och tolv månader. Forskarna fann att de barn som blev vaccinerade med MPR-vaccinet efter de andra vaccinationerna hade en lägre risk för andra infektioner. 

Skillnaden var dock små. De barn som vaccinerades enligt schemat hade en risk för sjukhusvård på 4,6 procent mellan 16 och 24 månaders ålder. De barn som fick MPR-vaccinet vid andra tillfällen hade en risk på 5,1 procent. För att undvika en sjukhusvistelse behövs 201 barn vaccineras enligt schemat.

I Sverige erbjuds vaccinering enligt ett liknande schema som i Danmark, med den första MPR-sprutan vid 18 månaders ålder.

Studien är publicerad i tidskriften JAMA. Läs mer i abstract här.

Marijuana på apotek

0

För att kunna köpa marijuana på apotek krävs att man är medborgare i Uruguay. Det är bara tillåtet att köpa för eget bruk och den som vill köpa måste vara över 18 år och registrerad i ett nationellt register. Även de apotek som vill sälja måste vara registrerade. Högst 40 gram i månaden ska kunderna få köpa och regeringen har bestämt att priset ska vara trettio pesos per gram, vilket motsvarar ungefär 10 kronor.

Det ska även bli tillåtet att ha upp till sex marijuanaplantor hemma. Dessutom tillåts bildandet av speciella rökklubbar där man kan ha upp till 99 plantor om året. Större odlingar kommer att övervakas av regeringen.

En orsak till att marijuana nu legaliseras i Uruguay är förhoppningar om att den brottslighet som den förknippas med kommer att försvinna. Hanteringen kommer nu istället att skötas av till exempel apotekare. En annan orsak till legaliseringen är att man vill att användningen av andra, farligare droger ska minska. Särskilt kokain har spridit sig snabbt bland missbrukare.

Juan Scaffo, som äger ett apotek i huvudstaden Montevideo, är osäker på vilka följder legaliseringen kommer att få.
– Man ska nog inte räkna med att försäljningen av marijuana kommer att bli särskilt stor, säger Juan Scaffo.

Bland apotekarna har man diskuterat om man måste öka säkerheten på apoteken inför förändringen.
– Risken för inbrott kanske ökar nu när missbrukarna vet att det finns marijuana på apoteken, funderar Juan Scaffo, å andra sidan finns det redan nu mediciner som missbrukarna gärna skulle vilja komma åt.

En oväntad följd av legaliseringen har blivit att flera länder har hört av sig med frågor om möjligheterna att köpa marijuana från Uruguay för medicinsk användning. Förfrågningar har kommit från bland annat Israel, Kanada och Chile. Hittills har marijuana betraktats enbart som smärtstillande, men flera mediciner som använder ämnen från marijuana produceras redan, bland annat mot multipel skleros och epilepsi.  

Flera företag har också visat intresse för att starta medicinsk forskning i Uruguay för att utnyttja tillgången till marijuana. Många i Uruguay är förvånade över att regeringen har drivit igenom legaliseringen trots att det inte har funnits något starkt stöd varken i den allmänna opinionen eller i parlamentet.
 

Lämnar kontoret för apotekskunderna

0

Carin Svensson har tidigare varit ordförande för Sveriges Farmaceuter och har arbetat på Kronans Apotek sedan omregleringen. Innan omregleringen arbetade hon på Apoteket AB. Nu lämnar hon arbetet som farmacichef på Kronans Apotek för att bli apotekschef på Ica Curas nya apotek i Barkaby utanför Stockholm.
– Det känns spännande och bra. Jag tycker att Cura har ett väldigt intressant koncept, där apoteket fokuserar på läkemedel och hälsa medan Ica-handlarna sköter resten, säger Carin Svensson.

Hon ser också fram emot att återuppta direktkontakten med apotekskunderna.
– Jag har insett att jag inte är en kontorsmänniska, utan jag trivs bäst på apoteksgolvet. Det roligaste jag vet är att ta hand om kunderna, säger hon.

Hon kommer att vara anställd vid Kronans Apotek till den 8 april. Planen är att Ica Maxi-butiken med ett tillhörande Cura-apotek ska öppnas i mitten av maj.
– Hela huset håller på att byggas just nu, det är bara att hoppas på att tidplanen håller.

Svårtolkad allmänhet

0

När personal från vårdföretaget Aleris ville lämna tillbaka boendes överblivna läkemedel till apoteket, blev det nej.

På apoteket anser man att Aleris personal kan ses som sjukvårdspersonal och att läkemedlen därför ska tas om hand av kommunen. Något producentansvar för läkemedel som lämnas in av personal anser sig apoteket inte ha.

Förordningen är svårtolkad, säger Hessam Hassani, på Läkemedelsverket som fått frågan på sitt bord.
Enligt den förordning som finns ska apotek ta emot läkemedel utan betalning från allmänheten. Frågan är vad som räknas som allmänhet.
– I det här fallet tolkar hemtjänsten det som att man är ombud för allmänheten, medan apoteket ser det som att de är sjukvårdspersonal.

Hemtjänstens återlämnande av gamla eller överblivna läkemedel till apotek blir ibland föremål för diskussion. I Falkenbergs kommun har till exempel hemtjänsten tidigare stött på patrull när man kommit med de äldres läkemedel till ett apotek. 

På Naturvårdsverket arbetar man just nu med en ny förordning om producentansvar för läkemedel. Naturvårdsverket föreslår att apoteken framöver ska bli ansvariga för att ta emot alla typer av läkemedel, även de som utgör farligt avfall som till exempel cytostatika, från allmänheten.
– I den nya förordningen har vi föreslagit att man förtydligar vad som menas med allmänhet. Det vill säga att allmänhet omfattar personer som har hemtjänst, hemsjukvård bor på ett boende men betalar sina läkemedel själva, men inte själva kan ta sig till apoteket, säger Marianne Rinse inspektör på Läkemedelsverket.

Back för Läkemedelsverket

0

Att det ekonomiska resultatet hamnar på minus förklarar myndigheten bland annat med att avgifterna från läkemedelsindustrin för arbetet med godkännanden blivit lägre än planerat.

Men Läkemedelsverket har samtidigt ett myndighetskapital på 84 miljoner kronor vilket gör att myndighetens förvaltningsdirektör Enrique Arias beskriver ekonomin som stabil. De pengarna ska främst investeras i utveckling av processer och stödsystem för medarbetarna. Fram till 2016 kommer myndigheten att redovisa ett ekonomiskt negativt resultat enligt generaldirektören.

Nya redovisningsprinciper gör att 2013 års resultat gör det svårt att jämföra årets resultatredovisningar med tidigare års.

Mycket nytt mot kol

0

EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP ger klartecken för sex nya respiratoriska läkemedel. Fyra av dem, GSKs Anoro, Laventair och Incruse samt Novartis Ulunar Breezhaler ska användas för att behandla vuxna patienters kol-symtom.

De två andra behandlingarna DuoResp Spiromax och BiResp Spiromax har fått positivt utlåtande av CHMP för både diagnosen kol och astma.

Att CHMP rekommenderar ett godkännande brukar i praktiken innebära att läkemedlen får marknadsföringstillstånd av EU-kommissionen som är den institution som formellt godkänner nya läkemedel.

Piller som dopar

0

Att morfinläkemedel och centralstimulerande läkemedel används av dem som dopar förvånar knappast någon. På Riksidrottsförbundets lista över farmaceutiska preparat som är dopningklassade finns 163 olika produktnamn registrerade.

Den produkt, Zytrec D, som orsakade hockeyspelaren Niclas Bäckströms avstängning finns inte med eftersom just den inte säljs på svenska apotek. Men det är förstås inte produkterna, utan substansen som är dopningklassad. Enligt fackförbundet Sveriges Farmacevter borde en apotekare ingå i OS-staben för att hindra sådana här misstag.

Actiq
Adrenalin NM Pharma
Airomir
Airomir Autohaler
Aldactone
Amiloferm
Amiloferm mite
Amilorid NM Pharma
Anervan
Arimidex
Aromasin
Atacand plus
Atmos
Bambec
Bamyl-koffein
Bamyl-S-koffein
Berotec
Bricanyl
Bricanyl Depot
Bricanyl Turbuhaler
Burinex
Buventol Easyhaler
Cafergot
Co Aprovel
Combivent
Metylfenidat
Cozaar comp
Cozaar comp forte
Danocrine
Deca-Durabol
Depolan
Diamox
Diamox depot
Dilaudid-atropin
Diovan Comp
Disofrol
Dolcontin
Dolcontin Unotard
Edecrina
Efedrin NM Pharma
Effortil
Eldepryl
Enalapril comp Ratiopharm
EpiPen
Epi-Pen Jr
Eprex
Esidrex
Fareston
Femar
Fentanyl
Ferritamin
Foradil
Furix
Furix Retard
Furosemid
Genotropin
Genotropin Miniquick
Gonal-F
Haes-steril
Hemohes
Humatrope
Impugan
Inhibace comp
Ketodur
Ketogan
Ketogan Novum
Koffazon
Koffein
Lasix
Lasix retard
Ledertam
Lepheton
Lergigan comp
Lixir
Lixir S
Luveris
Magnecyl-koffein
Magnecyl-koffein brus
Malvitona
Mannitol
Maxidon
Metadon
Micardis Plus
Midamor
Migranal
Modafinil
Moduretic
Moduretic mite
Monopril comp
Mollipect
Morfin
Morfin Epidural
Morfin-skopolamin
Morfin Special
Neo Recormon
Neo Recormon Multidos
Neo Recormon Reco-pen
Nolvadex
Norditropin Simplexx
Normorix
Normorix mite
Opidol
Oramorph
Ovitrelle
Oxycontin
Oxynorm
Oxis Turbuhaler
Pergotime
Petidin
Pregnyl
Probecid
Profasi
Puregon
Rapifen
Renitec Comp
Rinexin
Rinomar
Saizen
Saizen Easyject
Salbutamol NM Pharma
Salures
Salures-K
Salures K mite
Selegilin
Seretide Diskus
Seretide Diskus Forte
Seretide Diskus Mite
Serevent Diskus
Somadril comp
Sparkal
Sparkal mite
Spasmofen
Spirix
Spironolakton
Spiroscand
Subutex
Sufenta
Symbicort Forte Turbuhaler
Symbicort Mite Turbuhaler
Symbicort Turbuhaler
Synacthen
Synacthen Depot
Synerpril
Tamoxifen
Temgesic
Testoviron-Depot
Torem
Treo
Treo Citrus
Treo Comp
Triatec comp
Triatec comp mite
Ultiva
Undestor
Ventoline
Ventoline Depot
Ventoline Diskus
Ventoline Evohaler
Vitatonin
Vitatonin forte
Voluven
Zestoretic
Zomacton

Risken för adhd ökar med paracetamol

0

Studier om riskerna med paracetamol under graviditeten avlöser varandra. 
Den senaste, en dansk, antyder att risken för adhd hos barn ökar om modern använt paracetamol under graviditeten.

Studien baseras på data från 64 000 gravida kvinnor mellan 1996 – 2002. Såväl i den danska socialstyrelsen som EUs biverkningskommitté kommer resultatet från den här studien att granskas.

I studien uppger mer än hälften av de gravida kvinnorna att de använt paracetamol under graviditeten, den förhöjda risken för ADHD ökar med konsumtionen. Det tycks som risken också är större om paracetamol använts mot slutet av graviditeten. Risken för adhd ökade med 10-30 procent.

Men de flesta som tagit paracetamol får inte barn med funktionshindret, påpekar forskaren Jorn Olsen till Videnskab.dk. 
– Om 7 av 100 pojkar som föds får adhd kan siffran bli 8-9 av 100 om de gravida använt paracetamol.

På ett individuellt plan är det alltså ingen större riskökning, men på samhällelig nivå handlar det om många barn. Om resultatet stämmer. De danska forskarna är först i världen med att finna det här sambandet. Eftersom det är en observationsstudie kan resultaten inte fastslå ett orsakssamband. Men forskarna påpekar att kopplingarna fanns kvar när de justerat för andra faktorer. 

För en tid sedan presenterades en studie som visade att nyfödda möss som injicerades med paracetamol kan få beteendestörningar och en norsk epidemiologisk studie har visat på en möjlig koppling mellan ett stort intag av paracetamol under graviditet och neurologiska störningar hos barn. De två studierna, liksom den här, har inte föranlett några omedelbara ändringar i behandlingsrekommendationerna till gravida. Men fynden har hamnat på den europeiska biverkningskommittéens bord.

Granskar statens roll för läkemedelsinformation

0

Riksrevisionen har påbörjat en granskning för att undersöka om regeringen och myndigheterna på läkemedelsområdet effektivt bidrar till att det finns säkra läkemedel på marknaden och att informationen är tillförlitlig och tillgänglig.

Prissättning av läkemedel eller apotekens roll ingår inte i granskningen.
– Granskningen handlar om kunskapsspridningen och statens roll i den liksom de myndigheter som arbetar med kunskapsspridning, säger projektledaren Petra Jonvallen på Riksrevisionen.

– I vår förstudie har vi fått uppfattningen att staten idag inte tillräckligt bra ser till att den producentoberoende kunskapsspridningen når ut och att olika statliga myndigheter inte heller byter sådan information med varandra på ett effektivt sätt. Det här är hypoteser som vi nu arbetar vidare med.

Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, liksom SBU, Socialstyrelsen och regeringen ingår i granskningen. Den ingår i en serie på samma tema under namnet, Staten och vården. Resultatet ska presenteras i en rapport i december i år.

Datainspektionen synar läkemedelsbolag

0

Det är Novartis, Roche, MSD, Pfizer och Bristol Myers Squibb som myndigheten valt att syna. Bland annat ska man kontrollera hur företagen informerar deltagarna i forskningsprojekt om hur deras personuppgifter hanteras och hur företagen får deltagarnas samtycke att registrera uppgifterna.

Att man valt just dessa fem bolag beskrivs av Lars Söderberg, jurist på myndigheten, som att de är etablerade företag som det kan vara av intresse att undersöka.
– Det är en bedömning vi gjort. Men det handlar inte om att de skulle vara misstänkta för något, bara att de är etablerade och av visst allmänt intresse.

Tidigare har Datainspektionen funnit brister då man granskat forskningsprojekt hos ett 20-tal universitet, högskolor och myndigheter. Nu går man vidare till den privata sektorn.

Nytt influensamedel testas

0

Det är Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg som erbjuder insjuknade att testa den nya behandlingen.

Läkaren Dan Curiac, som är ansvarig för studien, säger till Göteborgsposten att läkemedlet testats på 1000 personer och att man hittills inte noterat några allvarliga biverkningar med läkemedelskandidaten favipiravir. 

Den som insjuknat under de senaste 48 timmarna kan delta i studien som ska pågå under några veckor.
I den här studien ska den nya behandlingen testas på 600 personer globalt, enligt Göteborgsposten.

HPV-vaccinering har effekt på förstadier

0

Det är slutsatsen i en dansk studie där forskare undersökt förekomsten av förstadier till livmoderhalscancer bland danska kvinnor och flickor som vaccinerats med Gardasil.

 

Studien, där forskarna undersökt skillnaden i förekomst av förstadier mellan vaccinerade och ovaccinerade i hela landet är den första i sitt slag. Den visar att bland kvinnor födda mellan 1989 och 1999 har det varit betydligt färre fall av precancerösa livmoderhalscancerfall bland de vaccinerade, jämfört med de som inte vaccinerats. Enligt läkaren och forskaren Susanne Kruger Kjaer vid Cancer Society och National Hospital visar studien på en minskning av förstadier på mellan 40 och 80 procent.
– Man måste anta att det också gäller för risken att utveckla sjukdomen, säger hon till Videnskap.dk.

Men när man vaccinerar mot livmoderhalscancer med Gardasil vaccinerar man mot fyra typer av HPV-virus, de vanligaste i Europa.
– Det finns alltså andra virustyper som inte påverkas av vaccinet. Det intressanta är om dessa kommer att sprida sig när man vaccinerar mot de som idag är vanligast, påpekar professor Jan Pravsgaard Christensen till Videnskab.dk.

På sikt behöver man därför studera om vi får en ökad förekomst av livmoderhalscancer orsakad av de HPV-virus som vaccinet inte skyddar mot, menar han.

Kommer till en annan slutsats än PRAC

0

I början av året rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMAs farmakovigilanskommitté, PRAC, en indragning av läkemedlet Protelos, som även marknadsförs under namnet Osseor. Kommittén ansåg att risken för kardiovaskulära biverkningar var för hög.

PRAC lämnade sin rekommendation till EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP. CHMP har nu lämnat sin rekommendation. Men man vill inte dra in läkemedlet, däremot begränsa användningen ytterligare.

Protelos innehåller strontiumranelat och är ett icke-hormonellt läkemedel som används för behandling av svår benskörhet. Det marknadsförs av det franska företaget Servier.

Medan PRAC ansåg att läkemedlet hade en negativ nytta-riskbalans kommer CHMP fram till att läkemedlet bör fortsätta användas. Men endast hos patienter som inte kan behandlas med andra läkemedel mot osteoporos. De patienterna måste kontrolleras var sjätte till var tolfte månad av läkare, och sluta omedelbart med behandlingen om de utvecklar högt blodtryck, kärlkramp eller andra hjärt-kärlsjukdomar. Liksom tidigare rekommendationer ska läkemedlet inte användas av patienter som tidigare haft hjärt-kärlrelaterade sjukdomar, som stroke eller hjärtattack.

CHMP baserar sin slutsats på att studiedata visar att Protelos kan förebygga frakturer och ökar inte risken för hjärt-kärlrelaterade biverkningar hos patienter som inte tidigare haft sådana problem. Kommittén anser att risken för kardiovaskulära händelser kan minskas genom att begränsa vilka patienter som får behandlas med läkemedlet och en regelbunden övervakning. Kommittén har rådgjort med PRAC och osteoporosexperter, som konstateras att det finns en patientgrupp som kan ha nytta av behandlingen.

Servier ska lämna in forskningsunderlag för att påvisa effekten av de nya restriktionerna. CHMP lämnar nu över rekommendationen till EU-kommissionen som beslutar om Protelos framtid.

PRAC lämnade de första rekommendationerna kring Protelos i april 2013 efter en rutinmässig nytta-riskbedömning. Kommittén gjorde en fördjupad analys och kom i början av 2014 fram till att läkemedlet borde dras in på grund av risken för hjärt-kärlbiverkningar.

Långvarig brist på Ketalar

0

Enligt Läkemedelsverket kommer en långvarig restsituation för Ketalar, ketamin, injektionsvätska att uppstå inom kort. Restsituationen berör båda lösningarna, 10 mg/ml och 50 mg/ml. Ketalar är ett snabbverkande anestetikum som används vid diagnostiska och kirurgiska ingrepp.

Myndigheten räknar med att restsituationen blir långvarig och att nästa leverans av Ketalar kommer först 2015. Anledningen är en kraftigt försenad fabriksflytt.

Som alternativ finns en nyregistrerad produkt, Ketanest, esketamin. Ketanest har dock en annan dosering än Ketalar. För att minska risken för förväxling är Ketanest förpackade i glasampuller och Ketalar i flaskor med gummimembran.

Men Ketanest finns inte tillgängligt än, utan beräknas finnas för beställning i början av mars. Det går även att ansöka om licens för produkter som innehåller ketamin och som är godkänt i ett annat land.

Vill kunna behandla vuxna med adhd

0

Läkemedelsbolaget Shire har lämnat in en ansökan om utökad indikation för adhd-läkemedlet Elvanse till att även omfatta vuxna med adhd. Ansökan görs i Sverige, Danmark och Storbritannien, enligt ett pressmeddelande från företaget.

Ansökan baseras enligt företaget på ett flertal kliniska studier på vuxna med adhd.

Elvanse, lisdexamfetamindimesylat, är godkänt i åtta länder i Europa, däribland Sverige. Läkemedlet är godkänt för behandling av barn och unga mellan 6 och 18 år gamla med adhd där tidigare behandling med metylfenidat bedömts vara kliniskt otillräckligt.

I somras godkändes Strattera i Storbritannien som det första adhd-läkemedlet för behandling av vuxna som fått sin diagnos i vuxen ålder.

Får mer tid till utredning

0

I höstas efterträddes Sofia Wallström av Anna Märta Stenberg som utredare för Läkemedels- och apoteksutredningen. Enligt planen skulle den sista delen i utredningen vara klar senast den 1 april i år. 

Nu har utredaren fått mer tid på sig, enligt ett direktiv från Socialdepartementet. De delar som gäller dosläkemedel, särläkemedel och djurläkemedel ska redovisas senast den 30 oktober. De delar som gäller smittskydds-, extempore- och licensläkemedel ska redovisas enligt tidigare beslut, den 1 april.