Annons
Home 2013

Årlig arkivering 2013

Apotekstjänst förskott kan vara konkurrensbrott

Petra Hedbom
-
0

Apotekstjänst tog i maj över leveransen av dosläkemedel i Västra Götalandsregionen och i Region Halland. Totalt rör det sig om omkring 45 000 patienter som får sina läkemedel via dem i de båda landstingen. Tre månader efter påbörjat uppdrag tvingas regionerna att göra en akut förskottsbetalning på 25 miljoner kronor för att rädda företaget som hamnat i likviditetsproblem.

Enligt Gert-Inge Andersson, regionstyrelsens ordförande i Västra Götaland var det ett enkelt beslut.
– Det finns så klart mycket att diskutera i detta men vi har 37 000 patienter som berörs av detta och vi kan inte riskera att de inte får sina mediciner i tid, säger han.

Apotekstjänst ägare Gerard Veersteg säger till Sveriges Radio att pengabristen beror på att de båda regionerna inte köpt så mycket läkemedel som de sagt. Men detta tillbakavisar Gert-Inge Andersson.
– Vi gjorde en uppskattning om vilka volymer vi skulle köpa och det blev bara runt häften av det. Men det fanns inga löften i anbudshandlingarna om att vi skulle köpa mer än vi behöver.

Att regionerna ger en stor förskottsbetalning kan dessutom visa sig vara ett konkurrensbrott. Eftersom detta inte är något som ingår i det avtal som Apotekstjänst vunnit upphandlingen med. 
– Vi ska titta på detta och gör sedan en bedömning om det är något vi ska gå vidare med och granska, säger Magnus Ehn, processråd på Konkurrensverket.

Han säger att i vissa speciella fall, till exempel om en privat dosleverantör skulle gå i konkurs, kan det vara okej med en direktupphandling för att vinna tid. Detta om region eller landsting hamnat i en oförutsedd knipa.

Enligt Gert-Inge Andersson skulle det behövas ett alternativ B i upphandlingar som gäller så pass viktiga saker som läkemedel och han har gett regiondirektören i uppdrag att utreda hur detta skulle kunna gå till.
– Det är klart att jag känner besvikelse över att företaget inte kunnat leva upp till avtalet. Men nu har de fått en andra chans och jag har förtroende för att det kommer att gå bra.

Statlig satsning på kliniska studier

Amina Manzoor
-
0

Satsningen uppgår till 30 miljoner kronor under 2013, 40 miljoner kronor under 2014 och 2015, samt 50 miljoner kronor per år från och med 2016. Nu ska en statlig utredare föreslå ett system för nationell samordning av kliniska studier. Regeringen har utsett Ingrid Persson till utredare, som tidigare varit vid Astrazeneca och är tillträdande generaldirektör för Formas. Hon ska redovisa uppdraget senast den 31 december 2013. 

– Läkemedelsindustrin drar in mer expertintäkter till Sverige än bilindustrin, men är utsatt för en stenhård internationell konkurrens. För att klara den globala konkurrensen måste vi skapa goda förutsättningar för Sverige att behålla läkemedelsindustrin, säger utbildningsminister Jan Björklund i ett pressmeddelande.

Afinitor var inte bättre än placebo

Amina Manzoor
-
0
Afinitor var inte bättre än placebo

Afinitor (everolimus) är godkänt för behandling av avancerad njurcellscancer, neuroendokrina tumörer och hormonreceptorpositiv avancerad bröstcancer. Novartis har nu studerat läkemedlet mot levercancer i en fas III-studie i hopp om att kunna utöka indikationen. 

Men resultaten är nedslående, enligt ett pressmeddelande från företaget. Afinitor lyckades inte nå målet med att förlänga den totala överlevnaden hos patienter med avancerad eller metastaserad primär levercellscancer, HCC, jämfört med placebo. 

Fas III-studien som var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad jämförde Afinitor med placebo hos 546 patienter. Patienterna fick antingen 7,5 mg Afinitor och bästa tillgängliga vård eller placebo och bästa tillgängliga vård. Det primära effektmålet var förlängd total överlevnad. 

Efter att man inte nådde det primära effektmålet kommer Novartis nu inte att gå vidare med ansökan om att utöka indikationen för Afinitor. Företaget menar att man är besviken på resultatet, men säkra på att everolimus kan vara effektivt mot andra typer av cancer.

Hon byter plats med Wallström

Amina Manzoor
-
0

Sofia Wallström lämnade läkemedels- och apoteksutredningsarbetet i juni för att bli generaldirektör för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Regeringen har utsett Anna Märta Stenberg till hennes efterträdare, skriver Life Science Sweden. Hon tillträdde utredningsarbetet den 1 augusti.

Anna Märta Stenberg kommer närmats från TLV där hon varit tillförordnad generaldirektör under ett år. Den myndighet där Sofia Wallström nu blir ordinarie.

Wallström har lämnat två av tre delar i utredningen. Den sista delen ska vara klar i april 2014. 

Smittades av ny influensa av sin far

Amina Manzoor
-
0

I somras kom forskning som antydde att den nya fågelinfluensan H7N9 kan smitta mellan illrar, som blir sjuka på ungefär samma sätt som människor. Den brittiska tidskriften BMJ har nu publicerat den första fallrapporten som visar på möjlig smitta mellan två människor.

Det handlar om far och dotter. Den 60 år gamla mannen besökte regelbundet en fågelmarknad och blev sjuk fem till sex dagar efter det senaste besöket, i mars i år. Han avled någon månad senare.

Dottern, 32 år gammal, blev också sjuk trots att hon inte hade någon känd kontakt med fåglar. Däremot vårdade hon sin far utan något skydd och blev sjuk sex dagar efter den sista kontakten med fadern. Även dottern avled i sviterna av influensan.

Dessutom isolerades två nästan genetiskt identiska virusstammar från far och dotter, och det pekar enligt forskarna på en direkt smittoöverföring. 

Myndigheterna testade 43 personer som varit i nära kontakt med kvinnan, men ingen av dem hade smittats av H7N9. Inte heller hittade man viruset hos levande fåglar i bostadsområdet.

Forskarna menar att det sannolikt rör sig om det första fallet av direkt smitta av H7N9 mellan två människor. Men forskarna vet inte exakt hur dottern smittades och de påpekar att viruset ännu inte sprids effektivt mellan människor.  

Det har totalt rapporterats 134 fall varav 43 dödsfall av H7N9 i Kina och närliggande länder. Kinesiska myndigheter har bland annat stängt fågelmarknader för att begränsa smittspridningen. Mellan slutet av maj och mitten av juli rapporterades inga nya fall, men därefter har en person insjuknat i den nya fågelinfluensan.

Nu planerar forskare att mutera H7N9 för att se hur det kan bli farligare för människor och på så sätt förbereda samhället vid en eventuell pandemi. På grund av de diskussioner som omgav liknande forskning på H5N1 kommer forskarna att låta särskilda biosäkerhetskommittéer utvärdera experimenten.

Australisk prispress får kritik

Ingert Nilsson
-
0

Kostnaderna för läkemedel tär på de flesta länders ekonomi och världens regeringar försöker pressa kostnaderna.

I Australien har ett nytt beslut som innebär att kostnaderna för de knappa 500 läkemedel som ingår i landets läkemedelsförmån (Pharmaceutical Benefits Scheme) minskar med cirka 18 miljoner dollar om året, fått kritik från såväl läkemedelsindustrin som öppenvårdsapoteken.
Kostnadsminskningen sker främst på läkemedel med generisk konkurrens och innebär att intäkterna för apoteken också minskar.

Branschorganisationen för den forskande industrin, Medicines Australia, är upprörd och säger i ett uttalande publicerat i PharmaTimes att förändringen är extraordinär och har beslutats utan samråd med industrin.
Apoteksföreningen, The Pharmacy Guild of Australia, är också kritisk till lagändringen.
”Förändringen innebär att den svåra ekonomiska miljön för öppenvårdsapotek blir ännu svårare” skriver föreningen i ett pressmeddelande. Föreningen kritiserar liksom industrin att regeringen inte samrått innan beslutet.

Triptaner tycks inte skada foster

Ingert Nilsson
-
0

Ny kunskap från farmaceutiska institutionen vid Oslo Universitet visar att gravida kan använda andra triptaner än sumatriptan för att behandla migrän.

I Läkemedelsverkets anvisningar rekommenderas gravida att inte använda triptaner. Även om de inte visat på forsterskadande effekter är kunskapen begränsad, enligt Läkemedelsverket.Den enda triptan som det funnits viss dokumentation på är sumatriptan.
– Det är i stort sett den enda triptan som används under graviditet, säger Katerina Nezavalova Henriksson vid den farmaceutiska institutionen till norska Dagens Medisin.

I en studie av Katerina Henriksson med kollegor syns risken för medfödda missbildningar inte var högre hos barn vars mödrar använt triptaner.
– Och det som är extra spännande är att vi inte fann någon skillnad mellan sumatriptan och andra triptaner, säger Katerina Nezavalova till tidningen.
Resultatet bygger på en registerstudie där forskargruppen följt 181 125  gravida. Av dem använde 1 465 triptaner, 0,8 procent.

Tarmbiopsi avslöjar cancerrisk

Ingert Nilsson
-
0

I en ny studie som letts av forskare från Karolinska Institutet visar de att personer med celiaki löper närmare 4 gånger, 3,78 gånger, högre risk att drabbas av cancer i lymfsystemet om tarmen inte läker, medan patienter vars tarm läkte hade 1,5 gånger högre risk. Att få tarmen att läka är alltså viktigt för att minska risken för lymfom konstaterar forskarna.

I studien identifierade forskarna 7 625 patienter med glutenintolerans, som följdes under drygt åtta år. Hos 57 procent, 4 317 patienter, hade tarmen läkt medan de resterande patienternas tarmludd fortfarande var skadat när biopsin togs.
Studien visar att man med en kontroll-biopsi efter att patienten startat behandlingen kan skilja ut de som löper hög respektive låg risk för lymfom i framtiden.

Bakslag för Rochepatent

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedelsföretaget Roche har problem att få sitt cancerläkemedel Herceptin patenterat i Indien. Enligt det schweiziska bolaget har de indiska myndigheterna delvis återkallat patentet, enligt den indiska patentmyndigheten har Roche underlåtit att göra en riktig patentansökan.

Det här är en i mängden av olösta tvister om immaterialrätt och prissättning mellan stora läkemedelsbolag och den indiska staten.
För några dagar sedan återkallade myndigheten GSK:s patent på läkemedlet Tyverb mot bröstcancer. Flera bolag har det senaste året fått sina patent indragna med motiveringen att läkemedlen inte är innovativa nog för att motivera ett patent.

Blodtrycksmedicin ökar risk för bröstcancer

Ingert Nilsson
-
0

Det är visserligen en liten studie, 2 700 kvinnor mellan 55-74 år har följts under tio år.
– Men den är av mycket hög kvalitet och därför ändå intressant, säger Per Hall, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet till SVT.

Ansvarig för studien är Christopher Li:s forskargrupp i Seattle som för några år sedan visade att behandling med östrogen under mer än fem år kan orsaka bröstcancer.
I den nya studien hade 1 900 antingen cancer i mjölkgångarna eller i bröstkörtlarna. Forskarna fann att risken för bröstcancer var 2,4 gånger vanligare hos kvinnor som behandlats med kalciumantagonister för sitt höga blodtryck i mer än tio år. De fann inte någon förhöjd cancerrisk för andra blodtrycksmediciner.

Det här sambandet diskuterades i början av 1990 talet, men det här är den första studien som visar på en förhöjd risk.
Forskargruppen understryker att resultatet behöver replikeras i fler studier. Om så blir fallet kan en diskussion om långvarig behandling med de här blodtryckssänkarna bli aktuell.

Minskad användning av metoklopramid

Ingert Nilsson
-
0

Metoklopramid används idag mot illamående och kräkningar i samband med till exempel cancerbehandling och migränattacker. I Sverige hämtade förra året cirka 66 000 personer ut recept på medlet. Det distribueras också som injektionsvätska av sjukvårdspersonal.

Men nu kan användningen komma att minska då CHMP föreslår en restriktivare användning av läkemedlet. Skälet är att minska antalet potentiellt allvarliga neurologiska biverkningar.
Kommittén rekommenderar att medlet bara förskrivs som korttidsbehandling, upp till fem dagar. Man vill också att doserna sänks och att högre styrkor tas bort från marknaden.
 
När det gäller barn ska behandlingen inte användas till barn under ett år. Läkemedlet som är nationellt godkänt i Europa är sedan tidigare kontraindicerad för små barn i Sverige. Men nu kommer också suppositorier att avregistreras. Till barn äldre än ett år ska det enligt den nya rekommendationen bara användas som ett andrahandsval.

Farmaciförbundet ställer krav

Ingert Nilsson
-
0

I en debattartikel i Dagens Nyheter kräver Farmaciförbundets ledare att kampanjartad merförsäljning vid receptdiskarna ska förbjudas. Skälet är bland annat att det tar tid från recepthantering och rådgivning, menar ordförande Carina Jansson och vice ordförande Gunilla Jansson.

För tid är något som de apoteksanställda har för lite av när det handlar om rådgivning, menar fackets företrädare som står bakom debattartikeln
De hänvisar till de undersökningar som facket gjort som till exempel visar att 58 procent av de tillfrågade känner oro för att inte orka med sitt arbete i framtiden, att 66 procent beskriver sitt jobb som stressigt och att bara 31 procent skulle rekommendera andra att arbeta i branschen.
”Vår slutsats är att personalen inte fullt ut har de förutsättningar som krävs för en garanterat säker receptexpediering och läkemedelsrådgivning”, skriver ordförande och vice ordförande.

Förutom krav på att merförsäljning vid receptexpediering ska förbjudas vill de två att den tidsbegränsning som kedjorna har för hur lång tid en receptkund får ta också förbjuds.

Bättre erbjudande om kompetensutveckling utanför öppethållandetider men på betald arbetstid samt bättre bemanning är två ytterligare krav från Farmaciförbundet.

Astrazeneca och Roche delar data

Petra Hedbom
-
0

Roche och Astrazeneca har kommit överens om att dela data från sina respektive projekt inom tidig läkemedelsutveckling. Enligt Wall Street Journal ska båda företagen leverera data till Medchemica, ett bolag specialiserat på att analysera kemiska strukturer och identifiera sådana som kan ställa till problem vid läkemedelsutveckling.

Mike Snowden, chef för discovery science på Astrazeneca säger till tidningen att målet är att tidigt kunna avbryta utvecklingen av substanser som kan ställa till problem senare i processen.

 

 

Enklare importera substanser från USA

Petra Hedbom
-
0

Det är efter att amerikanska FDA ställde frågan till Europakommissionen i början av året som exportreglerna ändrats. I dag kräver EU att företag som exporterar aktiva substanser från USA har ett särskilt certifikat från FDA. Certifikatet ska intyga att produkten är tillverkad enligt europeisk GMP.

Från FDA har man önskat att EU ska kunna lita på att de substanser som produceras i USA håller samma höga krav som de som produceras i Europa utan ett extra intyg. EU-kommissionen har nu gått med på detta och från och med den 1 juli i år behövs alltså inte det.

FDA-chefen Margaret Hamburg säger i en kommentar att beslutet kommer att minska mängden administrativt dubbelarbete vid de amerikanska läkemedelsföretagen och underlättar handeln med läkemedel. EU har sedan tidigare liknande regler vad gäller läkemedelssubstanser som importeras från Japan, Australien och Schweiz.
 

Utvecklar teknik för små fragment

Petra Hedbom
-
0

Tekniken som biokemisten Elinor Meiby studerat används för att mäta svaga interaktioner mellan biomolekyler. Tekniken har funnits en tid men i arbetet med sin doktorsavhandling vid Linnéuniversitetet har Elinor Meiby applicerat den på nya områden inom läkemedelsutveckling.

Ett exempel är fragmentbaserad läkemedelsutveckling där ett litet fragment av en molekyl screenas mot ett protein i kroppen, ett protein som kan vara mål för en läkemedelssubstans.
– Metoden bygger på att upptäcka svaga bindningar mellan ett fragment av en molekyl och dess target. Detta kräver mycket känsliga analysmetoder, så som svagaffinitetskromatografi. Oftast fungerar det inte med vanliga så kallade high throughput screeningmetoder som används inom läkemedelsutveckling, säger hon. Fördelar med svagaffinitetskromatografi är exempelvis att det är en förhållandevis enkel och billig metod som har visat sig tillämpbar för flera olika sorters proteiner.

Fragmentbaserad läkemedelsutveckling har visat sig vara ett bra alternativ till att screena med high throughput-metoder för utveckling av små organiska molekyler. Hittills finns ett preparat godkänt som hittats med hjälp av fragmentbaserad läkemedelsutveckling, vemurafenib som finns i läkemedlet Zelboraf mot malignt melanom.
– Det finns ett antal andra som är i klinisk prövning nu och flera av dem är just onkologiska preparat.

I sin forskning har Elinor Meiby inriktat sig på att hitta fragment men även undersökt hur metoden kan användas vid vidareutveckling av intressanta fragment som hittats till en läkemedelsmolekyl.
– Vi har bland annat visat att tekniken går att använda för att analysera en reaktionsblandning direkt på kolonnen. På så vis slipper man ett antal reningssteg som andra metoder kräver, säger hon.
 

Preventiv cancerbehandling för britter

Petra Hedbom
-
0

Det är brittiska Nice som kommit med nya riktlinjer för kvinnor som löper ökad risk för att drabbas av bröstcancer. De anser att kvinnor över 35 som på grund av sjukdomshistoria i familjen eller med mutation i till exempel generna BRCA1 och BRCA2, bör behandlas preventivt med läkemedel, rapporterar BBC.

De bygger riktlinjerna på studier som visat att daglig behandling under fem års tid med tamoxifen eller raloxifen nästan halverar risken för kvinnorna att utveckla bröstcancer. Enligt Nice ska den eventuella behandlingen inledas i överenskommelse mellan patienten och ett vårdteam, särskilt eftersom läkemedlen kan innebära obehagliga biverkningar.

Ingen av de båda läkemedlen är idag godkända för preventiv behandling.

 

1...212223...49Sida 22 av 49