Sedan 1999 har frikortsgränsen för läkemedel varit 1 800 kronor. Nu anser Socialdepartementet att det är dags för en höjning och föreslår att högkostnadsskyddet för såväl läkemedel som läkarbesök höjs, för läkemedel till 2 200 kronor och för läkarbesök från dagens 900 kronor till 1 100 kronor. Enligt förslaget ska höjningen gälla från årsskiftet.
Förslaget innebär i princip att patientens kostnad hamnar på samma nivå som slutet av 1990-talet och beskrivs som en ren uppdatering.
– Inget har gjorts på många år och nu har vi tittat på möjligheterna att återställa patienternas andel av kostnaderna, säger statsekreteraren på Socialdepartementet, Karin Johansson.
Att det kan tyckas rimligt är många av remissinstanserna överens med socialdepartementet om, företrädesvis landsting och kommuner med borgerlig majoritet.
Men en rimlig höjning som de allra flesta kan hantera utan problem kan vara betydande för andra som redan har svårt att få pengarna att räcka till, påpekar kritikerna, liksom att det saknas en analys av hur höjningen slår mot just dem. Idag är det cirka 30 000 personer som når upp till frikortsgränsen för läkemedel redan vid första uttaget och som kommer att behöva betala den högre summan vid sitt första uttag. Patientföreningen Psoriasisförbundet påpekar till exempel att kroniskt sjuka patienter under en mycket kort tid kan behöva betala totalt 3 300 i egenavgifter. Socialstyrelsen är inne på samma linje. Myndigheten anser att höjningen blir betydande för de med lägst inkomster. Enligt förslaget höjs högkostnadsskydden med ungefär 22 procent i förhållande till nuvarande avgift. För en majoritet har den disponibla inkomsten ökat mer än så. Samtidigt har inkomstspridningen blivit större. Enligt Statistiska centralbyrån har ökningen av den disponibla inkomsten hos den tiondelen med de lägsta inkomsterna varit högst 17 procent under samma period.
– För dem blir det här en kännbar ökning. De hushållen kommer antingen att tvingas söka ekonomiskt bistånd från sin kommun eller kanske avstå från vård och medicin, säger Eva Wallin, enhetschef för enheten för välfärdsanalys på Socialstyrelsen.
– För patienter på marginalen kan höjningen vara skillnaden mellan att behöva bistånd eller inte, säger hon.
Minskade utgifter för landstingen blir alltså i praktiken ökade utgifter för kommunerna.
Karin Johansson håller i princip med.
– Högkostnadsskydd är ju ett skydd mot väldigt höga kostnader och ett sådant system slår självklart så att det betyder lite för den som har mer och mer för den som har lite.
Den främsta kritiken mot förslaget är att det saknas en analys av hur det slår mot de som idag har det svårt att gå ihop.
– En sådan kommer i en utredning om hur de framtida avgifterna inom hälso- och sjukvården ska se ut, säger Karin Johansson.
Bo Könberg, numera landshövding i Sörmland och tidigare bland annat folkpartistisk socialförsäkringsminister, ska till mitten av januari nästa år vara klar med den. Utgångspunkten för den översynen är att de som har det sämst ställt ekonomiskt eller är mest i behov av vård och omsorg inte ska behöva avstå.
Läkemedelsbranschen, Lif, liksom flera patientorganisationer och främst socialdemokratiskt styrda landsting och kommuner menar att socialdepartementet bör vänta med eventuella höjningar tills den utredningen är klar.
– Det här är ju bara ett förslag om att uppdatera de två högkostnadsskydden, säger Karin Johansson.
– Bo Könbergs utredning är betydligt mer komplex och ska titta på en långsiktig modell, kanske ska man låta avgifterna följa kostnadsprisutvecklingen istället för att regeringen fattar den här typen av beslut. Finns det andra modeller så att till exempel ekonomiskt utsatta grupper kan hanteras på ett annat sätt?
Men samtidigt som högkostnadsskydden ska skydda mot höga kostnader kan de också hantera beteenden, säger Karin Johansson. En diskussion är om den så kallade högkostnadstrappan för läkemedel bör få en ny konstruktion så att patienterna alltid betalar en del av kostnaden.
Om kritiken främst gällt de fördelningspolitiska effekterna och avsaknaden av en sådan analys har man från apotekssidan främst riktat in sig på mer administrativa problem.
Apotekens Service tycker att tidpunkten för förändringen, nu till årsskiftet, är illa vald eftersom uppdateringen av högkostnadsbasen ska vara färdig senast den 1 mars nästa år. Genomförs höjningen till årsskiftet behöver också den gamla justeras bara någon månad innan den helt tas ur drift, en merkostnad på minst 900?000 kronor enligt bolaget.
– Så är det alltid. När regeringen fattar beslut kan det bli konsekvenser i IT-systemen, konstaterar Karin Johansson.
Och 900?000 är förstås en kostnad på marginalen jämfört med de 700 miljoner kronor på ett år som Socialdepartementet räknat ut att höjningen av frikortet för läkemedel ska dra in.
