Genom att modifiera ett enzym som är inblandat i nedbrytningen av alkohol i kroppen tänker sig forskarna kunna framställa ett vaccin. Individer som saknar enzymet, aldehyddehydrogenas, har en mycket lägre tolerans för alkohol än andra och mår betydligt sämre redan vid en låg konsumtion. Omkring 20 procent av den asiatiska befolkning saknar enzymet vilket leder till ökat illamående, ökad hjärtfrekvens och försämrat allmäntillstånd när de dricker alkohol.
De chilenska forskarna rapporterar att genom utveckla en tablett eller ett plåster som påverkar aldehyddehydrogenaset, kan alkoholister inducera alkoholintolerans och på så sätt lättare avstå från drickandet. Hittills har preparatet bara testats på råttor men forskarna planerar för kliniska studier under året. – Tanken är att det ska kunna minska alkoholkonsumtionen med 90-95 procent hos de som använder de, säger Juan Asenjo som leder forskargruppen.
Ytterligare omkring 1 900 tjänster kommer att försvinna när läkemedelsföretaget Abbott fortsätter sina nedskärningar. Denna gång är det främst anställda i USA kommer att drabbas där sex procent av personalstyrkan kommer att få gå.
Från företaget förklarar men beslutet med ökade regulatoriska utmaningar i och med att flera av deras preparat i pipeline, bland annat ett medel mot psoriasis och ett kolesterolsänkande preparat stött på bakslag.
Hösten 2009 förvärvade Abbott företaget Solvay Pharmaceuticals vilket kostade dem en hel del och enligt flera analytiker är det just det köpet som gör att de nu måste skära i verksamheten.
Att få sig tillräckligt med vitamin D är viktigt framförallt för skelettet och hos barn kan underskott leda till benskörhet, att skelettet blir mjukt och missformat pågrund av rubbad kalkbalans. I många länder rekommenderas därför små barn att ta tillskott av vitaminet, särskilt i länder med solfattiga vinterhalvår eftersom vitamin D bildas när huden utsätts för solljus.
Men att ge barn som inte har en konstaterad brist av vitaminet tillskott tycks inte ha någon effekt. Det hävdar i alla fall forskare från Australien och Tasmanien som gått igenom ett sex studier från Cochraneinstitutets databas. Totalt ingick 884 barn och ungdomar mellan en månad och 20 år varav 541 fått vitamin D och resten fått placebo. Studiedeltagarnas bentäthet i underarm, höft, ländrygg liksom den totala bentätheten mättes. Deltagarna delades in i undergrupper med avseende på kön, ålder, erhållen D-vitamindos och serumnivåer av vitamin D vid studiens början.
Forskarnas slutsats, som publicerats i British Medical Journal, är att tillskott av vitamin D inte tycks göra någon nytta hos friska barn som inte har brist. Däremot menar de att tillskott till barn och ungdomar som har konstaterat låga nivåer, kan ha klinisk betydelse, men skriver att ytterligare studier behövs för att slå fast detta.
I Sverige rekommenderar Livsmedelsverket att barn under två år får tillskott av 10 mikrogram vitamin D om dagen.
9 SEPTEMBER Mikael Hoffman:
Det är viktigt att snabbt kunna visa resultat av läkemedelsstrategin. Men det är också viktigt att göra saker i rätt ordning och tidigt börja med arbete som är viktigt men tar längre tid innan det kan visa resultat. Läs
inlägget här.
5 SEPTEMBER Andreas Furängen:
Apotekarsocieteten är väldigt positiva till att regeringen tagit fram den nationella läkemedelsstrategin. Det enskilt största genomslaget tror jag blir när vi får nationella IT-stöd på plats, som alla landsting använder. Då skapas också förutsättningar för generisk förskrivning.Läs
inlägget här.
1 SEPTEMBER Mikael Rolfs:
Om fortsättningen av arbetet håller samma höga tempo och tydliga politiska vilja till resultat så tror jag att läkemedelsområdet kommer bli säkrare, tydligare och förbättrat hanterat inom en snar framtid. Läs inlägget här.
30 AUGUSTI Lars G Nilsson:
Det finns också viktiga aspekter på äldres läkemedelsbehandling som inte berörs i strategin. De flesta läkemedel som multisjuka äldre använder är inte dokumenterade för den patientgruppen. Det gör att doseringen av dessa medel är osäker och att onödiga biverkningar och interaktioner kan förekomma. Läkemedelsstrategin tar inte upp denna fråga. Läs inlägget här.
18 APRIL Maj-Britt Elmvik:
Självständigt arbete för äldresjuksköterska och apotekare är en
grundförutsättning. Precis som en läkare kan skriva remiss till en
sjuksköterska eller apotekare ska en apotekare kunna skriva remiss till
en läkare. Läs inlägget här.
6 APRIL Anders Cronlund: Sätt
ett slutdatum för när ett kraftfullt nationellt it-system ska vara
infört i vården, satsa på äldrevårdscentraler och skaffa kompetens för
att driva frågan om innovation. Det föreslår Anders Cronlund. Läs hans
inlägg i debatten här.
Det
krävs ett nytänkande vad avser hur svensk sjukvård snabbt ska kunna
förebygga riskabla situationer som involverar läkemedelsbehandling
skriver apotekaren Anne Hiselius. Läs hela hennes debattinlägg här.
9 MARS Stig Henningsson: Extempore
och licensläkemedel används i hög utsträckning och måste ingå i
relevanta register som VARA och NPL för en hög patientsäkerhet. Det
anser Stig Henningsson vara viktigt när en läkemedelsstrategi ska
realiseras. Läs i det elfte debattinlägget här.
Det
största problemet med dagens kostnadsmodell är att den inte tar hänsyn
till de samhällsvinster som uppstår när en patient snabbare kan återgå
till arbete på grund av tillgång till bästa möjliga mediciner. Läs hela
inlägget från Per Lindquist, projektledare på SwedenBIO här.
24 FEBRUARI Andreas Furängen: Medicinska
resultat och patientsäkerhet i världsklass kan endast nås om
vi satsar på att förbättra förutsättningar för kliniska prövningar i
Sverige. Om inte forskningen får utvecklas spelar det ingen roll om
vi kommer till rätta med läkemedelsanvändningen. Läs Andreas Furängens
inlägg här.
18 FEBRUARI Mikael Hoffman: Sätt
fokus på patientens bakomliggande huvudproblem, inte bara på symtomen.
För en säker och effektiv läkemedelsbehandling krävs att patienten vet
varför och vilka läkemedel den ska ta. Det menar Mikael Hoffman i det
debatten om läkemedelsstrategins åttonde inlägg. Läs hela inlägget här.
15 FEBRUARI Mikael Rolfs:
Om läkemedelsbehandlingar ska bli patientsäkra måste
regeringen satsa på att få fram effektiva it-lösningar som ska tas fram
tillsammans med de som arbetar praktiskt i vården skriver Mikael Rolfs
från Läkarförbundet. Läs hans inlägg här.
11 FEBRUARI Carina Jansson:
Kompetenskravet på läkemedelsansvariga, gemensamma it-system och en ny
syn på tillgänlighet är några av de saker som Farmaciförbundet vill att
regeringen prioriterar i den nationella läkemedelsstrategin. Det skriver
ordförande Carina Jansson i debattens sjätte inlägg som du kan läsa här.
8 FEBRUARI Thony Björk: Ge
patienten kontroll över sina journaler och låt apoteken få betalt för
farmacevtiska tjänster. Det tycker Thony Björk, ordförande i Sveriges
Farmacevtförbund ska prioriteras i arbetet med den nationella
läkemedelsstrategin. Läs mer här.
4 FEBRUARI Johan Wallér:
Se till att integrera apoteken i vårdkedjan när den Nationella
läkemedelsstrategin ska bli konkret skriver Johan Wallér, vd för
Sveriges Apoteksförening som också tycker det är bra att miljön lyfts
upp tydligare. Läs fjärde inlägget i debatten här.
2 FEBRUARI Kenneth Nyblom: Läkemedelsstrategin har en viktig uppgift i att hitta besparingar genom utbyte av biologiska läkemedel. Pengar som kan skapa utrymme att behandla patienter som verkligen behöver en dyrare läkemedelsbehandling. Läs det tredje inlägget i debattserien om den nationella läkemedelsstrategin här.
31 JANUARI Lars G. Nilsson: Varje
multimedicinerad patient bör ha en utsedd läkare med totalansvar för
hela behandlingen, en dirigent. Läkemedel som äldre multisjuka använder
skall dokumenteras för just den patientgruppen och TLV bör ta hänsyn till
om sådan dokumentation finns vid prissättning. Läs andra delen i debattserien om den nationella läkemedelsstrateginhär.
26 JANUARI Åke Wennmalm: Regeringen bör i sin kommande läkemedelsstrategi införa miljötestkrav på alla läkemedel och verka för att dessa krav blir antagna i hela EU. Läs första delen i debattserien om den nationella läkemedelsstrategin här. ARTIKELN ÄR KOMMENTERAD.
Den
framgångsrika modellen för krocktest på bilar (NCAP) är en utmärkt
förebild för hur ett miljötest kan organiseras. Kan man verkligen jämföra läkemedel och bilar? Javisst, det finns betydande likheter. Båda är omistliga komponenter i ett modernt samhälle. Båda är högteknologiska produkter, som kräver mångmiljardsatsningar under sin utveckling. Intjäningstiden för dessa satsningar är kort. Både läkemedel och bilar är konsumentprodukter där fördelar och nackdelar värderas vid valet (även om det i frågan om läkemedel är doktorns som föreslår lämplig produkt). Konsument- och myndighetskrav har successivt gjort utvecklingen svårare och dyrare; högre krav på säkerhet i användningen, mindre acceptans för biverkningar/driftstörningar och nya regler för redovisning av miljöpåverkan.
Sjukvårdens parter införde i Sverige 2005 en frivillig miljöklassificering av läkemedel. Klassificeringen uttrycks i risk- och farotermer och finns tillgänglig på olika öppna websajter som www.fass.se och www.janusinfo.se. Den är unik i sitt slag och har väckt internationell uppmärksamhet. I första hand fokuserar den på att bedöma miljökonsekvenserna av läkemedelsrester som når avloppsreningsverken, via utsöndring från patienter eller kassation av läkemedel i avloppet. Under 2010 fullföljdes klassificeringen så att alla svenska läkemedel nu är bedömda.
Svenska forskare rapporterade 2007 att utsläppen från läkemedelstillverkning i Indien gav ofantliga utsläpp av läkemedelsrester till lokala vattendrag, i storleksordningen en miljon gånger högre än motsvarande i Europa. Minst hälften av läkemedlen på den svenska marknaden, framför allt generika, tillverkas i Indien. Det innebär att vi i Sverige kan åtnjuta förhållandevis låga läkemedelspriser, men att vi därmed bidrar till betydande miljöproblem i Indien. Hur rättvist, moraliskt och hållbart är detta? Borde inte utsläpp från tillverkningen ingå i miljöbedömningen? Och hurdana är arbetsförhållandena i dessa fabriker?
Många läkemedelsföretag har under de senaste åren ägnat frågan om ?grön? läkemedelstillverkning uppmärksamhet. Med gröna läkemedel avses substanser som tillverkas på ett smartare sätt, vilket leder till minskad resursförbrukning och minskat avfall. Gröna läkemedel kan också vara produkter som är lätt nedbrytbara efter utsöndring, så att läkemedelsrester som når miljön försvinner snabbt. Även ?grönheten? hos ett läkemedel kanske borde ingå i miljöbedömningen?
Vad är då problemet med dagens läkemedel? För det första: det är omöjligt att i förväg prediktera var i miljön som läkemedelsrester dyker upp. Därmed är det också omöjligt att förutse vem som drabbas. Gamar i Pakistan har utrotats av diklofenak som kan köpas receptfritt på svenska apotek och hanfisk i hela västvärlden har feminiserats till ofruktsamhet av p-pilleröstrogen.
För det andra: I en färsk rapport från Stockholm Vatten beskrivs förekomst av ett tiotal läkemedel i vårt dricksvatten. Det är med dagens vetenskapliga metodik omöjligt att förutse vilka folkhälsoeffekter denna kontinuerliga ofrivilliga medicinering ger. Under senare år har konsekvenserna av ofrivillig kemikalieexposition (bl.a. bisfenol och ftalater) för gravida kvinnors foster diskuterats. Läkemedel är kemikalier särskilt avsedda att ha effekt på levande organismer, och därför måste även den ofrivilliga medicineringen via dricksvatten bedömas med avseende på fosters och barns utveckling.
För det tredje: Vatten är vårt absolut viktigaste livsmedel. I många länder är det redan en bristvara. Fortsatt kontamination av våra vattendrag med kemikalier, bland annat läkemedelsrester, är en oanständighet mot kommande generationer.
En utvidgad bedömning bör innefatta, förutom miljöpåverkan vid normal användning, läkemedlets resursförbrukning i tillverkningsskedet och utsläpp vid tillverkningen, liksom CSR-frågor (arbetsförhållanden) i det tillverkande företaget. Även andra variabler kan vara aktuella. Bedömningen måste vara gemensam för hela EU-området, där en gemensam läkemedelslagstiftning redan finns. En bra modell för hur bedömningen ska verkställas finns i krocktestet för nya bilar, som utförs av NCAP. Detta är en organisation som har bland annat de europeiska trafikverken som medlemmar. Konceptet har blivit mycket framgångsrikt, och resultaten av krocktester uppmärksammas regelbundet i media. Ett krocktest för läkemedel, som bedömer läkemedlets förmåga att skydda folkhälsa och miljö, skulle kunna organiseras i samverkan mellan EU-ländernas läkemedelsverk och andra intressentorganisationer. Femstjärniga läkemedel skulle säkert bli uppskattade av patienterna.
Socialdepartementet arbetar för närvarande på en nationell läkemedelsstrategi, och man beräknar att den ska tas av regeringen i början av sommaren. I strategin bör frågan om krocktest för läkemedel tas upp till beredning och Sverige bör verka för att det införs i hela EU. Ett inspel till EU-kommissionen är särskilt lämpligt just nu, eftersom kommissionen fått i uppdrag från EU-parlamentet att utreda frågan om läkemedels effekter på folkhälsa och miljö och lämna förslag till revidering av lagstiftningen. Läkemedelsanvändning som krockar med en hållbar utveckling i Europa kan inte längre försvaras.
Åke Wennmalm Professor i klinisk fysiologi, leg. läk., Fd miljödirektör i Stockholms läns landsting
Ven-A-Care är apoteket som tjänar sina mesta pengar, enligt Los Angeles Times tiotals miljoner dollar, på att anmäla läkemedelsföretag som lurar det statliga Medicare och Medicaid på pengar. Apoteket jämför fakturor till apotek och vårdgivare med de priser som rapporteras till staten. Skillnaden kan ibland vara gigantisk. Enligt artikeln var till exempel priset som ett apotek betalade för blodtrycksmedlet atenolol drygt tre dollar medan uppgiften till Medicare var 70 dollar. I Kalifornien har drygt 2000 stämningar mot 39 läkemedelsföretag, baserat på apotekets anklagelser dragit in 95 miljoner dollar till statskassan. Medan en del beskriver apoteket som att ?de städar upp i en kloak? menar andra att ersättningen för visselblåsandet är allt för höga och att staten spenderar för mycket pengar på informationen.
Sedan 2004 har man i Storbritannien ett bonussystem, pay for perfomance, till allmänläkare i hopp om att förbättra behandlingen av hypertoni. Men forskare från USA, Kanada och Storbritannien fann inte några märkbara fördelar med systemet enligt en artikel i den medicinska tidskriften BMJ. Forskarna har analyserat uppgifter från närmare en halv miljon patienter från innan bonussystemet infördes och efter. Deras slutsats är att det är få förbättringar som kan härledas till introduktionen av bonusar, trots att det verkar som att något fler blir behandlade efter systemets införande. Förekomsten av stroke och hjärtinfarkt hade till exempel inte minskat.
En förklaring kan enligt forskarna vara att de uppsatta målen för att erhålla bonusen är för lågt satta, det vill säga för nära befintlig praxis. Andra menar att det är för tidigt att dra några slutsatser av det nya systemet.
Sedan 2006 pågår inom EU ett arbete för att fler läkemedel ska testas och godkännas för barn. I princip ska alla nya läkemedel, för att godkännas, också vara testade på minderåriga. Den pediatriska kommittén har nyligen kommit med en rapport om användningen av läkemedel på barn i medlemsstaterna. I rapporten listar kommittén de läkemedelsgrupper som används mest utanför indikation eller utan att vara godkända för barn. Antiarytmika, protonpumpshämmare, preventivmedel till ungdomar, och antibiotika till mycket små barn är några av grupperna som listas. Samtidigt som alla nya läkemedel också testas för behandling av barn pågår ett arbete för att redan godkända läkemedel ska få utökad indikation. Senast i raden är Pfizers ögondroppar Xalatan som godkänts för behandling av glaukom också hos barn.
Tidigare i år har till exempel blodfettssänkaren Lipitor och blodtrycksmedlet Diovan fått barnindikation. Företag som ansöker och testar sina redan godkända läkemedel får patentet förlängt med sex månader.
Ett anestetiskt läkemedel med tiopental används vid avrättning av dödsdömda i vissa amerikanska delstater. Tillverkaren av produkten, företaget Hospira, emotsätter sig att deras produkt används för att avrätta människor men när de inte fått gehör väljer de att flytta sin produktion från USA till Europa, alternativt lägga ner den helt.
Tiopental ges vanligen som det första av tre preparat vid en avrättning och används för sin lugnande inverkan, rapporterar Reuters. – Det här var inte vår avsikt med läkemedlet, att det skulle användas vid dödsstraff, säger Tareta Adams, som representerar Hospira till Reuters.
Sedan en tid tillbaka råder det brist på tiopental i USA och delstater som tillåter dödsstraff har försökt att importera medlet från andra företag, bland annat ett brittiskt, vilket lett till stora protester bland människorättsorganisationer.
Jason Clark, talesman för department of criminal justice i Texas, en av de delstater med flest avrättningar, säger att man letar efter alternativa läkemedel men att man har tiopental så att det räcker till de två avrättningar som är planerade i februari. Totalt väntar 317 personer på sitt dödsstraff bara i Texas enligt Jason Clark.
Från Hospira jobbar man på att patienter inom sjukvården ska få tillgång till läkemedlet, men uppger att det är svårt att veta var det hamnar eftersom det säljs via återförsäljare.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP, gav läkemedlet Gilenia ett positivt omdöme i förra veckan. Medlet med substansen fingolimod utvecklas av Novartis och ges i tablettform. CHMP rekommenderar att läkemedlet godkänns som andra linjens behandling för patienter med relapserande remitterande MS och att det ges dagligen i en dos av 0,5 mg.
Gilenia är en av de första av en ny sorts MS-preparat, så kallade S1PR-modulatorer, som antas verka genom att trycka tillbaka vissa typer av vita blodkroppar i lymfnoderna, där de annars kan skada nervceller. CHMPS:s utlåtande grundar sig på en studie där fingolimod reducerade antalet skov med 54 procent jämfört med placebo.
I september 2010 fick Gilenia marknadsgodkännande i USA och Ryssland. Det dröjer nu ytterligare några månader innan EU-kommissionen tar ett slutgiltigt beslut.
Läkemedlet Viibryd har godkänts för behandling av vuxna med egentlig depression, MDD av den amerikanska myndigheten FDA. Den aktiva substansen är vilazodone, en serotoninåterupptags-hämmare som ges i tablettform. Enligt de kliniska studier som genomförts saknar substansen några av de vanliga biverkningarna som viktuppgång och negativ inverkan på sexualdriften som förekommer hos många andra antidepressiva.
Företagets aktie steg med 15 procent efter godkännandet, rapporterar nyhetsbyrån First Word. Från Clinical Data meddelar man att man kommer ansöka om ytterligare indikationer som till exempel ångest.
Samtidigt kom företaget Forest Laboratories med beskedet att deras kandidat mot MDD, levomilnacipran, inte visat sig vara bättre än placebo i en nyligen avslutad fas III-studie. I tidigare fas II-studier var resultaten positiva och företaget meddelar att de kommer att gå vidare med ytterligare studier.
Försäljningen av nikotinläkemedel i form av tuggummi, sprayer och liknande ökar i Sverige. Enligt siffror som TT tagit fram såldes det 2,7 miljoner förpackningar mellan januari och september förra året till ett värde av 524 miljoner kronor. Det är en tioprocentig försäljningsökning jämfört med året innan.
Siffrorna kommer från Apotekens Service AB och visar också att ökningen är betydligt större i detaljhandeln än på apoteken. Margaretha Haglund på tankesmedjan Tobaksfakta och tidigare tobakspolitisk expert på Statens folkhälsoinstitut menar att en kombination av nikotinläkemedel och rådgivning ofta är bäst när man försöker sluta röka. – Och om man går till en tobakshandel eller till Ica och köper nikotinläkemedel så är det väl inte så mycket rådgivning man får, säger hon.
Enligt Folkhälsoinstitutet är det däremot oklart om antalet rökare blir färre. Statistik från dem visar att antalet personer som kallar sig före-detta rökare har varit konstant de senaste åren.
Utbildningen för den som velat läsa till apotekstekniker har under en längre tid varit splittrad med en mängd olika kurser med varierande innehåll och längd. Nu har YH-myndigheten, Myndigheten för yrkeshögskolan gett klartecken till en samlad nationell utbildning som omfattar tre terminer.
Farmaciförbundet har varit drivande bakom att ta fram en enhetlig kursplan och de som i början av 2010 tog kontakt med de största apoteksaktörerna för att diskutera vad en utbildning skulle kunna innehålla. – Det var en hel del samtal och många olika viljor men i juni enades vi om ett förslag som vi skickade in till YH-myndigeten, säger Göran Ekdahl, marknadskommunikatör på Farmaciförbundet.
I samband med det gjordes en enkät bland aktörerna om vilket behov av apotekstekniker de förväntade sig under åren 2010-2013, en siffra som landade på omkring 1200 stycken. – Det gör att det känn extra viktigt med enhetlighet. Tidigare har det varit en verklig djungel av olika kurser med och utan certifieringar och med olika innehåll, säger Göran Ekdahl.
Den 18 januari kom beskedet från YH-myndigheten att sju stycken utbildningsanordnare har fått godkänt att till hösten starta apoteksteknikerutbildning; Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm, Nackademin AB i Solna, Lernia Collage i Linköping, Malmö och Sundsvall, Yrkeshögskolan i Göteborg och Härnösands kommun.
Det är ett läkemedel för patienter med tidigare obehandlad metastaserande melanomsjukdom med en särskild genmutation som gör att tillväxtfaktorn BRAF blir högaktiv. Arbetsnamnet för preparatet, som ges i tablettform, är RG7204 och har utvecklats av Roche tillsammans med Plexxikon.
I en internationell fas III-studie med 675 patienter visade sig personer som fick behandling två gånger dagligen med 90 mg RG7204, en längre överlevnad och en längre tid utan att sjukdomen blev värre, jämfört med personer som fick kemoterapibehandling med dakarbazin. De vanligaste biverkningarna var ljuskänslighet, trötthet och ledsmärta. Fullständiga data från studien som går under namnet BRIM3 kommer att presenteras senare i år.
Metastaserande melanom är den mest dödliga formen av hudcancer. Den aktuella mutationen, BRAF V600, finns i ungefär hälften av alla hudcancerfall.
Det är sedan två amerikanska rapporter om att personer som tagit Multaq (dronedaron) mot förmaksflimmer drabbats av svåra leverskador som uppmärksamheten riktats mot läkemedlet. Företaget bakom preparatet Sanofi-Aventis meddelade i mitten av januari att två personer, båda kvinnor i 70-årsåldern, blivit så sjuka att det krävts levertransplantation.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade också att de fått in flera rapporter om att personer som behandlats med Multaq drabbats av leverskador. Med bakgrund av detta har EU-kommissionen gett EMA:s kommitté för humanläkemedel, CHMP, att gå igenom befintliga data och göra en risk-nyttaanalys av läget för att fastställa om det finns ett eventuellt samband mellan läkemedlet och skadorna.
CHMP har rekommenderat att patienter som behandlas med Multaq kontrolleras av läkare med avseende på leverfunktionen. Symtom på leverskada kan vara ihållande buksmärtor, aptitlöshet, illamående, kräkningar, feber, allmän och påtaglig sjukdomskänsla, gulsot eller mörkfärgad urin. Multaq har varit godkänt i Sverige sedan december 2009.
I början av december fick MSD brist på de större förpackningarna med sex kartor. Men Cerazette finns i två förpackningsstorlekar. Företaget rekommenderade förskrivare att skriva ut de mindre förpackningarna och apoteken att expediera en förpackning med tre kartor, även om kunden hade ett recept på det dubbla. ? Om vi hade fått hörsamhet för det hade vi hoppats kunna klara behovet fram till den leverens med 6-pack som vi ska få i slutet av den här månaden, säger Patrik Liljegren på MSD. Nu tog istället också de mindre förpackningarna slut. MSD räknar med att de större förpackningarna ska vara tillgängliga i slutet av januari och de mindre i slutet av februari. Läkemedelsverket uppmanar förskrivarna att överväga alternativ till Cerazette, men eftersom det inte finns någon självklar ersättning får det göras utifrån vad som kan vara lämpligt för varje patient. Att MSD fått problem med leveranserna förklarar kommunikationschef Joseffa Moritz med sammanslagningen mellan MSD och Schering-Plough. ? Det har inneburit stora förändringar för tillverknings- och kvalitetssystemen. I dagsläget har företaget leverensproblem för fem andra produkter förutom p-pillret.
