Annons
Home 2013

Årlig arkivering 2013

Flera sjuka i mässling

Amina Manzoor
-
0

Smittskyddsinstitutet vill uppmärksamma sjukvården i Uppsala och Stockholms län om att flera personer insjuknat i mässling den senaste månaden. Smittspridningen började med en person som varit utomlands.

I Uppsala län pågår smittspridningen fortfarande. Det senaste smittade personen insjuknade för några dagar sedan. I Stockholm har inget nytt fall noterats sedan den 2 februari, men det är för tidigt att konstatera att smittspridningen upphört i länet.

Förra året spreds mässling både i Järna och i Nacka. 

FDA stoppar prövning efter dödsfall

Amina Manzoor
-
0

En 14-årig patient har dött efter att ha ingått i en pediatrisk prövning av Amgens läkemedel Sensipar (cinacalcet). Det har fått den amerikanska myndigheten FDA att stoppa prövningen, skriver nyhetsbrevet First Word.

Myndigheten påpekar att man fortfarande samlar in information och att det inte är klarlagt om dödsfallet beror på läkemedlet. FDA kommer att meddela sina slutsatser då de är klara med bedömningen. 

Sensipar är godkänt för vuxna och den pediatriska prövningen skulle utvärdera om läkemedlet var säkert även i användning hos barn. Det är godkänt både i USA och Europa för behandling av hyperparatyreoidism hos patienter med allvarlig njursjukdom och för att minska höga kalciumnivåer i blodet hos patienter med cancer i bisköldkörteln.

I Sverige marknadsförs läkemedlet under namnet Mimpara.

Roche ska dela med sig mer

Amina Manzoor
-
0

Roche har sedan i höstas kritiserats av bland annat Cochrane-institutet och tidskriften BMJ för att hemlighålla data från kliniska prövningar kring influensaläkemedlet Tamiflu. I början av året lanserade de tillsammans med bland annat läkaren och författaren Ben Goldacre kampanjen All Trials för att få läkemedelsföretag att publicera all data från kliniska prövningar. Läkemedelsföretaget GSK var först ut med att lova att de ska publicera mer av sina studiedata och stödja kampanjen. 

Nu lovar Roche att ge tillgång till anonymiserad patientdata från kliniska prövningar till externa forskare. Enligt ett pressmeddelande från Roche ska en oberoende panel av experter granska och godkänna ansökningarna från forskarna. Företaget kommer också att tillgängliggöra fullständiga CSR (mer detaljerade studierapporter) för alla godkända läkemedel via tillsynsmyndigheterna. De ger dock inget stöd till All Trials-intiativet.

– Vi förstår och stödjer kraven på att vår bransch behöver bli mer öppen kring data från kliniska prövningar med målet att verka för det bästa för både patienter och läkemedel. Samtidigt är vi övertygade om att hälsovårdsmyndigheterna måste förbli spärrvakter för bedömning och godkännande av läkemedel. Vi tror att vi har hittat en modell där patientdata kan lämnas till externa forskare utan att göra avkall på sekretess och där risken att publicera missvisande resultat som kan ge upphov till larmrapporter kan undvikas, säger Daniel O’Day, chef på Roche Pharma, i ett pressmeddelande.

BMJ och Cochrane-gruppen har sedan i höstas haft en kampanj för att få Roche att publicera allt material kring Tamiflu (oseltamivir). Enligt kampanjen är fortfarande 60 procent av studierna opublicerade och läkemedlets effektivitet ifrågasatt. Roche menar att 71 av 74, eller 96 procent, av alla Roche-sponsrade Tamiflu-studier redan publicerats och att man planerar för publicering av de kvarvarande studierna. För att gå kampanjen till mötes ska Roche låta en grupp bestående av fyra framstående forskare analysera all studiedata för Tamiflu.

Personerna bakom All Trials-kampanjen har inte mottagit Roches intiativ med öppna armar, utan menar att det behövs mer från företaget, skriver BBC.

Läkemedelsverket går med plus

Ingert Nilsson
-
0

Efter några år med minus i böckerna tycks nu Läkemedelsverkets ekonomiska osäkerhet vara över. I årsredovisning för 2012 redovisar Läkemedelsverket en kapitalförändring på 40 miljoner kronor. Förra året omsatte Läkemedelsverket 708 miljoner kronor, 63 miljoner mer än 2011. Verksamhetens kostnader uppgick till 668 miljoner kronor.

Liksom tidigare år ligger Läkemedelsverket bra till vad gäller utredningsuppdrag för centralt godkännande av läkemedel. Av totalt 195 ansökningar inom EU gick 53 till Sverige, det vill säga 27 procent. Bara Storbritannien och Nederländerna tilldelades en större andel utredningar.

Sedan 1 juli förra året har farmacevter möjlighet att lämna rapporter om biverkningar till Läkemedelsverket, 87 stycken blev detunder 2012. 905 stycken har sjuksköterskor lämnat in och majoriteten, 4 153 rapporter, kom från läkare. Från allmänheten strömmade det in 1074 biverkningsrapporter.

Under förra året utredde och granskade Läkemedelsverket 243 signaler om potentiella nya biverkningar.
– Vi har 60 substanser som vi ansvarar för inom EU. Varje månad får vi listor från den europeiska läkemedelsmyndigheten med nya och gamla biverkningar. Vi går igenom dem och analyserar om något nytt av vikt inträffat, säger Lennart Waldenlind på enheten för läkemedelssäkerhet.

Av de 243 signalerna visar sig 95 procent kunna avföras efter en genomgång, bara några procent går till vidare utredning.

En av Läkemedelsverkets uppgifter är också att utöva tillsyn över de drygt 1300 apoteken. Förra året gjorde man 67 stycken inspektioner, varav tre var oanmälda framgår av årsredovisningen.

Blir ny statsepidemiolog

Amina Manzoor
-
0

Anders Tegnell har sedan hösten arbetat som avdelningschef vid Smittskyddsinstitutet. Från och med den 1 mars blir han blir ny statsepidemiolog vid myndigheten. Då Smittskyddsinstitutet inom en snar framtid kan ingå i en ny folkhälsomyndighet ser han en utmaning i att ändra inriktning på smittskyddsarbetet mot ett bredare folkhälsoarbete.
– Det spännande är hur det här arbetet hela tiden förändras, hur vi kan använda gamla och nya metoder för att övervaka smittsamma sjukdomar, säger Anders Tegnell.

– Det är också intressant med det internationella arbetet. Det finns ett gammalt uttryck om att smittsamma sjukdomar känner inga gränser, så är det även med arbetet runt sjukdomarna. Vi har mycket gemensamma arbeten, inom och utanför EUs gränser.

Anders Tegnell är infektionsläkare och har tidigare haft olika tjänster vid Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, WHO och EU-kommissionen. Han efterträder Annika Linde, som varit statsepidemiolog sedan 2005. Hon går nu i pension från den rollen, men kommer att arbeta kvar på Smittskyddsinstitutet.

Inhalationspulver subventioneras

Ingert Nilsson
-
0

TLV har beslutat att en ny bronkvidgande underhållsbehandling vid KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, ska subventioneras. 

Eklira Genuair (aklidinium) är ett inhalationspulver som gör att luftvägarna slappnar av och gör det lättare att andas för KOL-patienter.
TLV anser att Eklira Genuair effekt är jämförbar med Spiriva, men den senare är dyrare. Den lägre behandlingskostnaden är ett skäl till att TLV beslutat om subvention. 

Kortison ökar risken för pankreatit

Ingert Nilsson
-
0

Det är forskare vid Karolinska institutet som i en studie visat på sambandet mellan kortisonpreparat och akut pankreatit. Totalt jämfördes 6 000 patienter som fått diagnosen mellan 2006 0ch 2008 med 61 000 friska kontrollpersoner. Forskarna fann att personer som behandlades med kortisontabletter hade 70 procents ökad risk att drabbas av akut pankreatit.

Sambandet sågs först efter tre dagars kortisonanvändning, vilket stärker misstanken om att det är kortisonet inte den behandlade sjukdomen som är orsak till fynden.

Ökningen gällde kortison i tablettform, någon riskökning observerades inte för personer som använde kortison i inhalationsform, till exempel astmaspray.

Mikael Hoffmann om fällor med läkemedelsstatistik

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsstatistik är ett vanligt verktyg inom hälso- och sjukvården. Återrapporteringen av data från vården blir allt mer pedagogisk, vilket gör det lättare att tolka siffrorna, tycker Mikael Hoffmann som är läkare och chef för NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi. Men det är också mycket som kan gå fel när man tolkar statistiken.

Vilka är de vanligaste felen när vi tolkar statistiken?
– Det allra största felet är att inte fråga en berörd som ordinerar läkemedlen om siffrorna är rimliga. Istället tolkar man data utan att testa validiteteten. Det kan vara svårt att veta vem man ska fråga och därför finns det skäl för landstingen att vara öppnare med vilka som arbetar med de här patientgrupperna och dessutom har viss basal kunskap i läkemedelsstatistik. 

– Ett annat vanligt fel är att man tar läkemedelsstatistiken för det man ser. Det är förledande lätt att säga att det var 3 817 personer som fick ett NSAID-läkemedel i den kommunen under det året (årsprevalensen). Alla förstår vad det innebär. Men i läkemedelsgruppen som heter NSAID i ATC-systemet finns även substansen glukosamin, vilket är en helt annan sak än det du och jag menar med NSAID. Det finns många andra exempel på att de beskrivande etiketterna i ATC-systemet inte är riktigt bra. 

– Nästa del är att även om 3 817 personer hämtade ut läkemedlet är det inte säkert att de tog det. Andra hämtar ut en gång och slutar sedan. Tittar man på andra tidsperioder än ett år finns andra fallgropar. Vid kronisk behandling hämtar man ut sitt läkemedel var tredje månad, så tittar man på en månad så missar man kring två tredjedelar av de som står på kronisk behandling. 

– Årsprevalensen, i det här fallet 3 817 personer, är något lägre än antalet personer som fått det förskrivet och den är rätt mycket högre än de som står på behandling just idag (punktprevalensen) eftersom det i de flesta läkemedelsgrupper finns behovsmedicinering och människor som avbryter behandlingen under den studerade tidsperioden.

– Andra vanliga fel är att man inte förstår bortfall på grund av rekvisition. I vissa landsting ges till exempel metadon och buprenorfin vid behandling av beroendesjukdom huvudsakligen på recept och i andra mest via rekvisition. Eller att man inte har kännedom om att vissa läkemedel används vid flera olika tillstånd. Till exempel används TNF-alfahämmare såväl vid ledgångsreumatism, inflammatorisk tarmsjukdom som vid svår psoriasis.

– Statistiken säger ganska lite om hur läkemedlen används, både av patienterna och av vårdgivarna. Därför är det viktigt att ställa siffrorna mot vad vi vet om hur användningen ser ut. De som arbetar närmast patienter har lättare att dra slutsatser om hur läkemedlen används från statistiken.

Vilka begår de här felen?
– Alla begår fel av och till, det är bara frågan om hur ofta. Även vi som arbetar med läkemedelsstatistik gör fel. Därför är det så viktigt att dubbelkolla om siffrorna är rimliga. Det handlar om att ha respekt för sifforna, kontrollera och vara beredd att korrigera sig själv.

– Till exempel övertolkade medier, fackpress och många andra ökningen av SSRI-läkemedlens intåg i terapiarsenalen under 1990-talet. Man tog inte hänsyn till att den normala förskrivna dagliga dosen av SSRI då var nästan dubbelt så hög i DDD som de äldre tricykliska läkemedlen. Patienter på SSRI fick också behandling under längre tid. Därför så övertolkade man ökningen av antidepressiva kraftigt. Det var en kraftig ökning av DDD men en betydligt mindre kraftig ökning av antalet behandlade individer. 

Tycker du att läkemedelsstatistik ska presenterar på ett annat sätt?
– Det är en svår avvägning. Ju mer man förklarar problem och möjliga misstag desto tryggare kan den som använder statistiken känna sig. Då kan man invaggas i en falsk säkerhet. Men möjligen skulle det kunna vara värdefullt att i lätt tillgänglig läkemedelsstatistik, som till exempel på Socialstyrelsens hemsida, förklara viss basal information. Vad står antal individer och definierad dygnsdos för egentligen? 

Ser du någon trend inom läkemedelsstatistik?
– Vården arbetar mer med statistik nu och återrapporterar på ett pedagogiskt sätt som gör det lättare att tolka. Statistik används också i underlaget för diskussioner inom hälso- och sjukvården. 

– Däremot arbetar nästan inget landsting med individdata på egen hand. Landstingen har sedan den 1 juli 2010 på egen begäran tillgång till pseudonymiserad individdata över uthämtade receptförskrivna läkemel, men nästan inget landsting har satsat resurser på att göra den tillgänglig. Till exempel skulle individdata kunna kopplas samman med journaldata för att förbättra det lokala kvalitetsarbetet. 

Hur kan man förbättra läkemedelsstatistikområdet?
– Jag skulle vilja att landstingen hade fler kliniskt verksamma med kunskap inom vissa områden och kunniga i läkemedelsstatistik som kan fungera som kontaktpersoner för den som har frågor. Det vore också bra om de gjorde enkla beskrivningar och tolkade siffrorna. Det är inte forskning, men det är viktig återrapportering och feedback till förskrivare och allmänhet. Jag tycker att det är bra att journalister ställer frågor om hur vi använder läkemedel, vården är själv dålig på det. Vi kan inte stoppa statistiken och det är bra att den finns. Vi kan inte lära alla allt om läkemedelsstatistik, men vi kan fungera som bollplank för de som möter patienter.

Ojämlikt med samarbetsavtal

Ingert Nilsson
-
0

Många remissinstanser köper inte heller förslaget i delbetänkandet om att kombinera dagens värdebaserade prissättningssystem med en internationell referensprissättning, IRP. En av dessa är Apotekarsocieteten. Skälen som societeten anger är bland annat att en blandning av två system skulle bli svårtolkade för aktörerna, men också att IRP till skillnad mot det värdebaserade systemet inte gynnar framtagande och introduktion av nya läkemedel.

Branschorganisationer  som Lif, generika- och parallellhandlare säger nej till IRP, liksom enskilda företag, och till exempel Socialstyrelsen som helt avstyrker förslaget. Framför allt vänder myndigheten sig mot att IRP skulle införas efter att läkemedlet funnits fem år på marknaden. Om systemet ska införas bör det åtminstone gå tio år anser Socialstyrelsen.
Enligt utredningen skulle förslaget till prismodell för läkemedel utan generisk konkurrens innebära att apotekens intäkter minskar med cirka 40 miljoner om året, eftersom apotekens avtal med parallellhandlare minskar i betydelse. 40 miljoner kronor är en kraftig underskattning enligt branschorganisationen Sveriges Apoteksförening. I princip tycker branschföreningen att förslaget till ny prismodell för original utan generisk konkurrens är bra. Men blir det en realitet behöver apoteken få mer pengar i form av höjd handelsmarginal, enligt föreningen.

När det gäller samarbetsavtal mellan läkemedelsföretag och sjukvården för att förhandla ned priserna på läkemedel är Apoteksföreningen negativ. Vinnare kommer att bli företag med lägst pris. Det i sin tur innebär att kunskap om effekten av de olika läkemedlen i klinisk behandling försvinner menar föreningen som också påpekar att parallellhandeln kan sättas ur spel. Negativ är också Apotekarsocieteten som menar att förslaget motverkar målet om en jämlik vård i hela landet. Apotekarsocieteten varnar också för långdragna domstolsprocesser som skulle fördröja tillgången till nya effektiva läkemedel.

 
Även industrin är negativ till de här avtalen, medan många landsting tycker att idén bör utvecklas. Däremot anser landstingen liksom TLV, som också är positiv till förslaget, att det behöver regleras i en lag. Utredningen har inte lagt något sådant förslag. TLV anser också att en sådan förändring kommer att få konsekvenser för subventionssystemet som helhet och att regeringen bör utreda vilka effekterna kan bli.

När det gäller 24-timmars regeln, det vill säga att apoteken inom ett dygn ska ta hem ett läkemedel som en kund efterfrågar, är Apoteksföreningen nöjd med att den ska ses över och vill att regeln om den ska finnas kvar också ska gälla de andra leden i försörjningskedjan. Däremot vill föreningen inte ha ett gemensamt lagersystem för alla apotek, det vill säga att Apotekens Service skulle kunna lämna ut uppgifter till öppenvårdsapoteken om vilket eller vilka apotek som har ett läkemedel i sitt lager.

Socialstyrelsen tycker att förslagen som utredningen har för att säkra att patienterna får sina läkemedel inom 24 timmar är bra. Myndigheten kommer också med ett till: Apotek som inte klarar kravet borde bli skyldiga att erbjuda expressleverans till hemmet, arbetet eller annat apotek . Myndigheten föreslår också att det görs en lista på ett mindre antal läkemedel som alltid måste finnas inne på  apoteken.

Bland patientorganisationerna är Reumatikerförbundet mycket kritisk till hur utredningen arbetat. Enligt förbundet har utredarna inte kallat till några formella möten, något som de anser borde ha varit självklart. 

SPF, Sveriges Pensionärers förening framför främst kritik mot generikabytet som förvirrar för många äldre. I sitt remissvar föreslår pensionärsorganisationen  nu att utbyte inte ska ske för personer som är äldre än 75 år. Då skulle många fallolyckor och biverkningar som följd av dubbelmedicinering undvikas, hävdar organisationen.

FDA godkände nytt cancermedel

Ingert Nilsson
-
0

Den nya behandlingen mot spridd HER2-positiv bröstcancer är nu godkänd av FDA, under namnet Kadcyla.

Godkännandet har gått snabbt eftersom det tillhör grupp läkemedel som FDA beslutat ska granskas inom sex månader då det är en ny behandling där det inte finns någon bra idag. Kadcyla är ett kombinationspreparat av trastuzumab och cytostatika och ska användas för patienter som tidigare behandlats med trastuzumab.

Det nya läkemedlet ligger också hos den europeiska läkemedelsmyndigheten för godkännande.

Forskare vill skrota diklofenak

Ingert Nilsson
-
0

Det smärtstillande läkemedlet diklofenak, Voltaren, har så allvarliga biverkningar att det bör strykas från WHO, Världshälsoorganisationsens lista över viktiga läkemedel. Det skriver forskare i en artikel i PLoS medicine. Skälet är de kardiovaskulära biverkningar som förknippas med substansen.

Forskarna bygger sin ståndpunkt på en genomgång av metaanalyser som de gjort för att ranka risken för kardiovaskulära biverkningar vid behandling med NSAID-läkemedel. Diklofenak, etoricoxib och den indragna substansen rofecoxib, Vioxx, var förknippade med högst risk, medan naproxen klarade sig bra. Men när forskarna tittade på 100 länders listor över viktiga läkemedel fann man att diklofenak fanns med på 74 listor, naproxen på 27.

Forskarna anser att användningen av diklofenak är ett problem i såväl fattiga som rika länder. Risken för kardiovaskulära biverkningar som stroke och hjärtattack ökar betydligt med diklofenak. Hälsovårdsmyndigheter och läkemedelsverk borde allvarligt överväga att dra in försäljningen av diklofenak är forskarnas budskap.

Ny ordförande för Läkemedelsverket

Petra Hedbom
-
0

Kerstin Hulter Åsberg har varit ledamot i myndighetens styrelse sedan 2011. Nu tar hon över ordförandeposten efter Mats Larsson som lämnar sitt uppdrag den 28 februari. Kerstin Hulter Åsberg är läkare och docent i internmedicin vid Uppsala universitet. Mycket av hennes forskning har ägnats år den moderna medicinhistorien.

Hon har också varit ordförande för läkemedelskommittéernas ordförandekollegium, LOK, för Läkarsällskapets kommitté för läkemedelsfrågor och läkemedelskommittén i Uppsala läns landsting.
 

Positivt för lymfompatienter

Petra Hedbom
-
0

Forskare från bland annat universitetssjukhuset i Giessen i Tyskland har studerat hur patienter med indolent non-Hodgkins lymfom och mantelcellslymfom svarar på behandling med Ribovact (bendamustin) i kombination med Mabthera (rituximab).

Resultaten som publicerats i Lancet visar att behandling med bendamustin och rituximab (B-R) mer än fördubblade den progressionsfria överlevnaden jämfört med nuvarande standardbehandling, CHOP (cyklofosfamid, doxorubicin, vinkristin och prednisolon ) och rituximab (CHOP -R).

Den progressionsfria överlevnaden var 69,5 månader med B-R jämfört mot 31,2 månader för CHOP-R. Studien inkluderade patienter med indolent non-Hodgkins lymfom och mantelcellslymfom.

Patienter som behandlades med B-R drabbades i mindre utsträckning av biverkningar som neutropeni eller myelosuppression och färre infektioner än de som fick standardbehandling med CHOP-R. I B-R-gruppen var det däremot fler som drabbades av hudreaktioner än i den som fick CHOP-R. Inga patienter som fick behandling med bendamustin och rituximab drabbdes av håravfall vilket är en vanlig biverkan av CHOP-R-behandling.
 

Svårt få till samarbeten

Petra Hedbom
-
0
Svårt få till samarbeten

Tväremot vad som ofta sägs så pågår det samarbeten mellan sjukvården och läkemedelsindustrin på flera håll. Men formerna förändras och både företag och landsting beter sig trevande när de ska nå varandra.Det stod klart när företrädare för landsting och företag samlades för att diskutera framgångsrika samarbeten ordnat av nyhetsbrevet Pharma Online.

Göran Stiernstedt, direktör för avdelningen vård och omsorg, SKL sade att det fortfarande finns en beröringsskräck, en slags rädsla att närma sig varandra, när det kommer till att hitta fungerande samarbetsformer.
– Vi behöver varandra inom vård och industri men vi måste vara tydliga med att göra upp våra respektive roller, sade han.

Anders Blanck, vd för branschorganisationen Lif, var hårdare och menade att beröringsskräcken är en nia på en tiogradig skala. Han menade att det finns en risk att vi hamnar i samma läge som med den kliniska forskningen i Sverige där det pratas och utreds om att den är på väg att försvinna, men ingenting händer.
– Faktum är att man inte pratar om kliniska prövningar längre utan om registerstudier och testbäddar. Här ligger den forskande industrin efter, tittar man till exempel på Vinnovas stora forskningsprojekt så är knappt några av Lifs medlemsföretag med. De medicintekniska företagen har kommit längre på det området.

Både Anders Blanck och Göran Stiernstedt var överens om att just läkemedelsområdet är väldigt komplext med många regulatoriska krav och expertgrupper och myndigheter som ska tycka, vilket gör att det är svårare att få till stånd olika projekt.
– Jag är för regler och tror på regelverk. De behövs och gör det lättare att hitta samarbetsformer, sade Anders Blanck.

Magnus Thyberg, chef för läkemedelsenheten vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid Stockholms läns landsting, SLL, tog upp exempel hur de jobbar för att hitta nya former för samarbeten.
– Vi försökte sluta ett avtal med MSD om TNF-alfahämmare och det gick inte så bra. Vi ligger som bekant i rättsliga förhandlingar, sade han.

Inom SLL har man också skapat en testmiljö för att kunna pröva olika samarbeten med läkemedelsindustrin i liten skala.  Till en början har man tagit fram 35 idéer utifrån möten med drygt 20 företag.
– Vi tittar på olika former av ersättningsmodeller som pay for performance och kartlägger hur dagens läkemedelsbehandling ser ut. Vi tror att vi börjar hitta en modell där vi snart kan börja testa, sade Magnus Thyberg.

Göran Stiernstedt menade att det också måste diskuteras varifrån en eventuell industripåverkan kommer.
– Det har varit alldeles för stort fokus på lunchsmörgåsar när påverkan i själva verket kommer från opinion leaders.
 

Kronans Droghandel stänger glesbygdsapotek

Petra Hedbom
-
0

Den sista mars i år går apoteksaktörernas åtaganden att driva apotek i glesbygd ut. Kronans Droghandel är först ut med att meddela att de stänger ett av sina 33 glesbygdsapotek.  Detta innan det är klart vilket form av stöd dessa skulle kunna få av regeringen.
– Apoteket i Lima har gått med förlust en längre tid och vi kommer inte att kunna fortsätta driva det ens med stöd, säger informationsdirektör Andreas Rosenlund.

Med ett kundunderlag på 400 personer och då den närliggande vårdcentralen har stängt ser de inget annat alternativ än att stänga enmansapoteket. De boende i Lima får efter den sista mars vända sig till apoteken i Sälen och Malung, tre respektive fyra mil därifrån.

Andreas Rosenlund säger att det är fler av Kronans Droghandels apotek som kommer att behöva stöd för att kunna drivas vidare.
– Vi har sagt att vi väntar med beslut om eventuella ytterligare nedläggningar till dess att vi vet hur stödet från regeringen ser ut. Men det är klart, vi kan inte vänta hur länge som helst och ännu har vi inte fått besked om något datum.

Kedjan är öppen för att låta någon annan ta över apoteket men i nuläget förbereder de för nedläggning.
 

Kammarrätten ska pröva Simponi-avtal

Amina Manzoor
-
0

Stockholms läns landsting överklagade i mitten av januari förvaltningsrättens dom om att landstinget inte följde lagen när det ingick ett rabattavtal med MSD om TNF-hämmaren Simponi. Nu har SLL beviljats prövningsrätt i kammarrätten i Stockholm, skriver Pharma Online.

Avtalet gick ut på att läkare inom SLL i första hand skulle välja TNF-hämmaren Simponi vid nyinsättningar. Om läkarna valde det skulle landstinget få rabatt eller kostnadsåterbäring i utbyte. Det konkurrerande bolaget Abbott överklagade med motiveringen att avtalet strider mot lagen om offentlig upphandling.

Nu ska ärendet alltså prövas av kammarrätten i Stockholm.

1...404142...49Sida 41 av 49