Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

EMA lanserar databas över experter

Ingert Nilsson
-
0

Den europeiska läkemedelsmyndigheten öppnar efter mycket kritik nu upp för en bättre insyn i myndighetens arbete. Efter kritik för slutenhet när det till exempel gäller experters samröre med läkemedelsföretag har myndigheten nu lanserat en databas där experternas förhållande med industrin ska redovisas.

Den nya databasen innehåller hittills cirka 5 000 experter och ungefär hälften av dem har nu svarat på frågorna. De återstående kommer uppmanas att göra detsamma.

Av de 190 svenska experterna har 119 nu redovisat sina eventuella uppdrag. Till exempel har bröstcancerforskaren Jonas Bergh redovisat tio konsultuppdrag för läkemedelsföretag.

 

Nobelpris för viktig kunskap om immunitet

Ingert Nilsson
-
0

De tre pristagarnas upptäcker har klargjort hur immunsystemets två försvarslinjer ? medfödd och förvärvad immunitet ? aktiveras. Något som, enligt motiveringen till priset, revolutionerat immunologin.

Bruce Beutler och Jules Hoffman som delar den ena hälften av årets pris får det för sina upptäckter rörande aktivering av medfödd immunitet. Ralph Steinman får det för sin upptäckt av dendritcellen och dess roll vid förvärvad immunitet. Nobelkommittén fick efter tillkännagivandet information om att Ralph Steinman nyligen avlidit. Vad det får för praktiska konsekvenser utreder nu Nobelkommittén.

Upptäckterna har haft stor betydelse för kunskapen om sjukdomars uppkomst, och nya möjligheter att utveckla metoder för att behandla och förebygga infektioner, cancer och inflammationssjukdomar, heter det i motiveringen.
Upptäckterna har stimulerat till utveckling av ny profylax och terapi, som till exempel vacciner och när man försöker få immunförsvaret att attackera tumörer.

FÖRBLIR NOBELPRISTAGARE

Nobelstiftelsen beslutade att Ralph Steinman, som avled i cancer samma dag som priset tillkännagavs, förblir Nobelpristagare.

 

Artikeln har ändrats

Internationell insats mot illegala läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

I slutet av september deltog ett drygt 80-tal länder i Interpols insats mot olagliga läkemedel, Pangea IV. Resultatet i Sverige blev bland annat att fyra webbplatser stängdes ned och sju personer misstänkta för inblandning i försäljning av olagliga läkemedel greps. Från de fyra webbplatserna har det gått att beställa potenshöjande medel och bantningspreparat.
Polisen genomförde husrannsakningar i Stockholmsområdet, Uppsala, Hallstahammar och Bollnäs.

På Läkemedelsverket som analyserar de beslagtagna medlen, har man hunnit göra en analys och konstaterat att bantningsprodukterna innehöll sibutramin.
? Det har vi också funnit i tidigare bantningsprodukter som säljs på nätet, berättar Maria Gustavsson, utredare på Läkemedelsverket.
? Sibutramin var substansen i bantningsläkemedlet Reductil som drogs in på grund av riskerna för hjärtkärl-biverkningar. Nu lever substansen ett eget liv på nätet, konstaterar hon.

Landsting satsar på mindre antibiotika

Ingert Nilsson
-
0

Kampanjerna är en del i den patientsäkerhetssatsning som regeringen och landstingen tagit fram. Landsting som minskar sin antibiotikaförskrivning genom bättre följsamhet till behandlingsrekommendationerna ska premieras och ersättas.

I Stockholm, som har den högsta förskrivningen per person, lanseras nu en kampanj som främst vänder sig till småbarnsföräldrar eftersom överförskrivningen är störst bland förskolebarn.
I till exempel Gotland och Sörmland går man ut bredare med budskapet att det inte behövs antibiotika vid enklare infektioner som förkylningar.

Flera landsting, bland annat Sörmland, tar också hjälp av Youtube för att få ut sitt budskap.

Norrbotten vaccinerar mot hepatit B

Amina Manzoor
-
0

Vid årsskiftet inför Norrbottens läns landsting gratis allmän barnvaccinering mot hepatit B, rapporterar Sveriges radio Norrbotten. Anledningen är att på grund av den ökade invandringen och svenskarnas ändrade resvanor har risken för att bli smittad av hepatit b ökat.

Norrbottens läns landsting blir först i Sverige med gratis hepatitvaccinering. Andra landsting erbjuder idag vaccinet till nyfödda, men mot betalning. Då det blir gratis innebär det en merkostnad på 700 000 kronor per år för landstinget. Men man räknar med att det ska vara lönsamt inom 10-20 år, på grund av minskade kostnader för hälso- och sjukvård.

I Sverige smittas ungefär 1 500 personer varje år med hepatit B. De flesta smittas utomlands.

Samarbete sätter fokus på risker med förfalskade läkemedel

Amina Manzoor
-
0

Förfalskade läkemedel blir allt vanligare. Förra året såldes förfalskade läkemedel för 75 miljarder dollar världen över, en ökning på 90 procent sedan 2005. Den amerikanska apoteksföreningen NABP och läkemedelsföretaget Pfizer startar nu ett samarbete för att upplysa amerikanerna om riskerna med att handla läkemedel på nätet.

Förra året köpte var sjätte amerikan läkemedel via internet och riskerade då att istället få förfalskade läkemedel. Riskerna med förfalskade läkemedel är att de kan innehålla farliga substanser, att de inte innehåller rätt mängd aktiva substanser och att de tillverkas på ett osäkert sätt. Viagra är ett av de vanligaste läkemedel som köps på nätet. Men undersökningar från Pfizer visar att majoriteten av det som säljs är förfalskningar.

NABP:s och Pfizers samarbete ska utbilda amerikaner i hur man köper läkemedel på internet på ett säkert sätt. Bland annat har man startat en ny Youtube-kanal med videor som vägleder konsumenterna. På NABP:s webbplats får besökaren tips om hur man köper läkemedel säkert. På en webbsida om Viagra kan besökaren ta del av information samt lära sig hur man känner igen falska läkemedel. Vanliga sökord på internet som ?köp Viagra? och ?billig Viagra? ska leda till Youtube-kanalen. Pfizer kommer också att försöka stänga ner webbplatser som säljer falska Pfizer-läkemedel.

Genom samarbetet hoppas man kunna upplysa allmänheten om riskerna med att handla läkemedel på nätet och hjälpa dem att hitta godkända webbplatser som säljer riktiga läkemedel.

Ökad satsning på läkemedels miljöpåverkan

Amina Manzoor
-
0

Forskningsprogrammet startade i januari 2008 och dess första fas avslutas i december i år. Nu kan man starta fas två efter att EU tilldelat programmet ytterligare anslag på 52 miljoner kronor under fyra år.

Målet för fas två är bland annat att identifiera läkemedelssubstanser med hög miljöpåverkan, utveckla reningsprocesser för restprodukter vid läkemedelstillverkning och riskhantering och styrning inom regulatoriska sektorn.

Forskningsprogrammet Mistrapharma är finansierat av stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, och flera svenska universitet ingår i samarbetet.

Utvidgat utbyte möjligt enligt Läkemedelsverket

Amina Manzoor
-
0

Myndigheten fick i uppdrag att se över möjligheten för utökat utbyte och utbyte vid nyinsättning. I rapporten som överlämnades till regeringen den 28 september konstaterar man att det är möjligt med upprepade utbyten för läkemedel med flera indikationer.

Till exempel kan antiepileptika användas även mot smärta. Det är inte lämpligt med utbyte för indikationen epilepsi, men däremot är det möjligt med utbyte för indikationen smärta. Detta kräver dock att förskrivningsorsaken måste anges på receptet. Det kräver också att Läkemedelsverket fattar beslut om vilka produkter som omfattas av utbyte på ordinationsorsak.

Myndigheten rekommenderar inte utvidgat utbyte för bland annat läkemedel med olika handhavande, snävt terapeutiskt index, biosimiliars eller smaksatta läkemedel för barn.

Det finns en större potential vid utbyte vid nyinsättning av läkemedel, bedömer Läkemedelsverket. Tanken är då att patienten bara behöver byta läkemedel en gång, vid första besöket på apoteket. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, tror att det skulle kunna ge besparingar på upp till 250 miljoner kronor per år och ännu mer vad gäller biosimilars. Men då krävs det stora förändringar i IT-systemen. Det skulle också krävas att förskrivaren tydligt anger att det handlar om nyinsättning.  Läkemedelsverket föreslår också att det sker en återrapportering av genomförda byten till vården inom ett dygn. Dessutom behöver berörd personal utbildas.

Vänliga människor följer oftare behandling

Amina Manzoor
-
0

Det är ett problem inom sjukvården att patienter inte tar sina läkemedel. Enligt WHO följer bara häften av alla patienter med långvariga sjukdomar den behandling de är ordinerade. Det kan bland annat bero på hur krånglig behandlingen är och vilket bemötande patienten får av sjukvårdspersonalen.

Nu visar en avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet att även personligheten påverkar följsamheten. Noggranna och strukturerade patienter följer oftare den ordinerade behandlingen, eftersom de troligen har lättare att skaffa sig nya rutiner. Vänlighet är också gynnsamt för följsamheten.
– Jag tror det kan ha att göra med att man inte är så skeptisk eller motsträvig. Man är mer inställd på att samarbeta, säger avhandlingens författare Malin Axelsson i ett pressmeddelande.

Hon har undersökt hur patienter med astma tänker om sin medicinering. En del var framför allt inriktade på att förebygga symtom. Andra tänkte att behandlingen skulle låta dem göra vissa saker som de gärna ville. En tredje kategori ville främst lindra symtom som redan uppstått. Troligtvis är de två första kategorierna bättre på att följa sjukvårdens rekommendationer, enligt avhandlingen.

På grund av att människor hanterar sina sjukdomar olika behövs mer dialog och ett individanpassat bemötande inom sjukvården, menar Malin Axelsson.

Frivillig generisk förskrivning utreds

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsverket ska utreda de nödvändiga förutsättningarna för ett införande av frivillig generisk förskrivning. Bland annat ska myndigheten titta på vilka författningsändringar som krävs, vilka nationella IT-stöd som behöver utvecklas och vad det skulle kosta att utbilda apotekspersonal och förskrivare.

Läkemedelsverket utredde under 2005 frågan om generisk förskrivning för regeringens räkning. Myndigheten tog inte ställning till om det borde införas, utan rekommenderade att det skulle göras genom ett kombinerat system med utbytbarhet på apotek och en möjlighet till frivillig generisk förskrivning.

?Ett eventuellt införande av frivillig generisk förskrivning skulle således ske utan påverkan på det generiska utbyte som sker på apoteken. Regeringen bedömer att ett införande av frivillig generisk förskrivning skulle vara värdefullt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. De närmare förutsättningarna för att genomföra frivillig generisk förskrivning bör därför utredas.? skriver socialminister Göran Hägglund till Läkemedelsverket.

Utredningen ska delredovisas senast i april nästa år. Senast den sista oktober ska utredningen vara klar.

Mycket nytt på cancerfronten

Amina Manzoor
-
0

I samband med kongressen lanserades ett nytt läkemedel för behandling av skelettrelaterade händelser hos vuxna med skelettmetastaser. Idag är standardbehandlingen bisfosfonater. Men nu har Denosumab (Xgeva) godkänts av EU. Denosumab har i kliniska studier visats hämma nedbrytningen av ben och därmed minska risken för frakturer, behovet av strålbehandling och smärtan hos patientgruppen. Xgeva marknadsförs av Amgen.

En internationell studie som presenterades visar att patienter med de vanligaste formerna av spridd lungcancer lever längre utan återfall om de behandlas med en antikropp i kombination med cellgifter. Av de patienter som behandlades med cellgifter och antikroppen Avastin försämrades sjukdomen i snitt efter 10,2 månader, jämfört med 6,6 månader i den patientgrupp som bara fick cellgifter. Läkemedelsföretaget Roche står bakom studien.

Det har också kommit nya behandlingar för prostatacancer. En fas III-studie om radium-223-klorid (Alpharadin) på patienter med kastrationsresistent prostatacancer med spridning till skelettet visade att läkemedlet ökade överlevnaden från 11,2 månader till 14 månader. Fas III-studien avbröts och alla erbjöds behandlingen. Bayer planerar att ansöka om godkännande för Alpharadin till sommaren 2012.

Nyligen godkände EU abirateronacetat (Zytiga) för behandling av kastrationsresistent prostatacancer med spridning till skelettet. Abirateronacetat ger tillsammans med prednisolon en förlängd överlevnad på 4,6 månader jämfört med placebo. Dessutom gav det en ökad smärtlindring. Zytiga marknadsförs av Janssen.

En ny studie visar att överlevnad med den ovanliga magtumören Gist (gastrointestinal stomacellstumör) ökar för patienter som får tre års behandling med imatinib efter operation jämfört med patienter som bara får ett års läkemedelsbehandling.

På kongressen presenterades även en fas II-studie om en ny behandling för HER2-positiv bröstcancer. Patienter som fick trastuzumab emtansin (T-DM1) levde längre utan att deras sjukdom försämrades och fick dessutom färre biverkningar.

Gardasil mest kostnadseffektivt

Amina Manzoor
-
0

I Sverige pågår debatten om vilket HPV-vaccin som är mest effektivt efter att landstingen valde Gardasil i en statlig upphandling. Nu visar en jämförande studie från det brittiska smittskyddsinstitutet att Gardasil är mer kostnadseffektivt om vaccinerna skulle kosta lika mycket. Detta trots att Cervarix kan ge ett bättre skydd mot livmoderhalscancer, menar forskarna bakom studien.

Enligt forskarna behöver Cervarix vara mellan 200 till 350 kronor billigare per dos för att vara lika kostnadseffektivt. Även om Cervarix ger ett bättre skydd mot livmoderhalscancer, ger Gardasil också skydd mot vulva-, vaginal- och analcancer. Det som främst avgör att Gardasil är mer kostnadseffektivt är skyddet mot kondylom, vilket Cervarix saknar.

I en tidigare analys kom forskarna fram till att Cervarix behövde vara 150 till 230 kronor billigare per dos för att vara lika kostnadseffektivt som Gardasil. Sedan den analysen har nya bevis för effekten framkommit.

Forskarna påpekar dock att det fortfarande råder stor osäkerhet om de verkliga skillnaderna i vinst mellan de två vaccinerna.

Ny behandling mot hepatit C godkänd

Amina Manzoor
-
0

Nästan tre procent av världens befolkning är smittade av hepatit C och i Sverige lever ungefär 50 000 personer med det. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har nu godkänt telaprivir för behandling av vuxna patienter med hepatit C genotyp 1 i kombination med pegylerat interferon och ribavarin.

Kliniska studier visar att kombinationsbehandling med telaprivir botar betydligt fler än dagens standardbehandling. Dessutom halverar läkemedlet behandlingstiden från 48 till 24 veckor för ungefär hälften av patienterna.   

Telaprivir är en proteashämmare som marknadsförs under namnet Incivo av läkemedelsföretaget Janssen. Det kan ges till patienter med kronisk hepatit C genotyp 1 som aldrig tidigare behandlats eller till patienter som inte svarat på tidigare behandling.

All behandling av hepatit C är förknippad med biverkningar. De vanligaste biverkningarna av telaprivir är anemi, hudutslag, kläda, illamående och diarré.

I slutet av augusti godkändes boceprivir för behandling av hepatit C.

Nytt läkemedel mot svår PMS i Sverige

Amina Manzoor
-
0

PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) drabbar mellan tre till fem procent av alla kvinnor i fertil ålder. Det är en svårare form av PMS-besvär som bland annat tar uttryck i irritation, nedstämdhet, oro och humörsvängningar.

Nu har escitalopram (Premalex) godkänts av Läkemedelsverket för behandling av PMDS. Det är det första läkemedlet i Sverige mot symtomen. Läkemedlet har utvecklats av Lundbeck, som i en klinisk studie på drygt 150 kvinnor kunde visa att läkemedlet minskar symtomen med mer än 80 procent.

Mellan 60 000 ? 90 000 kvinnor i Sverige beräknas lida av PMDS.

Dom kan öppna för homeopati i vården

Amina Manzoor
-
0

En allmänläkare som förutom traditionell behandling även gav sina patienter homeopatiska medel, rapporterar Sveriges Radio Ekot. HSAN beslutade att läkaren skulle få en prövotid i upp till tre år, men nu har högsta förvaltningsdomstolen friat läkaren. Domstolen anser att läkaren inte utsatte patienterna för någon fara eftersom de även fick traditionella läkemedel och därmed slipper han prövotiden.

Domen, som är vägledande för hur andra fall bedöms, kan nu öppna upp för hur sjukvården ska förhålla sig till homeopati och annan alternativmedicin.

Värktabletter kan hjälpa vid cancer

Amina Manzoor
-
0

Tre av fyra svenskar bär på cytomegalovirus (CMV) som misstänks vara inblandat i utvecklingen av flera cancerformer, till exempel hjärntumörer, bröst- och prostatacancer. Forskare vid Karolinska institutet har gjort en studie på cancersjuka möss som visar att cancern gick att bromsa.

Med hjälp av antivirusmedicin i kombination med antiinflammatoriska läkemedel hämmades tumörtillväxten med 72 procent hos mössen. Var för sig hämmade läkemedlen tillväxten med ungefär 40 procent. Forskarna misstänker att viruset spelar en viktig roll vid cancertillväxten, men vet inte om viruset i sig orsakar cancern. Resultaten publiceras i tidskriften The journal of clinical investigation.

Nu pågår en studie på ett 40-tal svenskar med aggressiva hjärntumörer. Forskarna hoppas att antivirusläkemedel och vanliga NSAID ska kunna användas för att behandla cancer.

1...131415...50Sida 14 av 50