Annons
Home 2010

Årlig arkivering 2010

DocMorris får apotekstillstånd

Petra Hedbom
-
0

Apotekskedjan DocMorris sällar sig till den växande skara som får tillstånd av Läkemedelsverket. De blir ytterligare en av icke-klusterköparna som får ok från verket. De öppnar sitt första apotek den 25 januari i Eskilstuna och sedan följer ett i Billdal och ett i Kalmar.

Mads Haaland-Paulsen, vd för DocMorris Apotek, lovar i ett pressmeddelande att kunderna ska få snabb service och inte behöva vänta längre än fem minuter på att få hjälp.
– Vår ambition är att kunden snabbt ska få service och hjälp. Dröjer det längre än 5 minuter innan vi kan expediera dig, ger vi dig ett plåster på såret i form av en liten present, säger Mads Haaland-Paulsen i ett pressmeddelande.

DocMorris, som är en del av Celesio Group meddelar också att kunderna ska kunna göra alla ärenden i en och samma kassa, både receptexpediering och betalning. Apoteken kommer också att ha speciella rådgivningsrum. Som receptexpeditionssystem har DocMorris valt denövergångslösning som tillhandahålls av Apoteket AB

I förra veckan meddelades att kedjan rekryterat Erica Hagblom, utredare på Läkemedelsverkets inspektionsenhet som kvalitetschef.

Många länder utan vaccin mot H1N1

Petra Hedbom
-
0

När vaccintillverkarna började leverera doser till nationer som köpt under förra året meddelade Världshälsoorganisationen, WHO, att de hoppades kunna se till att även länder med sämre ekonomi skulle få ett antal doser. Men hittills är det bara två av de 95 länder som bett WHO om hjälp som fått vaccin mot H1N1, Azerbaijan och Mongoliet.

Från WHO har det sagts att man hoppats kunna bistå minst 14 länder med vaccin men på grund av logistiska problem har det inte gått vägen. Där fortsätter nu pandemin att sprida sig. WHO:s chef för pandemisk influensa, Keiji Fukuda, säger till New York Times att trots enorma insatser från många människor, länder och organisationer är det ett enormt projekt att få vaccin till behövande. Vaccinexperter menar att om det handlat om ett mer dödligt virus, som till exempel H5N1, så hade många av de fattiga nationerna hamnat i verklig katastrof.

Fram till den 8 januari hade ungefär 60 procent av Sveriges befolkning vaccinerats. I slutet av januari hade vi 10 990 bekräftade fall av den nya influensan bekräftats varav 1409 behövt sjukhusvård. Fram till den sista januari hade 26 dödsfall bekräftats.

GSK skär ner på smärtforskning

Petra Hedbom
-
0

Det har ryktats om att GSK kommer att skära ner verksamheten med omkring 4000 tjänster de kommande åren men några siffror ville inte vd Andrew Witty ta upp när han presenterade det ekonomiska läget i veckan. Men besparingar på omkring 790 miljoner dollar är att vänta och för att nå dit ska företaget förändra verksamheten, rapporterar nyhetsbyrån First Word.

En stor del av besparingarna ska komma från nerdragningar i forskning och utveckling där fokus flyttas från smärta och depression till bland annat Alzheimers, MS och Parkinsons. Dessutom kommer företaget att etablera en enhet ovanliga sjukdomar medan säljavdelning kommer att dra ner.

Totalt ökade företagets försäljning under fjärde kvartalet med 13 procent till 12,9 miljarder dollar. Vaccin försäljningen ökade med 78 procent varav H1N1-vaccin stod för en försäljning av 1,3 miljarder dollar. För hela 2009 ökade nettoinkomsten med 20 procent till 8,7 miljarder dollar. Intäkterna steg med 3 procent till 44,8 miljarder dollar. På grund av patentutgångar har försäljningen på bland annat Lamictal (lamotrigin) sjunkit med 27 procent och för Imigran (sumatriptan) med 50 procent.

Paracetamol till gravida kopplat till barnastma

Petra Hedbom
-
0

Studien som letts av forskare från Columbia Center for Children’s Environmental Health vid Columbia University, har tittat på användningen av paracetamol under graviditeten hos kvinnor i New York City. De följde sedan upp totalt 300 barn för att undersöka förekomsten av astmasymtom. Barnen var alla  afroamerikaner eller från Dominikanska Republiken.

Forskarna fann att de barn var mammor hade använt paracetamol under graviditeten i högre uträkning hade en väsande andning, utveckla allergiska symptom vid fem års ålder. De barnen uppsökta också i högre uträckning akutmottagningar för andningsproblem än andra. Detta efter att forskarna kompenserat för faktorer som kön, etnicitet, passiv rökning, antibiotikaanvändning, förekomst av astma hos mamman och intag av barnens eget intag av paracetamol.

Risken ökade med mängden paracetamol som mamman tagit. Prevalensen av väsande andning avtog med barnens ålder. Vid ett år var den 40 procent och vid fem 27 procent.

Det visade sig också kopplingen var större hos barn med en viss genetisk variant av proteinet glutathione S transferas, GST. Proteinet är inblandad i nedbrytning av främmande substanser och forskarna menar att en sämre nedbrytning kan vara förknippad mer högre risk för astma.

Resultaten har publicerats i veckans utgåva av tidsskriften Thorax och studien är finansierad av amerikansk National Institute of Environmental Health Sciences och Environmental Protection Agency.

It-stöd ofta dåligt anpassade

Petra Hedbom
-
0

It-stöd i vården är bra men de leder inte automatiskt till att den blir felfri. Det var en av de slutsatser som kunde dras efter den nationella patientsäkerhetskonferensen i som ägde rum Stockholm i veckan. Där diskuterades bland annat om och hur läkemedelsanvändningen kan förbättras med hjälp av it-stöd.

Vid ett seminarium pratade Karin Båtelson, överläkare vid avdelningen för klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel och it. Hon menar att ett problem är att många av de system som används inte är anpassade till den miljön som de ska användas i.
– Ett exempel är om förskrivaren ska öka en dos från 50 till 75 mg av ett läkemedel så innebär det över tio knapptryckningar eftersom den första dosen måste sättas ut innan den nya sätts in. Då händer det att läkaren tar en genväg och bara lägger till en dos på 25 mg eftersom det går mycket snabbare. Risken är att den som sen ska dela läkemedlet inte vet vad som gäller.

Karin Båtelson menar att det är positivt att det pågår flera nationelle projekt som den Nationella it-strategin och Nationell patientöversikt, NPÖ, men att det behövs flera insatser parallellt för att införa till exempel varningssystem för felaktiga doseringar.

På Sahlgrenska har hon varit med och drivit ett projekt som kallas medsittning där systemleverantörer följt med användare i det dagliga arbetet, något som gett bra resultat.
– Då ser de som utvecklar programmen hur det verkligen fungerar i praktiken. Vissa saker kan rättas till på en gång, kanske används programmen på fel sätt eller behöver uppdateras. Många gånger blir systemleverantörerna förstummade över viken miljö deras program faktiskt används i, säger hon.

Tillsammans med Mikael Rolfs och Rikard Lövström har Karin Båtelson i veckan skrivit en debattartikel i bland annat Läkartidningen där de tar upp problemet. Där menar de att det inte främst är slarv som ger upphov till onödiga biverkningar av läkemedel utan att problemen till stor del beror på tidsbrist och osäkra journalsystem.

De lyfter också fram vikten av att förskrivaren ska få återkoppling på om ett e-recept hämtats ut av patienten. Det behöver också bli enklare att återkalla ett e-recept som blivit fel.
– Vårdgivare och verksamhetschefer måste ta tag i de här frågorna och våga förändra organisationen. Vi kan inte bara sitta och vänta på att det kommer en ny version av ett program 2013 säger Karin Båtelson.

Landsting rekryterar apotekare

Petra Hedbom
-
0

Under 2010 ska sju landsting upphandla läkemedelsförsörjningen på sjukhusen när deras avtal med Apoteket Farmaci går ut. I många av landstingen har de avtal man haft även innefattat farmacevtiska tjänster något de nu själva vill ansvara för.

Kalmar och Kronoberg är exempel på landsting som nu annonserar efter apotekare som ska fylla luckorna.
– Vi söker sex apotekare på heltid som ska arbeta på strategiska positioner i vården, säger Christina Edward, apotekare och samordnare för läkemedelsfrågor i Kalmar läns landsting.

Där går avtalet om de farmacevtiska tjänsterna ut den sista augusti i år, ett halvår innan läkemedelsförsörjningen. I Kalmar har man länge arbetat med kliniska farmacevter och ser enligt Christina Edward tjänsterna som en naturlig del av läkemedelsförsörjningen. När man såg över situationen togs beslutet att man själv inom landstinget ville vara ansvarig för de apotekare som ska jobba där.

Tjänsterna innebär bland annat arbete på klinik, information till personal och medverkan i läkemedelskommittéer.
– Tidigare köpte vi specifika paket från Apoteket Farmaci men vi vill kunna styra vilka tjänster vi vill arbeta med. Det är en positiv effekt av omregleringen att vi tvingats se över vad vi behöver, säger Christina Edward.

I Landstinget i Kronoberg har det bildats en Läkemedelsenhet dit man nu rekryterar fyra apotekare och Christina Edward tror att det är en trend som kommer att gå igen i hela landet. Och att det är populärt märks på ansökningarna.
– Vi har redan fått in många bra ansökningar trots att tiden inte har gått ut än, säger Christina Edward.

I nr 1/2010 av LmV kan du läsa mer om hur sjukhusen ska lösa läkemedelsförsörjningen i reportaget ”Förvirrat inför upphandling”.

Hårdare kontroll av reklam i USA

Petra Hedbom
-
0

Sedan Barack Obama tillträdde som president har antalet anmälningar till företag som felaktigt annonserat för läkemedel fördubblats. FDAs avdelning för annonsering, DDMAC, har anmärkt på 41 annonser under 2009 jämfört med 21 året innan. Bara under januari i år har ytterligare nio varningar skickats ut till företag. Främst handlar det om att annonserna inte innehåller korrekt information om biverkningar, rapporterar nyhetsbyrån First Word.

Chefen för DDMAC, Thomas Abrams, säger att myndigheten har effektiviserat processen för att kontrollera reklamen i både rörliga och tryckta medier, riktade både till allmänhet och till profession. Förändringen i arbetssättet är en direkt följd av FDA-chefen Margret Hamburg mål att snabba upp det regulatoriska arbetet.

Abrams säger att målet är att företagen ska vända sig till FDA innan de går ut med sina annonser för att stämma av att de är okej. En sådan förhandskoll är idag frivillig i USA men när annonserna väl går ut är det obligatoriskt att förse FDA med innehållet för granskning.

Forbes har listat tio annonser som fått backning av DDMAC under det senaste året.

Värktabletter säljer mest i butik

Petra Hedbom
-
0

Marknaden för de receptfria läkemedlen beräknas ligga på omkring 3,5 miljarder kronor i Sverige. Enligt en undersökning som utförts av kommunikationsföretaget The Nielsen Company har dagligvaruhandeln nu tagit omkring 11 procent av dessa från apoteken. Försäljningen toppas av Alvedon följt av Ipren och Treo Brus.

Bäst har butiker som ligger utanför storstäderna lyckats enligt undersökningen. Anledningen uppges vara att det finns en större tillgång på apotek i de stora städerna. I mindre städer ger försäljningen i livsmedelsbutiker en ökad tillgänglighet.

Enligt The Nielsen Company kan man förvänta sig att marknadsandelarna för handeln ökar ytterligare till en nivå som den som finns i Norge och Danmark. Där har dagligvaruhandeln omkring 20 procent av den receptfria marknaden.

Astrazeneca i rättegång om Seroquel

Petra Hedbom
-
0

Astrazeneca anklagas för att deras antipsykostiska läkemedel Seroquel (quetiapin) har orsakat diabetes i upp till 26 000 fall i USA. Anklagelserna handlar också om att företaget ska ha marknadsfört Seroquel för andra områden än de godkända indikationerna. I december förra året meddelade en domare i New Jersey att de första rättegångarna kommer att börja den 16 februari.

Tony Jewell, talesman för Astrazeneca, säger att bevisen som lagts fram inte stöder anklagelserna för att företaget är ansvarig för de påstådda skadorna, rapporterar Bloomberg News. Enligt Astrazeneca har bolaget betalat 656 miljoner dollar för att försvara sig i Seroquel-fallen. Det är en ökning med 144 miljoner under det senaste året. Försäkringar har täckt kostnader på 521 miljoner dollar fram till december 2009.

Brist på cystostatika på svenska sjukhus

Petra Hedbom
-
0

I fredags nåddes flera av landets onkologiska kliniker av beskedet att cancerläkemedlet Fluorouracil, även kallat 5FU, tagit slut hos leverantören. Vid flera av sjukhusen är preparatet redan slut och vid andra tvingas personalen prioritera vilka som ska få det som är kvar.

Den fluorouracil som det nu är brist på ges som injektionsvätska. Den hämmar celltillväxten och ges i kombination med andra cytostatika vid bland annat tumörsjukdom i bröst och mag- tarmkanalen. Att preparatet plötsligt tagit slut beror på att den leverantör som står för distribution i Sverige, Teva, har haft problem med tillverkningsprocessen. Det har gjort att förpackningar med 100 ml inte kunnat levereras under en tid. Under en tid har de fått klara sig med de mindre 20 ml-förpackningarna
– I fredags fick vi ett brev med information om att även förpackningar med 20 ml är slut, säger Gunilla Stjernström-Öhman på sjukhusapoteket vid Södersjukhuset i Stockholm.

På Södersjukhuset har man tillräckligt med Fluorouracil för att klara sig veckan ut men för att hushålla med preparatet får planerade behandlingar modifieras eller ställas in. Läkarna har fått prioritera vilkas som ska behandlas.

På Läkemedelsverket är man medveten om problemet och har diskussioner med Teva.
– Vi fick också reda på detta i fredags och har hoppas nu att få leverans av samma produkt från Tyskland. Eftersom det kommer i tyska förpackningar måste det till ett dispensgodkännande och det blev klart igår, säger Göran Everitt på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.

Han kan inte säga när leveransen från Tyskland kommer men säger att det förhoppningsvis blir på fredag eller i början av nästa vecka men att detta bara är en tillfällig lösning. På Teva i Sverige kan man inte svara på vad som är problemet vid produktionsanläggningen i Holland men säger att man hoppas att den ska komma igång igen inom kort.
– Vi kommer att informera alla berörda så fort vi har mer information, säger Annika Gustavsson på Teva.

ApoEx har rekryterat apotekschef

Ingrid Helander
-
0

Åsa Norrman blir apotekschef för ApoEx distanshandelsverksamhet. Hon har innan dess arbetat 30 år på Apoteket AB. ApoEx är en ny apoteksaktör som framförallt kommer specialisera sig på onlineapotek. Men de kommer också öppna ett apotek på Löjtnantsgatan 8 i Stockholm.

Dåliga kunskaper om folsyra

Ingrid Helander
-
0

Livsmedelsverket har låtit undersökningsföretaget Novus ringa runt till 1000 svenskar för att ta reda på vad de vet om folsyra, graviditet och risken för ryggmärgsbråck. Av de som svarade var det bara 14 procent som kunde svara på frågan när en kvinna bör börja ta extra tillskott av folsyra.

För att öka kunskaperna lanserar nu Livsmedelsverket webbplatsen www.folsyra.info där allmänhet och vårdpersonal ska kunna läsa fakta om folsyra. Myndigheten hoppas också att vårdpersonal ska hänvisa till sidan när de pratar med patienter. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer ska alla kvinnor som kan tänkas bli gravida äta ett tillskott med 400 mikrogram folsyra.

Varje år föds det i Sverige 20-25 barn med ryggmärgsbråck och det utförs cirka 80 aborter per år efter vecka 16 på grund av att fostret har ryggmärksbråck.

Svenskar funderar över kompetensen på apotek

Ingrid Helander
-
0

Undersökningen är genomförd av United Minds och resultatet bygger på intervjuer med 1003 personer representativa för svenska folket. Intervjupersonerna har fått svara på frågan vad de har funderat över i samband med omregleringen.

Resultatet visar att 45 procent har funderat på kompetensen hos de anställda, 30 procent har funderat på vad som händer med de gamla apoteken, 29 procent har undrat över priserna på receptbelagda läkemedel, 29 procent har funderat på vad som ska hända med apoteken på landsbygden och 25 procent svarade att de funderat på servicen på apoteken.

Enligt undersökningen är 46 procent positiva till omregleringen medans 23 procent är negativa. Apotek Hjärtat tar i nästa vecka över 206 apotek över hela landet och blir därmed den största privata aktören.

Vaccinstudie dras tillbaka

Ingrid Helander
-
0

Studien författad av läkaren Andrew Wakefield har varit mycket omstridd. I studien presenterade Wakefield data som visade att tidigare friska barn drabbats av autism efter att de vaccinerats med kombinationsvaccinet MPR mot mässling, påssjuka och röda hund. Många studier som publicerats efter Wakefields studie har visat att någon sådan koppling inte existerar, ändå har hans studie lett till att många föräldrar världen över valt att inte vaccinera sina barn.  

I förra veckan meddelade den brittiska medicinska panelen ?UK General Medical Council´s Fitness to Practice Panel? att de efter 2,5 års utredning kommit fram till att Andrew Wakefields forskning gjordes med metoder som inte var vetenskapliga. Prövningarna var bland annat inte etiskt godkända. Panelen kritiserade också Wakefield för att han inte berättat om att forskningen var betald av advokater som drev fall med föräldrar som ansåg att deras barn blivit skadade av MPR-vaccin.

The Lancet skriver i en kommentar att det nu står klart att forskningen inte gått rätt till, och att de därför fattat beslutet att dra tillbaka artikeln så att den inte längre finns i det vetenskapliga arkivet.

Generikaföretagen efterfrågar öppnare marknad

Ingrid Helander
-
0

Den europeiska generikaföreningen, EGA, har satt samman en arbetsplan där de beskriver vad de anser behöver göras för att få en fungerande läkemedelsmarknad i Europa. Planen består av fem förslag på åtgärder. EGA anser att det behövs skattelättnader för att främja forskningen på generiska läkemedel och biosimilars.

De vill också att regelverket ses över så att orginalföretagen inte kan fördröja patentutgångar i samma utsträckning som tidigare. Bland annat anser EGA att inga godkännandemyndigheter  i Europa ska ta hänsyn till om ett läkemedel fortfarande är under patent när ett generikabolag lämnar in en ansökan om att få en kopia godkänd. Idag arbetar de flesta ländernas myndigheter utifrån principen att de inte tar hänsyn till patent, utan enbart tittar på säkerhet och andra data. Men EGA anser att det är viktigt att alla länders myndigheter följer den principen.

EGA efterfrågar också ytterligare effektiviseringar av den ömsesidiga godkännandeprocessen, samtidigt som de ser behovet av att få fler generikaföretag att använda sig av den centraliserade godkännandeprocessen.

Positiva resultat för längre behandling med nikotinplåster

Ingrid Helander
-
0
Positiva resultat för längre behandling med nikotinplåster

Rekommendationen idag är att nikotinplåster ska användas i två månader och sen trappas ned. Men forskarna bakom en studie som publiceras i Annals of internal medicine idag anser att det finns anledning att se över den rekommendationen.

Forskarna lottade 568 patienter till att antingen få nikotinplåster i 8 veckor följt av 16 veckor med placeboplåster eller till att få nikotinplåster i 24 veckor. Under tiden följdes patienternas rökvanor, och som rökstopp menades att man inte rökt någon cigarett de senaste 7 dagarna innan kontroll.

Vid kontrollen vecka 24 hade 20,3 av patienterna som bara fått nikotinplåster i åtta veckor slutat röka, bland patienterna som fått nikotin hela vägen var det istället 31,6 procent som slutat. Under de första 24 veckorna hade gruppen som fick nikotin hela tiden bättre resultat även på värden som tillfälliga återfall och möjlighet att snabbt återgå till rökstopp efter ett återfall.

Efter ett år var dock skillnaden utraderad, det var då lika många som fortfarande vad rökfria i båda grupperna, cirka 14 procent. Trots det argumenterar forskarna för att det kan vara värdefullt för patienter att använda nikotinplåster en längre period, resultaten för de patienter som fick nikotinplåster i 24 veckor var motsvarande de som visats för patienter som behandlats med receptbelagda antirök-läkemedel som bupropion och vareniklin.

Framförallt efterfrågar forskarna fortsatta studier som undersöker vilken som är den optimala behandlingstiden för nikotinplåster och vilken effekt andra stödfunktioner skulle kunna ha tillsammans med nikotinplåstren.

1...495051...55Sida 50 av 55