It-stöd ofta dåligt anpassade

Det räcker inte att vänta på att nationella projekt för att få
bättre system för läkemedelsanvändning inom vården. Även lokala projekt
behövs menar representanter från Läkarförbundet. 

5 feb 2010, kl 11:26
0

It-stöd i vården är bra men de leder inte automatiskt till att den blir felfri. Det var en av de slutsatser som kunde dras efter den nationella patientsäkerhetskonferensen i som ägde rum Stockholm i veckan. Där diskuterades bland annat om och hur läkemedelsanvändningen kan förbättras med hjälp av it-stöd.

Vid ett seminarium pratade Karin Båtelson, överläkare vid avdelningen för klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel och it. Hon menar att ett problem är att många av de system som används inte är anpassade till den miljön som de ska användas i.
– Ett exempel är om förskrivaren ska öka en dos från 50 till 75 mg av ett läkemedel så innebär det över tio knapptryckningar eftersom den första dosen måste sättas ut innan den nya sätts in. Då händer det att läkaren tar en genväg och bara lägger till en dos på 25 mg eftersom det går mycket snabbare. Risken är att den som sen ska dela läkemedlet inte vet vad som gäller.

Karin Båtelson menar att det är positivt att det pågår flera nationelle projekt som den Nationella it-strategin och Nationell patientöversikt, NPÖ, men att det behövs flera insatser parallellt för att införa till exempel varningssystem för felaktiga doseringar.

På Sahlgrenska har hon varit med och drivit ett projekt som kallas medsittning där systemleverantörer följt med användare i det dagliga arbetet, något som gett bra resultat.
– Då ser de som utvecklar programmen hur det verkligen fungerar i praktiken. Vissa saker kan rättas till på en gång, kanske används programmen på fel sätt eller behöver uppdateras. Många gånger blir systemleverantörerna förstummade över viken miljö deras program faktiskt används i, säger hon.

Tillsammans med Mikael Rolfs och Rikard Lövström har Karin Båtelson i veckan skrivit en debattartikel i bland annat Läkartidningen där de tar upp problemet. Där menar de att det inte främst är slarv som ger upphov till onödiga biverkningar av läkemedel utan att problemen till stor del beror på tidsbrist och osäkra journalsystem.

De lyfter också fram vikten av att förskrivaren ska få återkoppling på om ett e-recept hämtats ut av patienten. Det behöver också bli enklare att återkalla ett e-recept som blivit fel.
– Vårdgivare och verksamhetschefer måste ta tag i de här frågorna och våga förändra organisationen. Vi kan inte bara sitta och vänta på att det kommer en ny version av ett program 2013 säger Karin Båtelson.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng