Sedan slutet av 1970-talet har Kina investerat i högteknologisk industri som till exempel bioteknik.
Åsa Linné har tittat på fem läkemedelskandidater, varav några cancerläkemedel och ett vaccin mot hepatit A, varav de flesta är generiska preparat, två original.
? Jag har tittat på var projekten kommer ifrån ursprungligen, vem som kommersialiserar dem och producerar och vem som i slutänden blir användare.
Hon visar i sin avhandling på tre viktiga komponenter, den kinesiska statens aktiva inblandning, användningen av militär forskning och transnationellt nätverkande.
? Att staten är involverad är ju inte förvånande, säger hon.
Däremot är sättet intressant; man ?öppnar upp? för interaktion mellan olika företag oavsett om dessa är privata eller statliga, militära eller civila, nationella eller internationella.
? Den militära forskningen har stor betydelse, till exempel är det militära forskningsenheter som utvecklat flera av projekten från början.
Skälet till militärens betydelse för bioteknikutvecklingen i Kina, förklaras av att de militära forskningsenheterna hölls intakta under kulturrevolutionen, då i princip alla annan forskning stoppades.
? Så den har stor betydelse, det är den man i princip bygger på idag, det är där erfarenheterna finns. Det är de militära forskningsenheterna som från början utvecklat projekten och som också hjälper läkemedelsföretag att utveckla kliniska studier och som har teknikinformation.
När det kommer till användarna av läkemedlen är avsaknaden av sjukvårdsförsäkringar ett stort problem, bara 30 procent av befolkningen har en sådan.
? Det gör att det finns etiska frågor att diskutera, det vill säga att många kineser kan känna sig tvingade att delta i kliniska studier eftersom det är en möjlighet att få behandling, påpekar Åsa Linné.
Årlig arkivering 2012
Kinas militär viktig för läkemedelsforskning
Medel mot svår PMS subventioneras
Den aktiva substansen i Premalex är escitalopram ett antidepressivt läkemedel som läkemedelsföretaget Lundbeck marknadsför under namnet Cipralex.
Premalex godkändes i början av 2011 för behandling av svår PMS, men TLV beslutade samma år i juni att produkten inte skulle subventioneras, eftersom myndigheten inte ansåg det vara kostnadseffektivt.
? Men företaget har sedan förra beslutet gjort en undersökning som visar hur läkare behandlar med SSRI vid svårt PMS. Den visar att läkemedlet är kostnadseffektivt, säger Martin Eriksson hälsoekonom på TLV.
Mellan tre ? fem procent av kvinnor i fertil ålder anses lida av svår PMS, premenstruellt syndrom eller premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS.
Abbot köper dansk läkemedelskandidat
Den amerikanska läkemedelsjätten Abbott ska köpa det danska forskningsföretaget Action Pharmas läkemedelskandidat AP214 för 743 miljoner kronor.
Enligt riskkapitalbolaget Sunstone Capital, som är störste ägare i det danska bolaget, är det en av de största kontantaffärer som gjorts de senaste fem åren.
AP124 är en läkemedelskandidat som utvecklas för preventiv behandling av akuta njurskador som kan uppstå vid i samband med större kirurgiska ingrepp på hjärtat.
AP214 befinner sig i klinisk fas II och resultaten hittills har varit positiva.
USA hoppas gamla substanser kan bli till nya läkemedel
Amerikanska National Institutes of Health, NIH, har kommit överens med Pfizer, Astrazeneca och Eli Lilly om att göra 24 substanser tillgängliga till pilotprojektet, som är det största i USA:s historia, uppger Reuters.
Alla 24 substanser har tidigare testats i kliniska studier, men läkemedelsföretagen övergav dem då de inte var effektiva mot de sjukdomar som de var tänkta emot. NIH kommer varje år att ge anslag på 20 miljoner dollar till forskargrupper som ska försöka hitta nya användningsområden för substanserna.
– Målet är enkelt: att se om vi kan lära gamla läkemedel nya trick, sade USA:s hälsominister Kathleen Sebelius vid en presskonferens, skriver Reuters.
Det finns flera fall då ett läkemedel från början var tänkt att behandla en annan sjukdom, men då var det på grund av en slump. Nu hoppas NIH att samarbetet ska göra det möjligt att upptäcka nya användningsområden för gamla substanser på ett mer systematiskt sätt.
Forskare som upptäcker en ny användning för ett läkemedel kommer att vara berättigade till royalties om läkemedlet når marknaden, även om företagen fortfarande har rättigheter till substansen.
ASA lika bra som warfarin
Forskarna undersökte 2 305 patienter i 11 länder i upp till 6 år. Patienterna behandlades antingen med warfarin eller med acetylsalicylsyra. Studien visade att behandlingarna inte gav någon skillnad i risk för stroke, större blödningar eller dödsfall.
Av de 2 305 patienterna drabbades 622 av dödsfall (85,4 procent), ischemisk stroke (13,5 procent) eller intracerebrala blödningar (1,1 procent). Totalt var det 7,47 fall per 100 patienter i gruppen som fick warfarin och 7,93 fall per 100 patienter i grupper som behandlades med acetylsalicylsyra. Studien visade också att den minskade risken för ischemisk stroke bland patienter på warfarin kvittades mot en ökad risk för större blödningar. Det fanns dock en liten skillnad till fördel för warfarin hos patienter som följts i mer än fyra år, men skillnaden var precis statistiskt signifikant.
Forskarna konstaterar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan behandling med warfarin och acetylsalicylsyra, därför bör valet av behandling individualiseras.
I artikeln anser forskarna att studiens resultat kan begränsas av att antalet patienter var relativt få och att ett fåtal patienter följts i fem eller sex år. Studien har finansierats av the National Institute of Neurological Disorders and Stroke.
HPV-vaccination följs upp
Efter två långdragna upphandlingsomgångar av ett HPV-vaccin har den allmänna HPV-vaccinationen nu kommit igång i Sverige. Syftet med den allmänna vaccinationen är att minska förekomsten av livmoderhalscancer, men för att befolkningen ska bli immuna mot HPV krävs en vaccinationstäckning på minst 90 procent.
SMI:s uppföljning innehåller kliniska studier, laboratorieövervakning och registerbaserade studier. Men övervakningen skiljer sig från de andra sjukdomarna i det allmänna vaccinationsprogrammet. Dels ger HPV-infektionen inga symtom och kan därför inte vara anmälningspliktig, och dels kan det dröja decennier innan minskningen av livmoderhalscancer kan mätas. SMI övervakar därför minskning av cirkulation av HPV-virustyper, kondylom och cellförändringar på livmodertappen.
Eftersom det vaccin som valts bara skyddar mot 2 av 14 cancerassocierade HPV-typer kommer man att övervaka om någon av de andra maligna typerna ökar när de vanligaste två minskar. Enligt planen ska SMI även se om de vaccinerade fortsätter att delta i gynekologiska cellprovskontroller. HPV-vaccinationerna registreras i Svevac för att sedan jämföras med andra nationella hälsoregister.
SMI kommer även att ha uppsikt över hur många som vaccinerar sig. Om vaccinationstäckningen är låg kommer man bland annat att genomföra riktad information till grupper med låg vaccinationstäckning.
Förbud för företag att marknadsföra enskilda vacciner till allmänheten
Det var i maj 2011 som LIF, Läkemedelsindustriföreningen, beslutade att begränsa möjligheterna för läkemedelsföretag att använda sig av marknadsföring för enskilda vaccinprodukter gentemot allmänheten. Förbudet började gälla den första maj i år och innefattar all form av reklam i vilken produktnamn förekommer.
? Vi säljer receptbelagda läkemedel och därför är det viktigt att patienter och sjukvårdspersonal får information på ett trovärdigt och medicinskt orienterat vis. Tydliga riktlinjer möjliggör för alla aktörer i branschen att arbeta utifrån denna utgångspunkt, säger Veronica Sandström, chef för resevacciner på GSK.
I fortsättningen kommer det att vara tillåtet med terapiinriktade vaccinkampanjer som inte nämner enskilda preparat. Sådana kampanjer ska även fortsättningsvis förhandsgranskas av Informationsgranskningsmannen, IGM.
Företagen kommer att möta den nya situationen på olika sätt. Till exempel släpper Glaxosmithkline idag vaccinportalen.se för att fortsätta kunna tillhandahålla information om vaccinationer. På sajten finns bland annat fakta om vilka vaccin som finns att tillgå och sjukdomarna de skyddar mot, information om risker för olika resedestinationer samt en sökfunktion för var man kan vaccinera sig. Flera av texterna hämtas från landstingssajten 1177.se.
Avastin och Lucentis lika bra vid makuladegeneration enligt NIH
I maj 2011 publicerades Catt-studien i NEJM, som visade att bevacizumab (Avastin) och ranibizumab (Lucentis) efter ett års behandling hade lika god effekt på synskärpa när de administrerades enligt samma behandlingsschema. Effekten på synen var också likvärdig oavsett om ranibizumab gavs vid behov eller regelbundet varje månad.
Enligt en tvåårsuppföljning som i dagarna publicerades online i tidskriften Ophthalmology är effekten på synskärpa efter två år fortfarande likvärdig mellan preparaten om behandling gavs en gång per månad. Vid behov-behandling gav sämre synskärpa, oavsett om den inleddes direkt vid studiestart eller efter ett års behandling, jämfört med behandling en gång per månad.
Det fanns inga skillnader mellan läkemedlen i andelen dödsfall eller arteriotrombotiska händelser. Däremot skiljer sig de allvarliga biverkningarna åt när de grupperas ihop. Till allvarliga biverkningar räknas då en kombination av arteriotrombotiska händelser, systemisk blödning, hjärtsvikt, venösa tromboser, hypertoni och vaskulär död.
I en kommentar från Novartis, som tillverkar och marknadsför Lucentis, framförs Lucentis bättre biverkningsprofil, framför allt den lägre förekomsten av allvarliga biverkningar.
Enligt författarna till studien är tolkningen av den högre andelen allvarliga biverkningar med bevacizumab dock fortfarande osäker på grund av bristen på specificitet av tillstånd förknippade med VEGF-hämning.
Medas Dymista godkänt i USA
Enligt ekonomiska bedömare har Dymista en så kallad blockbuster-potential, vilket innebär en möjlig försäljning på över en miljard dollar.
? Vi räknar med att kunna göra Dymista tillgängligt på den amerikanska marknaden under andra halvan av 2012, säger Anders Larnholt, Vice President Corporate Development & IR på Meda.
I slutet av 2011 lämnade Meda in en ansökan till det europeiska läkemedelsverket EMA och förhoppningen är att kunna göra Dymista tillgängligt på den europeiska marknaden under 2013.
? Det är en stor marknad. Av alla dem med måttlig till svår allergisk rinit är det 70 procent som står på flera läkemedel. Vi vet också att nuvarande behandling inte fungerar så bra. Därför är det glädjande att vi kan visa ett snabbare tillslag och en bättre effekt, säger Anders Larnholt.
Enligt nyhetsbyrån Direkt spådde analytiker i förra veckan att Dymistas globala försäljningskulmen kommer att uppgå till 2,2 miljarder kronor och att den kommer att inträffa 2016. Av den summan väntas 1,4 miljarder tillskrivas den amerikanska marknaden.
Dymista ges två gånger dagligen i vardera näsborre. Effekt och säkerhet har dokumenterats i ett flertal studier med fler än 4 000 patienter, inkluderande en långtidsstudie med fler än 600 patienter.
Staten oväntat stark på apoteksmarknaden
Riksrevisionen har granskat försäljningen av apotekskluster och regeringens redovisning av försäljningarna. Och kommer med en del kritik.
Bland annat anser Riksrevisionen att regeringens rapportering till riksdagen om hur försäljningarna genomförts varit knapphändig och otydlig. Till exempel har regeringen inte på ett tydligt sätt redovisat till riksdagen att staten numera kontrollerar två apotekskedjor (Apoteket AB och Apoteksgruppen).
Rapporten påpekar också att staten har ett informationsövertag på apoteksmarknaden. Apoteksgruppens ledning har bättre kunskap om de nya konkurrenterna jämfört med andra aktörer.
Det fanns också brister i regeringens styrning av Apoteket AB under försäljningsprocessen och en osäkerhet på marknaden om ansvariga myndigheter skulle hinna precisera regler och villkor för försäljningen i tid. Det påverkade marknadens intresse för försäljningen negativt.
Riksrevisionen rekommenderar bland annat att statens andel av marknaden kartläggs, att Apoteksgruppens informationsövertag utreds och att regeringen ska utreda hur Apoteksgruppen ska utvecklas och förutsättningarna för att staten ska kunna sälja sin andel i apoteken.
– Staten har skaffat sig en särställning på apoteksmarknaden. Det skapar särskilda risker som bör uppmärksammas, säger riksrevisor Claes Norgren, i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen har inte granskat omregleringens resultat eller om målen har uppfyllts.
Hopp om framtida behandling av demens
Forskning har visat att personer som drabbas av demenssjukdomar ofta har förändringar i hjärnans vitsubstans. Hur det uppkommer och vilken betydelse det har för utvecklingen av demens är däremot omdebatterat. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har studerat kliniska symtom, radiologiska fynd och kemiska substanser i cerebrospinalvätskan hos äldre personer med och utan uppenbar demens.
Avhandlingen visar att förändringar i vitsubstansen kan kopplas till både kognitiva och intellektuella symtom, som apati, hämmade tankeprocesser och nedsatt rörelseförmåga.
– Våra resultat talar för att det i demensens förstadium sker en endbrytning av hjärnans myelin och, efter hand, av axonerna. Processen leder till att djupare delar av hjärnan förtvinar, säger Michael Jonsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Enligt avhandlingen sätts nedbrytningsprocessen sannolikt igång och drivs av vaskulära sjukdomar, som till exempel högt blodtryck.
– Vaskulära sjukdomar skall förstås behandlas med preventiva metoder som kost och motion samt med läkemedel mot högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter. Men om dessa åtgärder också förebygger uppkomsten av vitsubstansförändring och demens är okänt, och här behövs fler studier, säger Michael Jonsson.
Men forskarna hoppas nu att resultaten kan vara ett steg mot en framtida läkemedelsbehandling av vitsubstansförändringar och dess symtom.
Kemiska fynd hos apatiska barn
Studien omfattar elva barn, de flesta i yngre tonåren, som vårdades för apatiskt tillstånd mellan våren 2005 och december 2007 då totalt ett 70 tal barn vårdades för tillståndet. En grupp forskare inom barnpsykiatri och kemi fick möjlighet att ta prover på elva av barnen under hela sjukdomsperioden och efter att de tillfrisknat.
Proverna har analyserats med en teknik som gjort det möjligt att mäta ett stort antal biologiska molekyler i ett och samma prov. Analyserna visar att barnen under sjukdomstiden hade förändrade halter av kortisol och flera andra steroidhormoner i blodet.
Enligt Jonas Bergquist, medicine doktor och professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet som lett studien liknar det kemiska mönstret det vid posttraumatisk stress. Som kontrollgrupp använde forskarna bland annat syskon till de sjuka barnen som hade en liknande situation men inte reagerat på samma sätt.
Även om studien är liten är resultaten så tydliga att man nu kan avvisa alla påståenden om att barnen skulle ha simulerat säger Jonas Bergquist till UNT.
? Förändrade halter av olika så kallade steroidhormoner är inte något som kan simuleras fram.
Men resultaten behöver bekräftas i nya studier innan man vet om mätning av steroidhormoner bör bli ett hjälpmedel för att ställa diagnos, bedöma svårighetsgraden och följa effekten av behandling.
Nitroglycerinpreparat dras in
Skälet till indragningen är att tabletterna vid en kontroll visat sig ha stabilitetsproblem och företaget räknar med att det kommer att ta några månader innan medicinen kan släppas ut på marknaden igen.
Läkemedelsverket rekommenderar nu något av de två nitroglycerinsprayerna som alternativ eller ett annat mindre snabbverkande läkemedel. Det finns också möjlighet att på licens skaffa fram ett annat men inte i Sverige registrerat kärlkrampspreparat.
I Sverige behandlas cirka 170 000 personer med glyceryltrinitrat.
Novartis tar strid för Lucentis
I England har NHS, National Health Service, gett klartecken till att det betydligt billigare läkemedlet Avastin förskrivs vid behandling av ögonsjukdomen våt AMD. ?Godkännandet? gäller i fyra sjukvårdsområden i södra England och innebär att staten betalar för behandling med Avastin om det förskrivs av en ögonspecialist.
Avastin (bevacizumab) som är ett cancerläkemedel har inte godkänts för behandling av ögonsjukdomen, men har visat sig fungera. Off-label användningen är vanlig, i USA räknar man med att cirka hälften av patienterna får Avastin för behandling av ögonsjukdomen.
I Sverige har också några landsting sedan en tid börjat använda Avastin istället för Lucentis (ranibizumab). Men Läkemedelsverket tog för en tid sedan till orda och menade att Lucentis var det läkemedel som skulle användas. Just nu ligger frågan hos Socialstyrelsen.
Novartis hävdar enligt nyhetsbyrån Reuters att NHS beslut att betala för användning av Avastin i de fyra sjukvårdsområdena undergräver patientsäkerheten när det finns en godkänd behandling.
NHS säger i ett svar att man också betalar för behandling med Lucentis.
3D-bilder kan upptäcka cancer tidigare
Metoden med digital mikroskopi är inte ny, men de skannrar som används ger bara tvådimensionella bilder och visar bara ett tvärsnitt av just den biten vävnad. Den nya tekniken ger 3D-bilder som kan roteras och undersökas från varje vinkel, skriver BBC News.
Till exempel kan den nya tekniken underlätta att upptäcka små tumörer tidigare och se om det finns några stora blodkärl i närheten. Det kan hjälpa forskare att förstå cancer bättre och behandla den effektivare.
– Det ska bli spännande att se hur denna nya teknik tas ytterligare framåt av cancerforskare och vilka hemligheter den kan avslöja om sjukdomen, sade Kat Arney, vetenskaplig informationschef på Cancer Research UK, till BBC.