Det är ett omfattande arbete som ligger bakom den slutrapport som Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, presenterade under ett seminarium på fredagen. Arbetet är ett resultat av forskningsprojektet ”Värdet av nya läkemedel” som påbörjades 2011. Sedan dess har tolv delrapporter publicerats som ligger till grund för slutrapporten.
I rapporten, där ordet nya plockats bort, konstateras att nya läkemedel kan ge vinster både för patienterna i form av ökad hälsa men också för samhället genom ekonomiska vinster men att dagens system för prissättning och utvärdering hämmar en effektiv läkemedelsanvändning.
– Läkemedel är som Öresundsbron, den har inget värde i sig om ingen kan eller har råd att åka över den. Värdet av läkemedel infinner sig först när de används av patienter, sade Katarina Steen Carlsson, forskare från institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi och Lunds universitet och en av författarna till rapporten.
Hon har gjort arbetet tillsammans med Bengt Jönsson, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm. De lämnar ett antal förslag på hur förutsättningarna för att utveckla och värdera nya läkemedel i sjukvården. Bland annat anser de att nya innovativa läkemedel bör finansieras av en statlig budget och att staten samtidigt bör upphöra med priskontrollen. Något som inte alla paneldeltagare höll med om.
– Att bara ta bort statlig subvention och kontroll leder till frågor om hur vi får en jämlik vård över landet. Vi behöver ett helt nytt system för prissättning av läkemedel, inte bara lappa och laga, sade Anders Blanck, vd för branschorganisationen Lif.
Ett av förslagen från rapporten handlar om att sjukvården behöver ges ökade möjligheter till flexibla överenskommelser med industrin, vilket TLVs generaldirektör Sofia Wallström öppnade för.
– Gränsen mellan öppen- och slutenvård har blivit mer rörlig och vi måste platta ut skillnaden i hanteringen av dessa läkemedlen. Nu har vi exempel på frågor av den sorten som hamnat i domstol, sade Sofia Wallström
Hon menade också att TLV behöver bli mer aktiva och kreativa framöver.
– Värdet av ett läkemedel förändras under dess livscykel och vi kan behöva ha trepartsdiskussioner med landsting och industri inför prissättning.
Med i diskussionen var även Thomas Lönngren, tidigare chef för europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Enligt honom är Sverige ett av de länder som är bäst på att värdera och introducera nya läkemedel.
– Vi har en modell att värdera ett läkemedel som är sällsynt. TLV och brittiska Nice är ett bland de mest framgångsrika i Europa, sade han.
Anders W Jonsson (C), ordförande i socialutskottet pekade på att styrningen av läkemedelsanvändning och introduktion måste lyftas från landsting till nationell nivå.
– Behandlande läkare och klinikchefer måste helt enkelt få mindre att säga till om.
Alla debattörer var överens om att Sverige har ett guldläge att göra bra uppföljningar och fatta välgrundade beslut för läkemedelsanvändningen tack vare personnummer och register, men att de måste användas mer. Men hur detta ska ske fanns inga konkreta förslag på.
– Sverige var på topp för 20 år sedan men konkurrensen inom läkemedelsutveckling och användning har hårdnat. Men med de register och data vi finns bra förutsättningar att följa upp och göra bättre utvärderingar, sade Bengt Jönsson.
I samband med rapporen publicerades också ett utlåtande från projektets referensgrupp med representanter från ett antal företag, myndigheter, organisationer och landsting. Gruppen ställer sig bakom delar av rapporten.
