Regeringens försäljning av bilprovningen kommer den rödgröna alliansen att dra tillbaka om den får makten efter valet. Det framgick vid ett seminarium i Piteå där de rödgrönas partiledare deltog.
? Den avregleringen har inte nått så långt. Det är svårare att backa när det gäller apoteken eftersom apotek redan sålts ut, sade Mona Sahlin, enligt NSD
Annons
Home 2010
Årlig arkivering 2010
Privata apotek även om rödgröna vinner
Läkemedelsbolag mututreds i USA
Glaxosmithkline, Pfizer, Eli Lilly och Merck tillhör, liksom Astrazeneca, de läkemedelsföretag som misstänks ha brutit mot den amerikanska antimut-lagstiftningen, enligt en artikel i Financial Times.
Utredningen har precis inletts, men ska enligt tidningen prioriteras. Den är speciellt inriktad på läkemedelsbolagens agerande utanför USA. Enligt uppgifter i tidningen är justitiedepartementet särskilt inriktat på mutor som kan ha påverkat företagens forskningsresultat utanför USA och som innebär att ett läkemedel godkänts av FDA utifrån resultat som enligt amerikansk lag anses korrupt. En aspekt som utreds är till exempel hur läkemedelsbolagen anlitar läkarna som sköter läkemedelsstudierna. Men också betalning till konsulter, licensavtal och donationer intresserar justitiedepartementet. I cirka 80 procent av de marknadsföringstillstånd som FDA godkänner ingår åtminstone en studie som gjorts utanför USA enligt uppgifter från en advokatbyrå.
Astrazeneca är ett av de företag som kontaktats av justitiedepartementet och SEC, den amerikanska motsvarigheten till Börsinspektionen. Enligt Ann-Leena Mikiver presschef på Astrazeneca är den här typen av utredning något som görs regelbundet av stora branscher.
? Men det här är ju en bransch med risker för det som tas upp i utredningen och vi kommer förstås att hjälpa till med allt de vill ha.
EMA samarbetar med industrisponsrade patientorganisationer
Det är det europeiska institutet, Health Action International, HAI, som i en rapport över de patientorganisationer som samarbetar med EMA framför kritik mot hur dessa får sina pengar. Två tredjedelar av de patientorganisationer som det europeiska EMA samarbetar med finansieras delvis eller mestadels av läkemedelsindustrin, menar HAI. Dessutom slarvar flera av organisationerna med att redovisa kopplingarna.
EMA har som en del av sitt förändringsarbete sagt att man vill stärka patienternas röst, ett arbete som delvis sker genom ökat inflytande av olika patientorganisationer. Liksom andra experter och samarbetspartner kräver EMA att de öppet redovisar hur och varifrån de får sina pengar. Men enligt den granskning som HAI gjort är denna redovisning bristfällig.
HAI granskade inkomsterna hos 23 organisationer mellan 2006 och 2008. Under perioden fick 15 av dem mellan 0,2 och 99 procent av sina årliga inkomster från industrin eller från industrins samarbetspartner. Snittandelen industripengar steg under de tre åren från 47 till 57 procent vilket enligt rapporten är mer än inflationen under motsvarande tid.
Det som rapportförfattarna är mest kritiska mot är att pengarna inte redovisats i enlighet med de krav på transparens som EMA har sedan 2005. Bara hälften av organisationerna uppfyller EMA:s krav, bland annat har 20 av de 23 organisationerna ännu inte redovisat sina inkomster för 2006 online viket de borde.
HAI uppmanar EMA att skärpa kontrollen av de patientorganisationer de samarbetar med och också se till att de uppfyller kraven på transparens.
Gentest kunde varit Acomplias räddning menar forskare
I november 2008 drogs marknadstillståndet för viktminskningspreparatet Acomplia (rimobanant) från Sanofi-Aventis in i EU. Anledningen var att preparatet förskrevs till redan deprimerade patienter trots misstankar om att personer som behandlades med läkemedlet kunde drabbas av svåra psykiska biverkningar som depression och ökad självmordsrisk. I samband med detta avbröts alla de kliniska studier som pågick med preparatet. Data från delar av dessa har nu analyserats som bekräftar bilden av ett preparat med allvarliga biverkningar.
I en av dem som nu publicerats i Lancet undersöktes om behandling med rimobanant skulle leda till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Resultaten från den avbrutna studien som kallas Crescendo med omkring 18 500 deltagare, visade inte på någon mindre förekomst av hjärt-kärlsjukdom med rimobanant jämfört med placebo efter en genomsnittsbehandling i 13 månader. Däremot var förekomsten av negativa psykiska reaktioner högre i den behandlade gruppen 2,5 procent i jämfört med 1,3 procent i placebogruppen. Antalet självmord var fyra i behandlingsgruppen och en i placebogruppen, något som enligt Eric Topol, en av författarna till studien hade kunnat undvikas.
Han säger till Reuters att om man från början hade gjort genetiska tester på studiedeltagarna förmodligen hade kunnat förutspå vilka som var lämpade att behandlas med Acomplia och vilka som inte skulle gjort det på grund av risken för biverkningar.
– Det är förmodligen för sent för Acomlia nu men detta kan lära oss om hur vi kan undvika liknande problem med andra läkemedel i framtiden, säger Eric Topol till Reuters.
I en kommenterande artikel i Lancet skriver Matthijs Boekholdt och Ron Peters från Acedemical Medical Center i Amsterdam att det även med genetiska tester sannolikt inte hade blivit lyckat med Acomplia på marknaden. De menar att läkemedlet till exempel förskrevs till redan deprimerade patienter trots att rekommendationerna tydligt sade tvärtom. Fokus bör istället ligga på att ändra folks kost- och motionsvanor.
Studien finansierades av Sanofi-Aventis.
Medas epilepsiläkemedel gillas av FDA
Läkemedlet Retigabine som kommer att marknadsföras under namnet Ezogabine i USA, fick i veckan ett positivt utlåtande av FDA:s rådgivande kommitté. Enligt ett pressmeddelande från företaget har röstade kommittén enhälligt för ett positivt utlåtande efter att ha granskat säkerhetsdata och kliniska studier för produkten. Läkemedlet, med den aktiva substansen retigabine, påverkar kaliumkanaler i det centrala nervsystemet och indikationen är tilläggsbehandling till vuxna patienter med partiella epileptiska anfall.
Meda:s partner för Retigabine, Valeant, har ett globalt samarbetsavtal med läkemedelsföretaget Glaxosmithkline för kommersialiseringen av Retigabine och avtalet ger Meda rätt till royalties från Valeants försäljning av produkten.
Meda har även ansökt om marknadsgodkännande hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Tyska apotek misstänks sälja illegal medicin
Den tyska polisen har inlett en undersökning mot tyska apotek som misstänks ha sålt illegala läkemedel. Enligt den tyska tidskriften Markt handlar det om ett hundratal apotek. Den tyska sammanslutningen av apotekare, ABDA beskriver aktionen som allvarlig för apotekens förtroende. Men om utredningen visar att apotekare medvetet sålt illegala läkemedel är det viktigt att de bestraffas och blir av med legitimationen, understryker organisationen.
Enligt en undersökning har cirka 40 procent av tyskarna kommit i kontakt med förfalskade mediciner och enligt danska Jyllandsposten misstänker den tyska polisen att apotek själva tillverkat läkemedlen.
Ny resistent bakterie också i Sverige
I Storbritannien har hittills 50 fall av den resistenta bakterien NDM-1 upptäckts på sjukhusen. Bakterien har spridit sig från Indien och Pakistan där den är vanlig och har också identifierats i bland annat USA, Kanada och Nederländerna.
Det handlar om bakterier som bär på ett särskilt enzym, NDM-1 som gör dem resistenta mot de flesta antibiotika.
Även om fallen i Storbritannien är ganska få varnar brittiska forskare i tidskriften Lancet Infectious Diseases för att bakterien kan få stor spridning. Av de upptäckta fallen i Storbritannien hade många behandlats på indiska sjukhus, bland annat för att genomgå kosmetiska plastikoperationer.
Också i Sverige har hittills två fall upptäckts. Båda hade vistats på sjukhus i Indien.
EU släpper biverkningsdata
Dokument rörande biverkningar av acnemedlet Roaccutan är de första handlingar som EMA nu beslutat lämna ut. Beskedet kommer efter en uppmaning från EU:s ombudsman Nikiforos Diamandouros att myndigheten ska bli mindre hemlig. EMA kommer nu att ändra sin policy och göra handlingar som rör biverkningar mer lättåtkomliga, meddelar man.
Ombudsmannen har också kritiserat myndigheten för att man inte låtit forskare vid Cochrane institutet ta del av handlingar som ligger till grund för godkännanden av Xenical och det numer indragna Acomplia. Även det beslutet har kritiserats av ombudsmannen.
Läkemedelsbolag sponsrar almanacka för fastande diabetiker
Från och med idag pågår den muslisma fastemånaden ramadan då praktiserande muslimer inte får äta förrän efter solnedgången och som avslutas i högtiden högtiden eid al-fitr. Att inte äta regelbundet kan ställa till problem för personer med sjukdomar som diabetes men som ändå vill delta i fastan.
För att underlätta för dessa har läkemedelfsöretaget Lilly sponsrat en kalender som utvecklats tillsammans med organisationen Diabetes UK. I kalendern ges tips om vad man bör tänka på som diabetiker under månaden för att undvika för stora rubbningar blodsockernivåer. Bland annat finns tips om vissa typer av stärkelserik mat, som basmatiris, som diabetikerna rekommenderas att äta. Den varnar också för att snabbt sätta i sig för mycket söta och feta maträtter när fastan väl bryts.
Kalendern uppmanar också diabetiker att kolla sitt blodsocker extra noga och att stämma av med läkare att det är okej.
Kalendern finns att ladda ner här.
Pandemin över enligt WHO
Det var flera månader sedan som Sverige liksom många andra länder började avbeställa sina leveranser av vaccin mot viruset H1N1. Men först på tisdagen gick WHO ut med att offentligt förklara pandemin över. Världshälsoorganisationens generaldirektör Margaret Chan meddelade att expertkommittén nu anser att viruset övergått till att var ett vanligt säsongsinfluensavirus som förmodligen kommer att fortsätta cirkulera runt jordklotet.
Den 11 juni 2009 förklarade WHO att världen drabbats av en pandemi och masstillverkningen av vacciner drog igång. WHO:s förfarande och organisationens eventuella kopplingar till läkemedelsindustrin har efter det utsatts för hård kritik men vid sitt senaste uttalande säger Margaret Chan att det var ett korrekt beslut att förklara att världen utsatts för pandemi. Även om pandemin nu anses vara över manar WHO till försiktighet och att extra känsliga individer som gravida bör vaccinerats om det inte ännu gjort det.
Totalt har omkring 18 500 personer avlidit till följd av H1N1 sedan utbrottet april förra året. Antalet stiger fortfarande och bara de senaste två månaderna har ytterligare 300 labtester visat att viruset varit orsaken till dödsfall. Runt om i världen pågår nu efterarbete och analyser för att se hur vi klarade pandemin och hur döds- och sjukdomstalen skiljer sig mellan olika länder.
Spökskrivare fortsatt vanligt
De ansträngningar som gjorts för att ha bättra koll på vilka som ligger bakom vetenskapliga artiklar i medicinska tidskrifter har än så länge inte haft någon stor genomslagskraft. Det visar en rapport som gjort på uppdrag av den amerikanska republikanska senatorn Chuck Grassley enligt tidningen Scrip.
Rapporten bygger på en undersökning från 2009 som granskat 630 forsknings- och reviewartiklar, ledare och debattartiklar som publicerats i sex ledande medicinska tidsskrifter under 2008. Undersökningen visade att 26 procent av artiklarna hade betalda författare, 8 procent hade spökskrivare och 2 procent hade båda delarna. Undersökningen visade att siffrorna inte ändrats speciellt mycket sedan 1996 då en liknande undersökning hittade 19 procent betalda författare, 11 procent spökskrivare och 2 procent med bådadera.
Rapporten från senator Grassley manar till tydliga och skarpa regler som garantera att samtliga skribenter till en vetenskaplig artikel uppfyller kraven om oberoende. Han har även vänt sig till den amerikanska hälsovårdsmyndigheten NIH och efterlyst tydligare regler för de studier och kliniska prövningar som görs med statliga medel.
Positivt för nytt blodproppsmedel i USA
Ett stort hopp har satts av Astrazeneca till den blodproppshämmande
substansen ticagrelor som har det föreslagna produktnamnet Brilinta.
Tanken är det ska kunna fylla några av de luckor som uppstår när ett
antal patent på flera av företagets nuvarande storsäljare löper ut de
kommande åren.
I slutet av juli infriades några av
förväntningarna när Brilinta fick ett positivt utlåtande för ett
godkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s rådgivande
kommitté. Ledamöterna röstade 7 mot 1 för ett godkännande av ticagrelor
som är tänkt att användas för att behandla akut kranskärlssjukdom.
Astrazeneca har haft en del motgångar
den senaste tiden bland annat då de i och med en
förlikning tvingats att betala omkring 200 miljarder amerikanska
dollar till patienter som menar att de drabbats av biverkningar av
schizofreniläkemedlet Seroquel. I juni i år nekades företagets
magsårspreparat Axanum ett marknadsgodkännande av FDA och Astrazeneca
har också uppmanats att minska innehållet av acetylsalicylsyra, som är
en bidragande orsak till magsår, i preparatet Nexium. I dagarna väntar
man också på besked för preparatet Motavizumab från FDA. Nyligen gav den
rådgivande kommittén tummen ned för samma preparat som är tänkt att
förebygga allvarliga infektioner orsakade av det respiratoriska virus,
RSV, hos spädbarn.
Ett slutgiltigt besked från FDA om
Brilinta väntas den 16 september.
Slut med poäng på receptbelagt
I början av juli beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att apotekskedjan Kronans Droghandel inte hade rätt att ge sina kunder medlemspoäng på när de köpte läkemedel inom förmånen. De registrerade poängen kunde generera en värdecheck som kan användas som betalningsmedel. Detta anser TLV motsvara rabatt på läkemedel vilket strider mot läkemedelslagen.
Poängen registreras när kunderna använder sitt kundkortet Medmera och kontentan blir enligt TLV att kunderna betalar olika mycket för samma läkemedel beroende av var någonstans i landet de köper dem. Det är detta som de menar strider mot lagen.
Cecilia Marlow, vd på Kronans Droghandel, meddelar nu i ett pressmeddelande att de accepterar TLV:s beslut och att de i början hösten, utan att ange något datum, kommer att upphöra att ge poäng för förmånsbelagda preparat. Däremot kommer de fortsätta ge poäng för det receptfria sortimentet och handelsvaror.
Kronans Droghandel har överklagat en del av beslutet som rör Coop Medmera Visa-kort till Förvaltningsdomstolen i Stockholm.
-Kortet är också ett betalkort som kan användas överallt där Visa tas emot och ger poäng. En märklig konsekvens av TLV:s beslut är att om kunderna betalar med Coop Medmera Visa hos konkurrerande apotek får de poäng men inte hos oss. Det vill vi få prövat säger Cecilia Marlow.
TLV granskar nu också på Icas Cura-apotek. Även de ger kunder med Ica-kort bonuspoäng på receptbelagda läkemedel.
Inget bevis antidepressiva hjälper vid autism
Autistiska besvär är ofta svåra att behandla eftersom patienternas symptom varierar och ofta skiljer sig mellan individer. Trots att det inte finns som godkänd indikation används i flera länder SSRI-preparat för att behandla barn och vuxna som diagnostiserats med autism. Men åtminstone barn borde inte behandlas med dessa är slutsatserna efter en Cohranegenomgång.
Forskarna har gått igenom sju studier varav fem på barn med sammanlagd 271 patienter. I studierna användes preparaten flouxetin, fluvoxamin, fenfluramin och citalopram. Inte i någon av de fem barnstudierna kunde forskarna se att patienterna blev bättre med SSRI-behanding. I de två vuxenstudierna sågs vissa positiva effekter men forskarna anser att det inte går att dra några slutsatser på grund av det låga antalet deltagare. Forskarna anser att det idag inte är motiverat att rekommendera behandling med SSRI till personer med autism.
Men, skriver de, i individuella fall där de autistiska patienterna lider av ångest, depression och andra tillstånd som SSRI är godkända för, kan det vara befogat men detta måste avgöras från fall till fall.
Miljardskadestånd för Astrazeneca
Totalt har cirka 22 000 personer i USA stämt Astrazeneca för att företaget inte ska ha informerat om biverkningar med läkemedlet Seroquel (quetiapin). Av dessa har ett antal avfärdats men nu har företaget i en överenskommelse med juridiska ombud gått med på att betala omkring 198 miljoner amerikanska dollar till 17 500 amerikaner.
Storsäljaren Seroquel som används vid schizofreni har varit föremål för skadeståndsprocesser i USA i flera år och i början av augusti stod det klart att företaget gått med på en förlikning i omkring 5000 fall, en siffra som nu ökat med ytterligare 17 500 fall. Bland annat handlar det om att patienter som tar Seroquel skulle löpa en ökad risk att drabbas av diabetes. Ann-Leena Mikiver, presschef på Astrazeneca i Sverige säger till Sveriges Radio att medlingsmannen bad dem att göra en överenskommelse för de 17 500 patienterna i de finansiella delarna men att det ännu kvarstår detaljer i de icke-finansiella överenskommelserna och detaljerna i dessa är hemliga.
Astrazeneca uppger att de inte gjort några reservationer i budgeten för de utgifter som skadestånden innebär utan väntar tills hela processen är klar. Från Astrazeneca menar man att man inte begått något fel och anledningen till att företaget gått med på förlikningen är enligt Ann-Leena Mikiver att de har vägt överenskommelsen mot en mångårig rättsprocess som också riskerar att kosta en hel del.
Vi önskar trevlig sommar – här är några av våra lästips!
BRA REPORTAGE
Manipulerad vetenskap
Läkemedelsindustrin spökskriver systematiskt vetenskapliga artiklar. Det du tror är forskning är i själva verket marknadsföring. Det här reportage från Läkemedelsvärlden nummer 1 2010 granskar de dokument som blivit offentliga tack vare amerikanska rättsprocesser.
Livsfarlig it-djungel (inloggning krävs)
Precis innan sommaren uppdaterade regeringen den nationella it-strategin för vården och bytte namn på projektet till nationell eHälsa. Att arbetet behöver intensifieras blir uppenbart för den som läser det här reportaget från mars i år.
Svårbedömd effekt av neddragning (inloggning krävs)
Nedskärningen av Astrazenecas tidiga forskning i Lund och Södertälje väcker frågan om de stora företagens betydelse för den svenska biotechforskningen. Skapar krisen kreativitet eller stryps utvecklingen?
Alternativ behandling på dispens (inloggning krävs)
Med regeringens tillåtelse lever de antroposofiska läkemedlen ett eget liv utanför det vanliga regelverket. Efter år av undantagstillstånd börjar situationen bli ohållbar. Men ingen vill ta tag i frågan. I det här reportaget försöker vi ta reda på varför.
ARTIKLAR OM FORSKNING
Rastlösa ben på väg att bli accepterade (inloggning krävs)
RLS är en diagnos som inte tagits riktigt på allvar. Men kunskapen om tillståndet och dess orsaker har ökat de senaste åren.
Bakslag präglar Alzheimerforskningen (inloggning krävs)
Få Alzheimerpreparat lever upp till förväntningarna. Senast i raden är den ryska allergimedicinen Dimebon som länge verkade lovande.
Patienter med fönstertittarsjuka behandlas fel (inloggning krävs)
Hundratusentals svenskar kan lida av benartärsjukdom utan att ha fått en ordentlig diagnos.
VÅRENS INTERVJUER
Ylva Johansson om oppositionens planer för apoteksmarknaden.
Karin Johansson om syftet med en läkemedelsstrategi. (inloggning krävs)
Gunilla Hulth-Backlund om jakten på miljarderna. (inloggning krävs)
Charlotte Unger om att stoppa miljöfarliga läkemedelsfabriker. (inloggning krävs)
För mer läsning och för urval bland alla våra artiklar – botanisera i vårt arkiv och i tidningsgalleriet.
Missa inte höstens första nummer av Läkemedelsvärlden! Passa på att bli prenumerant och få tillgång till exklusiva artiklar. Läs mer om våra prenumerationserbjudanden här.